Säfsen 2:78, utredningar

Transkript

1 SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala

2 Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin Karin Ellwén Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B Uppsala Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Dagvattenhanteringen bör syfta till att fördröja dagvattnet från planområdet innan utsläpp till nedströms liggande recipient, härigenom skyddas de naturliga vattendragen från erosion och grumling samt åstadkoms viss rening. Resultat från den geotekniska undersökningen visar att möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration är begränsad samt att risk för erosion föreligger i området. Magasinering av dagvatten inom planområdet nära vägar, hus och tomter kan vara svårt med tanke på marklutningen. En trög avledning i form av öppna eller slutna diken (makadamfyllda diken med dränledning i botten) görs ned mot plangräns i de låglänta områdena. Här skapas utjämningsvolym i form av diken, dammar eller torrdammar. En samlad dagvattenhantering är svårt med tanke på planens utsträckning. Vilken typ av lösning som förordas bestäms i ett senare skede, där hänsyn till områdets naturliga förutsättning för dagvattenhantering och befintliga, lokala, naturvärden kan göras mer detaljerat. Säfsen 2-78, dagvattenutredning i

4 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Topografi Geotekniska förhållanden Avvattning Planerad dagvattenhantering Myren Vägar inom bostadsområden Tomtmark Dagvattendamm/öppet magasin Översvämningshantering... 3 Bilagor Principskiss dagvatten_del1 Principskiss dagvatten_del2 Typsektioner Säfsen 2-78, dagvattenutredning ii

5 Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning 1. Förutsättningar 1.1 Topografi Slänten där vägar och hus ska byggas lutar mellan 5-10%. Området består huvudsakligen av skogsmark som delvis är avverkad och som i låglänta och utflackade områden utgörs av myrmark. 1.2 Geotekniska förhållanden I de högre kuperade norra terrängerna (närmast Gravendalsvägen) består jordlagren i stort av morän eller berg som i viss utsträckning täcks av ett tunt lager med mulljord och ställvis sandig silt. Lokalt i svackor täcks morän/berg av torv. Område med berg i dagen har observerats i ett begränsat område i den nordvästra delen av området. Ytliga block förekommer frekvent och klassas okulärt till småblockigt, rik till normalblockig. Torvens mäktighet, över morän och berg, i de kuperade norra terrängerna varierar från ca 0-1 m i de centrala delarna för att i de västra och östra delarna variera mellan 0,5-1,5 m. Ner mot dalen övergår den kuperade terrängen av morän och ställvis berg i dagen till flackare mark som kännetecknas som myrmark. Sticksonderingar i gränsen mellan fastmark och myrmark visar på torvdjup över 2 m. Moränen är övervägande av karaktären siltig sandmorän eller ställvis av karaktären sandmorän. Moränens blockighet i markytan bedöms mestadels vara rik- till normalblockig. Generellt för området gäller att förekommande moräner bedöms tillhöra materialtyp 3B/4A och tjälfarlighetsklass 2/3. Den sandiga silten tillhör materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3. Säfsen 2-78, utredningar 1.3 Avvattning En mindre del av planområdet, ett område längst i sydväst avvattnas till en bäck som leder ned mot Solbergstjärnarna sydväst om planområdet. Den större delen av planområdet avvattnas diffust ut i slänten ned mot myrmarken. Kraftig ökning av ett samlat flöde kan leda till erosion inom planområdet. Utsläpp av vatten med höga sedimenthalter kan leda till igenslamning av nedströms liggande vattendrag. 1 av 3

6 2. Planerad dagvattenhantering Planerad dagvattenhantering syftar till fördröjning, viss rening samt till att bidra till områdets estetiska värden. Resultat från den geotekniska undersökningen visar att möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration är begränsad samt att risk för erosion föreligger i området. De områden som idag avvattnas mot Solbergstjärnarna kommer att avvattnas dit även i fortsättningen. För att dagvattenflödena från planområdet ska kunna hållas på samma nivå som idag föreslås trög avledning av dagvatten i öppna diken till fördröjningsmagasin /ytor i form av diken, torr- eller våtdammar. En samlad lösning för hela området är inte möjlig på grund av den långsträckta planen. Hårdgjorda ytor kommer att utgöras av taken på byggnaderna samt asfalterade vägar. Inga förorenande verksamheter planeras inom området. Avledningsanordningar för tak- och dräneringsvatten dimensioneras för 2-årsregn. Utjämningsvolym i dagvattenmagasin dimensioneras för 5-årsregn. Regnintensiteten ökas 20 % med hänsyn till framtida klimatförändringar i enlighet med rådande rekommendationer. 2.1 Myren Mottagande system för i princip samtligt dagvatten är den myr som ligger som avskärande stråk i nordvästlig riktning. Även i områdets mer låglänta delar inom planområdet breder myrmark ut sig. Vid planering av området i fråga om hus, tomter, vägar och VA-lösningar är det en förutsättning att ta hänsyn till. Bortledning av dagvatten måste säkerställas då det redan är ett blött område. 2.2 Vägar inom bostadsområden Förslagsvis lutas vägarna generellt in mot sluttningen och öppna diken anläggs på den sida som skär in i marken. Dikena följer vägens lutning och i lågpunkter i vägen byggs trummor som leder vattnet ned i sluttningen. Dessa diken anläggs med tillräcklig kapacitet för att omhänderta vattnet från de hårdgjorda ytorna och mynnar längst ned i avskärande stråk som utjämnar flödet. 2.3 Tomtmark Säfsen 2-78, utredningar Avvattning från tak och dränering föreslås ske genom Trög avledning. Utkastare från hus bör anläggas så att vattnet sprids över yta med infiltrerande kapacitet, t.ex. gräs- eller grusyta, där flöden kan utjämnas och delar av nederbörden infiltrera. Vid nybyggnation planeras markytan så att den lutar från byggnaden. Lämplig marklutning och erforderliga avskärande diken bestäms med hänsyn till terrängens lutningsförhållanden kring byggnaden. Generellt är det lämpligt att eftersträva en lutning på 1:20 från byggnaden på en sträcka av minst 3 m. 2 av 3

7 Figur 1. Tak-och ytvatten leds ut över mark Dräneringsledningarna mynnar nedströms i dräneringsstråk nedanför husen. Även där risk att ytvatten från omgivande naturmark eller vägar riskerar att ledas till tomtmark nedanför görs avskärande åtgärder i form av öppna eller makadamfyllda diken. 2.4 Dagvattendamm/öppet magasin Dagvattendammar, torrdammar, öppna diken eller diken fyllda med krossmaterial fungerar som utjämnande/renande och planeras längst nedströms i vattensystemet och dimensioneras för nederbörd med 5 års återkomsttid, flödet ut från magasinen ska då inte vara större än flödet ut ur området beräknas vara i dagsläget. Eftersom området är så pass långsträckt kommer flera lösningar som syftar till att utjämna flödet att behöva anläggas. En typskiss av hur exempelvis en damm/torrdamm kan komma att se ut visas i bilaga. Det rekommenderas att slutlig utformning bestäms i projekteringsskedet men att utrymme lämnas längst ned i planområdet för att få plats med utjämnande magasin. Storleken på dessa kommer att variera, men rent generellt bör regleringsvolymen vara ca 10 m 3 för varje 1000 m 2 hårdgjord yta som rinner till magasinet för att utjämna flödet. Säfsen 2-78, utredningar 3. Översvämningshantering Större flöden än de dimensionerande medför risk för översvämningar. Vid höga flödeshastigheter i diken riskeras erosion av finmaterial vilket kan leda till att de flyter igen. Diken och vägslänter förses med erosionsskydd i form av grovt grus eller liknande för att förhindra erosion. Dagvatten kommer i huvudsak att avledas via öppna diken vars avbördningskapacitet till skillnad mot slutna ledningar ökar snabbt vid stigande vattennivåer. Om dikena inte klarar av att avbörda det tillrinnande vattnet kan det leda till erosion av vägar och parkeringsytor. Vid höjdsättning av området kommer hänsyn till dagvattenavledning att tas genom att instängda områden utan ytlig avrinning så långt som möjligt undviks. 3 av 3