Principlösningar för dagvattenhantering inom Tungelsta Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52 m.fl., Haninge kommun Dagvattenutredning STEG 1

Transkript

1 1 (12) Principlösningar för dagvattenhantering inom Tungelsta Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52 m.fl., Haninge kommun Dagvattenutredning STEG 1 Täby MARKTEMA AB Johanna Rennerfelt Tel

2 2 (12) Innehåll 1. Bakgrund och syfte Principer och riktlinjer för dagvattenhantering i Haninge kommun Nulägesbeskrivning... 5 Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering... 5 Jordarter och geoteknik... 5 Avrinningsområde och recipient Föreslagen exploatering och utformning av området Förväntad påverkan av planerad exploatering... 7 Flöden... 7 Föroreningar Dagvattenhantering inom planområdet... 8 Principlösningar för en hållbar dagvattenhantering... 8 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark... 8 Vegetationstäckta tak... 9 Stuprörsutkastare... 9 Genomsläppliga beläggningar Utnyttja grönytor för infiltration Växtbäddar och regngårdar Avledning av dagvatten från planområdet Slutsatser... 12

3 3 (12) 1. Bakgrund och syfte Marktema har fått i uppdrag av Skanska att genomföra en dagvattenutredning inom fastigheterna Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52, där detaljplanearbete pågår. Syftet med detaljplanen är att omvandla tomtmark som idag nyttjas som handelsträdgård, till ny bostadsbebyggelse bestående av lägenheter i flerfamiljshus, radhus och småhustomter. Dagvattenutredningen delas upp i två steg, varav föreliggande PM utgör steg 1. Steg 1 omfattar en översiktlig utredning där huvudsyftet är att föreslå principlösningar för dagvattenhantering inom aktuellt område. Vidare beskrivs den planerade exploateringen och hur flöden och föroreningar förändas i och med planerna. Haninge kommuns principer och riktlinjer för hantering av dagvatten beskrivs. I nästa steg utförs en fördjupad dagvattenutredning som innefattar förankring av de i steg 1 framtagna principlösningar till lokala förhållanden. I steg 2 utförs flödes- och föroreningsberäkningar före och efter exploatering för att utreda eventuellt behov av fördröjning och rening inom planområdet. Ett principförslag för dagvattenhantering presenteras därefter. I principförslaget framgår vilka dagvattenåtgärder som rekommenderas för planområdet, som också säkerställer att både fördröjning och rening av dagvattnet uppnås enligt gällande riktlinjer och krav i Haninge kommun.

4 4 (12) 2. Principer och riktlinjer för dagvattenhantering i Haninge kommun I detta kapitel redovisas de övergripande principerna för dagvattenhantering och de riktlinjer som återfinns i Haninge kommuns dagvattenstrategi (antagen ). Dessa beaktas i både steg 1 och steg 2. De övergripande principerna för dagvattenhantering i Haninge är enligt strategin att: bevara den naturliga vattenbalansen undvika översvämningar förhindra att föroreningar når dagvattnet, åtgärder vid källan rena förorenat dagvatten utnyttja dagvattnet för att skapa vackra miljöer Nedan specificeras de övergripande riktlinjer som gäller för dagvattenhanteringen i kommunen. Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till den naturliga vattenbalansen. Föroreningskällorna ska minimeras. Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt på egen tomtmark. I andra hand ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient. Förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag.

5 5 (12) 3. Nulägesbeskrivning Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering Planområdet ligger inom Haninge kommun och är beläget strax väster om Tungelsta pendeltågstation. Området avgränsas i norr av Ålstavägen, i söder av naturmark och i väster av Vretalundsvägen. I dag nyttjas området som handelsträdgård och en del av planområdet är bebyggt med växthus, övrig del av planområdet utgörs av naturmark. Hela området sluttar mycket svagt mot sydost. Figur 1 presenterar en flygbild över aktuellt planområde innan planerad exploatering. Figur 1. Flygfoto över planområdet innan exploatering. Planområdets gränser är markerade med rött. Jordarter och geoteknik Geologisk markundersökning är beställd. Enligt SGUs jordartskarta består marken inom planområdet av lera/silt. Figur 2 visar SGUs jordartskarta för aktuellt planområde. Figur 2. SGU:s jordartskarta över Tungelsta. Gult markerade områden domineras av lera/silt. Rött markerad mark domineras av berg. Aktuellt planområde är inringat i rött.

