TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

Transkript

1 TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: DATUM: HANDLÄGGARE: Tobias Högberg UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Charlotte Stenberg KUND: Torsby bostäder

2 Inledning Bakgrund Torsby kommun ska ta fram en ny detaljplan över kvarteret Björken. Syftet med planen är att Torsby Bostäder AB, som har förvärvat mark av kommunen, ska kunna bygga nya bostäder och utveckla strandområdet för fritidsaktiviteter. Exploatering av kvarteret Björken innebär en förändring av topografin i området samt en ökning av andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till ökade dagvattenflöden. Syfte I samband med framtagandet av detaljplanen ska en utredning för dagvattenhantering inom planområdet utföras. Utredningens syfte är att redovisa lämpliga åtgärder för hantering av dagvatten i och med de förändrade förutsättningar som exploateringen medför. Förutsättningar Områdesbeskrivning Planområdet kvarteret Björken är beläget sydväst om Östmarksvägen i anslutning till Herrgårdsdammen. Planområdet är 5 ha och består i dagsläget av bevuxet strandområde och ängsmark. Området angränsas av ett bostadsområde åt norr, i söder och öster av Röjdälven och åt väster av ett mindre industriområde. Området är relativt plant med höjder varierande mellan ca +84 och +87. Figur 1: Översiktskarta där aktuellt planområde är markerat med rött. 1 S i d a

3 Befintlig avvattning Planområdet kvarteret Björken avvattnas idag genom ett öppet dike som rinner ut i Röjdälven via en trumma under Svartmogatan. Norr om planområdet finns ett bostadsområde och ett skolområde som avvattnas via en trumma under Östmarksvägen och vidare till det öppna diket inom planområdet. Underlag För dagvattenutredningen har nedanstående underlag använts. Grundkarta över området, VA-karta med inmätta vattengångar för trummor och dagvattenledningar samt höjddata. Planområdesgränser Detaljplaner för angränsande områden Situationsplan för kvarteret Björken Areauppgifter för byggnader, asfalt, grus och mjukgjorda ytor. Torsby kommun har tagit fram nio stycken avrinningsområden och tio stycken avvattningspunkter, se bilaga 1. Planområdet Björken påverkas av avrinningsområdena C, D och E i avvattningspunkterna 3, 5 och 9. Koordinatsystem i utredningen är Sweref och RH Dimensionerande flöden Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats för regn med återkomsttiden 10 år med rationella metoden enligt Svensk Vatten, P110. Q dim = k f A φ i där Q = dimensionerande flöde [l/s] k f = klimatfaktor A = avrinningsområdets area [ha] φ = avrinningskoefficient i = dimensionerande regnintensitet [l/s,ha] Nederbördsintensiteten har beräknats med Dahlströms formel, Svenskt Vatten P110. Klimatfaktor har satts till 1,25 och avrinningskoefficienter har satts enligt tabell 4.8 i 2 S i d a

4 Svenskt Vatten P110. Beräkningar har utförts för befintlig och framtida markanvändning. Ytorna inom exploateringsområdet var tidigare ängsmark och hade större infiltrationskapacitet för dagvatten. Andelen hårdgjorda ytor ökar i och med föreslagen detaljplan enligt följande: Område C: Avrinningsområdet angränsar till planområdet. I och med detaljplanen genomförande byggs ny GC-väg genom området. Andelen hårdgjorda ytor ökar därför från 48% till 49% Område D: Avrinningsområdet ligger inom planområdet. Andelen hårdgjorda ytor ökar från 4% till 40% Område E: Avrinningsområdet ligger inom planområdet. Andelen hårdgjorda ytor ökar från 3% till 21% I tabell 1 redovisas dimensionerande flöden för respektive avrinningsområde. Beräkningarna är utförda för ett regn med återkomsttiden 10 år och klimatfaktorn 1,25. Tabell 1: Befintliga och framtida dimensionerande flöden i avvattningspunkterna samt föreslagna ledningsdimensioner Avvattningspunkt Qdim (l/s) Qdim (l/s) Föreslagen Befintliga Framtida dimension (mm)* förhållanden förhållanden Recipient * Föreslagna dimensioner gäller för 5 lutning, k=1,0 och fyllnadsgrad max 80 %. 3 S i d a

5 Förslag på dagvattenhantering Marknivåer Enligt länsstyrelsen i Värmlands skyfallskartering finns riskområden inom planområdet som kan översvämmas vid ett 100-årsregn. Figur 2 ger en översikt av instängda områden, dvs potentiella riskområden på grund av områdets topografi. Figur 2: Utdrag ur länsstyrelsen i Värmlands skyfallskartering, kartbild gäller för 100-årsregn. Grundregeln är att bebyggelse ska undvikas inom dessa instängda områden, och i de fall de bebyggs ska hänsyn tas till översvämningsrisken. Detta kan göras genom ny höjdsättning av planområdet för att säkra avrinningsvägar på markytan vid skyfall med så höga flöden att ledningsnätet går fullt. I det fall instängda ytor likväl skapas är det nödvändigt att tillskapa en avrinningsväg under Svartmogatan till Röjdälven som klarar ett skyfall motsvarande års återkomsttid. Enligt MSB:s rapport Vägledning för skyfallskartering måste man beräkna den ackumulerade sannolikheten för att kunna avgöra sannolikheten för att ett regn med en viss återkomsttid inträffar eller överträffas under en längre period. I figur 3 nedan visas den ackumulerade sannolikheten för några olika återkomsttider. 4 S i d a

