Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Transkript

1 Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen

2 2 (6) Innehållsförteckning 1. Syfte Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN) Dimensionerande flöden Befintligt dimensionerande flöde Framtida dimensionerande flöde Krav på dagvattenfördröjning Förslag på fördröjningsmetoder Dagvattenhantering Slutsats och rekommendationer... 6

3 3 (6) 1. Syfte Kretslopp och vatten tagit fram detta PM för dagvatten med syftet att beskriva eventuell påverkan på recipient samt ta fram planeringsförutsättningar för utbyggnad vad gäller dagvattenrelaterade frågor. 2. Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN) Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Askims fjord. Havsområden har enligt vattenplanen (Dagvatten inom planlagda områden) prioriteringsklass 1 av totalt 4 där 1 är mest känslig. Denna klass är en sammanvägd bedömning av föroreningsbelastning samt värde för ekologi och rekreation. Planområdet är en mindre belastad yta vilket innebär att enklare rening bör genomföras. Enligt länsstyrelsens informationsportal VISS har Askims fjord måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Det är kvicksilver, bromerade difenyleter och tributyltennföreningar som har för höga halter. Förslaget till miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav på god ekologisk status 227 och god kemisk ytvattenstatus. Kvicksilver och bromerade difenyleter har för höga halter finns i samtliga vattenförekomster vilket gör det svårt att uppnå men statusen innebär att halterna inte får öka. Tributyltennföreningar kommer från båtfärger. Den planerade markanvändningen med villor och lokalgator med endaste ett tiotal bilar per dygn medför att föroreningsbelastningen är liten. En modellering i programmet stormtac visar att de flesta av miljöförvaltningens riktlinjer uppfylls, se tabell 1. Tabell 1 Föroreningshalter ( g/l). Jämförelse mot riktvärde där fet-markerade siffror visar överskridelse av riktvärde P N Pb C u Z n Cd Cr Ni Hg SS Oil BaP TBT Villa Bergs mark Riktvärde Miljöförvaltningens riktlinjer är satta med hänsyn till att miljökvalitetsnormer inte skall överskridas. Dessutom kan noteras att både halterna av kvicksilver och tributyltennföroeningar från ett villaområde är lägre än från naturlig bergsmark. Exploateringen kommer därmed inte att öka halterna i dagvattnet eller recipient. Enklare rening kan innebära fördrödning och gröna öppna dagvattenlösningar, då det är möjligt. Detta bedöms vara tillräckliga åtgärder för att planen inte riskerar att påverka miljökvalitetsnormerna för vatten.

4 4 (6) Materialval för utvändiga ytor skall väljas med omsorg om miljön. Till exempel skall oskyddade ytor av koppar eller zink (exempelvis hängrännor) undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Markanvändningen och den föreslagna dagvattenhanteringen medför att en dagvattenanmälan till miljöförvaltningen inte är nödvänlig förutsatt att materialvalen görs klokt. 3. Dimensionerande flöden 3.1. Befintligt dimensionerande flöde För beräkning av befintligt dagvattenflöde har Svenskt Vattens publikation P14 och P11 använts. Dimensionerande regn för dämning till marknivå för öppna lösningar och dämning till hjässa för ledningar med återkomsttiden 1 år har valts. Dimensionerande regnvaraktighet är 1 minuter och regnintensiteten blir därmed till 228 l/s ha. Den reducerade arean beräknades, enligt Tabell 2 genom att multiplicera avrinningskoefficienterna för arean av området. Tabell 2. Beräkning av reducerad area, befintlig yta. Delområde Area [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad area [m 2 ] Berg i dagen stark 3,8 24 lutning Totalt 3,8 24 Det dimensionerande flödet beräknandes enligt ekvation (1) nedan. För befintliga flöden har klimatfaktorn satts till 1, dvs. ingen förändring Framtida dimensionerande flöde För att avgöra om belastningen på dagvattensystemet och omkringliggande områden ökar görs en beräkning av flöden efter den planerade exploateringen. Antaganden om markanvändningen gjorts för att kunna beräkna den reducerade arean. En takyta på ca 1 m 2 totalt inom området och ca 1 m 2 stensatt yta har antagits. Resterande yta (1 m 2 ) förutsätts likna den befintliga situationen med berg i dagen. Den reducerade arean beräknades enligt Tabell 3. Tabell 3. Beräkning av reducerad area, framtida ytor. Delområde Area [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad area [m 2 ] Berg i dagen i stark 1,8 8 lutning Tak 1,9 9 Stensatt yta 1,7 7 Totalt 3,8 24 (1)

