Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN"

Transkript

1 Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade vattnet från havens stora ytor, kondenseras till vattendroppar i atmosfären, som med vindarnas hjälp förs till andra breddgrader där det faller ned som regnvatten. Via sjöar och vattendrag förs vattnet tillbaka till havet och cirkeln är sluten. Så länge solen skiner kommer denna gigantiska avsaltningsanläggning att distribuera färskvatten till kontinenterna, och vattnet tar aldrig slut. Vi kan dock bli för många som vill dela på den konstanta mängden vatten som cirkulerar. Eftersom vatten är ett effektivt lösnings- och transportmedel för de flesta ämnen som förekommer i naturen, förändras vattnets kemiska sammansättning av de naturgivna förutsättningarna och av mänsklig påverkan under dess väg från källan till havet. Den mänskliga påverkan av vattnet varierar i tiden genom utsläpp, luftföroreningar, markanvändning, vattenreglering, utdikning, m m. Det är oerhört viktigt att vi ökar vår förståelse för den påverkan vi orsakar, så att denna kan begränsas så långt som möjligt. Detta för att bibehålla och/eller förbättra vattenkvaliteten som skall bevara och utveckla den biologiska mångfalden (art- och individrikedomen) för framtiden. Lyckebyån Karlskronas råvattentäkt Lyckebyån, Karlskrona kommuns huvudvattentäkt, är en ytvattentäkt som generellt sett är mycket känsligare mot föroreningar än vad en grundvattentäkt är. Ån utgör en viktig råvattenkälla för såväl Karlskrona som Emmaboda kommun. För dessa kommuner finns inga alternativ till Lyckebyån, varför denna råvattenkälla även i framtiden kommer att utnyttjas. Lyckebyån vid Augerum. 14

2 De naturliga förutsättningarna i Lyckebyåns avrinningsområde med dominans av sur berggrund (granit och gnejsgranit), kalkfattiga moränjordar, omgivande barrskogar, stora torvområden och mestadels grunda, näringsfattiga sjöar med kort omsättningstid medför att vattensystemet naturligt är näringsfattigt och försurningskänsligt och därmed ytterst känsligt för yttre påverkan. Den yttre påverkan främst orsakad av mänskliga aktiviteter, har bl a påverkat jonbalansen i marksystemen. Detta har i sin tur haft betydelse för vattenkvaliteten, både för yt- och grundvatten. De naturliga processerna, t ex vittring av berggrunden, har inte hunnit kompensera för den yttre påverkan, varvid obalans har skapats. De viktigaste faktorerna som har påverkat och fortfarande påverkar mark- och vattensystemen är:? atmosfäriskt nedfall av svavelföreningar som sänkt ph i mark och vatten samt kväveföreningar som tillsammans med det moderna skogsbruket ökat skogstillväxten? förändrad markanvändning med intensivare jord- och skogsbruk? en annorlunda skogssammansättning med dominans av barrträd idag. Jordbruksmark och lövskog har ersatts av barrskog. Det humuslager som bildas av granskog är betydligt surare än motsvarande i de flesta lövskogar, vilket medfört viss naturlig försurning? skogs- och våtmarksutdikningar, sjösänkningar och uträtning av slingrande åsträckor. Detta har bl a medfört snabbare vattenhastighet och därmed större transport av näringsämnen och andra ämnen till kusten För att förbättra Lyckebyåns vattenkvalitet och för en långsiktig vattenhushållning, krävs ett samlat arbete över de administrativa gränserna. Hela avrinningsområdet bör omfattas i planeringen för en bättre vattenkvalitet. Detta för att i största mån erhålla ett så sammanhängande skydd som möjligt längs huvud- och biflöden och för att minimera risken att nya och gamla deponier, vägsträckningar och dylikt skall påverka framtida vattenkvalitet negativt. Karlskrona kommun har upprättat skyddsområde med skyddsföreskrifter, en 100 meter bred zon omkring berörda vattenområden utmed huvudfåran för att skydda Lyckebyåns vattenkvalitet inom kommunen. Motsvarande skydd längs med ån finns ej i de andra kommunerna, utan utgörs endast av skyddsområden i anslutning till respektive vattentäkt. Den mest betydelsefulla faktorn på lång sikt för vattenkvaliteten i Lyckebyån (och även andra vattendrag) är nedfallet av försurande ämnen. För att upprätthålla en god mark- och vattensituation, får nedfallet ej överstiga den kritiska belastningsgränsen, dvs till den nivå naturen själv kan kompensera för yttre påverkan. 15

3 I Götaland är gränsen 3 kg svavel och kg kväve per hektar och år. Dessutom är ett skogsbruk i balans (hållbart skogsbruk) av mycket stor betydelse. Innan nedfallet av föroreningar har nått en acceptabel nivå, är det viktigt att minimera påverkan på vatten lokalt och regionalt. Genom att minska transporten och erosionen av humus och organiskt material från omgivande mark till sjöar och vattendrag kan vattenkvaliteten förbättras och effekter begränsas. Kommunens långsiktiga mål är att verka för att:? utveckla skyddszoner utmed stränderna, även i små biflöden? minimera befintliga dikessystems påverkan på vattenkvaliteten? anpassa skogs- och jordbruksmetoder i närheten av vattendrag? markant öka inslaget av lövskog inom avrinningsområdet där andelen lövskog vid sjöar och vattendrag skall dominera? återskapa sjöar och våtmarker på lämpliga platser i avrinningsområdet Skyddszoner utmed stränderna vid vattendragen har tillsammans med våtmarker stor betydelse för vattenkvaliteten, vattendragens produktionsförmåga samt den biologiska mångfalden. Transport av sediment och näringsämnen har, tillsammans med temperatur och syrgashalt, en nyckelroll för de strömmande vattenekosystemens hälsotillstånd och funktion. Vegetationen i strandzonen fördelar vattenflödet, minskar vattenhastigheten och fångar upp sedimentpartiklarna, samtidigt som en ökad markinfiltration av nederbördsvatten erhålls. Enligt olika undersökningar kan en minst 10 meter bred skyddszon bevara ett vattendrags vattenkvalitet trots åtgärder i omgivningarna och en meter bred skyddszon kan bevara ett vattendrags biologiska värden. Genom att bl a avsätta skyddszoner vid sjöar och vattendrag är det alltså möjligt att bevara eller återställa vattendragens funktion och biologiska mångfald. Genom att arbeta efter regionala och lokala förutsättningar kan allas kunskap och engagemang utifrån egna förutsättningar tas till vara. En god samverkan med markägare är av avgörande betydelse i detta arbete. Eftersom vattnet i Lyckebyåns avrinningsområde ingår i det ständiga kretsloppet innebär förbättringar, genom insatser i Lyckebyåns avrinningsområde, förbättrade förutsättningar för en ökad art- och individrikedom inte bara i själva sjö- och åsystemet, utan även för kusten och Östersjön som helhet. Kustvattnets kvalitet behöver förbättras ytterligare med hänsyn till dess betydelse som lek- och uppväxtmiljö för viktiga fisk- och fågelarter. Det handlar dels om att åtgärda diffusa och punktvisa utsläpp från enskilda avlopp, dels om att förbättra vattenomsättningen som hindras av fördämningar. SKYDDSOMRÅDEN FÖR KOMMUNALA VATTENTÄKTER Vattnet är en resurs på många vis och det finns flera sätt att skydda vattnet som livsmedel och råvara såväl som område för friluftsliv och biologiskt liv. När det gäller vattentäkter kan både grundvatten och ytvatten ingå i vattenskyddsområde enligt miljöbalken, som syftar till att bevara friskt vatten för våra behov även på lång sikt. Numera är det antingen länsstyrelsen eller kommunen som beslutar var sådana skyddsområden skall finnas och vilka restriktioner som skall gälla där. Alla vattenskyddsområden i Karlskrona finns redovisade på karta med tillhörande beskrivning. Skyddsföreskrifterna och skyddsområdena skall bli föremål för översyn. 16

