Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

Transkript

1 MUNKEDALS KOMMUN Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget Göteborg

2 Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget, Munkedals kommun Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Tea Cole Stefan Sahl Kjell Norberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Geoteknik och hydrologi Framtida förhållanden Områdesbeskrivning Förslag till dagvattenhantering Dimensionering Förutsättningar för avvattning Flödesberäkning Beräkning av magasinsvolym Avvattning Flödesberäkning Beräkning av magasinsvolym Utformning av magasinet... 5 Bilagor Bilaga 1: Översiktsplan, Skala 1:2000 Bilaga 2: Beräkning av det inkommande flödet Bilaga 3: Beräkning av magasinsvolym Dagvattenutredning Hensbacka, Smedberget i

4 1. Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för området Hensbacka, Smedberget, i Munkedals kommun har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag att utreda dagvattenhanteringen i området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ställs som krav. I denna utredning föreslås att dagvatten från området leds till ett öppet fördröjningsmagasin för att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation. Efter magasinet leds dagvattnet i en utloppsledning till befintligt dike. Slutgiltig recipient är Gullmarnsfjorden. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att kartlägga dagvattenflöden samt att föreslå åtgärder för omhändertagande av dagvatten inom området. Huvudsyftet med denna rapport är att dimensionera dagvattenflödet samt räkna på erforderlig volym och yta för utjämningsmagasin. En förutsättning i arbetet är att utjämna dagvattenavrinningen samt att minimera en eventuell ökad föroreningsbelastning till recipienten. Flödet från det nya fördröjningsmagasinet ska motsvara nuvarande flöde till befintligt dike som ansluter till recipient. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Grundkarta från Munkedals kommun Miljökonsekvensbeskrivning, Bilaga till detaljplan 1 av 5

5 2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området ligger cirka fyra kilometer söder om Munkedal, på Smedberget, cirka 300 meter väster om Hensbacka herrgård. Området gränsar till väg E6:an i väster och till väg 812 i norr. Norr och väster om området rinner Saltkällebäcken. I bäckfåran har tre dammar anlagts. Planområdet ingår i området av riksintresse för naturvården. Nedströms ligger Natura området Gullmarsfjorden. Gullmarn med omgivande strandområden är naturreservat. Nytt exploateringsområde har en total area på cirka 9 ha. Området är kuperat med en topografi som varierar mellan +38 och +73. Inom området finns inga dagvattenledningar. 2.2 Geoteknik och hydrologi En geoteknisk utredning har utförts inom planområdet. Berg i dagen dominerar i den södra delen av planområdet. Övrig mark består av torrskorpslera eller fastare lager av siltig lera. 2 av 5

6 3. Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planen medger utbyggnad av cirka 60 gruppbyggda hus som kan vara friliggande villor, rad- eller kedjehus och flerbostadshus i mindre volym. Den befintliga grusvägen förlängs och byggas ut i en ny sträckning som följer bergets form. Den nya bebyggelsen grupperas längs den nya vägen som löper genom området. 3.2 Förslag till dagvattenhantering En exploatering av området innebär en ökad dagvattenavrinning. Hänsyn till ökade nederbördsmängder bör tas och eventuell risk för översvämning av bäcken norr om området bör belysas. Det nya området bör därför planeras så att dagvattenavrinningen reduceras. En nollösning är därför att sätta utgående dagvattenflöde till samma flöde som obebyggd naturmark, vilket innebär 1-2 l/s ha. Den naturliga avrinningen från området som skall exploateras har bedömts till l/s. Det framtida maximala utgående flödet begränsas till 20 l/s. Dagvattenavledningen inom området föreslås utföras med ekologisk dagvattenhantering. Med detta menas i första hand: Bibehållande av vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att en fördröjning av avrinningen i området uppstår. I princip innebär detta att man strävar efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att utjämna och fördröja den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området. Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation, sediment, etc. för att erhålla ett renare dagvatten. Dagvattenavledning inom området föreslås ske via ledningar och flacka gräsklädda diken till ett öppet fördröjningsmagasin, som föreslås i anslutning till infarten till området, uppströms de befintliga dammarna. Fördröjningsmagasinet kommer att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation. Huvudprincipen för utformning av magasinet bör vara självfallssystem- självfall till magasinet, självfall genom det och självfall ut till recipienten. Föreslagen dagvattenavledning inom området framgår av bilaga 1. 3 av 5

7 4. Dimensionering 4.1 Förutsättningar för avvattning Flödesberäkning För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Q dim = q A r där: q - regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r - reducerad area, A r = F, F - avrinningsområdets storlek, - avrinningskoefficient. Hela avrinningsområdet har delats upp i lämpliga delområden. För respektive delområde bestäms reducerad area som är en fiktiv yta. Vid beräkning av arean tillämpas normalvärden för avrinningskoefficienter för olika ytor enligt följande: hårdgjord yta (gator, parkering och tak) = 0,9 ängsmark och gräsytor = 0,10 tomtmark > 1000 m 2 (kuperat) = 0,25 Rationella metoden bygger på att regnets varaktighet sätts till den erforderliga rinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen i vald beräkningspunkt. Dagvattenflöde har beräknats efter ett 10 års regn med en varaktighet på 10 min. För avrinningsberäkning enligt rationella metoden har Dahlströms rapport använts. Lokal nederbördsparameter är satt till Z= 23. Vattenföringar har beräknats med formeln ovan för följande alternativ: nuvarande förhållanden, förhållanden efter områdets utbyggnad. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt vattens publikation VAV P90. Materialval för ledningar utreds senare i bygghandlingsskedet. Vid val av material kommer hänsyn tas till bl.a. funktion och miljö Beräkning av magasinsvolym Utjämningsmagasinet har dimensionerats efter ett 10 års regn. Beräkning av volym för utjämningsmagasinet har gjorts enligt Svenskt vattens publikation VAV P90. 4 av 5

8 4.2 Avvattning Flödesberäkning Avrinningsområdets storlek är cirka 9 ha. Vid varaktighet på 10 min bedöms regnintensiteten bli cirka 235 l/s ha. Dimensionerande flöde: Innan exploatering 212 l/s Efter exploatering 623 l/s Flödesökningen blir cirka 410 l/s. Beräkning framgår av bilaga Beräkning av magasinsvolym Det öppna utjämningsmagasinet skall ha en dimensionerande volym (utjämningsvolym) på cirka 800 m 3 enligt beräkning på bilaga 3. Tömningsflödet är satt till 20 l/s Utformning av magasinet Magasinet föreslås med ett permanent vattendjup av 0,5 meter och ett reglerande djup (800 m 3 ) av 1,2 meter. Längd: bredd cirka 3:1 rekommenderas. Vattnet ska ha så lång rinntid i magasinet som möjligt. Magasinet kan utformas med en ungefärlig längd om cirka 45 meter och en ungefärlig bredd om cirka 15 meter. Det området som föreslagits som plats för ett utjämningsmagasin ligger mellan +38 meter till +41 meter. Magasinets form anpassas till omgivande terräng. För att undvika att ovidkommande terrängdagvatten belastar magasinet bör överdiken i anslutning till magasinet anläggas. Överdikena kommer även att skydda magasinslänterna mot yterosion. Personsäkerheten vid öppna magasin är viktig. Det är lämpligt att slänterna är fasta och flacka, cirka 1:3 i lutning. Instängsling är ett alternativ som bör studeras. Efter utjämningsmagasinet leds dagvattnet i en utloppsledning och mynnar ut i bäcken norr om exploateringsområdet. Vid utloppet i bäcken bör rörändan erosionsskyddas. 5 av 5