Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
|
|
- Ann-Christin Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas. De regioner som bäst speglar Seskarö är Norrbottens län, Norra Norrlands kustland och Bottenhavets kustland. I norra Sverige förväntas årsmedeltemperaturen höjas med ca 5 C, där den största förändringen sker vintertid med en ökning på 6-7 C. Detta kommer att påverka snötäcke och isläggning negativt. Det vill säga att antalet dagar med snö kommer att bli betydligt färre liksom säsongen med is kortare. Samtidigt minskar uppvärmningsbehovet med ca 25 %, men behovet av kylning av byggnader sommartid ökar. Nederbörden i området kommer troligen att öka med 20-30% över året. Ökningen är inte jämnt fördelad över året utan kommer främst att påverka vinter och höst med en ökning av vinternederbörden på 40-60%. I kustnära lägen är havsvattenståndets förändring av största intresse. I Norrland sker en landhöjning vilket motverkar effekten av en höjd havsnivå, till viss del. Generellt sett sägs inte Norrlands kuster påverkas av en havsnivåhöjning. Landhöjningen i området är 9-10 mm/år, vilket motverkar den pågående havsnivåhöjning på 3 mm/år. Enligt IPCC (2007) är förväntad global havsnivåhöjning år cm, och i Skandinavien ytterligare 20 cm, dvs cm. Nya forskningsrön visar dock på att havsnivåhöjningen till och med kan bli högre än så, upptill 1,2 m till år Förslag till klimatanpassningar Placering Det planerade området ligger havs- och strandnära. För att säkerställa att byggnaden klarar havsvattenstånd av olika återkomsttider 1 bör en säkerhetsmarginal vid höjdsättning användas. Länsstyrelsen i Norrbottens län rekommenderar att nybyggnation ska ligga över högsta högvattenstånd. Medelvattenståndet år 2010 i Kalix observationsstation beräknas vara -89,9 cm i RH00. Högsta högvattenstånd är i nuläget 177 cm över medelvattenståndet. I slutet av århundradet bedöms hundraårsvattenståndet i norra Bottenviken vara 196 cm över medelvattenståndet, som också den kommer att stiga, se tabell 1. 2 I Norrbottens län (2009) bedöms medelvattenståndet öka 15 cm till år 2100, vilket motsvarar ca 1,5 mm/ år. I nedanstående beräkningar har dock en havsvattenhöjning enligt IPCC:s högre scenarie använts, 1 Vattennivåer och flöden av en viss storlek återkommer statistiskt sett med en viss återkomsttid. Säkerhetsnivåer motsvarande återkomsttider på 100 respektive år förekommer numera allt oftare i samhällsplaneringen. Sannolikheten för att en 100-årsnivå ska inträffa under 100 år är 63 %, men sannolikheten för varje enskilt år är lika stor och är 1 %. Således kan en 100-årsnivå statistiskt sett inträffa två år på rad årsnivå är det högsta flöde/nivå som beräknas kunna inträffa. Sannolikheten för att nivån ska inträffa under en 100-årsperiod är 1 %. 2 Information om olika havsvattennivåer från SMHI och Länsstyrelsen i Norrbottens län (2009)
2 2 (5) vilket är 8 mm/år. Observera att nedanstående nivåer endast är framräknat utifrån information om havsnivåhöjning och landhöjning och är således inte modellerat. Tabell 1. Havsvattenstånd. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjning har antagits vara 9 mm/år. Nivåer i tabellen har inte tagit hänsyn till landhöjningen. År Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Medelvattenstånd , , , ,1 Höjdsättningen bör även ta hänsyn till grundvattenytans nivå för att undvika fuktskador i grunden. Grundvattenytan i jordlagren påverkas direkt av ett högre havsvattenstånd. Hur stor höjningen blir och hur snabbt effekten uppstår beror på avstånd och jordartsmaterial. I Seskarö är avståndet kort och jordarten bedöms vara sand alternativt morän ( flygfoto och Grundvatten i sand påverkas snabbt av förändrade havsnivåer, morän reagerar långsammare. Även kraftiga nederbörder kan orsaka en snabb höjning av grundvattenytans nivå. För sammanhållen bostadsbebyggelse och viktiga samhälleliga funktioner som sjukhus och större vägar rekommenderar Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) att ingen sådan bebyggelse bör etableras under årsnivån. Det här är ett område mindre viktigt för samhällsfunktionen samt utan bostäder, varför det finns skäl för att den kan ligga lägre än en års nivå. I denna översiktliga analys har inte områdets geotekniska förutsättningar studerats. Med hänsyn till det strandnära läget bör förutsättningar för erosion undersökas. Den norra delen av Seskarö