4 Förutom de speciella restriktionerna finns ett grundläggande krav i miljöbalken att alla måste vara försiktiga så att vattnet inte skadas. Hoten mot vattnet är exempelvis föroreningar av kemikalier, avfall och liknande men också minskad tillströmning genom att tillflöden avskärs genom byggande av vägar eller andra anläggningar. Vattentäkterna behöver olika slags restriktioner för att skyddas, beroende på var de finns och hur de fungerar i samspelet med mark och omgivning. De speciella restriktionerna riktar sig i första hand till de som äger eller brukar mark- och vattenområdena. Det kan t ex innebära förbud mot att hantera petroleumprodukter och farliga kemiska produkter som bekämpningsmedel eller att ställa särskilda krav på hur jord- och skogsbruk sker. Det kan också finnas förbud mot upplag av bark eller mot komposter och markägarens rätt att ta ut grus kan begränsas. Vissa slag av avloppsanläggningar kan vara förbjudna. Transport av farligt gods kan också förbjudas på vägarna. Inom den inre skyddszonen är det strängare krav eftersom risken för skada på vattnet är större där. Inom yttre skyddszon kan det exempelvis räcka med krav på anmälan till kommunen för att få använda handelsgödsel eller göra schaktningsarbeten. Kommunen skall bidra till skyddet genom att planläggning och lovgivning beaktar inströmningsområdena till vattenskyddsområdet, så att hotande markanvändning inte kan komma till stånd där. Det är viktigt att alla känner till vad som gäller för det skyddsområde som finns i närheten, så att vårt viktigaste livsmedel inte riskeras genom olyckshändelser. ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING En av de viktigaste förutsättningarna för både ny och befintlig bebyggelse är tillgång på färskt vatten. Sötvatten är en förnyelsebar resurs med begränsad kapacitet. Detta innebär att marken inom ett avgränsat område endast kan försörja ett visst antal personer med dricksvatten. Brist uppstår framför allt i områden med grunda jordtäcken och i områden nära havet vilket är förhållandet i princip inom hela Karlskrona skärgård och kust. Utan mäktiga jordlager är vattentillgången begränsad till små förekomster i sprickor i berggrunden som måste utnyttjas effektivt och utan att de förstörs. De hotas dels av ett överutnyttjande som medför att grannarnas brunnar sinar eller saltvatten tränger in från havet samt av att avloppsvatten infiltreras i närheten och försämrar kvaliteten. Dessa processer kan förstöra brunnen för mycket lång tid. Ett problem som uppmärksammats under senare år är att befintliga borrade brunnar ofta är väldigt djupa. Detta kan medföra dels att intilliggande brunnar sinar, dels att saltvatten tränger in i brunnen och intilliggande brunnar. Målsättningar för enskild vattenförsörjning:? All befintlig bebyggelse skall ha god tillgång på dricksvatten av god kvalitet.? All ny enskild bebyggelse skall ha förutsättning att förse den egna fastigheten med dricksvatten eller ha löst frågan gemensamt med grannar i samband med bygglov. Om dessa mål skall nås måste samhället veta vilka som redan nu nyttjar vattnet och var dessa brunnar finns.? Alla nya brunnar i skärgården och i kustzonen (avgränsas enligt Lokala föreskrifter för Karlskrona kommun ) skall ha tillstånd från kommunen.? Alla befintliga brunnar som är i bruk i skärgården och i kustzonen skall anmälas till kommunen, så att hänsyn kan tas till dem.? Befintlig bebyggelse skall ha förtur till vattenresurs. Denna policy innebär att bygglov inom vissa områden inte alltid kan förväntas. 17

5 AVLOPPSSANERING Problemområden är identifierade och prioriteringslista finns fastställd. En inventering skall genomföras av områden med VA-problem. Inventeringen skall ligga till grund för ett handlingsprogram för VA-frågor utanför de kommunala verksamhetsområdena. Inriktningen är att ny bebyggelse i första hand skall tillkomma genom förtätning eller funktionsomvandling. Detta ger större problem, ställer högre krav och skapar sämre förutsättningar för lösningar med lokalt omhändertagande/kretsloppslösningar.? Mycket stor restriktivitet till nya tillstånd för enskilda avloppsanläggningar inom förtätade områden. Plan för vatten och avlopp krävs vid utökad bebyggelse i tätbebyggda områden.? Huvudinriktningen är att lokala lösningar i första hand skall sökas genom inventeringar och åtgärder. Dock måste storskaliga lösningar (kommunala) accepteras då inte förutsättningar för annat finns.? Ny bebyggelse bör endast ske på sådan mark som har naturliga förutsättningar för byggnation och att lösa vatten- och avloppsfrågorna på ett bra sätt. VINDKRAFT I nuläget föreligger en statlig vindkraftsutredning som ger kriterier för riksintresset. Energimyndigheten har i uppdrag att utpeka riksintressen för energiproduktion genom vindkraft. Länsstyrelsen har i utredning under 1999 tagit fram ett underlag om förutsättningarna för landbaserad vindkraft i Blekinge. Försvarsmaktens utredning, SG Vind förväntas vara klar i början av Karlskrona kommun är positiv till vindkraften som energikälla. Karlskrona kommuns övergripande mål inom energiplaneringen är att verka för en säker och effektiv energiförsörjning som främjar en god ekonomisk och samhällelig utveckling samt en övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem som ger en låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt har en hög säkerhet. En strategi är satsning på förnyelsebara energikällor och ny teknik med bl a inriktningsmålet projekt om vindkraftverk. Förutsättningarna för produktion av vindenergi skiftar kraftigt mellan olika områden av kommunens yta. En grov indelning görs enligt följande: Inland 1. Havet 2. Skärgården och kustzonen 4,0 4,5 5,0 Skärgård och kustzon 5,5 6,0 6,5 7,0 6,0 Vindkraftspark 3. Inlandet (innanför 4 MWh/kvm och år vid 100 m höjdangiven lönsamhetsgräns i nuläget) 6,0 6,5 7,0 Havet 8,0 8,5 7,5 Linjerna visar vindenergi i MWh/kvm och år 18

6 Havet Sannolikt är det havsbaserad vindkraft som har den största framtida potentialen. Kända motstående intressen är yrkesfisket, flyttfåglar och totalförsvaret. Hänsyn till dessa tas enligt följande:? Utbyggnad skall föregås av fördjupade utredningar om påverkan på fiskens lekområden och på yrkesfisket.? Utbyggnad skall föregås av fördjupade utredningar om påverkan på fågellivet.? Utbyggnad skall vägas mot totalförsvarets intressen. Ett intressant område för vindkraftsetablering är tidigare angivet område i Kalmarsund. Områden söderut som har ett djup mellan 8 och 20 meter och med ett avstånd till storöarna på 5 km kan även vara intressanta. Farleder undantages. Motstående intressen och konsekvenser av vindkraftsetablering behöver utredas närmare. Länsstyrelsen bedömer inte att avgränsningen av vindkraftsområdet i Kalmarsund är förenligt med riksintresset för totalförsvaret. Från försvarssynpunkt bedöms vindkraftsanläggningar (såsom förslaget) inte vara möjligt söder om en linje Kristianopel-Ölands södra udde. Skärgården och kustzonen Vindenergin är tillräckligt hög för att göra området kommersiellt intressant i nuläget enligt utförda utredningar. Området innehåller en mängd motstående intressen av riksintressekaraktär men även andra allmänna intressen. Intressekonflikterna är sannolikt så starka att en eventuell utbyggnad kommer att få begränsas till vissa områden/zoner. Området kan delas in i mindre områden utifrån övriga befintliga intressen och klassificeras utifrån de möjligheter och begränsningar som finns. Detta arbete kräver en fördjupad utredning. I inledande bedömningar tas översiktliga hänsyn till skyddsavstånd till bebyggelse och avvägning av enstaka byggnader som blockerar större sammanhängande intressanta områden. I detta skede identifieras även motstående intressen inför den fördjupade utredningen. I den fördjupade utredningen sker avvägningar på detaljerad nivå och möjligheter till större grupper, mindre grupper och enstaka vindkraftsverk identifieras. Inom skärgård och kustzon rekommenderas utökad MKB även för mindre vindkraftverk. Då intressanta områden blockeras av enstaka byggnader måste byggnadernas användning och värde undersökas. Möjligheterna att lösa in enstaka fastigheter bör övervägas av vindkraftsintresset. Möjligheterna att nyttja vindkraften som ett medel att hålla landskapet öppet och därmed gagna naturvården skall diskuteras och avvägas. Områden som avses är sådana som inte kan komma i åtnjutande av statliga eller europeiska medel. Prövning måste ske i det enskilda fallet. Inlandet Är i nuläget inte intressant ur kommersiell synvinkel men kan sannolikt bli aktuellt för etablering av enstaka lokala verk. Inriktningen är då att områden med skilda bevarandevärden bör undvikas. Samma bedömningsgrunder som vid övrig bygglovprövning bör tillämpas. 19

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt 2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 STANDARDFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Nabbo omfattade bl.a. delar av fastigheterna Nabbo 1:51 och 2:1 samt Rådmanby 5:4 och 5:5

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE L ALINGSÅS KOMMUN SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE Tekniskt underlag till skyddsområde och skyddsföreskrifter BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ALINGSÅS KOMMUN KF 93 2004 06 23 Copyright Lantmäteriverket

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Limmared, Tranemo kommun

Limmared, Tranemo kommun Detaljplan för TRANEMO MOGHULT 1:140 GRIMSÅS, TRANEMO KOMMUN Limmared, Tranemo kommun BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen

Läs mer

Råsbäcks vattenskyddsområde

Råsbäcks vattenskyddsområde Sida 1 av 8 Handläggare Datum Beteckning Grit Hofer 2014-04-03 Vattenskyddsområde Tel 0480-45 12 74 Länsstyrelsen i Kalmar län Miljöenheten 391 86 Kalmar Råsbäcks vattenskyddsområde Kalmar Vatten AB har

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson KLAGSHAMN Peter Byström, rik Jondelius, Hanna Olin Petersson Utredningsområdet Malmö Limhamn Öresundsbron Bunkeflostrand Hyllie Strandhem Skumparp Svågertorp Oxie Klagshamn Borrebacken Västra Klagstorp

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Bilagan är uppdelad i två delar skyddsföreskrifter för Gräfsnäs vattentäkt och en informationsdel.

Bilagan är uppdelad i två delar skyddsföreskrifter för Gräfsnäs vattentäkt och en informationsdel. GRÄFSNÄS VATTENSKYDDSOMRÅDE SKYDDSFÖRESKRIFTER Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Alingsås kommun om vattenskyddsområde Gräfsnäs vattentäkt i Alingsås kommun. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun

Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen Tranemo kommun Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Förord Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas för att ge en helhetssyn och en bättre förståelse för vilken

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK

GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK PELLO KOMMUN GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK Resultatet av internationellt samrådsförfarande, svar till inkomna utlåtanden i planutkastskedet SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 18.4.2016 GENERALPAN FÖR

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14 Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer