VA-UTREDNING RESECENTRUM

Transkript

1 RAPPORT VA-UTREDNING RESECENTRUM 20 MARS 2012 REVIDERAD

2 Uppdrag: , VA-utredning, Resecentrum. Titel på rapport: VA-utredning Resecentrum Status: Utredning Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kungälvs kommun Linda Andreasson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Erik Carlsson Louise Reuterwall Erik Carlsson Revideringar Revideringsdatum Version: Namn, Företag Initialer: Louise Reuterwall Handlingen granskad av: Datum: Tyréns AB Göteborg Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: V:\_uppdrag\231972\R\_Text\Resecentrum\Rev_PM Resecentrum_ docx

3 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Beskrivning av området Allmänt Befintligt VA Dimensionerande flöden före och efter exploatering Studerade alternativ på dagvattenhantering efter utbyggnad Förslag på fördröjning av dagvatten Rening av dagvatten Studerade alternativ på VA efter utbyggnad Rekommendationer Bilagor (11)

4 1 Uppdraget Tyréns AB har på uppdrag av Samhällsbyggnadsavdelningen, Kungälvs kommun, genomfört en VA- och dagvattenutredning för ett planerat resecentrum utefter Väg E6, vid Kungälvs motet. Utredningen utförs som en del av arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av ett resecentrum. I uppdraget ingår att kartlägga dagens förhållanden samt att studera förutsättningarna för att ansluta området till kommunalt VA och en plan för omhändertagande av dagvatten. Underlag som använts för utredningen har varit: o Detaljplaneprogram för Bostäder vid Kvarnkullen och Bussterminal vid motorvägen, daterad o Utdrag ur Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun o Grund- och ledningskartor över området o Geoteknisk utredning utförd av COWI daterad o Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten, P105, 2011 o Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten, P90, 2004 o Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten, P104 4(11)

5 2 Beskrivning av området 2.1 Allmänt Planområdet är beläget utmed E6:an mellan Nordre älv och Kungälvsmotet. Foto 1. Flygbild från 2007 visar planområdets läge. Ortofoto kommer från kommunen. Området avgränsas i norr av Kongahällagatan, i öster av Thorildskolan, i syd av Ytterbyvägen och i väster av E6:an. Det omfattar cirka 1.3 ha parkmark med främst gräsytor och en del grusväg. Idag används området främst som bollplan för lek och idrott. Området närmast E6:an är idag busshållplats. Området är till största del flackt, men sluttar i den västra delen ner mot E6:an. Grundvattenytan ligger ungefär 1 m under markytan. Troligtvis består marken av lera, likt angränsande områden. Området ligger inom skredriskområde. Uppdrag: , VA-utredning, Kvarnkullen (11)

