Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Partille kommun PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\16\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (14) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering Principer för framtida dagvattenhantering Utformning av föreslaget dagvattensystem Bilagor Bilaga 1 Befintligt och föreslaget system för dagvattenhantering

4 4 (14)

5 5 (14) 1 Orientering På uppdrag av Partille kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende detaljplan, Partille kommun. Detaljplanen omfattar åtta bostäder inom ett område om ca 0,6 ha. Fyra av bostäderna planeras norr om Mimersvägen och resterande fyra planeras söder om densamma. Av figur 1 framgår planområdets läge i Sävedalen, Partille. Planområde Figur 1. Markeringen visar det aktuella planområdets läge Utredningen syftar till att klarlägga befintliga dagvattenförhållanden och föreslå system för framtida dagvattenhantering. För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga förhållanden har kartmaterial, tillhandahållet av Partille kommun, kompletterats med inventering i fält. Av Norconsult genomförd geoteknisk utredning, daterad , har legat till grund för bedömning av rådande markförhållanden.

6 6 (14)

7 7 (14) 2 Befintlig dagvattenhantering Idag sker dagvattenavrinning naturligt inom planområdet via en befintlig mindre bäck i områdets sydvästra del, se figur 2, samt över naturmark. Marken utgörs av berg i eller nära dagen med jordmäktigheter som generellt understiger 1 m. Av bilaga 1 framgår befintlig dagvattenhantering. Figur 2. Mindre bäck i sydvästra delen av planområdet På båda sidor av planområdet finns ledningssystem för dagvatten utbyggt. En dagvattenledning av dimension 225 mm har sitt utlopp i ovan nämnd bäck. I planområdets norra del sluttar marken svagt söderut, mot Mimersvägen. Nivåerna varierar här mellan ca + 81 m och + 78 m. Även planområdets södra del sluttar söderut. Nära vägen är lutningen relativt svag, men direkt söder om planerad bebyggelse är det betydligt brantare, se figur 3. I den södra delen av planområdet varierar nivåerna mellan ca + 78 m och + 66 m.

8 8 (14) Figur 3. Brant söder om planerad bebyggelse För beräkning av flöden från respektive del av planområdet har den regionala parametern Z, som anger regnets intensitet, antagits till 26. Vidare har beräkningar genomförts för regn med återkomsttiden 10 år. Regnets varaktighet har ansatts till 10 minuter. Beräkningsresultaten presenteras i tabell 1. Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden från respektive delområde Delområde Area (ha) Avrinningskoefficient Befintligt flöde (l/s) Norr om vägen 0,19 0,3 14 Vägen 0,05 0,8 10 Söder om vägen 0,35 0,4 34 Totalt 0,59-58

9 9 (14) 3 Föreslagen dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligen en ökning av såväl dagvattenavrinning som föroreningshalt i dagvattnet jämfört med befintliga förhållanden. Detta gäller särskilt då det är naturmark som tas i anspråk. Framtida dagvattenhantering inom planområdet bör utformas så att den ursprungliga vattenbalansen bevaras även efter exploatering, samtidigt som risken för översvämningar minimeras. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom planområdet bör följas. Detta innebär att nedströms belägna fastigheter inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från planområdet än idag. Av genomförd geoteknisk utredning (Norconsult, 2011) framgår att marken i området i huvudsak utgörs av berg i eller nära i dagen, vilket begränsar möjligheterna till infiltration. Framtida dagvattenflöden har beräknats på samma sätt som befintliga flöden, för nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 min. Avrinningskoefficienten har ansatts till 0,4 för de aktuella fastigheterna norr om Mimersvägen och 0,6 för fastigheterna i söder, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar radhus-/kedjehusbebyggelse i flack respektive kuperad terräng. Resultat av beräkningarna framgår av tabell 2. Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden efter exploatering Delområde Area (ha) Avrinningskoefficient Framtida flöde (l/s) Norr om vägen 0,19 0,4 19 Vägen 0,05 0,8 10 Söder om vägen 0,35 0,6 51 Totalt 0, Principer för framtida dagvattenhantering För att framtida dagvattenflöde inte skall överstiga befintligt maxflöde krävs utjämning av dagvatten. Fördröjningsmagasin föreslås dimensioneras så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor. Totalt utgör de hårdgjorda ytorna efter exploateringen omkring m 2. Den erforderliga magasinsvolymen uppgår således till ca 20 m 3.

10 10 (14) Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor reduceras mängden dagvatten som skall omhändertas. Exempelvis kan uppfarter/parkeringar anläggas med genomsläppliga beläggningar i form av grus eller hålsten av betong, se figur 4. Figur 4. Parkeringsyta med hålsten av betong Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar ge längre koncentrationstider än täta asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Ett annat sätt att reducera mängden hårdgjord yta är att förse byggnader med s.k. gröna tak, se figur 5. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut.

11 11 (14) Figur 5. Bostadshus med gröna tak Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, samt att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Oavsett vilken takbeläggning som används bör takvatten ledas via stuprör och utkastare, för att antingen samlas upp i regnvattentunnor eller fördelas ut på tomtmark med hjälp av spridaranordningar, ränndalsplattor eller liknande. Ett enkelt exempel på spridaranordning kan vara en perforerad slang som ansluts till stupröret, se figur 6.

12 12 (14) Figur 6. Exempel på spridaranordningar för takvatten Regnvattentunnor, se figur 7, är ett relativt enkelt alternativ för omhändertagande av dagvatten från takytor. Regnvatten samlas upp via utkastare i en regnvattentunna och kan sedan användas för t.ex. bevattning. Regnvattentunnor bör tömmas regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Vid kraftiga eller flera på varandra följande regn kan vattentunnorna svämma över. Då är det viktigt att förebyggande åtgärder har vidtagits så att dagvattnet leds bort från huset och inte rinner in mot husgrunden där det kan orsaka fuktskador. Figur 7. Regnvattentunna för magasinering av dagvatten

13 13 (14) 3.2 Utformning av föreslaget dagvattensystem Föreslaget system för dagvattenhantering beskrivs nedan, samt illustreras i bilaga 1. Då marken utgörs av berg i eller nära i dagen eftersträvas fördröjning av dagvatten ytligt eller helst ovan mark, för att undvika sprängning. Samtliga byggnader föreslås förses med gröna tak för fördröjning av dagvatten. För all planerad bebyggelse föreslås även att uppfarter och liknande anläggs med genomsläppliga beläggningar. Det är viktigt att höjdsättningen ägnas stor omsorg så att dagvatten tillåts rinna bort från platser där det kan åsamka skada på byggnader och annat. Vid placering av utkastare, regnvattentunnor och dylikt bör tänkas på vart dagvattnet tar vägen om systemets maxkapacitet överskrids. På norra sidan av Mimersvägen är utrymmet mycket begränsat mellan planerade byggnader och den befintliga vägen, vilket begränsar möjligheterna till omhändertagande av dagvatten. Här föreslås tak- och dräneringsvatten anslutas till en dagvattenledning som anläggs i Mimersvägen för avledning till bäcken i områdets sydvästra del via befintlig dagvattenbrunn och utloppsledning. Genom att anlägga en dagvattenledning av större dimension, t.ex. 400 mm, kan denna användas som dagvattenmagasin för utjämning och fördröjning. Takvatten kan även samlas upp och fördröjas i strategiskt placerade regnvattentunnor. Söder om Mimersvägen föreslås tak- och dräneringsvatten ledas ut på tomtmark, via utkastare eller spridaranordningar, på bebyggelsens sydsida. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com

14 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax