Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum"

Transkript

1 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas. De regioner som bäst speglar Seskarö är Norrbottens län, Norra Norrlands kustland och Bottenhavets kustland. I norra Sverige förväntas årsmedeltemperaturen höjas med ca 5 C, där den största förändringen sker vintertid med en ökning på 6-7 C. Detta kommer att påverka snötäcke och isläggning negativt. Det vill säga att antalet dagar med snö kommer att bli betydligt färre liksom säsongen med is kortare. Samtidigt minskar uppvärmningsbehovet med ca 25 %, men behovet av kylning av byggnader sommartid ökar. Nederbörden i området kommer troligen att öka med 20-30% över året. Ökningen är inte jämnt fördelad över året utan kommer främst att påverka vinter och höst med en ökning av vinternederbörden på 40-60%. I kustnära lägen är havsvattenståndets förändring av största intresse. I Norrland sker en landhöjning vilket motverkar effekten av en höjd havsnivå, till viss del. Generellt sett sägs inte Norrlands kuster påverkas av en havsnivåhöjning. Landhöjningen i området är 9-10 mm/år, vilket motverkar den pågående havsnivåhöjning på 3 mm/år. Enligt IPCC (2007) är förväntad global havsnivåhöjning år cm, och i Skandinavien ytterligare 20 cm, dvs cm. Nya forskningsrön visar dock på att havsnivåhöjningen till och med kan bli högre än så, upptill 1,2 m till år Förslag till klimatanpassningar Placering Det planerade området ligger havs- och strandnära. För att säkerställa att byggnaden klarar havsvattenstånd av olika återkomsttider 1 bör en säkerhetsmarginal vid höjdsättning användas. Länsstyrelsen i Norrbottens län rekommenderar att nybyggnation ska ligga över högsta högvattenstånd. Medelvattenståndet år 2010 i Kalix observationsstation beräknas vara -89,9 cm i RH00. Högsta högvattenstånd är i nuläget 177 cm över medelvattenståndet. I slutet av århundradet bedöms hundraårsvattenståndet i norra Bottenviken vara 196 cm över medelvattenståndet, som också den kommer att stiga, se tabell 1. 2 I Norrbottens län (2009) bedöms medelvattenståndet öka 15 cm till år 2100, vilket motsvarar ca 1,5 mm/ år. I nedanstående beräkningar har dock en havsvattenhöjning enligt IPCC:s högre scenarie använts, 1 Vattennivåer och flöden av en viss storlek återkommer statistiskt sett med en viss återkomsttid. Säkerhetsnivåer motsvarande återkomsttider på 100 respektive år förekommer numera allt oftare i samhällsplaneringen. Sannolikheten för att en 100-årsnivå ska inträffa under 100 år är 63 %, men sannolikheten för varje enskilt år är lika stor och är 1 %. Således kan en 100-årsnivå statistiskt sett inträffa två år på rad årsnivå är det högsta flöde/nivå som beräknas kunna inträffa. Sannolikheten för att nivån ska inträffa under en 100-årsperiod är 1 %. 2 Information om olika havsvattennivåer från SMHI och Länsstyrelsen i Norrbottens län (2009)

2 2 (5) vilket är 8 mm/år. Observera att nedanstående nivåer endast är framräknat utifrån information om havsnivåhöjning och landhöjning och är således inte modellerat. Tabell 1. Havsvattenstånd. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjning har antagits vara 9 mm/år. Nivåer i tabellen har inte tagit hänsyn till landhöjningen. År Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Medelvattenstånd , , , ,1 Höjdsättningen bör även ta hänsyn till grundvattenytans nivå för att undvika fuktskador i grunden. Grundvattenytan i jordlagren påverkas direkt av ett högre havsvattenstånd. Hur stor höjningen blir och hur snabbt effekten uppstår beror på avstånd och jordartsmaterial. I Seskarö är avståndet kort och jordarten bedöms vara sand alternativt morän (www.hitta.se, flygfoto och Grundvatten i sand påverkas snabbt av förändrade havsnivåer, morän reagerar långsammare. Även kraftiga nederbörder kan orsaka en snabb höjning av grundvattenytans nivå. För sammanhållen bostadsbebyggelse och viktiga samhälleliga funktioner som sjukhus och större vägar rekommenderar Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) att ingen sådan bebyggelse bör etableras under årsnivån. Det här är ett område mindre viktigt för samhällsfunktionen samt utan bostäder, varför det finns skäl för att den kan ligga lägre än en års nivå. I denna översiktliga analys har inte områdets geotekniska förutsättningar studerats. Med hänsyn till det strandnära läget bör förutsättningar för erosion undersökas. Den norra delen av Seskarö har i en översiktlig kartläggning av SGI angetts ha förutsättningar för stranderosion, då där finns grovsand-finsand. Om risk för erosion finns så bör erosionsskyddande åtgärder vidtas. Vädersäkring rörande is är ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Området kan vara utsatt för stora påfrestningar av bland annat ispackning. Uppsprucken is kan glida upp på flak på varandra för att därefter pressas mot land eller i andra formationer pressas upp mot land med vinden. Om byggnaden ligger för nära strandkanten utan skydd kan det vara en risk. Riskerna för detta behöver utredas vidare liksom vilka nivåer som är kritiska. Vågbrytare och höjdsättning kan vara tillräckliga skyddsåtgärd. Anläggningen Ökad nederbörd och översvämning Utöver höjdsättning kan åtgärder på byggnaden och omgivande mark vidtas. Grundläggningsteknik är ytterligare ett sätt att minska risken för och konsekvensen av översvämningar. Ett alternativ är att bygga huset på plintar/pålar och därmed höja byggnaden över riskabel nivå för översvämning. Det är också möjligt att göra en uteluftventilerad krypgrund som klarar tillfällig översvämning. Byggnaden bör konstrueras med en lägsta golvnivå över högsta möjliga översvämning. Källare kan påverkas både vid en översvämning och vid förhöjda grundvattennivåer och bör undvikas

3 3 (5) om det är låga säkerhetsmarginaler. Om källare ändå ska byggas bör vattentät konstruktion användas. Materialval kan minska konsekvenserna av en översvämning, t ex finns vattentålig färg och vattentät betong. Övriga säkerhetshöjande åtgärder är att elcentraler o dyl bör placeras på en säker nivå, särskilt inte på källarplan och eluttag kan placeras i höjd med lysknappar. Huruvida det finns behov av vallar som översvämningsskydd beror på marknivåns höjd och hur stor risken för översvämning är. Både permanenta liksom tillfälliga vallar kan vara alternativ vid planering, och vilket val som görs bör baseras på bedömd återkomsttid av eventuella höga nivåer. En längre återkomsttid kan motivera tillfälliga vallar vid mindre viktiga byggnader, men i så fall kan man redan i planskedet planera för var de eventuellt kan placeras för att på bästa sätt skydda byggnaden. Om höjdsättning enligt nedanstående rekommendationer följs bedöms inte något behov av vallar förekomma. En flexibilitet i planen där åtgärder kan inrymmas senare underlättar dock om havsnivån höjs mer än vad forskningen visar i dagsläget. Extrem nederbörd, d v s stora mängder regn på en kort tid samt längre sammanhängande regn, kommer troligen att öka. Detta kräver generellt sett utökade system för omhändertagande av nederbörd. Om området upprättar dagvattensystem bör dessa anpassas för framtida, större nederbördsmängder med företrädesvis öppna lösningar. Eventuella parkeringsplatser med hårdgjorda ytor är ett område där dagvatten måste omhändertas. Exempel på hur detta kan göras är genom att använda genomsläppliga material vid hårdgöring och öppna dagvattenlösningar, som flacka diken som leder bort vattnet. Öppna dagvattenlösningar kan även ges utformningar som tillför området mervärden. Gröna tak är ett sätt att omhänderta nederbörd med främst en fördröjande effekt samt en viss ökad avdunstning. Gröna tak har även en isolerande effekt för byggnaden samtidigt som det tar upp CO 2. En enkel åtgärd för att skydda husgrunden från fuktskador är att inte låta takvatten rinna ner direkt vid huset utan att stuprören leds en bit bort. Detta är ett mindre bebyggt område där behovet av dagvattensystem är osäkert. Åtgärder och behov av dagvattensystem beror på hur området utformas. Vatten- och avloppslösningar kan påverkas av klimatförändringar. För vattenförsörjning bör särskild vikt läggas vid att försörjningen sommartid ska vara tillräcklig, då ett varmare klimat med högre avdunstning kan påverka grundvattentillgångar. Avloppslösning bör vara sluten utan koppling till eventuellt dagvattensystem för att undvika belastningstoppar och bräddningar. Detta bör behandlas i kommande plan. Ökade temperaturer Det nya klimatet innebär att fukt- och mögelskador kan öka liksom underhållsbehovet av vissa material. Även värme- och kylbehov påverkas. Det är särskilt av vikt att överväga vilka material som ska väljas till huset. Påfrestning av en högre temperatur och ett blötare klimat gör att fukt- och mögelskador ökar. Det är lämpligt att undersöka detta i detalj under senare projektering.

4 4 (5) Underhållet för vissa material kommer att öka, t ex så kan målade träpaneler komma att behöva målas oftare och takpapp bytas ut oftare. Även vilket trämaterial som väljs kan påverka fuktinnehåll och hur det påverkas. Den varmare temperaturen gör att värmebehovet minskar. Däremot kan byggnaden bli mer känslig mot höga temperaturer och därmed behöva anpassas i tidigt skede till detta. För att undvika aktiva system som luftkonditionering, vilket bidrar till klimatförändringar, så kan olika passiva system ges företräde. Detta kan vara husets orientering, minskade glasytor, fönstrens placering för att minska solinstrålning, träd och grönska runt huset som ger skugga. Lövträd är en utmärkt solskuggare, då det ger skugga på sommaren men släpper igenom solljus på vintern. Gröna tak och lerväggar har en svalkande effekt liksom ljusa färger på byggnaden. I det här fallet kan vissa delar av byggnaden vara viktigare att skydda från solen än andra, t ex sälarnas utrymmen. Minska klimatpåverkan Slutligen kan sägas att den här anläggningen kan förväntas bli energikrävande. Åtgärder för att minska energiåtgång samt val av energisystem är viktigt för att minska anläggningens klimatpåverkan. Att försörja en del av byggnadens energibehov med solceller och solfångare kan vara ett sätt att minska anläggningens klimatpåverkan. Även ingående material i byggnaden har en klimatpåverkande effekt, t ex har betong och metall en större klimatpåverkan än trä. Självklart är lokalt producerade material att föredra framför långväga transporterade material. Rekommendationer Utifrån den kunskap som finns i nuläget rekommenderar vi att lägsta nivå för grundläggning 3 sätts till 220 cm (höjdsystem RH00). Detta värde är baserat på högsta högvattenstånd idag, förväntad 100-årsnivå år 2100 samt en generell säkerhetsmarginal på 0,5 m samt en teknisk säkerhetsmarginal till grundvattenytan motsvarande 50 cm. Information om grundvattenytans nivå i det aktuella området i Seskarö saknas och därför har den grovt uppskattats till att vara 20 cm högre än havet. Säkerhetsnivån bedöms vara tillräcklig både i dagens förhållanden och i ett framtida klimat och syftar till vilken lägsta nivå byggnaders grundläggning ska ligga på. Metod för beräkning kommer från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008). Tabell 2. Havsvattenstånd och rekommenderad säkerhetsnivå. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjningen har antagits vara 9 mm/år. I säkerhetsnivån ingår en uppskattning av grundvattennivån på 20 cm över havets nivå samt en generell säkerhetsmarginal på 50 cm och en teknisk säkerhetsmarginal på 50 cm. Säkerhetsnivå inkl. landhöjning syftar till den nivå byggnaden bör läggas på i dag. Medelvattenstånd Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Säkerhetsnivå inkl landhöjning Säkerhetsnivå År , ,1 207, , ,1 298,1 217,1 3 Grundläggning på platta har antagits vid beräkning av säkerhetsnivå.

5 5 (5) Vid grundläggning på plintar kan en lägre nivå väljas. Själva byggnaden ska då ligga över högsta högvattenstånd samt ha en säkerhetsmarginal. I det fall en lösning på plintar väljs rekommenderas en säkerhetsnivå motsvarande 150 cm (RH00). Denna rekommendation är framtagen utifrån den information som finns tillgänglig och är endast en grov bedömning. Om en högre nivå av säkerhet kring framtida havsnivåer önskas rekommenderas att en utredning görs av SMHI specifikt för Seskarö. Ungefärlig kostnad för analys av dagens och framtidens (3 scenarier) vattenstånd kostar ungefär kr. Därutöver bör mätningar av grundvattennivån i området göras för att säkerställa att ovan bedömd nivå av grundvattenytan i förhållande till havet är tillräcklig. De åtgärder som bör antas utöver ovanstående höjdsättning för att anpassa byggnaden till en klimatförändring föreslås vara följande: Materialval bör anpassas till ett fuktigare, blötare och varmare klimat Vid val av material bör hänsyn till utsläpp av växthusgaser vid framställning och transporter tas Byggnadens behov av energi bör minimeras och anpassas till ett framtida klimat, t ex genom passiv solavskärmning som träd eller utformning av byggnaden Ev. dagvattensystem bör dimensioneras för att klara framtida extrema nederbörder Beroende på grundläggningsmetod behöver olika anpassningsåtgärder vidtas. Referenser Boverket (2009) Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande Hitta.se, flygfoto från Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008) Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering SGU, Sveriges jordarter jordartsdatabas SMHI klimatmodelleringar, havsvattenstånd, landhöjning SOU (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm. SWECO (2008) Norrland klimatet förändras och förändrar

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Förslag till detaljplan för Droppemåla 1:13 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för Droppemåla 1:13 med flera Ronneby kommun, Blekinge län Förslag till detaljplan för Droppemåla 1:13 med flera Ronneby kommun, Blekinge län HANDLINGAR Planen består av följande handlingar daterade 2008-03-04: Plankarta, skala 1:1000 Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Skid-VM borde gå i Norge varje gång! Skid-VM borde gå i Norge varje gång! SUMMERING; En osannolik händelse? (ikke sannsynlig) SKID-VM ÄR SLUT OCH DET VAR VÄL EGENTLIGEN INGA KONSTIGHETER. Norge vann nästan allt. Sverige vann två guld. MARIT

Läs mer

Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - översvämning

Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - översvämning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2015-09-24 KS 2015/0586 Kommunstyrelsen Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Att skydda byggnader mot vatten 1. Bygg inte där det kan bli översvämmat / bygg högt http://hooge.de/ 2. Skydda huset mot

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Bilaga 1 Dnr KS 2013/0039 Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Rapporten sammanställd av Ruth Meyer och Lars Winberg. 2013-10-21 Sammanfattning Även om vi med tiden lyckas vända trenden så

Läs mer

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun Philip Thörn, Marcus Liljeberg, Susanna Roth, Anja Karlsson B2116 Augusti 2013 Rapporten godkänd: 2013-09-12 John Munthe Forskningsdirektör

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Dagvattenutredning Pottholmen Karlskrona kommun. 2014-05-07 Rev 2014-05-15. Upprättad av: Johanna Persson. Granskad av: Kristina Berlin

Dagvattenutredning Pottholmen Karlskrona kommun. 2014-05-07 Rev 2014-05-15. Upprättad av: Johanna Persson. Granskad av: Kristina Berlin Dagvattenutredning Pottholmen 2014-05-07 Rev 2014-05-15 Upprättad av: Johanna Persson Granskad av: Kristina Berlin RAPPORT Dagvattenutredning Pottholmen Kund Tekniska förvaltningen VA/Renhållning Postadress

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen PM Dagvattenutredning Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen 2013-09-15 Halmstad 1 av 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Underlag... 3 2. Befintliga

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-05-10

Sammanträdesdatum 2010-05-10 Kommunstyrelsen 2010-05-10 Blad 6 Ks 57 Au 59 Dnr 192/2007-101 Svar på motion om klimatförändringarnas påverkan på byggnader Centerpartiet har genom Kerstin Rosenkvist, Arne Berglund och Jörgen Johansson

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon:

Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon: Fastighetsägarna Stockholm är branschorganisationen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Stockholms län och på Gotland. Våra drygt 5 000 medlemmar spänner från börsnoterade fastighetsföretag

Läs mer

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ ALHANSA FASTIGHETER AB Regementsparken Växjö UPPDRAGSNUMMER 1291904000 FÖR DETALJPLAN INOM REGEMENTSPARKEN, VÄXJÖ SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MATTIAS VON PORATH/JONAS BACKÖ Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Havsvattenstånd vid svenska kusten

Havsvattenstånd vid svenska kusten Mareografen (den gula byggnaden) på Landsort där SMHI utförde mätningar av havsvattenstånd under åren 1886 till 2006. Stationen har ersatts av en ny station några kilometer norrut. Havsvattenstånd vid

Läs mer

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Rapport Nr. 2009-53 Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Amund E. B. Lindberg, Sofia Åström och Hans Björn Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Amund E.

Läs mer

ANPASSNING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE SAMT OMRÅDEN I PLANERINGSSTADIET MED HÄNSYN TILL HÖJDA VATTENNIVÅER

ANPASSNING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE SAMT OMRÅDEN I PLANERINGSSTADIET MED HÄNSYN TILL HÖJDA VATTENNIVÅER ANPASSNING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE SAMT OMRÅDEN I PLANERINGSSTADIET MED HÄNSYN TILL HÖJDA VATTENNIVÅER - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby. Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat HANDLINGSPLAN MOT VÄXTHUSGASER Anpassning till ett förändrat klimat www.stockholm.se/vaxthuseffekten Anpassning till ett förändrat klimat En rapport från Stockholms handlingsplan mot växthusgaser Mars

Läs mer

Olskroken planskildhet och Västlänken

Olskroken planskildhet och Västlänken Underlag till järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län TRV 2013/92338 2014-09-01 Titel: Olskroken planskildhet och Västlänken, Underlagsrapport

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00332 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-02-14, inslag om forskarfusk och klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011

Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011 Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011 Grundkurs i dagvatten och LOD ur ett planeringsperspektiv Fördröjd hantering av dagvatten rätt utnyttjad, på rätt plats, attraktiv och

Läs mer

Arbetsmaterial. Stigande vatten. En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län

Arbetsmaterial. Stigande vatten. En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län Stigande vatten En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län Remissutgåva Remisstid 2011-08-15 2011-10-07 Förord Hur påverkar stigande vatten i havet, i Vänern och inlandets

Läs mer

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov Att beräkna värden Verkligheten är sig aldrig lik Hur vi räknar ut verkligt energibehov 1 Beräknat energibehov i ett enbostadshus Beräknad energianvändning / fall / månad 1800,0 1600,0 1400,0 1200,0 kwh/månad

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2

Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2 Beställare Stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2 Hantering av dagvatten och effekter av framtida klimat Säbybäcken, juni 2012 Uppdragsnummer Göteborg

Läs mer

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD VAR RÄDD OM VÄRMDÖS VATTEN! Vatten är en av Värmdös viktigaste tillgångar, och vi lever i en unik miljö med tillgång

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september VARIA 615 Foto: SGI Foto: Mörbylånga kommun Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson APPENDIX A Vellinge kommun HÖGA HAVSNIVÅER UPPDRAGSNUMMER 1220063000 Konsekvenser av klimatförändringar faktaunderlag 2010 MALMÖ SWECO Environment AB Kust och Vattendrag Johan Landberg Björn Almström Hans

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Dagvattenutredning Sparsör

Dagvattenutredning Sparsör Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2014-12-05 Project ID 701324 Client Borås Energi & Miljö Dagvattenutredning Sparsör Hållbar dagvattenutredning

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ

FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ RAPPORT FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ 2013-10-16 Uppdrag: 245621, Klimatanpassning Väsby Entré Titel på rapport: Förstudie om klimatanpassning för planområdet Väsby Entré Status:

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Svarte Utredning för VA och höjdsättning

Svarte Utredning för VA och höjdsättning Malmö Uppdragsnummer: 232583 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Omfattning... 4 1.4 Ingående personal... 4 1.5 Följande underlag har använts i uppdraget... 4 2 UTREDNING

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Fukt kontrollmetoder. Vad beror fuktfläcken på? Hur och när ska man göra fuktronder?

Fukt kontrollmetoder. Vad beror fuktfläcken på? Hur och när ska man göra fuktronder? Fukt kontrollmetoder Hur och när ska man göra fuktronder? Vad beror fuktfläcken på? Det har uppstått en missfärgning i taket i en lokal, vi vet inte varför. Hade vi kunnat förebygga den och hur skulle

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer