Dagvattenutredning. Arbetsmaterial. Södra Årby 1 (24) Datum

Transkript

1 1 (24) Datum Dagvattenutredning Arbetsmaterial Södra Årby SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, Strängnäs Tel Fax

2 1 Området Planområdet Avrinningsområdet Avrinningsförhållanden Markförhållanden Principförslag Fördröjningspunkter med befintliga avrinningsförhållanden Fördröjningspunkterna med planerade avrinningsförhållanden Beräkningsmetod Resultat Flödet och utjämningsbehov Flöden till fördröjning 1 och 2 från Jagbacken Etapp I och II Bilder Sammanfattning Förslag till dagvattenhantering Dagvattenhantering LOD på privatmark Samlad/Gemensam fördröjning (24)

3 3 (24) Bakgrund och syfte Syftet är att göra en översiktlig dagvattenutredning inom planområdet Södra Årby. Utredningen ska kartlägga dagvattenflöde före och efter exploatering och utföras i enlighet med målen i Strängnäs kommuns dagvattenpolicy. En exploatering av området innebär en betydligt ökad dagvattenavrinning. Det är viktigt att dagvattensystemet dimensioneras så att det maximala utgående flödet från de exploaterade delarna av avrinningsområdet inte överstiger vad som avrinner från området vid nuvarande förhållanden. Enligt kommunens dagvattenpolicy ska, när möjligheten finns, ekologisk dagvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i första hand användas. Med LOD menas: olika anläggningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten i helt eller delvis öppna system. Anläggningarna utnyttjar processer som efterliknar naturens egna metoder att ta hand om nederbördsvatten genom infiltration, perkolation samt fördröjning i dammar och våtmarker (Strängnäs Dagvattenpolicy 2007). LOD- metoden går ut på att ta hand om dagvattnet där det uppkommer. Man ger regn och smältvatten ökade möjligheter att infiltrera, avdunsta och renas lokalt. I ett hållbart samhälle är det dessa kostnadseffektiva långsiktiga lösningar som går hand i hand med de regionala och lokala miljömålen.

4 4 (24) 1 Området 1.1 Planområdet Planområdet utgörs av Åkers-Järsta 10:4, Sundby 4:3 och Läggesta 4:2 Planområdet är inte sedan tidigare exploaterat. Området domineras av odlad åkermark i de centrala delarna. En höjdrygg mot väster består av skog, delvis planterad på tidigare mindre åkrar. Inom området finns ett mindre antal bostadshus.

5 Detaljplanen innebär att tidigare oexploaterad åkermark och skog ombildas till ett nytt, uthålligt stationssamhälle med både bostäder, verksamheter och samhällsservice i närhet av Läggesta station, planerat för tågpendlare i södra mälardalsregionen. Mängden dagvatten från tak och hårdgjorda ytor kommer efter bebyggelse av området att öka avsevärt. 5 (24)

6 6 (24) 1.2 Avrinningsområdet 2 1 Områden 1 och 2 är dela avrinningsområden som avrinna genom planområdet men ligger utanför planområdet. 1

7 7 (24) 1.3 Avrinningsförhållanden Huvuddelen av planmområdet avvattnas för närvarande genom täckdiken mot lågsträckningen i områdets centrala del till utloppsdike som leder under under väg 223 och vidare ut i Marielundsviken. Trafikdagvatten från området kring stationen samlas upp och fördröjs i en damm söder om väg 223 och förs i ledningar till samma utloppsdike som övrigt dagvatten.

8 8 (24) 1.4 Markförhållanden Området domineras i sin centrala del av lera med varierande djup, medan åkerhomar och de flankerande höjdryggarna i huvudsak består av morän.

9 9 (24) 2 Principförslag 2.1 Fördröjningspunkter med befintliga avrinningsförhållanden

10 2.2 Fördröjningspunkterna med planerade avrinningsförhållanden 10 (24)

11 11 (24) 3 2 1

12 12 (24)

13 13 (24) 3 Beräkningsmetod Områdets markanvändning klassificeras som bostad, park, väg osv. Det är nödvändigt att indela området i olika markanvändningar för uppskattning av flödesmängden och föroreningshalterna. Föroreningshalten i dagvattnet från en markyta har ett direkt samband med verksamheten som pågår där. En markyta med mer hårdgjorda ytor har en högre avrinningskoefficient (större avrinning) än en markyta med mindre. Ett villaområde har en avrinningskoefficient på 0,2-0,4 jämfört med ett industriområde som har en avrinningskoefficient på 0,5-0,8. Dagvatten och recipientmodellen StormTac används för att beräkna dagvattenflöden. Modellen kan också beräkna dimensioner för diken och ledningar, och eventuellt systemets utjämningsbehov. Indata till beräkningen utgörs av digitaliserade markanvändningsareor och en nederbördsintensitet av 593 mm/år. Avrinningsområdet är 65 ha blandad skog och odlingsmark som efter exploatering ska ändras till park, bostads/kommersiell mark. Området är beräknat med en avrinningskoefficient på 0,25. Lokalgator inkluderas i de markanvändningar där de är belägna.

14 14 (24) 4 Resultat 4.1 Flödet och utjämningsbehov Södra Årby Området Areal ha Avrinnings koefficient Flöde l/s Utjämningsvolym 100 års m3 Areor 100 års m2 Anläggningstyp 10 år 100 år 1 3 0, Torrdamm Våtdamm och 0, Torrdamm Jagbacken I Jagbacken II Del elområden 1 ska fördröja avrinningen från skogen som ligger syd ydväst om planområdet

15 15 (24) Flöden till fördröjning 1 och 2 från Jagbacken Etapp I och II Jagbacken II Jagbacken I

16 16 (24) Södra Årby Området Areal ha Avrinnings koefficient Flöde l/s 10 år 100 år Utjämningsvolym 100 års m3 Areor 100 års m2 Anläggningstyp Torrdamm Torrdamm Torrdamm Torrdamm och 0, Torrdamm och 0, Torrdamm Våt damm Hela innan Hela efter Delområden elområden 4 och 7 ska fördröja avrinningen från skogen som ligger nordväst nordväst om planområdet.. planområdet Bräddningen från planområdet till kommunens dagvattensystem ska inte överskrida 300 l/s totalt med ett 100 års regn. 300 l/s

17 17 (24) 4.2 Bilder

18 18 (24)

19 19 (24) 5 Sammanfattning 5.1 Förslag till dagvattenhantering Området har dimensionerats för ett 100-årsregn. Dagvatten från tak och parkeringsytor skall hanteras på tomtmark innan det leds till samlad fördröjning via en ledning eller ett fördröjningsdike. Dagvatten från vägområdet leds via fördröjningsdiken till samlad fördröjning i dammarna. Innan exploatering är det totala beräknade flödet som kan förekomma vid ett 100 års regn (90 min varaktighet) 289 l/s /s. Det totala beräknade flödet efter exploatering är 3100 l/s med en utjämnings behov av ca 9000 m3. Bräddningen från området till kommunens dagvattensystem ska inte överskrida 300 l/s totalt med ett 100 års regn. Beräknad fördröjningsvolym/utjämningskapacitet skall fördelas mellan dammar och fördröjningsdikena. Fördröjningsdikenas fördröjningskapacitet är 1/3 av sin totala volym. Området är grovt uppdelat i 10 delar: Delområde 1 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 500 m3 och avvattnas österut längs väg 223. Fördröjning av vattnet föreslås med en torrdam. Dammen är en åtgärd för att hantera flödesökningen som förväntas med exploateringen av Jagbacken etapp I dammens huvudmål är att fördröja flöden under de kraftiga nederbörders tillfällen. Fördel med en torrdamm är att man har möjlighet att reglera flödet och minska flödet nedströms till det befintliga dagvatten systemet utan att öka risken för drunknings tillbud på grund av närheten till ett bostadsområde. Delområde 2 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 2200 m3 och avvattnas norrut mot delområdet 3. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en våt damm innan utsläpp till delområdet 3. En del av avrinningen från skogen som ligger väster av delområdet ska också hanteras i dammen. Delområde 3 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 900 m3 och avvattnas österut mot ett torrdamm. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en torrdamm innan utsläpp till delområdet 5. En del av avrinningen från skogen som ligger väster av delområdet ska också hanteras i dammen. Delområde 5 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 600 m3 och avvattnas söderut mot ett torrdamm. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket och sen samlas i en torrdamm innan utsläpp till delområdet 10. Delområde 6 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 400 m3 och avvattnas söderut mot delområdet 5. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en torrdamm.

20 20 (24) Delområde 8 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 800 m3 och avvattnas söderut mot delområdet 9. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en torr damm. En del av avrinningen från skogen som ligger öster av delområdet ska också hanteras i dammen. Delområde 9 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 400 m3 och avvattnas söderut mot delområdet 10. Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en torr damm. En del av avrinningen från skogen som ligger öster av delområdet ska också hanteras i dammen. Delområde 10 - kräver en total fördröjningskapacitet på ca 3000 m3 och avvattnas söderut mot dagvattentrumman vid korsningen väg 223 och väg 919 (trekanten). Dagvattnet ska fördröjas både på tomtmark och i fördröjningsstråket längs gatan och sen samlas i en våt damm. En del av avrinningen från skogen som ligger nordöst av delområdet ska också hanteras i dammen. Ett avskärande dike vid skogsgränserna behovs för att hindra avrinningen från skogen i till tomterna. Se figur 5 Ovanstående rekommenderade fördröjningar inom det exploaterade området gör att avrinningen ej överstiger vad som avrinner från området vid nuvarande förhållanden, vilket är i linje med Strängnäs kommuns dagvattenpolicy.

21 21 (24) 6 Dagvattenhantering 6.1 LOD på privatmark Dagvatten från området ska i första hand hanteras lokalt genom fördröjning på varje fastighet eller med fördröjningsmagasin gemensamma för flera fastigheter. Den mest effektiva formen av lokalt omhändertagande av dagvatten är att låta vattnet infiltrera på någon vegetationsklädd yta eller till ett perkolationsmagasin. En etablerad gräsyta kan ta emot upp till 40 mm regn beroende på markens genomsläpplighet utan att det sker någon ytavrinning. För att perkolationsmagasinet ska fungera felfritt är det viktigt att utformningen görs korrekt. Eventuellt överskottsvatten från perkolationsmagasinet ska brädda via en dräneringsledning till fördröjningsstråken. Ränndals plattor Gräsmatta Grusfyllning Till fördröjningstråk Fiber duk Figur 3 Exempel på LOD på tomtmark

22 22 (24) Ett effektivt sätt att utjämna dagvattenflödet är ett fördröjningsstråk. Ledningen är perforerad för att kommunicera med ledningsgraven. Ledningsgraven fylls med makadam av lämplig storlek och fungerar som fördröjningsmagasin. Makadammen ger goda möjligheter att omhänderta till exempel ett oljeutsläpp vid en eventuell trafik. Detta system har en mycket längre rinntid än ett traditionellt ledningssystem. Systemet bidrar även till rening av dagvattnet då partiklar till vilka föroreningar kan vara bundna avsätts i magasinet. Figur 4 Exempel på fördröjningsstråk Figur 5 Exempel på avskärande diken i bakkant av tomten

23 23 (24) 6.2 Samlad/Gemensam fördröjning Figur 6 Exemplar på samlad fördröjning

24 24 (24) Södra Årby Området Areal ha Avrinnings koefficient Flöde l/s Utjämnings kapacitet 100 års m3 Areor behovs 100 års m2 Anläggningstyp 10 år 100 år 1 3 0, Torrdamm Våtdamm och 0, Torr damm Jagbacken I Jagbacken II