6 6 (12) Avrinningsområde och recipient Vitsån belastas av dagvatten från bland annat tätorten Tungelsta. Planområdet avvattnas idag mot det dike/å som löper igenom planområdets södra del som meandrar i riktning mot Vitsån. Den ekologiska statusen i Vitsån är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) måttlig. Motivering för att Vitsån inte uppnår god status är på grund av att gränsvärdet för ammoniak överskrids. Ån är även övergödd, och uppnår inte god kemisk ytvattenstatus. 4. Föreslagen exploatering och utformning av området Den planerade exploateringen inom området omfattar ett radhusområde, 4 stycken småhustomter och flerbostadshus med lägenheter. Totalt är planområdet cirka 2,7 ha. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i Figur 3. Inom området finns möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten då det planeras för grönytor på kvartersmarken inom planområdet. Figur 3. Föreslagen utformning av området med radhus, flerbostadshus och 4 stycken småhustomter. Situationsplaneskiss Tungelsta (källa: Reierstam Arkitektur & Projektutveckling).

7 7 (12) 5. Förväntad påverkan av planerad exploatering Flöden Den planerade exploateringen kommer att innebära en viss ökning av flöden inom området då hårdgjorda ytor med högre avrinning delvis ersätter naturmark. Dock förväntas inte flödet efter exploateringen bli så mycket större än innan eftersom en stor del av marken redan är bebyggd. I steg 2 av utredningen kommer flödesberäkningar att genomföras i modelleringsprogrammet Stormtac. Flödet vid ett 10-årsregn med klimatfaktor beräknas, och erforderliga fördröjningsvolymer för att inte öka flödet jämfört med nuläget. Fördröjningsåtgärder på kvartersmark föreslås för att uppnå dessa fördröjningsvolymer. Föroreningar Även föroreningshalten av dagvatten kan komma att öka i och med exploateringen. Bostadsområden med tillhörande lokalgator bedöms generellt ha låga till måttliga föroreningshalter. I steg 2 av utredningen görs föroreningsberäkningar i modelleringsprogrammet Stormtac. Föroreningshalter (µg/l, mg/l) och mängder (kg/år) redovisas för olika fall: före exploatering, efter exploatering med och utan lokalt omhändertagande av dagvatten. Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns Landsting tog år 2009 fram Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Föreslagna riktvärdesnivåer baseras på recipientens storlek samt var i avrinningsområdet som utsläppet sker i förhållande till recipienten (Nivå 1M 2S). Riktvärdena kan användas för att få en uppfattning om behovet av reningsåtgärder för dagvattnet, genom att beräknade halter för planområdet jämförs med riktvärdena. Åtgärder för rening planeras där behov finns.

8 8 (12) 6. Dagvattenhantering inom planområdet Haninge kommuns principer och riktlinjer avseende dagvattenhantering ska följas. För att uppnå dessa bör dagvattenutredningen sträva efter att: Avrinningen från en tomt/markområde ska inte öka efter exploatering jämfört med före. Utvärdering av de geologiska förhållandena ska ligga till grund för lokalisering och dimensionering av anläggningar. Takvatten infiltreras. Dagvattnet ska så långt som möjligt omhändertas lokalt. Dagvattnet ska infiltreras, om det inte är möjligt ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning t ex genom fördröjningsmagasin, flacka diken. Rent dagvatten ska inte blandas med förorenat dagvatten. Dagvatten från större parkeringar ska renas innan det infiltreras eller blandas med rent vatten. För planområdet föreslås småskaliga lokala dagvattenlösningar som fördröjer, renar och infiltrerar dagvattnet innan avledning. Detta gör att den naturliga vattenbalansen bevaras. Det rekommenderas att avledning av dagvatten från området sker via diken längs med vägarna inom planområdet och som leder dagvattnet vidare till den kommunala anslutningspunkten. Anslutning till det kommunala ledningsnätet sker i samråd med kommunens VA-ombudsman. Höjdsättning av marken avgör hur avvattningen från området föreslås. Då höjdsättningen inte är klar i detta skede beskrivs de två möjliga alternativen. Det ena alternativet är att planområdet avvattnas till det dike som löper längs med södra delen av planområdet. Det andra alternativet är att planområdet istället avvattnas mot Ålstavägen och ansluter till kommunalt dagvattenledningsnät. Innan anslutning till det kommunala systemet föreslås ett antal åtgärder inom planområdet i syfte att minska, utjämna och fördröja dagvattenavrinningen. Några av dessa åtgärder leder också till att dagvattnet renas. Nedan följer förslag på ett antal principlösningar som kan appliceras inom aktuellt detaljplaneområde. Principlösningar för en hållbar dagvattenhantering Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till dagvattensystemet i gata. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husets grundkonstruktion.

9 9 (12) Vegetationstäckta tak För att minska och utjämna flöden kan ett vegetationstäckt tak ( gröna tak ) anlägggas, exempelvis bestående av sedumväxter. Takvegetationen tar upp, magasinerar och medverkar till avdunstning av stora mängder nederbörd vilket medför minskade flöden. Om inte huvudbyggnader planeras med gröna tak inom planområdet kan exempelvis komplementsbyggnader (förråd, cykelskjul) utgöras av gröna tak. Årsavrinningen reduceras i medeltal med 50 % vid användandet av gröna tak. Tjockleken på substratet har stor betydelse för årsavrinningen dock, ju tjockare substrat desto mer vatten kan tas upp och magasineras, fördröjas, avdunstas. Figur 4 visar bilder på gröna tak på huvudbyggnad och komplementsbyggnad. Figur 4. Gröna tak på huvudbyggnad och komplementsbyggnad. Stuprörsutkastare Stuprörsutkastare föreslås leda takvattnet ut på tomtens gräsmatta där vattnet sedan kan infiltrera. En etablerad gräsmatta kan ta emot upp till 40 mm regn utan att det sker någon ytavrinning. Gräsmattan är således en lämplig yta att infiltrera vatten i. För att systemet ska fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Vatten från stuprör leds ut till ränndalsplattor och vidare ut på gräsmattan. Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga tomtens infiltrationskapacitet, då uppkommer det en ytavrinning från tomten. Bräddmöjlighet måste anordnas. Förslagsvis kan det ske genom bräddning till planerade vägdiken. Ett annat alternativ till att låta vattnet infiltrera genom gräsmattan är att låta takvattnet ledas via stuprör till en stenkista. Från stenkistan perkolerar vattnet sedan till omgivande mark. Stenkistan utföres av makadam eller plastkassetter. Då planområdet till stor del domineras av lerjord kan perkolationen förväntas bli långsam. Figur 5 visar hur dagvatten från tak kan omhändertas på tomtmarken.

