Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning"

Arne Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella inställningen naturen ska ha sin gång Speciella områden med bostäder, infrastruktur och byggnader kan skyddas I första hand mjuka skydd eller en kombination av hårda och mjuka skydd. Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten 2011 Kusten har delats in i mindre delar med hänsyn till Geologi Morfologi Detaljplan eller ej Erosionspotential Revideras vart fjärde år Regionala och lokala klimatutredningar som underlag 1

bostäder, infrastruktur och byggnader kan skyddas I första hand mjuka skydd eller en kombination av hårda och mjuka skydd.

2 Strandbad Foto: Ystads kommun 2

3 Foto: Ystads kommun 100m 250m Strandlinjens förskjutning i Löderups Strandbad Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010). 3

4 Förändringar av kusten vid Löderups Strandbad och Sandhammaren mellan 1989 och Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010) Ett förändrat klimat Erosionen kommer att fortgå och eskalera p.g.a. stigande havsnivåer. Översvämning kommer bli ett större problem, även i områden som inte är drabbade av erosion. Stigande havsnivåer betyder stigande grundvattennivåer. Hur kommer vattendragen att påverkas? Kommunens mark kommunens ansvar? Förbjudet att skydda enskilda intressen kommunallagen 4

eskalera p.g.a. stigande havsnivåer. Översvämning kommer bli ett större problem, även i områden som inte är drabbade av erosion.

5 Vilka problem står Ystad inför? Studier har visat att risken för översvämningar i Ystad är större när kusten exponeras för höga vågor än vid högvatten. Våguppspolningshöjden med 100 års återkomsttid idag är ca 5 m och 2100 har den beräknats till 6,3 m. Våguppspolningshöjden med 100 års återkomsttid idag kommer få en återkomsttid på mellan 8 och 20 år år Stor skillnad när kusten hotas av översvämning vid högvatten och att hotas av erosion. Medför olika problem som ofta kräver olika lösningar. Höga flöden i vattendrag, kraftig markavrinning vid skyfall, höga grundvattennivåer och föroreningstransport måste också vägas in. Utöver uppenbara ekonomiska värden, så måste även de ekosystemtjänster och naturvärden som finns beaktas och vägas in. 5

Våguppspolningshöjden med 100 års återkomsttid idag kommer få en återkomsttid på mellan 8 och 20 år år 2100.

6 Kustskyddsstrategier Kusterosion tänkbara åtgärder? 6

7 Hårda kustskydd - Erosionen flyttar nedströms + - Erosionen stoppas! Stranden försvinner? Erosionen stoppas! Stranden försvinner? + - Erosionen flyttar nedströms Nollsummespel?? + - Slutsats: Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem! Mjuka kustskydd Byggande, Strandfodring förstärkning Vegeterade & vegetering jordvallar av klitter Plan Profil 7

? + - Slutsats: Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem!

8 Strandfodring Ett mjukt skydd som syftar till att tillåta de naturliga processerna att fortgå arbeta med naturen Den kustskyddsmetod som används mest internationellt sett. Innebär att sand, på konstgjord väg, återförs till stranden Bevarar strandens natur och rekreationsvärden Kräver underhåll Strandfodringens vara eller icke vara Förhållanden 2008 utan strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2018 utan strandfodring Förhållanden 2008 med strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2018 med strandfodring 8

Innebär att sand, på konstgjord väg, återförs till stranden Bevarar strandens natur och rekreationsvärden Kräver underhåll

9 Strandfodring vid höjda havsnivåer s L ~ 450 M S = 0.33 m år 2050 Strandfodring vid höjda havsnivåer Sandtillförsel V = S*L m 3 /m strand s s L ~ 450 M S = 0.33 m år 2050 V ~ m 3 /km ~ m 3 /km per år ~ kr/km/år i 50 år! 9

10 Strandfodringen i Ystad hur går det till? Genomförs av en dansk entreprenör med mångårig erfarenhet Sanden hämtas i en täkt till havs, på Sandhammar bank På ca meters djup Sluter ett kretslopp sanden som finns på täkten har sitt ursprung vid stränderna. Ett flertal olika undersökningar har genomförts för att få tillstånd för strandfodringen. Tillstånd och skyldigheter Ny miljödom meddelades hösten Tillstånd enligt kontinentalsockellagen har beslutas av SGU m 3 under en 10 års period detta har försvunnit från stränderna sedan 2001 Utläggning vid fyra tillfällen. Omfattande miljökontrollprogram 10

kretslopp sanden som finns på täkten har sitt ursprung vid stränderna.

11 Bilder: Kystdirektoratet.dk Foto: Björn Almström, Sweco 11

12 Brygga 0, mars 2014 Foto: Mona Ohlsson Skoog Brygga 0, september 2014 Foto: Mona Ohlsson Skoog 12

13 Tack för uppmärksamheten! Frågor? 13

Relevanta dokument

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom? Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande