Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning"

Transkript

1 Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat, en framåtblick Nya dimensioneringsförutsättningar

2 Orientering Jordbrukslandskapet innehåller fyra olika typer av vattenanläggningar dikningsföretag täckdikningar invallningar bevattningar Anläggningarna är ofta gamla, är ibland dåligt underhållna och har dimensionerats efter gamla riktlinjer (och ett annat klimat än det vi nu förväntar oss). De har ett värde för jordbruket mfl under en lång tid framöver. Det nya klimatet innebär att i en generell betraktelse att växtperioden blir längre den totala årsnederbörden ökar, höst-vinter-vår blir blötare medan somrarna blir torrare (med ökad frekvens för skyfall)

3 Orientering I Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) identifierades bland annat odlingslandskapets tekniska system för markavvattning och bevattning som kritiska för samhällets anpassning till ett framtida ändrat klimat Vilka konsekvenser kan förväntas för de flera tiotusentals vattenanläggningar som finns i Sverige? Jordbruksverkets vattenenhet ser många nya utmaningar, bland annat frågan om kartläggning av befintliga anläggningars status samt att förutsättningar för dimensionering ändras i ett framtida klimat

4 Klimatinformationsprojektet, en kort återblick Fem informationsbroschyrer, finns på och klimat/. Det finns även en mindre utgåva tryckta broschyrer. Utgör en kunskapssammanställning men lämnar också goda praktiska råd och idéer om hur anpassningen kan utföras för de fyra typerna av vattenanläggningar. Det gäller till exempel dimensionering och avbördningsförhållanden. I den mer fristående broschyren Klimatförändringarna och juridiken väcks frågor kring Vem har ansvaret för åtgärder och anpassning till följd av klimatförändringarna? Vem ansvarar för skador till följd av klimatförändringarna? Vem kan försäkra sig, och mot vad?

5 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat 1. Att inventera statusen hos ett antal vattenanläggningar i jordbrukslandskapet 2. Att beskriva behoven för dessa anläggningar utifrån förutspådda klimatförändringar 3. Att föreslå åtgärder inkl. kostnader för klimatanpassning av studerade anläggningar 4. Att föreslå framtida arbetssätt och identifiera viktiga frågeställningar

6 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Vattenanläggningar Öppna diken Invallade områden Täckdiken Bevattningsanläggningar Våtmarker för utjämning av flöden

7 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Arkivforskning och fältstudier Dimensionering Faktisk utformning Kondition, underhållsbehov Juridisk status Analys map klimatförändring Åtgärder och kostnader

8 Ökad årsnederbörd 2100, SMHI:s 19 områden % Geografiska områden Källa:SMHI

9 Antal dagar med extremregn, > 10 mm Idag Ökning dagar Källa: SMHI Geografiska områden

10 50 Förändring av nederbörd till Halmstad Jönköping Skara Örebro Uppsala mm 10 0 J F M A M J J A S O N D Källa: SLU SOU 2007:60

11 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För mycket vatten Skador på diken och vallar Ökad påverkan från tätorter och infrastruktur Översvämning vinter/vår/sommar/höst inverkan? Körbarhet på våren och sen höst? Inverkan av ökad markpackning?

12 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För mycket vatten, forts. Rörlagda diken framtida problem? Högre vallar kostnad/nytta Material till vallar Energikostnader för pumpning Näringsläckage Saltvatteninträngning i kustområden

13 Viktigt att underhålla diket vid högre flöden konflikt med naturvården?

14 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För lite vatten Hämmad tillväxt ökad bevattning krävs Fler/större dammar för säsongslagring Uttorkning av våtmarker Avsättning av sediment pga lägre flöden Mindre tjäle inverkan infiltrationen

15 Konkurrens om vattnet i syd-öst?

16 Tätare mellan dräner vid ökad nederbörd Dränavstånd, m Nederbördsökning, %

17 Blir jordarna tätare?

18 Bredare diken för ökat flöde (vid bibehållen vattenyta) Bredd, m Flödesökning, %

19 Invallningsföretag: Pumpkostnad vid stigande havs-/sjönivå & ökat flöde kr/år H=1 H=1,2 H=1,4 H=1,6 H=1,8 H=2, Flöde, l/s,km2

20 1.6 Havs-/sjönivåns inverkan på dikessystem Vattennivå, m Havsnivå 1 m Havsnivå 0,3 m Avstånd från havet/sjön, m

21 Våtmarker som flödesdämpare

22 Flödesutjämning vid ökad andel våtmark, VVMB MHQ l/s HQ10 l/s HHQ50 l/s 4000 Q, l/s Andel våtmark, %

23 Ökade flöden påverkar också miljön

24 Dimensionering idag & imorgon IDAG Vägar, järnvägar dimensionering för års flöden Dagvattenanläggningar dimensionering för 10 års flöden Jordbruk, dimensionering för 0,5-1,5 l/s,ha I MORGON Dimensionering för ökade flöden pga klimatförändring, men hur?

