Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum"

Transkript

1 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas. De regioner som bäst speglar Seskarö är Norrbottens län, Norra Norrlands kustland och Bottenhavets kustland. I norra Sverige förväntas årsmedeltemperaturen höjas med ca 5 C, där den största förändringen sker vintertid med en ökning på 6-7 C. Detta kommer att påverka snötäcke och isläggning negativt. Det vill säga att antalet dagar med snö kommer att bli betydligt färre liksom säsongen med is kortare. Samtidigt minskar uppvärmningsbehovet med ca 25 %, men behovet av kylning av byggnader sommartid ökar. Nederbörden i området kommer troligen att öka med 20-30% över året. Ökningen är inte jämnt fördelad över året utan kommer främst att påverka vinter och höst med en ökning av vinternederbörden på 40-60%. I kustnära lägen är havsvattenståndets förändring av största intresse. I Norrland sker en landhöjning vilket motverkar effekten av en höjd havsnivå, till viss del. Generellt sett sägs inte Norrlands kuster påverkas av en havsnivåhöjning. Landhöjningen i området är 9-10 mm/år, vilket motverkar den pågående havsnivåhöjning på 3 mm/år. Enligt IPCC (2007) är förväntad global havsnivåhöjning år cm, och i Skandinavien ytterligare 20 cm, dvs cm. Nya forskningsrön visar dock på att havsnivåhöjningen till och med kan bli högre än så, upptill 1,2 m till år Förslag till klimatanpassningar Placering Det planerade området ligger havs- och strandnära. För att säkerställa att byggnaden klarar havsvattenstånd av olika återkomsttider 1 bör en säkerhetsmarginal vid höjdsättning användas. Länsstyrelsen i Norrbottens län rekommenderar att nybyggnation ska ligga över högsta högvattenstånd. Medelvattenståndet år 2010 i Kalix observationsstation beräknas vara -89,9 cm i RH00. Högsta högvattenstånd är i nuläget 177 cm över medelvattenståndet. I slutet av århundradet bedöms hundraårsvattenståndet i norra Bottenviken vara 196 cm över medelvattenståndet, som också den kommer att stiga, se tabell 1. 2 I Norrbottens län (2009) bedöms medelvattenståndet öka 15 cm till år 2100, vilket motsvarar ca 1,5 mm/ år. I nedanstående beräkningar har dock en havsvattenhöjning enligt IPCC:s högre scenarie använts, 1 Vattennivåer och flöden av en viss storlek återkommer statistiskt sett med en viss återkomsttid. Säkerhetsnivåer motsvarande återkomsttider på 100 respektive år förekommer numera allt oftare i samhällsplaneringen. Sannolikheten för att en 100-årsnivå ska inträffa under 100 år är 63 %, men sannolikheten för varje enskilt år är lika stor och är 1 %. Således kan en 100-årsnivå statistiskt sett inträffa två år på rad årsnivå är det högsta flöde/nivå som beräknas kunna inträffa. Sannolikheten för att nivån ska inträffa under en 100-årsperiod är 1 %. 2 Information om olika havsvattennivåer från SMHI och Länsstyrelsen i Norrbottens län (2009)

2 2 (5) vilket är 8 mm/år. Observera att nedanstående nivåer endast är framräknat utifrån information om havsnivåhöjning och landhöjning och är således inte modellerat. Tabell 1. Havsvattenstånd. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjning har antagits vara 9 mm/år. Nivåer i tabellen har inte tagit hänsyn till landhöjningen. År Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Medelvattenstånd , , , ,1 Höjdsättningen bör även ta hänsyn till grundvattenytans nivå för att undvika fuktskador i grunden. Grundvattenytan i jordlagren påverkas direkt av ett högre havsvattenstånd. Hur stor höjningen blir och hur snabbt effekten uppstår beror på avstånd och jordartsmaterial. I Seskarö är avståndet kort och jordarten bedöms vara sand alternativt morän (www.hitta.se, flygfoto och Grundvatten i sand påverkas snabbt av förändrade havsnivåer, morän reagerar långsammare. Även kraftiga nederbörder kan orsaka en snabb höjning av grundvattenytans nivå. För sammanhållen bostadsbebyggelse och viktiga samhälleliga funktioner som sjukhus och större vägar rekommenderar Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) att ingen sådan bebyggelse bör etableras under årsnivån. Det här är ett område mindre viktigt för samhällsfunktionen samt utan bostäder, varför det finns skäl för att den kan ligga lägre än en års nivå. I denna översiktliga analys har inte områdets geotekniska förutsättningar studerats. Med hänsyn till det strandnära läget bör förutsättningar för erosion undersökas. Den norra delen av Seskarö har i en översiktlig kartläggning av SGI angetts ha förutsättningar för stranderosion, då där finns grovsand-finsand. Om risk för erosion finns så bör erosionsskyddande åtgärder vidtas. Vädersäkring rörande is är ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Området kan vara utsatt för stora påfrestningar av bland annat ispackning. Uppsprucken is kan glida upp på flak på varandra för att därefter pressas mot land eller i andra formationer pressas upp mot land med vinden. Om byggnaden ligger för nära strandkanten utan skydd kan det vara en risk. Riskerna för detta behöver utredas vidare liksom vilka nivåer som är kritiska. Vågbrytare och höjdsättning kan vara tillräckliga skyddsåtgärd. Anläggningen Ökad nederbörd och översvämning Utöver höjdsättning kan åtgärder på byggnaden och omgivande mark vidtas. Grundläggningsteknik är ytterligare ett sätt att minska risken för och konsekvensen av översvämningar. Ett alternativ är att bygga huset på plintar/pålar och därmed höja byggnaden över riskabel nivå för översvämning. Det är också möjligt att göra en uteluftventilerad krypgrund som klarar tillfällig översvämning. Byggnaden bör konstrueras med en lägsta golvnivå över högsta möjliga översvämning. Källare kan påverkas både vid en översvämning och vid förhöjda grundvattennivåer och bör undvikas

3 3 (5) om det är låga säkerhetsmarginaler. Om källare ändå ska byggas bör vattentät konstruktion användas. Materialval kan minska konsekvenserna av en översvämning, t ex finns vattentålig färg och vattentät betong. Övriga säkerhetshöjande åtgärder är att elcentraler o dyl bör placeras på en säker nivå, särskilt inte på källarplan och eluttag kan placeras i höjd med lysknappar. Huruvida det finns behov av vallar som översvämningsskydd beror på marknivåns höjd och hur stor risken för översvämning är. Både permanenta liksom tillfälliga vallar kan vara alternativ vid planering, och vilket val som görs bör baseras på bedömd återkomsttid av eventuella höga nivåer. En längre återkomsttid kan motivera tillfälliga vallar vid mindre viktiga byggnader, men i så fall kan man redan i planskedet planera för var de eventuellt kan placeras för att på bästa sätt skydda byggnaden. Om höjdsättning enligt nedanstående rekommendationer följs bedöms inte något behov av vallar förekomma. En flexibilitet i planen där åtgärder kan inrymmas senare underlättar dock om havsnivån höjs mer än vad forskningen visar i dagsläget. Extrem nederbörd, d v s stora mängder regn på en kort tid samt längre sammanhängande regn, kommer troligen att öka. Detta kräver generellt sett utökade system för omhändertagande av nederbörd. Om området upprättar dagvattensystem bör dessa anpassas för framtida, större nederbördsmängder med företrädesvis öppna lösningar. Eventuella parkeringsplatser med hårdgjorda ytor är ett område där dagvatten måste omhändertas. Exempel på hur detta kan göras är genom att använda genomsläppliga material vid hårdgöring och öppna dagvattenlösningar, som flacka diken som leder bort vattnet. Öppna dagvattenlösningar kan även ges utformningar som tillför området mervärden. Gröna tak är ett sätt att omhänderta nederbörd med främst en fördröjande effekt samt en viss ökad avdunstning. Gröna tak har även en isolerande effekt för byggnaden samtidigt som det tar upp CO 2. En enkel åtgärd för att skydda husgrunden från fuktskador är att inte låta takvatten rinna ner direkt vid huset utan att stuprören leds en bit bort. Detta är ett mindre bebyggt område där behovet av dagvattensystem är osäkert. Åtgärder och behov av dagvattensystem beror på hur området utformas. Vatten- och avloppslösningar kan påverkas av klimatförändringar. För vattenförsörjning bör särskild vikt läggas vid att försörjningen sommartid ska vara tillräcklig, då ett varmare klimat med högre avdunstning kan påverka grundvattentillgångar. Avloppslösning bör vara sluten utan koppling till eventuellt dagvattensystem för att undvika belastningstoppar och bräddningar. Detta bör behandlas i kommande plan. Ökade temperaturer Det nya klimatet innebär att fukt- och mögelskador kan öka liksom underhållsbehovet av vissa material. Även värme- och kylbehov påverkas. Det är särskilt av vikt att överväga vilka material som ska väljas till huset. Påfrestning av en högre temperatur och ett blötare klimat gör att fukt- och mögelskador ökar. Det är lämpligt att undersöka detta i detalj under senare projektering.