10 10 (12) Figur 5. Figuren visar hur avvattning av tak kan anordnas på tomtmark, via infiltration i gräsmatta eller genom perkolation i stenkista. Genomsläppliga beläggningar Inom fastigheterna ska dagvattnet i möjligaste mån infiltreras. Genom att undvika hårdgjorda ytor och istället använda genomsläppliga beläggningar så som grusade ytor, markarmering i betong eller genomsläppliga asfaltsbeläggningar kan infiltration ske. Åtgärderna medför fortsatt infiltration, och den ytavrinnande mängden dagvatten som måste omhändertas minskar. Figur 6 visar bilder på genomsläppliga beläggningar. Figur 6. Bilder på genomsläppliga beläggningar. Grusad yta i vänstra bilden, och markarmering i betong i högra bilden. Utnyttja grönytor för infiltration Hårdgjorda ytor ska minimeras men går inte att helt att undvika. Generellt inom planområdet gäller att vid sådana tillfällen utnyttja de infiltrationsytor som finns tillgängliga. Det kan planeras genom höjdsättning så att hårdgjorda ytor avvattnas mot grönytor, som tillåter infiltration i marken. För att denna princip ska fungera krävs att kantstenar inte är upphöjda vilka då förhindrar att vattnet leds mot grönytorna. Figur 7 visar olika grönytor som avvattnar omkringliggande hårdgjorda ytor.

11 11 (12) Figur 7. Bilder som visar hur hårdgjorda ytor avvattnas mot grönytor. I bilden till vänster en nedsänkt grönyta som avvattnar omkringliggande gångvägar. Grönytan har anordnats med bräddmöjlighet till dagvattenledningsnätet. I högra bilden visas en hårdgjord parkeringsyta som avvattnas till en grönyta/infiltrationsstråk. Växtbäddar och regngårdar Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna i detta fall är att i första hand fördröja dagvattnet, men även viss infiltration och avdunstning sker i växtbädden. Det finns två typer av växtbäddar, täta och genomsläppliga. Täta växtbäddar utformas med tät botten så att vatten inte tillåts perkolera vidare till grundvattnet. Denna teknik kan exempelvis användas vid förekomst av markföroreningar eller när växtbäddar anläggs i anslutning till byggnader. Sådana lösningar behöver ha en avtappningsfunktion för att undvika att planteringen blir för torr eller att vattnet blir stående vid ihållande regn. Figur 8 visar nedsänkt växtbädd i anslutning till hus. I detta fall för att avleda dagvatten från tak till växtbädden. Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, men dessa kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden. Regngårdar kräver större utrymmen och syftet med dessa är att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet.

12 12 (12) Figur 8. Växtbädd intill hus, för avledning av dagvatten från tak. Avledning av dagvatten från planområdet Diken föreslås ta emot dagvatten från tak (som inte har infiltrerats i gräsmattan), dräneringsvatten samt vägdagvatten. Vägbanans lutning utformas så att dagvattnet rinner till diket. Diket byggs upp med ett makadamlager med en dräneringsledning i botten. De makadamfyllda dikena har som syfte att avleda dagvatten men bidrar även till att förstärka flödesutjämningen och bidar även till rening av dagvattnet. Makadamfyllda diken kan antingen utföras med eller utan en skålad gräsyta på toppen där ytligt dagvattnet kan samlas upp och avledas vid kraftigare regn. Under eventuell gräsyta görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, exempelvis makadam. Geotextil kan användas för skydda makadammen från det gräsbevuxna jordlagret och omgivande mark. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, kan placeras ovan den skålade gräsytan på strategiska ställen. 7. Slutsatser Planområdets flöden och föroreningar kommer att öka något i och med föreslagen exploatering av området. Inom planområdet finns dock ett flertal möjliga platser för lokalisering av infiltrationsanläggningar, fördröjningsåtgärder och om behov finns- även reningsåtgärder. Avledning av överskottsvatten från planområdet föreslås ske via makadamdiken som anläggs längs med vägarna inom planområdet. Till vilken anslutningspunkt dagvattnet leds, får klargöras i nästa steg av utredningen och i samråd med VA-ombudsman i kommunen. I den efterföljande fördjupade dagvattenutredningen förankras de föreslagna principlösningar med lokala förhållanden. Flödesberäkningar genomförs för planområdet efter exploatering och behov av fördröjning samt rening av dagvattnet utreds och beskrivs. Utifrån resultaten tas en systemlösning för hantering av dagvattnet inom planområdet fram.