Överprövning av beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun

Transkript

1 BESLUT 1(16) Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna Jansson Thulin Kristianstads kommun Överprövning av beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen upphäver i enlighet med 11 kap 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) kommunens beslut, den 20 september , att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun. Redogörelse för ärendet Syftet med planen är att ändra tillåten markanvändning från allmän plats/park till bostäder för att möjliggöra för två bostadsfastigheter i korsningen mellan Strandvägen och Björkstigen i Åhus. Planområdet omfattar ett område mellan 100 och 200 m från havet. I söder och öster gränsar det till befintlig naturmark. Planområdet är ca 2240 m² stort. I kommunens gällande översiktsplan ÖP2013 antagen anges för området att tallskogen är en viktig del av Åhus karaktär. Tendensen är att traditionella villaträdgårdar anläggs, vilket ökar den kvarvarande tallskogens värde på parkmarken i bostadsområdena Detaljplaner För planområdet (Yngsjö 3:36 m fl) gäller detaljplan från med tillägg från vars genomförandetid gick ut Markanvändningen i gällande detaljplan är allmän plats/park. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 BESLUT 2(16) Skäl för beslutet Stigande havsnivåer/landhöjning Stigande havsnivåer kommer att påverka Skåne mer än övriga landet eftersom Skåne inte har någon landhöjning. Landhöjning orsakas av att landet höjer sig efter att ha varit tungt belastat av den kilometertjocka isen under senaste istiden. Exempelvis Stockholm och norrlandskusten har en landhöjning om mellan 4-8 mm/år 1). Detta är en avgörande skillnad som gör att översvämningsproblematiken har andra förutsättningar i Skåne än övriga landet. Redan 2007 beskrivs i proposition 2006/07:122, inför den då kommande ändringen av plan- och bygglagen, att ändrade klimatförhållanden kan påverka bl.a. frågan om i vilken utsträckning olika lågt belägna områden är lämpliga för bebyggelse. Länsstyrelsens ställningstagande i detta ärende grundar sig på framtida förändringar med klimatscenarior som tagits fram med tidsperspektiv år Detta ska vägas in vid bedömningen av markens lämplighet vid lokalisering av bebyggelse. Föreslagen planläggning medger bostadsbebyggelse. När mark som tas i anspråk för bostadsändamål förblir vanligtvis bostäder långt in i framtiden. Det är också svårt för enskilda fastighetsägare och boende att genomföra åtgärder i efterhand för att skydda sin egendom mot översvämning och erosion då detta ofta kräver åtgärder på andra fastigheter i ett större sammanhang. I området kring detta ärende finns i dagsläget inte några förslag på hur bebyggelsen ska kunna skyddas mot översvämning och erosion. Länsstyrelsen har en uttrycklig skyldighet att bevaka att planläggning och lokalisering ska ske med hänsyn till risker för olyckor, översvämningar och erosion enligt proposition 2009/10:170 (s 208). Översvämning och erosion Fastigheten är belägen ca 100 meter från Äspetstranden och ligger relativ lågt i förhållande till havet på mellan +2 och +3 m.ö.h. Figur 1 visar planområdets läge i förhållande till havet samt var nivån för +3 meter över havet finns i form av blå markering.

3 BESLUT 3(16) Figur 1: Illustration som visar lågpunktskartering och 3 meter över havet. Planområdet markerat med rött Inom planen finns en planbestämmelse som reglerar huvudbyggnads nedersta bjälklag till en lägsta höjd av + 3,0 m.ö.h. Det är viktigt att notera att den rekommenderade lägsta bebyggelsehöjden på +3 meter inte automatiskt eliminerar risken för översvämningar från höjda havsnivåer i ett framtida klimat utan ska ses som ett gränsområde där ytterligare utredningar behövs för att visa på markens lämplighet. Rekommendationen baseras på den beräkning som SMHI 2) genomfört för klimatscenario RCP 8.5 och vilken visar på en framtida havsnivåhöjning på ca 1 meter. På detta läggs sedan den idag högsta väderrelaterade uppmätta havsnivåhöjningen på ca 2 meter. Kuststräckan har i SGUs kartering inom projekt Skånestrand 3) klassats som utsatt för betydande erosion i nutid och där det sannolikt kommer ske en ökad erosion vid en framtida havsnivåhöjning på ca 1 m. Enligt handlingarna har ett ca 50 m brett område från strandlinjen och inåt land angetts som erosionshotad inom ett 100- årsperspektiv. Planområdet ligger ca 100 m från strandlinjen.

4 BESLUT 4(16) Under granskningsskedet menade Länsstyrelsen att erfarenheterna och bedömningarna från projekt Skånestrand visar att det inte är möjligt att dra slutsatserna att planen har tagit hänsyn till erosions- och översvämningsriskerna med tanke på platsens förutsättningar. Av planhandlingarna framgår också att tillgängligheten för t.ex. räddningstjänsten kan försvåras i samband med högvatten. Frågan om vägsystemets sårbarhet kopplad till översvämning och stigande grundvattennivåer är en fråga som berör många fastigheter på Äspet och kan inte lösas i denna enskilda detaljplan. Länsstyrelsen bedömer att områdets närhet till havet, kustområdets utsatthet för erosion och markens beskaffenhet sammantaget gör platsen olämplig för ytterligare bostadsbebyggelse p.g.a. översvämning- och erosionsrisk. Dagens situation Enligt rapporten Skånes känsliga stränder erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering 4) med tillhörande kartvisare redovisas erosionsförhållanden för stranden som en strand med betydande erosion. Erosionskänsligheten som är baserat på SGU:s index placerar stranden i kategorin stor erosionskänslighet. Klassningen kan ses i Figur 2. Figur 2: Erosionsförhållanden i anslutning till stranden vid Äspet. Av SGU:s kartvisare framgår också att strandlinjen vid Äspet längs vissa sträckor har dragit sig tillbaka mellan15-30 meter sedan 1940 talet. Stranden är således utsatt för kronisk erosion vilket innebär att mer sediment förs bort genom transport längs

5 BESLUT 5(16) kusten på havsbotten än vad som tillförs i ett längre perspektiv. Om denna erosion fortsätter och inga åtgärder vidtas finns det risk för att planområdet eroderar bort på lång sikt. I ett förändrat klimat med en stigande havsnivå kommer dessa processer att påskyndas, se Figur 3. Figur 3: Strandlinjens förändring över tid i anslutning till Äspet. Sammantaget innebär ovannämnda att stranden i anslutning till Äspet redan i dagens klimat är en av Skånes mest erosionsutsatta stränder. Förutsättningar för erosion i ett förändrat klimat Enligt Bruuns 5) kan man beräkna konsekvenserna på stranderosionen vid en havsnivåhöjning. Beräkningen bygger på att strandprofilen är i jämvikt. Om vattennivån stiger kommer det ske en materialförflyttning från strandområdet ut till djupare vatten, där bottenprofilen höjs, se Figur 4 6).

6 BESLUT 6(16) Figur 4: Sammanfattning av Bruuns lag och den erosionsprocess denna beskriver 6). Inom pågående projekt Verktyg för sandvolym och erosionskänslighet har länsstyrelsen Skåne beräknat kustens tillbakagång enligt Bruuns lag vid en förhöjd havsnivå på 1 meter för ett antal sandstränder. Strandlinjen för Äspetstranden kommer enligt denna beräkning att dra sig tillbaka ungefär till fastighetens gräns i sydost. Hela den dynformation som idag skyddar fastigheten kommer således enligt Bruuns lag att ha eroderat bort. Figur 5 visar var den nya strandlinjen beräknas ligga enligt Bruuns lag. I Figur 5 visas också en yta med 2 m högre vattennivå i förhållande till dagens havsvattenstånd. Denna yta kan dels illustrera händelser av tillfälliga höga havsnivåer men också en vanligt förekommande grundvattenyta vid 1 m havsnivåhöjning. Tillfälliga havsnivåer på 1 m över medelvattenytan förekommer i genomsnitt med några års mellanrum. En grundvattenyta som är belägen ca 1 m över havsnivån är vanligt förekommande i kustnära områden.

7 BESLUT 7(16) Figur 5: Framtida Strandlinje i anslutning till Äspet vid en permanent havsnivåhöjning på 1 m. Planområdet visas med röd markering.

8 BESLUT 8(16) Förutom denna teoretiska beräkning så kommer befintliga strukturer i form av bebyggelse och andra hårdgjorda strukturer mellan havet och berörd fastighet att påskynda erosionen ytterligare på angränsande oskyddad mark. Dessa hårda strukturer kommer vid en stigande havsnivå att få samma effekt som hårda erosionsskydd i sten och betong. Konsekvenserna av hårda erosionsskydd är att närliggande områden drabbas av en ökad erosion när sandtransporten störs och att erosionen kan öka då hårda konstruktioner reflekterar en större del av vågenergin än en naturlig sandstrand 7). Konsekvenser av kombinationseffekter av översvämning och erosion Konsekvenserna av de samlade effekterna av översvämning och erosion är svårbedömda eftersom de beräkningar och modeller vi har tittat på inte tar hänsyn till hur erosionen sker i vattenmättad sand. För sandjord som befinner sig under grundvattennivån minskar friktionskrafterna mellan sandkornen och hållfastheten. De samlade effekterna kan därför lätt underskattas. Det är därför möjligt att kusten kan komma att dra sig tillbaka betydligt mer än vad beräkningar enligt Bruuns lag visar för planområdet eftersom grundvattenytan sannolikt kommer att befinna sig i nära anslutning till markytan inom planområdet om havsnivån stiger. Dagvattenhantering Planen föreslår att dagvattenhanteringen ska ske genom naturlig infiltration genom att släppa vatten över de skogsytor som finns inom området. Planområdet ligger inte inom verksamhetsområde för dagvatten vilket gör att det är fastighetsägaren som är ansvarig för att ta hand om det dagvatten som genereras inom fastigheten. I ett framtida klimat bedöms grundvattennivån inom området ligga på ca +2 meter. Detta betyder att grundvattnet kommer att tränga upp och i stora delar av planområdet ligga precis i ytan eller till och med i vissa delar skapa en permanent vattenspegel. Jordarten inom området består enligt SGUs jordartskarta 3) av flyg-/finsand. Sandens kornstorlek på 0,06 0,2 mm gör att den effektiva porositeten, alltså den volym som kan innehålla vatten, är starkt begränsad och har snarare en funktionalitet liknande silt än grus 8). En dagvattenanläggning bör enligt Svenskt Vattens publikation P110 9) kunna hantera åtminstone ett 10-årsregn. Ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 min kan för området beräknas genom den rationella metoden 10) och ger då en intensitet på ca 214 l/s, ha. Med den av Svenska Vatten rekommenderade klimatfaktorn på 25% ger detta en regnintensitet på ca 268 l/s, ha. Planområdet är totalt 2240 m 2 och medger två byggrätter på vilket ger en hårdgjord yta på 200 m 2. Därtill antas hårdgjorda ytor på ytterligare ca 4x6 m för parkering etc för varje fastighet, vilket beskrivs i planhandlingarna, samt möjlighet att bygga bygglovsbefriade åtgärder om sammanlagt 55 m 2 per tomt. Detta ger en total hårdgjord yta på ca 358 m 2.

9 BESLUT 9(16) Avrinningskoefficienten för den hårdgjorda ytan sätts till 0,85 och för kuperad skogsmark till 0,25. Sammantaget ger detta en beräknad vattenvolym på ca 13 m 3 som genereras inom området vid dessa förhållanden. Den yta inom planområdet som ligger mellan +2 och +3 meter (exklusive byggrätten) och som teoretiskt skulle kunna hantera dagvatten beräknas till 1191 m 2. Då området är väldigt kuperat samt att topografin enligt planhandlingarna i minsta möjliga mån ska förändras för att bibehålla de naturliga förhållandena blir den reella ytan/volymen för dagvattenhantering liten. Den effektiva ytan bedöms snarare vara runt 150 m 2. Den teoretiska infiltrationshastigheten i finsand (utan motstånd i form av organiskt material vid ytan) är 0,00001 m/s 8). Om hela ytan på 1191 m 2 beräknas kunna användas kan området infiltrera ca 12 l/s. Vid ett 10-årsregn genereras efter exploatering ca 21 l/s inom området. Detta gör att området teoretiskt översvämmas med 9 l/s eller ca 6 m 3 vid en varaktighet på 10 min. Beroende på hur byggnader och nya högpunkter placeras/skapas inom området i samband med exploateringen kan delar av detta överskottsvatten förutom att påverka själva planområdet även belasta bland annat närliggande fastigheter. Beräkningen baseras också på absolut optimala förhållanden och inkluderar till exempel inte att marken delvis redan är vattenmättad efter en blöt period, att den effektiva infiltrationsytan är mindre än den teoretiska etc. Då infiltrationsmöjligheterna bedöms som begränsade, speciellt vid perioder då marken naturligt innehåller mycket vatten, bedöms den redovisade dagvattenlösningen ej säkerställa en god dagvattenhantering. Länsstyrelsen bedömning är att marken inte är lämplig för bebyggelse gällande översvämning så som detaljplanen är utformad då den inte säkerställer en god hantering av dagvatten enligt 2 kap 5 PBL. Extremnederbörd Extremnederbörd kan påverka planområdet på ett flertal sätt. Enligt samma beräkningsmetod som redovisas under rubriken dagvatten kan ett 100-årsregn med varaktighet på 10 min beräknas och resulterar då i en klimatjusterad intensitet på ca 640 l/s, ha. Sammantaget ger detta en beräknad vattenvolym på 30 m 3 som genereras inom området. Vid extremnederbörd kan eventuell infiltration i princip antas vara satt ur spel då ett intensivt regn förseglar markytan och skapar en stor ytavrinning. Detta betyder att hela den genererade volymen måste tas omhand eller avledas från planområdet. Planhandlingarna redovisar inte hur denna extremnederbörd ska hanteras. Om man utgår från att så stor del av planområdet som möjligt ska bibehålla topografin samt att det skapas en relativt stor höjdpunkt inom området där byggnader planeras kommer en stor del av denna volym att avledas på ytan mot nordost och eventuell även västerut. Detta kommer att belasta främst fastigheten Yngsjö 3:139 som beräknas få ett tillskott på ca 4 m 3 i förhållande till dagens förutsättningar på grund av ökningen av hårdgjorda ytor. Den totala skillnaden innan och efter

10 BESLUT 10(16) exploateringen vid ett 100-årsregn är ca 9 m 3. Fastigheten Yngsjö 3:139 ligger lågt i förhållande till planområdet och omgivande mark vilket redan idag gör byggnaden känsligt för översvämning. Ytterligare tillskottsvatten vid en extremnederbördssituation till denna fastighet bedöms alltså inte lämpligt. Vid extremnederbörd kan en översvämningssituation likt den från höga havsnivåer uppstå då stora mängder vatten ansamlas i lågpunkterna och kan då förutom att direkt påverka byggnaderna både inom och utom planområdet även skära av infrastruktur etc. Länsstyrelsen bedömning är att marken inte är lämplig för bebyggelse gällande översvämning så som detaljplanen är utformad då den inte säkerställer en god hantering av extremnederbörd enligt 2 kap 5 PBL. Hälsa och säkerhet Då den skyddande sandbanken kan förväntas erodera bort i framtiden blir planområdet mycket mer utsatt för risker i samband med höga havsnivåer. I ett framtida klimat beräknas havsnivån vid stormar och andra ogynnsamma väderförhållanden kunna generera havsnivåer mellan +3 och +3,5 meter 2), vilket stora delar av planområdet ligger lägre än, se Figur 6. I och med att sandbanken försvinner går översvämningsförloppen snabbare än om de som idag hade gått genom det naturområde som ligger öster om planområdet. Planen reglerar att ovansidan på huvudbyggnadens nedersta bjälklag ska ligga på minst +3 meter. Även om detta ger ett visst skydd gällande översvämning för själva byggnaden översvämmas stora delar av omgivande mark, inklusive vägar inom området vilket kan göra det mycket svårt för räddningspersonal att nå byggnaden. Detta är även något som kommunen själva noterar i planhandlingarna. Varaktigheten för den direkta översvämningen från havet är i snitt 2-4 h men då havet drar sig tillbaka kommer många ytor i detta kuperade område att kvarhålla vatten och fortsätta att vara översvämmade i upp till flera dygn.

11 BESLUT 11(16) Figur 6: Blå markering visar nivån för +3 meter och röd markering visar planområdets utbredning. I och med att grundvattenytan beräknas stiga och närma sig markytan i stora delar av planområdet kan detta betyda att en stor risk för olägenheter och risker för människors hälsa och miljö. Permanent våt mark och stillastående instängt vatten tillsammans med organiskt material ger en stor potential för både besvärande lukter vid anaerob nedbrytning samt bakterietillväxt i form av till exempel cyanobakterier. Sammantagen riskbedömning I Kristianstads pågående arbete med att ta fram en ändring av översiktsplanen för kusten 11) redovisar kommunen stranden och havet som ett område där naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska prioriteras. I översiktsplanehandlingen finns också en zonering för bebyggelse inom risk för översvämning. Enligt zoneringen är planområdet och större delen av bebyggelsen inom Äspet beläget inom ett område med hög risk, vilket innebär område med direkt risk för framtida översvämning eller där infrastrukturen brister vid ett framtida översvämningsscenario (se Figur 7). Vidare anges i översiktsplaneförslaget att inom riskområden som kan komma att påverkas av höjd grundvattennivå, översvämning och erosion ska ny bebyggelse och infrastruktur undvikas eller anpassas till gällande risknivåer.

12 BESLUT 12(16) Figur 7: Planområdet markeras med röd cirkel och ligger inom ett högriskområde för översvämning från havet enligt kommunens egen bedömning. Källa: Kristianstads kommuns utställningshandling till ändring av Översiktsplan 2013, sidan 33.

13 BESLUT 13(16) När det gäller kusterosion redovisar kommunen att det behövs mer kunskap och förslag på långsiktigt hållbara lösningar för att behålla stränderna. Arbetet med kustskydd har påbörjats med en utredning om kustens förutsättningar för olika skydd. Med dagens begränsade kunskap och en omfattande tillståndsprövning saknas möjligheterna till utförande av långsiktigt hållbara lösningar idag. Ett kustskydd med tillgängliga stränder för alla är ett prioriterat mål i kommande arbete med kusterosionen. Då översiktsplanen ännu inte har redovisat någon lösning som är möjlig för att skydda stränderna och bebyggelsen i Äspetområdet måste det antas att effekterna av beskrivna klimatförändringar innebär att en framtida strandlinje sannolikt kommer att vara belägen i anslutning till eller till och med innanför planområdet och att området riskerar att översvämmas samt vara vattenmättat till följd av en hög grundvattennivå. Konsekvenserna av att tillföra ny bebyggelse i ett område där markens lämplighet för översvämning och erosion inte är säkerställd och inte heller kanske går att säkerställa är hög. Kumulativa effekter Ett beslut som medger bebyggelse på denna plats kan kanske ses som ett obetydligt beslut om man bara ser till det enskilda huset i förhållande till alla annan hotad befintlig bebyggelse inom Äspet. En möjlighet att bygga in nya problem inom ett definierat riskområde för översvämning och erosion innebär däremot stora samlade konsekvenser eftersom det finns ett stort bebyggelsetryck längs den skånska kusten. Planbeställningar såväl som bygglovsansökningar på äldre planer sätter kommunerna i svåra situationer då de vid all planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked ska göra lämplighetsbedömning om bebyggelsen lokaliseras på mark som utgör risk för översvämning och erosion. De samlade effekterna av ett beslut att medge ny bebyggelse kommer därför att innebära kumulativa effekter och ökad sannolikhet för att det kommer att byggas in risker för översvämning och erosion vid nybyggnation, vilket strider mot syftet av att bestämmelser avseende risk för översvämning och erosion infördes i plan- och bygglagen 2008.

14 BESLUT 14(16) Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att tillkommande bebyggelse sammantaget blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning och erosion. Länsstyrelsen finner därför att kommunens beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus ska upphäva. Beslutande Detta beslut har fattats av länsöverdirektör Ola Melin. Vid den slutliga handläggningen har även enhetschef Kajsa Palo, klimatsamordnare Henrik Djerv och vattenstrateg Pär Persson deltagit. Planhandläggare Anna Jansson Thulin har varit föredragande. Detta beslut har bekräftats digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Ola Melin Anna Jansson Thulin

15 BESLUT 15(16) Källor 1) Lantmäteriet, 2) Persson Gunn et al., 2011, Klimatanalys för Skåne Län Rapport Nr ) Projekt Skånestrand : 4) SGU, Skånes känsliga stränder erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering. SGU rapport 2016:17) 5) Bruun, P Sea level rise as a cause of shore erosion. Journal of Waterways and Harbors Division. ASCE 88, ) SGI, Erosion och översvämningar. Underlag för handlingsplan att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. Deluppdrag 2. SGI VARIA 560:2. 7) Fredriksson, C. Almström, B., Hanson, H., Larson, M., Persson, O., Sandbehov för att motverka stranderosion utmed Skånes sydkust under perioden Vatten 73: Lund ) Larsson Rolf, 2008, Jords egenskaper, SIG, ISSN ) Svenskt Vatten, 2016, P110 Avledning av dag- drän- och spillvatten, ISSN ) Persson Jesper et al., 2014, Att räkna på vatten rapport 2014:17, Sveriges Lantbruksuniversitet, ISBN ) Kristianstad kommuns översiktsplan 2013, Attraktiv kust, livskraftigt hav, Ändring av översiktsplan 2013 avseende kusten och havet, utställningshandling

16 BESLUT 16(16) Hur man överklagar Om ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Regeringen (Näringsdepartementet). Överklagandet ska dock skickas till Länsstyrelsen i Skåne län, Enheten för samhällsplanering, Malmö. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tel (växel).