6 2.2 Befintligt VA Ingen kommunal VA finns utbyggt inom planområdet. De närmaste kommunala VAledningar hittas i anslutning till Thorildskolan i öst. Det är en dagvattenledning (PVC) 160 mm, en spillvattenledning (PVC) 200 mm samt en vattenledning (PE) 160 mm. Norr om Kongahällagatan finns även en dagvattenledning av betong i dimension 150 mm, som senare övergår i dimension 300 mm. Denna ledning kommer att utgå då Kongahällatomten bebyggs. I Kongahällaprojekten pågår detaljprojektering av gata och VA för Kongahällatomten norr om Kongahällagatan. Området gränsar till det aktuella planområdet. Den pågående kommer även delvis påverka Kongahällagatan. 3 Dimensionerande flöden före och efter exploatering Avrinningsområdets storlek är idag ca 1.3 ha och avvattnas med diken och kupolbrunnar. Se bilaga 1. Stora diken finns längs E6:an och tar en del vatten från avrinningsområdet. Vattnet i område A bedöms rinna i nordöstlig riktning, mot Kongahällagatan. I område B och C leds vattnet mot E6:ans vägdiken. Område A består av 0.9 ha gräsyta, med en avrinningskoefficient på Det dimensionerande flödet från området beräknas till 4 l/s vid ett 5-årsregn med varaktighet 30 minuter. Vid ett 10-årsregn med varaktigheten 30 minuter beräknas det dimensionerande flödet till 7 l/s. Se bilaga 1. Område B har 0.3 ha gräsyta och beräknas ha ett dimensionerande flöde på 1 l/s, vid ett 5-års regn och varaktighet 13 minuter. Samma område har ett dimensionerande flöde på 2 l/s vid ett 10-årsregn med varaktigheten 13 minuter. Område C består av 0,02 ha asfalt med avrinningskoefficienten 0.8 och 0.09 ha gräsyta med avrinningskoefficienten Tillsammans med ett 5-årsregn med varaktigheten 10 minuter ger de ett dimensionerande flöde på 2 l/s. Vid ett 10-årsregn beräknas det dimensionerande flödet till 3 l/s. Efter exploatering av den stora gräsytan på 1.3 ha har områdets hårdgjorda ytor ökats avsevärt och därmed även områdets avrinning. Det har antagits att exploateringen medför att området får ca 90% hårdgjorda ytor, varav 50% är tak och 50% är asfaltyta. Beräkningar ger att det dimensionerande flödet från området blir 189 l/s vid ett 5- årsregn med varaktigheten 10 minuter och 244 l/s vid ett 10-årsregn med samma varaktighet. Avrinningskoefficienter som används är 0.9 för tak, 0.8 för asfalt och 0.05 för gräsyta. 4 Studerade alternativ på dagvattenhantering efter utbyggnad Anslutning till projekterade ledningar inom Kongahällaprojektet En möjlig lösning är att avleda områdets dagvatten till det nya dagvattennätet som projekteras i Kongahällaprojektet. Den dagvattenledning som projekteras ligger i släntfoten av Kongahällagatan strax öster om Thorildskolan. Se schematisk ledningsdragning i bilaga 2. Den projekterade dagvattenledningen har i anslutningspunkten en vattengångsnivå på (11)

7 Med en ungefärlig lutning på 7 promille fram till anslutningspunkten i Resecentrums nordöstra hörn, hamnar ledningen på cirka m. Befintlig mark i det området ligger på cirka +7.5 m. De projekterade dagvattenledningarna för Kongahällatomten kan behöva dimensioneras om till en större dimension med anledning av dessa tillkommande flöden. Det har antagits att hela områdets avrinning leds till denna punkt, samt att marknivåerna för område A inte sänks nämnvärt vid exploatering. Anslutning till befintligt dagvattennät söderut Möjligheten att leda hela områdets avrinning till dagvattensystemet söder om planområdet har studerats. Där finns en befintlig dagvattenledning på 200 mm med vattengångsnivån De södra delarna av Resecentrums avrinningsområde ligger på marknivå vilket visar att avledning med självfall till denna punkt bedöms inte som möjlig. Det medför att det krävs pumpning för avledning hit vilket inte är att föredra. Se bilaga 2, punkt A. Anslutning norrut till Kongahällatomten Möjligheten att ansluta till Kongahällatomtens nya nät är inte heller ett bra alternativ, då det är svårt höjdmässigt samt att tillföra mer dagvatten till det nätet inte är att föredra. Avvattning mot E6:an Möjligheten att leda områdets avrinning till befintligt dagvattensystem längs E6:an väster om planområdet. Det alternativet utesluts då det är olämpligt att leda stora dagvattenflöden till Trafikverkets vägar. 4.1 Förslag på fördröjning av dagvatten Hållbar dagvattenhantering Kungälvs kommun strävar efter en hållbar dagvattenhantering där så är tekniskt möjligt. Det innebär att det tillkommande dagvattenflödet ska fördröjas eller infiltreras och/eller flödesutjämnas i möjligaste mån innan avledning sker till recipient. Om det inte går att omhänderta allt dagvatten lokalt, skall det fördröjas innan en avledning sker till kommunal dagvattenledning. Kommunen strävar även efter att behålla värdefull vegetation på tomtmark och i närområde. Man önskar att en etablering av vegetation i bebyggelsen övervägs när stor andel mark omvandlas till hårdgjorda ytor. Gröna ytors vegetation fyller många olika funktioner, bl.a. har den en betydande reningseffekt samt även en flödesreglerande effekt. Inom området för Resecentrum finns goda möjligheter till lokal fördröjning. Det rekommenderas att ställa krav på fastighetsägaren att fördröja dagvattnet inom tomtmark. Ett rimligt krav är att flödet ut från tomtmark maximalt får uppgå till 15 l/s per hektar hårdgjord yta, då detta flöde motsvarar naturmarksavrinning. Detta skall uppfyllas vid ett dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år (Svenskt Vatten P90, tabell 4.5). För att uppfylla kravet på maximal avledning på 15 l/s per hektar hårdgjord yta krävs en fördröjning av områdets dimensionerande flöde (244 l/s). Fördröjningen kräver en effektiv volym på ca 147 m 3 (5-årsregn) och 197 m 3 (10-årsregn). Se bilaga 3 för beräkningar. Begränsning och utformning av hårdgjorda ytor För att begränsa områdets avrinning rekommenderas att minimera andelen hårdgjorda ytor. Resterande ytor bör utgöras av vegetation för att möjliggöra en viss infiltration och långsam avrinning. Även genomsläppligt material såsom grus är lämpligt att använda. 7(11)

8 Valet av beläggning styr genomsläppligheten av regnvatten. Parkeringsytor kan utgöras av permeabel (genomsläpplig beläggning) vilket medför en viss fördröjning. Parkeringsytor kan även förses med infiltrationsstråk. Dessa infiltrationsstråk kan vara försedda med en förhöjd dagvattenbrunn (ca 10 cm), så att dagvattnet i första hand infiltreras i stråkets infiltrationsyta. När vattnet stiger, eller vid väldigt kraftiga regn, används dagvattenbrunnen som bräddningsmöjlighet. Denna metod har även en viss reningseffekt då en mycket liten del av slam och finpartiklar når ledning. (Svenskt Vatten, P105) Gröna tak Fördröjning på tak kan möjliggöras genom att anlägga gröna tak på bebyggelsen. Dessa kan utföras som tunna eller djupa tak och magasinerar då i medeltal 50% respektive 75% av årsavrinningen. Dessa volymer kommer oftast från små och frekventa regntillfällen. Gröna tak kräver underhåll i form av bl.a. gödsling. (Svenskt Vatten, P105). Underjordiskt fördröjningsmagasin Underjordiska fördröjningsmagasin kan användas då markytor inte räcker till för öppna fördröjningsmagasin. Vid ett utförande med makadam sätts den effektiva hålrumsvolymen till cirka 30%. Den effektiva volymen som då krävs i detta fall är ca 600 m 3. Om magasindjupet sätts till 1 m krävs en magasinsvolym på ca 600 m 2 för att fördröja 200 m 3 dagvatten. Det är även möjligt att utföra ett fördröjningsmagasin med hjälp av dagvattenkassetter. Dessa är mer utrymmeseffektiva då de har en kapacitet på ca 95%. Därmed krävs en magasinsvolym på ungefär 210 m 3 för att fördröja 200 m 3. Ytterligare en fördel med dagvattenkassetter är att underhållet förenklas då det finns möjlighet att rensa dessa. Om magasinet utförs som en otät konstruktion, exempelvis platskassetter, är det viktigt att tänka på var grundvattennivån ligger för att inte grundvattnet ska fylla upp magasinet (Svenskt Vatten, P105). Om magasinet kräver en kraftig överbyggnad är det viktigt att se över lämpligheten att placera magasinet under denna yta, eftersom grundvattenytan begränsar höjdmässigt. I sådant fall är det eventuellt lämpligare att placera magasinet under en yta som inte trafikeras kraftigt och därmed kräver en mindre överbyggnad. Det är även viktigt att tänka på att rensning av magasinen behöver genomföras på ett effektivt sätt. Sandfång kan anläggas för att minska sedimenteringsrisken. Vid användning av dessa metoder kan dagvattenflödet från området minskas betydligt med fördelen att det belastar dagvattennätet mindre. 4.2 Rening av dagvatten Dagvatten som avleds från hårt trafikerade ytor, stora parkeringsplatser och uppställningsytor innehåller ofta föroreningar. Därför föreslås användning av oljeavskiljare innan avledning till det kommunala dagvattennätet. Dock gärna i kombination av vegetationsytor så en viss del av föroreningarna kan tas upp av växterna. 8(11)

9 5 Studerade alternativ på VA efter utbyggnad Ett alternativ är att ansluta vatten- och spillvattenledningar till projekterat ledningsnät inom Kongahällaprojektet, i samma område som föreslaget för dagvattenanslutning. Se förslaget i bilaga 2 för schematisk ledningsdragning. En grov höjdberäkningskontroll har utförts med befintliga ledningsnivåer. Den projekterade spillvattenledningen inom Kongahällaprojektet har en vattengångsnivå på +2.9 m. Den nya ledningen föreslås en lutning på 7 promille vilket ger att vattengångsnivån hamnar på m i det nordöstra hörnet av planområdet för Resecentrum. Marknivåerna i detta området ligger på ca +7.5 m. Möjligheten att ansluta till Kongahällatomtens nya nät norr om Kongahällagatan är inte att föredra som alternativ. Det är svårt att få till ett självfallssystem och det är olämpligt att tillföra ytterligare flöden till området. Se punkt B i bilaga 2. Möjligheten att leda spillvatten till spillvattennätet söder om planområdet, i höjd med Polishuset vid Ytterbyvägen, har studerats. Det alternativet skulle kräva att befintlig spillvattenledning förlängs i västlig riktning. Alternativet skulle även kräva pumpning då det ligger högre än Resecentrum. Se punkt C i bilaga 2. 6 Rekommendationer Avledning från avrinningsområdet för Resecentrum föreslås ske till det projekterade ledningsnätet inom Kongahällaprojektet. Den projekterade dagvattenledningen ligger i släntfoten av Kongahällagatan strax öster om Thorildskolan. Den ledningen kan behöva dimensioneras om pga. de tillkommande flödena från Resecentrum. Även spillvatten och vatten kan anslutas till samma VA-system inom projekteringen för Kongahällaprojektet. Inom området för Resecentrum finns goda förutsättningar till lokal fördröjning. Insatser kan ske på parkeringsytor, där valet av beläggning styr genomsläppligheten av regnvatten. Dessutom kan infiltrationsstråk med upphöjd dagvattenbrunn anläggas på delar av parkeringsytor. Även fördröjning på tak bidrar till fördröjning. Underjordiska fördröjningsmagasin med makadam eller dagvattenkassetter kan minska dagvattenflödet betydligt. För att ställa krav på fördröjning rekommenderas att det i detaljplanen ställs krav på fastighetsägaren att skapa fördröjning inom tomtmark. Ett rimligt krav är då en maximal avledning på 15 l/s,ha hårdgjord yta, vilket motsvarar naturmarksavrinning. Detta skall uppfyllas vid ett dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år. Det rekommenderas även att ställa krav på fastighetsägare att använda oljeavskiljare för hårt trafikerade ytor samt uppställningsplatser. Det är viktigt att beslut fattas av föreslagna lösningar då det kan påverka den pågående projekteringen av Kongahällatomten som tidigare nämnts. Det är fördelaktigt om dessa förutsättningar samordnas med Kongahällaprojektet. Då förutsättningarna är bristfälliga har inga dimensioneringsberäkningar utförts. 9(11)

10 Med hänsyn tagen till framtida klimatförändringar finns uppskattningar på att det kommer ske en ökning av intensiteten för kortare regn (mindre än 30 minuters varaktighet). Enligt Svenskt Vattens Publikation P104, kan en ökning i Västra Götaland uppgå till 20-30%. Det anges även att hänsyn skall tas till lokala förutsättningar samt att se över vad konsekvenserna blir vid höga flöden. 10(11)

11 7 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Karta över Befintliga förhållanden. Karta över Förslag VA-lösning Beräkningsredovisning fördröjningsmagasin 11(11)