har i en översiktlig kartläggning av SGI angetts ha förutsättningar för stranderosion, då där finns grovsand-finsand. Om risk för erosion finns så bör erosionsskyddande åtgärder vidtas. Vädersäkring rörande is är ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Området kan vara utsatt för stora påfrestningar av bland annat ispackning. Uppsprucken is kan glida upp på flak på varandra för att därefter pressas mot land eller i andra formationer pressas upp mot land med vinden. Om byggnaden ligger för nära strandkanten utan skydd kan det vara en risk. Riskerna för detta behöver utredas vidare liksom vilka nivåer som är kritiska. Vågbrytare och höjdsättning kan vara tillräckliga skyddsåtgärd. Anläggningen Ökad nederbörd och översvämning Utöver höjdsättning kan åtgärder på byggnaden och omgivande mark vidtas. Grundläggningsteknik är ytterligare ett sätt att minska risken för och konsekvensen av översvämningar. Ett alternativ är att bygga huset på plintar/pålar och därmed höja byggnaden över riskabel nivå för översvämning. Det är också möjligt att göra en uteluftventilerad krypgrund som klarar tillfällig översvämning. Byggnaden bör konstrueras med en lägsta golvnivå över högsta möjliga översvämning. Källare kan påverkas både vid en översvämning och vid förhöjda grundvattennivåer och bör undvikas
3 3 (5) om det är låga säkerhetsmarginaler. Om källare ändå ska byggas bör vattentät konstruktion användas. Materialval kan minska konsekvenserna av en översvämning, t ex finns vattentålig färg och vattentät betong. Övriga säkerhetshöjande åtgärder är att elcentraler o dyl bör placeras på en säker nivå, särskilt inte på källarplan och eluttag kan placeras i höjd med lysknappar. Huruvida det finns behov av vallar som översvämningsskydd beror på marknivåns höjd och hur stor risken för översvämning är. Både permanenta liksom tillfälliga vallar kan vara alternativ vid planering, och vilket val som görs bör baseras på bedömd återkomsttid av eventuella höga nivåer. En längre återkomsttid kan motivera tillfälliga vallar vid mindre viktiga byggnader, men i så fall kan man redan i planskedet planera för var de eventuellt kan placeras för att på bästa sätt skydda byggnaden. Om höjdsättning enligt nedanstående rekommendationer följs bedöms inte något behov av vallar förekomma. En flexibilitet i planen där åtgärder kan inrymmas senare underlättar dock om havsnivån höjs mer än vad forskningen visar i dagsläget. Extrem nederbörd, d v s stora mängder regn på en kort tid samt längre sammanhängande regn, kommer troligen att öka. Detta kräver generellt sett utökade system för omhändertagande av nederbörd. Om området upprättar dagvattensystem bör dessa anpassas för framtida, större nederbördsmängder med företrädesvis öppna lösningar. Eventuella parkeringsplatser med hårdgjorda ytor är ett område där dagvatten måste omhändertas. Exempel på hur detta kan göras är genom att använda genomsläppliga material vid hårdgöring och öppna dagvattenlösningar, som flacka diken som leder bort vattnet. Öppna dagvattenlösningar kan även ges utformningar som tillför området mervärden. Gröna tak är ett sätt att omhänderta nederbörd med främst en fördröjande effekt samt en viss ökad avdunstning. Gröna tak har även en isolerande effekt för byggnaden samtidigt som det tar upp CO 2. En enkel åtgärd för att skydda husgrunden från fuktskador är att inte låta takvatten rinna ner direkt vid huset utan att stuprören leds en bit bort. Detta är ett mindre bebyggt område där behovet av dagvattensystem är osäkert. Åtgärder och behov av dagvattensystem beror på hur området utformas. Vatten- och avloppslösningar kan påverkas av klimatförändringar. För vattenförsörjning bör särskild vikt läggas vid att försörjningen sommartid ska vara tillräcklig, då ett varmare klimat med högre avdunstning kan påverka grundvattentillgångar. Avloppslösning bör vara sluten utan koppling till eventuellt dagvattensystem för att undvika belastningstoppar och bräddningar. Detta bör behandlas i kommande plan. Ökade temperaturer Det nya klimatet innebär att fukt- och mögelskador kan öka liksom underhållsbehovet av vissa material. Även värme- och kylbehov påverkas. Det är särskilt av vikt att överväga vilka material som ska väljas till huset. Påfrestning av en högre temperatur och ett blötare klimat gör att fukt- och mögelskador ökar. Det är lämpligt att undersöka detta i detalj under senare projektering.