5 5 (6) Det dimensionerande flödet beräknades på samma sätt som det befintliga flödet enligt ekvation 2 nedan. Dock används här en klimatfaktor på 1,25 för att kompensera för förhöjda regnintensiteter på grund av klimatförändringar. (2) I detta scenario ökas flödet med ca 14 l/s jämfört med befintligt flöde. Ökningen beror dock enbart på klimatfaktorn som har lagts till i det framtida scenariot. Den nya markanvändningen ger i sig inte upphov till större avrinning än idag. Det innebär att exploateringen inte kan anses ge upphov till högre belastning på dagvattennätet. Avrinningen till omkringliggande områden bör inte heller öka men en förändring av markanvändningen och höjdsättningen kan göra att vattnet tar nya vägar så man bör planera väl så att inte problem uppstår på omkringliggande fastigheter. 4. Krav på dagvattenfördröjning Göteborgs stad ställer krav på att 1 mm vatten per kvadratmeter hårdgjord yta ska fördröjas. Avvattningen ska dessutom göras trög och reningskrav enligt Vattenplanen ska följas. En reducerad yta om 24 m 2 inom planområdet innebär att 24 m 3 dagvatten behöver fördröjas inom fastigheterna. Med 4 fastigheter behöver varje fastighet ha en fördröjningsvolym på ca 6 m 3 förutsatt att markanvändningen motsvarar den antagna (1/3 tak, 1/3 stensatt 1/3 berg i dagen). Om större andel gröna ytor anläggs minskas volymen som behöver fördröjas Förslag på fördröjningsmetoder Dagvattenhantering Som tidigare nämnts ska 24 m 3 dagvatten kunna fördröjas inom planområdet. Öppna dagvattenlösningar är att föredra som fördröjningsmetod då systemet blir mer robust och rening av dagvattnet sker via infiltration. Öppna dagvattenlösningar kan exempelvis vara diken eller regnträdgårdar. I områden som detta, med berg i dagen, kan det vara svårt att hitta fördröjningslösningar om det inte planeras från början. Ett sätt att hantera dagvatten i områden med berg ytligt är att utnyttja den befintliga topografin och leda vattnet antingen till sänka eller ravin med växtlighet. Det är då viktigt att vattnet inte riskerar att rinna vidare till någon annan fastighet och orsaka problem. En alternativ strategi är att planera för dagvattenfördröjningen i samband med tomtens utformning och husets grundläggning. Om sprängning ska genomföras kan en plats på tomten utformas till ett magasin dit dagvattnet kan ledas. Om magasinet fylls med makadam behöver det vara ca 18m 3 (exempelvis 1m*3m*6m) för att uppnå en effektiv fördröjningsvolym på 6m 3.

6 6 (6) Gröna tak ger också dagvattenfördröjning, dessutom ger de mervärden vad gäller luftrening, bullerreducering och ökad potential för biodiversitet. Detta gäller framför allt om växterna på taket ges varierande habitat med t.ex. högar av löst substrat och en blandning av sedum och olika typer av örter. 5. Slutsats och rekommendationer Planens genomförande innebär inte någon ökning av avrinningen från planområdet eftersom det till så stor del utgörs av berg idag. Vid utformningen av fastigheterna bör dock hänsyn tas till vattnets avrinningsvägar så att inte instängda områden skapas eller att vattnet leds om på ett sätt som drabbar närliggande fastigheter. Generellt skall höjdsättningen göras så att dagvattnet rinner bort från byggnader. Göteborgs stads fördröjningskrav på 1 mm per kvadratmeter hårdgjord yta innebär att ca 24 m 3 dagvatten behöver fördröjas inom planområdet. Det motsvarar att varje fastighet behöver en fördröjningsvolym på ca 6 m 3 förutsatt att markanvändningen motsvarar antagandena i detta PM. Kretslopp och vatten förespråkar öppna, gröna dagvattenlösningar och att den befintliga topografin utnyttjas. Även gröna tak fördröjer dagvatten och skapar mervärden som biodiversitet. Materialval för utvändiga ytor skall väljas med omsorg om miljön. Till exempel skall oskyddade ytor av koppar eller zink (exempelvis hängrännor) undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Förutsatt att material valts med omsorg för miljön behöver ingen dagvattenanmälan till miljöförvaltningen göras. Dagvattnet avleds till Askims fjord där den kemiska statusen ej uppnår god kemisk ytvattenstatus eftersom kvicksilver och bromerad difenytleter samt tributyltennföreningar har för höga halter. Eftersom modellering visar på att både kvicksilverhalterna och tributyltennföreningar från ett villaområde är lägre än från naturlig bergsmark kommer exploateringen inte att utgöra någon risk för att öka halterna i recipient. Dessutom planeras fördröjning med enklare rening vilket ytterligare minskar föroreningshalterna. De låga halterna och dagvattenhanteringen göra att planen inte riskerar att påverka miljökvalitetsnormerna för vatten.