25 Klimatjusteringsfaktorer för MHQ, VVMB 310

26 Dimensionering, forts Vilka skador ger ökad avrinning? Riskanalys! Olika påverkan för rör resp. öppna diken Små resp. stora avrinningsområden? Vilka regn är dimensionerande för dikningsföretag? Ökad inverkan från hårdgjorda ytor utjämning krävs före diket! Dimensionering pga jordar, grödor, läge i landskapet? Ansvar för nedströms anläggningar vid uppdimensionering

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Avvattningssystemet och klimatanpassning Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning

Läs mer

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat FÖRSTUDIE Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare med

Läs mer

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com savgarden@telia.com Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Markavvattning och aktuell lagstiftning Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping

Läs mer

Hallsbergs kommun Översiktlig dagvattenutredning Industriområdet Rala 3, etapp 1

Hallsbergs kommun Översiktlig dagvattenutredning Industriområdet Rala 3, etapp 1 Örebro 2012-06-01 Sid 1(10) Hallsbergs kommun Översiktlig dagvattenutredning Industriområdet Rala 3, etapp 1 Härtill hör bilagor A Översiktsplan ritn 10459-ÖE1 B Översikt AO Hallsberg Sweco 2005-02-28

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1 1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Tommy Giertz.

Tommy Giertz. D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl

Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl UPPDRAG Kämperöd 1:2 mfl UPPDRAGSNUMMER 1351452000 UPPDRAGSLEDARE Göran Wallgren UPPRÄTTAD AV Göran Wallgren DATUM 2011-12-08 Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl På uppdrag av Kämpersviks Hamn AB har

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av

Läs mer

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Skid-VM borde gå i Norge varje gång! Skid-VM borde gå i Norge varje gång! SUMMERING; En osannolik händelse? (ikke sannsynlig) SKID-VM ÄR SLUT OCH DET VAR VÄL EGENTLIGEN INGA KONSTIGHETER. Norge vann nästan allt. Sverige vann två guld. MARIT

Läs mer

Hur hantera dagvatten i urban miljö?

Hur hantera dagvatten i urban miljö? Klimatanpassning i den fysiska planeringen Hur hantera dagvatten i urban miljö? Presentation den 2 dec 2010 Länsstyrelsen i Stockholms Län Hans Bäckman, Svenskt Vatten hans.backman@svensktvatten.se 1 Svenskt

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret 2016-02-03 Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret Upplägg Varför arbetar vi med den här frågan? Markavvattning i Norrköping Utbyggnadsplaner

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/1-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatanpassning Daniel Bergdahl Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Var utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU. Vattendagen 4 februari 2015

Var utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU. Vattendagen 4 februari 2015 Var utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU Vattendagen 4 februari 2015 1955 Lantbruksingenjör (Nationalencyklopedin, 2015)= Tjänsteman knuten till

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från

Läs mer

Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten.

Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten. Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten. Uponor IQ Utjämningsmagasin Genom att använda Uponor IQ-rör

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 Gällivare kommun Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 2016-06-15 Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 Datum 2016-06-15 Uppdragsnummer 1320019004 Utgåva/Status Slutleverans Sandra Viklund Axel Sahlin

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas

Läs mer

Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland

Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland Hans Bäckman Svenskt Vatten Rörnät & klimat (dagvatten) VASS / Benchmarking Europastandardisering

Läs mer

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget MUNKEDALS KOMMUN Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget Göteborg Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget, Munkedals kommun Datum 2010-06-11 Uppdragsnummer 61440932881-4 Utgåva/Status Tea Cole Stefan

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna

Läs mer

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas

Läs mer

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24 SVEDALA KOMMUN Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129: och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 28-11-24 Innehåll - Utredningstext - Ritning M-1 - Magasinsberäkning Drottninggatan 16 254 33 HELSINGBORG

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll? För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll? Matts Claesson Naturvårdsenheten matts.claesson@lansstyrelsen.se tel. 010-22 35 380, 0703-91 63 42 Länsstyrelsens roll? Tillsynsmyndighet för vattenverksamhet

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Vattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.

Vattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser. Hur bedömer man nuläget? Väderprognoser på smhi.se, yr.no m.fl. är relativt bra när det gäller frontsystem. 10-dygnsprognoser men svårare att förutspå konvektiva sommarregn. Väderradar och blixtlokalisering

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Dagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia

Dagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia Dagvattenutredning Myresjöhus AB, Taberg, Jönköpings kommun Pontarius AB Jönköping Tobias Johansson 1 Orientering På uppdrag av Myresjöhus AB har Pontarius utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende

Läs mer

Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011

Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011 Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011 Grundkurs i dagvatten och LOD ur ett planeringsperspektiv Fördröjd hantering av dagvatten rätt utnyttjad, på rätt plats, attraktiv och

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Typiska situationer Dränering Samarbete Vattenlagstiftningen Arkiv och verklighet Förvaltning Samfällighet Förändringar 1 Producerad

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och juridiken Klimatförändringarna och juridiken Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet

Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet Finansierat av HAV Projektperiod 2015- februari 2017 Delprojekt: 1. Utredning av nyttan och intresse för

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer