PM Dagvattenhantering, Invernesshöjden Danderyds kommun

Transkript

1 UPPDRAG PM Dagvatten Inverness BONAVA HANDLÄGGARE Olle Burman DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Olle Burman PM Dagvattenhantering, Invernesshöjden Danderyds kommun Dnr BN Ankom

2 1.1 Bakgrund och syfte Detta Dagvatten PM inför bygglovsansökan är upprättat på uppdrag av NCC för projektet Invernesshöjden. En detaljplan är framtagen för planområdet Östra Mörbylund, Danderyds kommun. Den totala ytan för fastigheten är uppskattad till 3100 m 2 och antalet planerade lägenheter för hela kvarteret uppskattas till 86 st. I detaljplanen för Östra Mörbylund ställs det krav på att varje kvarter skall utformas för en hållbar dagvattenstatsregi som följer kommunens riktlinjer för dagvattenhantering. I dagvattenutredningen för planområdet som tagits fram av ÅF ( ), redogörs för ett antal dagvattenåtgärder på kvartersmak för att säkerställa att belastningen när det gäller att flöden och föroreningar inte ökar. I utredningen påpekas även att det bör planeras för minimalt med hårdgjorda ytor i projekten samt ett försök till utökad infiltration med sedumtak, översilning alternativt perkolationsmagasin eller andra alternativ för att minimera dagvattenflöden är något man ser positivt på. 1.2 Dagvattenhantering I dagvattenutredningen inför detaljplanen för Invernesshöjden ställer kommunen kravet att dagvattenavrinningen begränsas till ca 70 % av dimensionerande flöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet. Detta medför att olika fördröjningsmetoder behöver göras då möjligheten till perkolation är begränsad då största delen av kvarteret är underbyggt med garage. Fördröjning och rening av dagvattnet utförs med målet att efterlikna de naturliga flödena och att dagvattnets föroreningsinnehåll inte skall försämra miljökvalitetsnormena (MKN) för recipienten. Erfoderlig total magasinsvolym för att minska 10-års flödet från 52,7 l/s till 35,0 l/s är 14 m 3 effektiv volym. Marken är höjdsatt så att dagvatten avleds ut till gröngjorda ytor och stuprören på gården kopplas till savaq bevattningsrör innan bräddning sker till bjälklagsbrunnar. Stuprören på byggnadens utsida avleds via ränndalsplattor till ett mindre infiltrationsmagasin som bräddar till översilning längs med lågdrag i grönytor. Ytvatten på gården avleds till ett infiltrationsmagasin på gårdens grönyta, magasinet är uppbyggt med pimpsten som bildar ett effektivt reningsfilter för dagvatten. 2 (5)

3 Förutom planteringar och till viss del gröna tak fördröjs och renas dagvattnet som avleds på dessa ytor via översilning och infiltration. På gården avleds ytvatten mot pimpstensfyllningen och infiltreras till bjälklagets tätskikt som därefter leds till bjälklagsbrunnarna, stående vatten bräddar till ytbrunnar. 3 (5)

4 Stuprören på byggnadernas utsidor som mynnar mot GC-vägen förses med utkastare och avleds i öppna rännor till infiltrationsmagasin som bräddar till planteringsytor, vilket medför användande av dagvattnet på ett miljövänligt sätt och en minskning av flödet. Ett sista magasin som anläggs i sydöstra hörnet innan anslutning till det kommunala ledningsnätet blir ett fördröjnings-/perkolationsmagasin med tömning och bräddning till nätet. 4 (5)

5 1.3 Magasinsberäkning Magasinsvolymen dimensionernas för att möta kraven i dagvattenutredningen och detaljplanen som anger 14 m 3 effektiv volym för att kunna klara flödeskravet på 35 l/s vid ett dimensionerande 10 års regn. Ett perkolationsmagasin på 3,5 m 3 i sydöstra hörnet tar emot vatten från översilningsytorna som inte har infiltrerats i lågdragen. Infiltrationsytan på gården med pimpstensblandning som ett reningsfilter får en effektiv volym på 3 m 3. Varje magasin efter stuprörsutkastarna på byggnadernas utsidor får en effektiv volym på ca 1 m 3 /st som innebär totalt 6 m 3. Bevattningsrören på gården tillsammans med volymen i bräddningsbrunnarna får en effektiv volym på 1,5 m 3. Totalt blir den effektiva magasinsvolymen 14 m 3 med ovan nämnda magasin för att minska flödet i förbindelsepunkten till 35 l/s. 1.4 Föroreningar Dagvatten anses vara den huvudsakliga föroreningskällan till sjöar och vattendrag i eller i närheten av städer. Vilka typer av föroreningar som transporteras med dagvattnet beror till stor del på markanvändningen och på de ytor som dagvattnet kommit i kontakt med. Generellt klassas föroreningshalterna i dagvatten från flerfamiljshusområden i ytterstaden, som låga till måttliga (skala: låga-måttliga-höga halter). Den avsedda typen av exploatering är flerfamiljshus och ett parkeringsgarage, som medför att föroreningshalterna klassificeras som låga. En föroreningsberäkning i Stormtac för ovannämnda åtgärder redovisas nedan som visar att samtliga föroreningar minskar efter exploateringen jämfört med innan. FÖRORENINGSHALT μg /l P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP HELA FASTIGHETEN 0,30 ha μg /l μg /l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg /l μg /l μg /l μg/l Koncentration före exploatering Koncentration efter exploatering utan rening Koncentration efter exploatering med rening FÖRORENINGSBELASTNING KG/ÅR P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP HELA FASTIGHETEN 0,30 ha kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Koncentration före exploatering Koncentration efter exploatering utan rening Koncentration efter exploatering med rening (5)