4 4 (5) Underhållet för vissa material kommer att öka, t ex så kan målade träpaneler komma att behöva målas oftare och takpapp bytas ut oftare. Även vilket trämaterial som väljs kan påverka fuktinnehåll och hur det påverkas. Den varmare temperaturen gör att värmebehovet minskar. Däremot kan byggnaden bli mer känslig mot höga temperaturer och därmed behöva anpassas i tidigt skede till detta. För att undvika aktiva system som luftkonditionering, vilket bidrar till klimatförändringar, så kan olika passiva system ges företräde. Detta kan vara husets orientering, minskade glasytor, fönstrens placering för att minska solinstrålning, träd och grönska runt huset som ger skugga. Lövträd är en utmärkt solskuggare, då det ger skugga på sommaren men släpper igenom solljus på vintern. Gröna tak och lerväggar har en svalkande effekt liksom ljusa färger på byggnaden. I det här fallet kan vissa delar av byggnaden vara viktigare att skydda från solen än andra, t ex sälarnas utrymmen. Minska klimatpåverkan Slutligen kan sägas att den här anläggningen kan förväntas bli energikrävande. Åtgärder för att minska energiåtgång samt val av energisystem är viktigt för att minska anläggningens klimatpåverkan. Att försörja en del av byggnadens energibehov med solceller och solfångare kan vara ett sätt att minska anläggningens klimatpåverkan. Även ingående material i byggnaden har en klimatpåverkande effekt, t ex har betong och metall en större klimatpåverkan än trä. Självklart är lokalt producerade material att föredra framför långväga transporterade material. Rekommendationer Utifrån den kunskap som finns i nuläget rekommenderar vi att lägsta nivå för grundläggning 3 sätts till 220 cm (höjdsystem RH00). Detta värde är baserat på högsta högvattenstånd idag, förväntad 100-årsnivå år 2100 samt en generell säkerhetsmarginal på 0,5 m samt en teknisk säkerhetsmarginal till grundvattenytan motsvarande 50 cm. Information om grundvattenytans nivå i det aktuella området i Seskarö saknas och därför har den grovt uppskattats till att vara 20 cm högre än havet. Säkerhetsnivån bedöms vara tillräcklig både i dagens förhållanden och i ett framtida klimat och syftar till vilken lägsta nivå byggnaders grundläggning ska ligga på. Metod för beräkning kommer från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008). Tabell 2. Havsvattenstånd och rekommenderad säkerhetsnivå. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjningen har antagits vara 9 mm/år. I säkerhetsnivån ingår en uppskattning av grundvattennivån på 20 cm över havets nivå samt en generell säkerhetsmarginal på 50 cm och en teknisk säkerhetsmarginal på 50 cm. Säkerhetsnivå inkl. landhöjning syftar till den nivå byggnaden bör läggas på i dag. Medelvattenstånd Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Säkerhetsnivå inkl landhöjning Säkerhetsnivå År , ,1 207, , ,1 298,1 217,1 3 Grundläggning på platta har antagits vid beräkning av säkerhetsnivå.
5 5 (5) Vid grundläggning på plintar kan en lägre nivå väljas. Själva byggnaden ska då ligga över högsta högvattenstånd samt ha en säkerhetsmarginal. I det fall en lösning på plintar väljs rekommenderas en säkerhetsnivå motsvarande 150 cm (RH00). Denna rekommendation är framtagen utifrån den information som finns tillgänglig och är endast en grov bedömning. Om en högre nivå av säkerhet kring framtida havsnivåer önskas rekommenderas att en utredning görs av SMHI specifikt för Seskarö. Ungefärlig kostnad för analys av dagens och framtidens (3 scenarier) vattenstånd kostar ungefär kr. Därutöver bör mätningar av grundvattennivån i området göras för att säkerställa att ovan bedömd nivå av grundvattenytan i förhållande till havet är tillräcklig. De åtgärder som bör antas utöver ovanstående höjdsättning för att anpassa byggnaden till en klimatförändring föreslås vara följande: Materialval bör anpassas till ett fuktigare, blötare och varmare klimat Vid val av material bör hänsyn till utsläpp av växthusgaser vid framställning och transporter tas Byggnadens behov av energi bör minimeras och anpassas till ett framtida klimat, t ex genom passiv solavskärmning som träd eller utformning av byggnaden Ev. dagvattensystem bör dimensioneras för att klara framtida extrema nederbörder Beroende på grundläggningsmetod behöver olika anpassningsåtgärder vidtas. Referenser Boverket (2009) Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande Hitta.se, flygfoto från Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008) Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering SGU, Sveriges jordarter jordartsdatabas SMHI klimatmodelleringar, havsvattenstånd, landhöjning SOU (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm. SWECO (2008) Norrland klimatet förändras och förändrar
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merStadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Gemensamt tjänsteutlåtande SLK Dnr 304-708/2013 EXP Dnr SBK Dnr 2013-05348 TK Dnr T2013-000-02547 MF
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merApelviken - riskutredning stigande havsnivåer
Författare Stefan Falemo Telefon 010 505 47 64 Mobil 072 238 83 27 E-post stefan.falemo@afconsult.com Datum 2015-06-09 Projektnummer 708010 Granskning Joel Rödström Kund Varbergs kommun Apelviken - riskutredning
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merRiskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl
Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merStrategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merMöta och minska översvämningsriskerna i Karlstad
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merSnabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?
Kommunfullmäktige 2012-12-17 272 656 Dnr 12.729-008 deckf24 Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Ärendebeskrivning Bertil Bartholdson (V) anför följande i en snabbinterpellation
Läs merNorrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå
Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merKälldal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB
Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merDagvattenutredning Sparven 6
Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merBostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merPLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE
Datum Sida 2013-03-11 1(5) GALOPPFÄLTET TÄBY PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE PM angående mark- och grundläggningsförhållanden underlag för detaljplan Uppdrag 1788 ULF JOHNSON GEO AB Karlbergsvägen 33, 113
Läs merKlimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merJordarts- och klimatanalys Böda
Jordarts- och klimatanalys Böda Borgholms kommun Rapport Februari 2015 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet, certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merKlimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna
Klimatanpassning Förändrat klimat Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna för Stockholms del bland annat kan innebära att vi får somrar med ökad risk för torka, varmare och
Läs merDAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merYttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Länsstyrelsen Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Datum: 2013-06-25 Ersätter tidigare version, daterad 2013-06-18 Vår referens: 2013/685/10.1 Er referens: 451-3430-2013 Yttrande över remiss Rekommendationer
Läs merRegionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län
Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län Framtiden, nya förutsättningar Klimatanalys SMHI Mer kyla, mindre värme: enligt RCP8,5 kommer årsmedeltemperaturen runt 2100 vara
Läs merSkyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merInre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09
Geotekniskt PM 2015-03-09 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Daniel Elm Uppdragsnummer: 10207748 INRE HAMNEN, OSKARSHAMNS KOMMUN Geotekniskt PM Kund Oskarshamns Kommun Erik Hjertqvist Konsult WSP
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs merMöta och minska översvämningsriskerna i Karlstad
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merTofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun
Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå
Läs mer4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merBILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå
BILAGA B.8 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn Malmporten Luleå Dokumentitel: 02.15.4 SMHI, Dimensionerande havsnivåer Luleå hamn Dokumentdatum: 2014-09-16 Version: 1 Organisation: Upprättad
Läs merDatum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Läs merKlimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen
Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen Applicerat på Gullbergsvass, Göteborg ett försöksområde Henrik Kant, Göteborg Vatten Havsnivå Global havsnivåhöjning 0,18 0,59 m (skillnad mellan perioden 1980-1999
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merKlimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merVÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Läs merDagvattenutredning Skomakartorp södra
Datum 2014-05-27 Reviderad - Dagvattenutredning Skomakartorp södra (del av Träkvista 4:191), Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt T: +46-10-615 13 00 D: +46 (0)10 615
Läs merVarmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Läs merProjekterings-PM / Geoteknik
Sundbypark, Sundbyberg Planerad nybyggnad av bostäder Projekterings-PM / Geoteknik Sundbypark Bo AB Ort & datum Stockholm 2015-10-16. Reviderat 2017-04-28 G:\Teknik\GoI\Uppdrag Sthlm\202371 Sundbypark\Text\ProjekteringsPM
Läs merRekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten
PM 2013:100 RIII (Dnr 304-708/2013) Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län Remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län Remisstid den 19 juni 2013 Borgarrådsberedningen
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merAtt planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom
Läs merBilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen
216-12-2 Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen 2 (6) Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN)... 3 3. Dimensionerande flöden... 4 3.1. Befintligt
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merPLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merPLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK
PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK MEJERIET 7, YSTADS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2017-03-28 REVIDERAD: 2017-06-07 Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Läs mer