6 Figur 3: Ackumulerad sannolikhet för några olika återkomsttider. Figur hämtad från MSB:s rapport Vägledning vid skyfallskartering. För beräkning av flöden vid ett skyfall väljs återkomsttid utifrån de risker för översvämning man är beredd att acceptera. Beroende på vilken återkomsttid som väljs kan stora åtgärder krävas för att tillskapa en tillräcklig avrinningsväg under Svartmogatan till Röjdälven. Om en lång återkomsttid, exempelvis år, väljs kan erforderliga åtgärder bli så omfattande att de inte är rimliga att genomföra. På grund av ovanstående förutsätts i utredningen att marken i planområdet fylls upp över lägsta nivån på Svartmogatan. På så satt kan avrinning ske över Svartmogatan vid ett skyfall. Förslag på ledningssystem för dagvatten Tre alternativ finns framtagna för hantering av dagvatten i planområdet, planer i bilaga 2 och profiler i bilaga 3. Samtliga tre alternativ bygger på att marken i planområdet höjs för att hantera höga flöden vid skyfall. Alternativen ska ge en vägledning om hur dagvattnet kan ledas genom området, de har inte studerats i detalj utan bör detaljprojekteras. Alternativ 1 Dagvatten från Holmesskolan med omkringliggande område kulverteras genom planområdet. Ledningssträckningen anpassas efter aktuell situationsplan. Sträckan anläggs i samband med byggnation av ny gång- och cykelväg längs Östmarksvägen. Föreslagen dagvattenledning är dimension 800 mm och riskerar att bilda en barriär för övrig försörjning genom området. Alternativet kräver ny trumma under Östmarksvägen. 5 S i d a

7 Alternativ 2 Dagvatten från Holmesskolan med omkringliggande mark leds i den västra kanten av planområdet. Sträcka blir förlagd på privat fastighetsmark, varav ca 25 meter med ett schaktdjup på ca 3 4 meter. Dagvattenledningen i den västra kanten hamnar nära planerade byggnader. Alternativet kräver ny trumma under Östmarksvägen. Kontroll av nivå samt status för mottagande trumma med dimension 700 mm under E45 bör utföras. Sträcka kan ersättas med en dagvattenledning från punkt 2.3 genom området mot punkt 1.5 och trumman under Svartmogatan. Alternativ 3 Större delen av dagvattnet från Holmesskolan med omkringliggande område leds mot trumma i nordväst under Östmarksvägen, avvattningspunkt 1 (se bilaga 1). Dagvattnet leds via diken ner mot trumma under E45/E16 i avvattningspunkt 2 (se bilaga 1). Alternativet måste kombineras med dagvattenledning genom planområdet enligt alternativ 1 och 2 men då med mindre dimensioner. Dimension på trummorna i avvattningspunkt 1 och 2 (se bilaga 1) ska ses över i detta alternativ. Slutsats För att undvika att bygga instängda områden rekommenderas att marken i planområdet fylls upp över lägsta nivån på Svartmogatan. På så satt kan avrinning ske över Svartmogatan vid skyfall med så höga flöden att ledningsnätet går fullt. I det fall befintliga marknivåer trots allt behålls kommer det att få konsekvenser även för dagvattenhanteringen i området i övrigt. Med befintliga marknivåer kan det bli svårt att få täckning på dagvattenledningar, vilket innebär att avledning eventuellt måste ske i öppna diken. Vilket av de tre studerade alternativen för dagvattenhantering som är att föredra beror till stor del på hur situationsplanen och områdets infrastruktur slutligen utformas. Med den information som finns tillgänglig idag är alternativ 1 att föredra. Dagvattnet leds i detta alternativ ut i recipient i samma punkt som idag, och ett ledningsstråk genom området behövs oavsett vilket alternativ som väljs. Att tänka på om alternativ 1 väljs är dock att dagvattenledningen riskerar att bli en barriär genom området, vilket kan få konsekvenser för övrig ledningsläggning. 6 S i d a

8 Bilaga 1 ± Teckenförklaring #* Avvattningspunkt Avrinningsomrade Byggnader Asfalt Grus Mjukgjorda ytor H Avvattningspunkt Avrinningsområde 1 A 2 A+B 3 C 4 F 5 C+D 6 G 7 I 8 G+H+I 9 C+D+E 10 H G I #* #* #* 6 #* A 1 #* C B 2 #* #* 3 D 4 5 #* #* F #* 9 E Torsby kommun & Lantmäteriet via Geodatasamverkan

9 KILEN KILEN :1 4:33> :39 4:42> :8 4:42>1 4:33>7 4:25>1 4:26