4 4 (5) Underhållet för vissa material kommer att öka, t ex så kan målade träpaneler komma att behöva målas oftare och takpapp bytas ut oftare. Även vilket trämaterial som väljs kan påverka fuktinnehåll och hur det påverkas. Den varmare temperaturen gör att värmebehovet minskar. Däremot kan byggnaden bli mer känslig mot höga temperaturer och därmed behöva anpassas i tidigt skede till detta. För att undvika aktiva system som luftkonditionering, vilket bidrar till klimatförändringar, så kan olika passiva system ges företräde. Detta kan vara husets orientering, minskade glasytor, fönstrens placering för att minska solinstrålning, träd och grönska runt huset som ger skugga. Lövträd är en utmärkt solskuggare, då det ger skugga på sommaren men släpper igenom solljus på vintern. Gröna tak och lerväggar har en svalkande effekt liksom ljusa färger på byggnaden. I det här fallet kan vissa delar av byggnaden vara viktigare att skydda från solen än andra, t ex sälarnas utrymmen. Minska klimatpåverkan Slutligen kan sägas att den här anläggningen kan förväntas bli energikrävande. Åtgärder för att minska energiåtgång samt val av energisystem är viktigt för att minska anläggningens klimatpåverkan. Att försörja en del av byggnadens energibehov med solceller och solfångare kan vara ett sätt att minska anläggningens klimatpåverkan. Även ingående material i byggnaden har en klimatpåverkande effekt, t ex har betong och metall en större klimatpåverkan än trä. Självklart är lokalt producerade material att föredra framför långväga transporterade material. Rekommendationer Utifrån den kunskap som finns i nuläget rekommenderar vi att lägsta nivå för grundläggning 3 sätts till 220 cm (höjdsystem RH00). Detta värde är baserat på högsta högvattenstånd idag, förväntad 100-årsnivå år 2100 samt en generell säkerhetsmarginal på 0,5 m samt en teknisk säkerhetsmarginal till grundvattenytan motsvarande 50 cm. Information om grundvattenytans nivå i det aktuella området i Seskarö saknas och därför har den grovt uppskattats till att vara 20 cm högre än havet. Säkerhetsnivån bedöms vara tillräcklig både i dagens förhållanden och i ett framtida klimat och syftar till vilken lägsta nivå byggnaders grundläggning ska ligga på. Metod för beräkning kommer från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008). Tabell 2. Havsvattenstånd och rekommenderad säkerhetsnivå. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjningen har antagits vara 9 mm/år. I säkerhetsnivån ingår en uppskattning av grundvattennivån på 20 cm över havets nivå samt en generell säkerhetsmarginal på 50 cm och en teknisk säkerhetsmarginal på 50 cm. Säkerhetsnivå inkl. landhöjning syftar till den nivå byggnaden bör läggas på i dag. Medelvattenstånd Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Säkerhetsnivå inkl landhöjning Säkerhetsnivå År , ,1 207, , ,1 298,1 217,1 3 Grundläggning på platta har antagits vid beräkning av säkerhetsnivå.

5 5 (5) Vid grundläggning på plintar kan en lägre nivå väljas. Själva byggnaden ska då ligga över högsta högvattenstånd samt ha en säkerhetsmarginal. I det fall en lösning på plintar väljs rekommenderas en säkerhetsnivå motsvarande 150 cm (RH00). Denna rekommendation är framtagen utifrån den information som finns tillgänglig och är endast en grov bedömning. Om en högre nivå av säkerhet kring framtida havsnivåer önskas rekommenderas att en utredning görs av SMHI specifikt för Seskarö. Ungefärlig kostnad för analys av dagens och framtidens (3 scenarier) vattenstånd kostar ungefär kr. Därutöver bör mätningar av grundvattennivån i området göras för att säkerställa att ovan bedömd nivå av grundvattenytan i förhållande till havet är tillräcklig. De åtgärder som bör antas utöver ovanstående höjdsättning för att anpassa byggnaden till en klimatförändring föreslås vara följande: Materialval bör anpassas till ett fuktigare, blötare och varmare klimat Vid val av material bör hänsyn till utsläpp av växthusgaser vid framställning och transporter tas Byggnadens behov av energi bör minimeras och anpassas till ett framtida klimat, t ex genom passiv solavskärmning som träd eller utformning av byggnaden Ev. dagvattensystem bör dimensioneras för att klara framtida extrema nederbörder Beroende på grundläggningsmetod behöver olika anpassningsåtgärder vidtas. Referenser Boverket (2009) Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande Hitta.se, flygfoto från Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008) Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering SGU, Sveriges jordarter jordartsdatabas SMHI klimatmodelleringar, havsvattenstånd, landhöjning SOU (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm. SWECO (2008) Norrland klimatet förändras och förändrar

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer Författare Stefan Falemo Telefon 010 505 47 64 Mobil 072 238 83 27 E-post stefan.falemo@afconsult.com Datum 2015-06-09 Projektnummer 708010 Granskning Joel Rödström Kund Varbergs kommun Apelviken - riskutredning

Läs mer

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning

Läs mer

Strategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Strategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna. Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se

Läs mer

Gemensam syn på översvämningsrisker

Gemensam syn på översvämningsrisker Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Kommunfullmäktige 2012-12-17 272 656 Dnr 12.729-008 deckf24 Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Ärendebeskrivning Bertil Bartholdson (V) anför följande i en snabbinterpellation

Läs mer

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Jordarts- och klimatanalys Böda

Jordarts- och klimatanalys Böda Jordarts- och klimatanalys Böda Borgholms kommun Rapport Februari 2015 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet, certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna

Läs mer

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE Datum Sida 2013-03-11 1(5) GALOPPFÄLTET TÄBY PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE PM angående mark- och grundläggningsförhållanden underlag för detaljplan Uppdrag 1788 ULF JOHNSON GEO AB Karlbergsvägen 33, 113

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län Länsstyrelsen Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Datum: 2013-06-25 Ersätter tidigare version, daterad 2013-06-18 Vår referens: 2013/685/10.1 Er referens: 451-3430-2013 Yttrande över remiss Rekommendationer

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09 Geotekniskt PM 2015-03-09 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Daniel Elm Uppdragsnummer: 10207748 INRE HAMNEN, OSKARSHAMNS KOMMUN Geotekniskt PM Kund Oskarshamns Kommun Erik Hjertqvist Konsult WSP

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

BILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

BILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå BILAGA B.8 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn Malmporten Luleå Dokumentitel: 02.15.4 SMHI, Dimensionerande havsnivåer Luleå hamn Dokumentdatum: 2014-09-16 Version: 1 Organisation: Upprättad

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011 Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen

Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen Applicerat på Gullbergsvass, Göteborg ett försöksområde Henrik Kant, Göteborg Vatten Havsnivå Global havsnivåhöjning 0,18 0,59 m (skillnad mellan perioden 1980-1999

Läs mer

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten PM 2013:100 RIII (Dnr 304-708/2013) Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län Remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län Remisstid den 19 juni 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Klimatanalys Borgholm

Klimatanalys Borgholm PM Klimatanalys Borgholm LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Jordarts och klimatanalys Borgholm Projektledare: Christin Eriksson Kvalitetsansvarig: Cecilia Wennberg Handläggare:

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

med hänsyn till risken för översvämning

med hänsyn till risken för översvämning Illustrationer: Emma Franzén Fakta 2015:14 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken PM Översiktlig geoteknisk undersökning Umeå 2015-09-15 Beställare: Sigma civil Granskad Eric Carlsson Tyréns AB Nina Nilsson

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

VA-utredning gällande Ås-Hov 1:13 Freja, Åsvägen 7 Krokoms kommun.

VA-utredning gällande Ås-Hov 1:13 Freja, Åsvägen 7 Krokoms kommun. VA-utredning gällande Ås-Hov 1:13 Freja, Åsvägen 7 Krokoms kommun. 2015-08-17 Rev 2015-10-07 Torsten Olofsson Aqua Engineer AB 1 (6) Innehåll 1 Orientering... 3 1.1 Förutsättningar... 3 2 Befintliga VA-förhållanden...

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN

FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN UNDERLAGSRAPPORT TILL DETALJPLAN MAGASINET1 OCH INTENDENTEN3 FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN KONCEPT 2015-09-28 Uppdrag 258868, DP Magasinet 1 och Intendenten 3 i Hässleholm Titel på rapport: Förutsättningar

Läs mer

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är

Läs mer

Bilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå. www.kristianstad.se/op

Bilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå. www.kristianstad.se/op Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå översvämning - högt grundvatten - erosion www.kristianstad.se/op Bilaga 1 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda

Läs mer

PM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson

PM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson UPPDRAG Stensjö dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV Andreas P Karlsson, C-G Göransson DATUM, rev. 2013-01-25 Mölndalsån Kritiska vattennivåer mellan Mölndals centrum

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer