Information om ras och skred i Lillpite

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Information om ras och skred i Lillpite"

Rickard Blomqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Information om ras och skred i Lillpite

2 Piteå mars 2015, Piteå kommun Samhällsbyggnad

3 Figur 1. Resultat av skred sommaren 2012 uppströms fotbollsplan i Lillpite. Bakgrund Efter långvariga problem med stabiliteten längs Lillpiteälven har Piteå kommun valt att utreda frågan vidare. En detaljerad geoteknisk utredning påbörjades därför under våren Resultatet från utredningen visar att slänten längs delar av undersökt område längs Lillpiteälven inte är tillräckligt stabil idag. Utan åtgärder kommer fortsatta skred att utbildas i framtiden. Idag finns det befintlig bebyggelse inom rasriskområde som sträcker sig upp till ca 30 meter från släntkrön.

4 Vad är ras och skred? Jordskred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse och förekommer främst i finkorniga silt- och lerjordar men även i andra jordar där ler och silt förekommer. Jordras förekommer främst där vattendrag skurit sig ner i sandoch siltjordar och bildat nipor. Skillnaden mot skred är att vid ett ras rör sig de enskilda delarna fritt i förhållande till varandra. Gemensamt för båda är att de kan inträffa utan förvarning. Varför inträffar ras och skred? Naturen strävar kontinuerligt efter jämnvikt. Skred och ras kan inträffa när jämnvikten rubbats genom t.ex. ökad last, minskat mothåll eller minskad hållfasthet i jorden. Flera faktorer kan förändra markens stabilitet så som landhöjning, klimatet och människans ingrepp i naturen. Under årens lopp kan därför tidigare säker mark med tiden komma att bli osäker mark. I första hand är skred en följd av naturlig erosion. I samband med snösmältning, tjällossning eller mycket nederbörd i form av regn är risken för skred förhöjd. Människans ingrepp i naturen så som bostäder, vägar, dammar, diken och kalhyggen påverkar också jämnvikten genom ändrade lastförhållanden och ändrade grundvattenförhållanden.

5 Figur 2 Jordskred Illustratör: Robert Källgren Figur 3 Ras Illustratör: Robert Källgren Figur 4 Ökad nederbörd kan på sikt medföra större risk för skred när grundvattentrycket stiger. Av Göran Sällfors och Victoria Svahn

6 ! Vid tecken på beyggande skred bör du kontakta din kommun. Piteå kommun I akuta situationer kontakta din lokala räddningstjänst. Räddningstjänsten 112 Varningstecken - skred Tecken på ett begynnande skred kan vara plötsliga sättningar eller sprickor i marken, träd och stolpar som börjar luta, brott på ledningar och kabel samt färska erosionsskador i slänten mot älvkanten.

7 Ansvarsfråga Ansvaret för frågor kring ras och skred ligger på tre olika nivåer i samhället, den enskilde, kommunen och staten. Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det. Vid frågor om stabilitetsförhållanden vänd dig till din kommuns tekniska kontor. Vid tecken på begynnande skred eller ras, kontakta räddningstjänsten i din kommun. Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 ) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med underlag, bidrag och ersättningar. (källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

8 Förebyggande/stabilitetshöjande åtgärder Det är flera faktorer som orsakar stabilitetsproblem i området. Marken utgörs av erosionkänsliga material där ytvattenerosion kombinerat med utströmmande grundvatten kan ge inre erosion (det innebär att jordparticklar transporteras ut genom slänten av grundvatten). Störst påverkan av ytvatten förekommer generellt där älven svänger på grund av de turbulenta strömmar som uppkommer då vattnets färdriktning ändras. Även i partier där stabiliteten är tillfredsställande finns risk för framtida skred om erosionen i älvkanten får fortgå. Stabilitetshöjande åtgärder rekommenderas i de fall befintlig bebyggelse finns, i annat fall bör ny bebyggelse läggas där stabiliteten är tillfredställande. För att höja stabiliten längs älvkanten föreslås bortschaktning av material för att på detta sätt få mindre last och en mjukare form på slänterna som därmed blir mer stabil. Eventuella åtgärder måste ske över ett större område för att uppnå önskad effekt. Punktinsatser kan göra att problem förskjuts till någon annan del av älvkanten. För att förhindra fortsatt erosion rekommenderas erosionsskydd i släntfot samt växtlighet i slänten. Detta gäller för hela sträckan där bebyggelse finns eller planeras. Träd har en viktig funktion eftersom att de både fungerar som en naturlig armering, i och med sina rötter, och sänker grundvattenytan.

Så kan du som privatperson bidra till bättre stabilitet: Växtlighet: Träd och växtlighet i slänten höjer stabiliteten, stora träd eller träd som börjat luta bör dock tas bort och ersättas.

9 Så kan du som privatperson bidra till bättre stabilitet: Växtlighet: Träd och växtlighet i slänten höjer stabiliteten, stora träd eller träd som börjat luta bör dock tas bort och ersättas. Om växtlighet försvunnit på grund av erosion bör nya trädplantor eller sticklingar planteras. Trädgårdsavfall bör inte tippas i slänten eftersom att detta förstör underliggande växtlighet som binder ihop jordtäcket. Undvik laster i slänt eller nära släntkrön t.ex. jordhögar, timmerhögar, snöupplag och byggmateral. Detta medför ökade laster som påverkar stabiliteten negativt och kan utlösa skred. Ändra inte strömmarna: Alla former av pirar, bryggor eller utfyllnader kan förändra strömförhållandena i älven och kan därmed utsätta en ny del av slänten för erosion. Vattenledningar i slänten- vid läckage eller brott på ledningen kan förhöjda vattentryck uppstå i och omkring ledningen, vilket kan äventyra stabiliteten. Dagvatten: Undvik att leda ner vatten i slänten i form av dike då detta leder till erosion i slänten som då kan bli instabil. Markarbeten nära släntkrön bör undvikas under tjällossningsperioder och blöta perioder för att undvika erosions- och stabilitetsproblem.

10 Riskområden Generellt bedöms slänterna längs hela den undersökta sträckan vara inom riskområde. Därför bör alla fastighetsägare längs älven vara uppmärksamma på varningstecken samt följa beskrivna rekommendationer. Extra uppmärksamma bör fastighetsägare vara där slänten är hög och brant, där hus står nära släntkrön (< 40 m) och där konsekvenser av eventuella skred kan bli stora. Där älven svänger (turbulenta strömmar) och där vattenhastigheten är högre finns också en ökad risk. Kraftverkets inverkan på stabiliteten Lillpite älv är en skogsälv där det naturliga flödet påverkas av nederbörd och avrinning uppströms Lillpite. Kraftverket i sig har inget magasin, utan måste släppa igenom det vatten som kommer då nivån enligt gällande vattendom ska hållas konstant med möjlighet till 0,3 m tillfällig sänkning. Generellt påverkas stabiliteten till det bättre uppströms dammen i och med ett ökat mothåll från en högre vattenyta. Nedströms kraftverket passerar lika mycket vatten som det skulle ha gjort även om inte dammen funnits. Där är skillnaden att vattnet har högre hastighet vid utlopp än det naturligt skulle ha haft, vilket kan påverka stabiliteten negativt. Ser man till hela sträckan gör således inte kraftverket någon större skillnad för den totala stabiliteten. Om man däremot tittar på kortare partier finns sträckor som påverkas eftersom att alla former av förändringar ändrar den jämnvikt naturen under lång tid byggt upp. Detta gäller främst nedströms dammen där vattnets hastighet och möjligen även riktning är ändrad.

11 Information och bilder har delvis hämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens Geotekniska Institut (SGI). Mer information om skred Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens geotekniska institut (SGI) och SGU svarar gemensamt för innehållet i en avdelning om skred och ras på MSBs webbplats.

12 Kontakt: Vid frågor, Piteå kommun, beskriv ärendet så kopplas samtalet till lämplig kontakt på avdelningen fysisk planering. Växeln Samhällsbyggnad

Relevanta dokument

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar