PM DAGVATTEN STUDENTBOSTÄDER VÄPNAREN UPPDRAGSNUMMER Handläggare: Maria Nordgren Teknikansvarig: Annika Lundkvist 1 (12)

Transkript

1 STUDENTBOSTÄDER VÄPNAREN UPPDRAGSNUMMER Handläggare: Maria Nordgren Teknikansvarig: Annika Lundkvist 1 (12) S w e co E n vi r o n m e nt AB

2 2 (12)

3 1. Bakgrund Fastighetsbolaget Riddersvik planerar en ombyggnation av en befintlig byggnad i centrala Jakobsberg inom fastigheten Jakobsberg 11:8. Idag är fastigheten till största del hårdgjord och består till stor del av parkeringsdäck. Befintlig byggnad kommer att vara kvar i sin helhet. En dagvattenutredning genomfördes av Sweco i samband med detaljplanearbetet. Nu planeras ytterligare en huskropp och en komplettering av utredningen är nödvändig där den nya situationen utreds. Utredningen kompletteras även för att följa kravspecificering och nya riktlinjer från Järfälla Kommun. Fastigheten ligger inom Bällstaåns avrinningsområde Befintlig situation Fastighetens yta upptas idag till största del av garagebyggnad med parkering på tak samt tillhörande kontorsbyggnad. En mindre grönyta finns ovanpå befintligt garage. Utöver byggnaden består fastigheten av små gräsytor som främst utgörs av slänt samt hårdgjorda gångbanor och tillfartsramper. Idag avvattnas en del av Viksjöleden mot slänten invid parkeringshusets norra långsida och ned mot parkeringshuset. Dagvattenservis finns vid fastighetens södra långsida. Gångbanorna väster om byggnaden avvattnas i dag mot dagvattenbrunn i gata. Figur 1. Befintlig situation. 3 (12)

4 1.1. Planerad förändring Fastigheten kommer bebyggas med huskroppar i fyra riktningar och däremellan en grön innergård på den befintliga parkeringsytans bjälklag. Husen kommer delvis att vara beklädda med gröna tak och viss hårdgöring av tomtens markyta kring huskropparna tillkommer. Slänten längs byggnadens norra sida fylls ut och gatan ska byggas om till en mer stadsmässig gata. Detta medför att dagvatten från Viksjöleden inte längre kommer att avvattnas mot byggnaden vilket minskar risken för översvämning i befintlig byggnad. Dagvatten från fastigheten antas anslutas till VA-huvudmannens dagvattenledning i samma läge som befintlig servisanslutning. Figur 2. Planerad situation. 4 (12)

5 1.2. Riktlinjer för dagvattenhantering från Järfälla Kommun Järfälla kommun har fastställt ett antal riktlinjer för dagvattenhantering, riktvärden på accepterade halter av föroreningar i dagvatten samt maximal avrinning från kvartersmark. Riktlinjerna är följande: Dagvattnet ska omhändertas så det inte riskerar att orsaka översvämningar av nedströms liggande områden. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. Dagvatten ska utgöra en positiv resurs i landskapet. Dagvatten ska inte medföra att recipientens status försämras eller att gällande miljökvalitetsnormer inte uppnås. Dagvatten ska avledas skiljt från spillvattnet. Mer specifikt anges riktvärden på accepterade halter av föroreningar i dagvatten. Gällande riktvärden för dagvatten med Bällstaån som recipient redovisas i tabell 1. Det anges också att i redan exploaterade områden där max tre fastigheter omfattas av ändringarna, vilket är fallet i denna utredning, är kravet att dagvattenflödet inte får öka efter ändrad markanvändning vid ett dimensionerande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Tabell 1. Riktvärden för dagvatten i Bällstaåns avrinningsområde (Järfälla kommun, ). Totalfosfor (μg/l) 80 Suspenderad substans (mg/l) 80 PAH (μg/l) 1 Pb (μg/l) 3 Cd (μg/l) 0.3 Hg (μg/l) 0.04 Cu (μg/l) 9 Zn (μg/l) 15 Ni (μg/l) 6 Cr (μg/l) 8 Olja (mg/l) Miljökvalitetsnormer Bällstaån är en vattenförekomst enligt vattendirektivet och ska enligt gällande miljökvalitetsnorm uppnå god ekologisk status till Dock är det föreslaget att tidsfristen istället ska gälla till 2027 på grund av orimliga kostnader för åtgärder i närtid. Ytterligare miljökvalitetsnorm är att Bällstaån ska ha god kemisk ytvattenstatus med undantag för mindre stränga krav på bromerade difenyleter och kvicksilver, samt undantag för bensoperylen och bensoflouranten med tidsfrist Ombyggnationen får inte bidra till att försvåra recipientens möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormer. 5 (12)

6 2. Beräkningsförutsättningar 2.1. Area och markanvändning Före ombyggnad Figur 3. Markanvändning och areor som använts vid beräkningar för dagens situation. Tabell 2. Areor för de olika ytorna F1-F4 före påbyggnaden med respektive avrinningskoefficienter (φ). Yta Typ av yta Area (ha) Avr. koeff. φ F1 Tak 0,07 0,90 0,06 F2 Gård på bjälklag 0,06 0,50 0,03 F3, F4 Parkering 0,23 0,80 0,18 2F Gräs 0,13 0,20 0,03 1F Stenläggning 0,04 0,68 0,03 Totalt 0,53 0,62 0,33 Reducerad area (ha) 6 (12)

7 Avrinningskoefficienten för gård på bjälklag har utgått från antagande att tjockleken på överbyggnaden inte har anpassats för dagvattenfördröjning Efter ombyggnad Figur 4. Markanvändning efter påbyggnaden av fastigheten. Tabell 3. Areor och avrinningskoefficienter för de olika ytorna efter ombyggnation. Avvattnas Typ av yta Area (ha) Avr. koeff. φ Reducerad area (ha) Mot gård Tak Grönt tak Gård på bjälklag Mot mark Stenläggning mark Totalt (12)

8 Samtliga tak förutsätts avvattnas mot innergården där möjlighet till fördröjning och rening ges. Därav är plåttakens avrinningskoefficient reducerad. Gården på bjälklag förutsätts i framtida situation vara anpassad för dagvattenfördröjning med en jordmån på minst 0,5 m. Avrinningsyta till innergården (reducerad yta från taken samt hela innergårdsytan) blir ca 0,35 ha. Under ett medelregn på 7 mm innebär det en vattenvolym på ca 25 m 3. Takytan kommer i första hand att ledas mot nedsänkta biofilter på gården. Innergårdens magasineringsförmåga uppgår till ca 135 m 3 om 0,5 m jordmån och 15% tillgänglig porvolym förutsätts Klimatanpassning Enligt rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P110 används en klimatfaktor på 1,25 vid beräkning av dimensionerande flöden för ledningsdimensionering. 3. Beräkningar 3.1. Flödesberäkningar Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från fastigheten före och efter påbyggnad. Återkomsttid Flöde före ombyggnation (l/s) Flöde efter ombyggnation (l/s) Flödesminskning (%) 2 år år Kravet i Järfällas riktlinjer för dagvatten om att flödet från ett dimensionerande 10-årsregn inte får öka jämfört med innan en ombyggnation uppnås. Ingen fördröjningsvolym för flödesutjämning behöver anläggas tack vare att mängden hårdgjorda ytor minskar till följd av ombyggnationen Föroreningsberäkningar Föroreningsberäkningarna visar på skillnaden i föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvatten från fastigheten till följd av ombyggnationen. Den förändrade markanvändningen förbättrar föroreningssituationen för samtliga ämnen utom fosfor, då en stor parkeringsyta ersätts med bland annat gröna tak och grön innergård. För att uppnå Bällstaåns riktvärden för dagvattenutsläpp krävs ytterligare rening av dagvatten. Föreslagen lösning beskrivs närmare i avsnitt 4. 8 (12)

9 Tabell 5. Beräknade föroreningshalter före och efter påbyggnad av fastigheten (µg/l). Ämnen där föroreningshalten i dagvattnet överskrider riktvärdena är markerade med grå rutor och fet stil. Riktvärden Före Efter påbyggnad utan Efter påbyggnad med Bällstaån Ämne påbyggnad rening i biofilter rening i biofilter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH BaP Tabell 6. Föroreningsmängder i dagvattnet som lämnar fastigheten på årsbasis (kg/år). Ämne Före påbyggnad Efter påbyggnad utan rening i biofilter Efter påbyggnad med rening i biofilter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH BaP (12)

10 Med hänsyn till Järfälla kommuns riktvärden för dagvatten i Bällstaåns avrinningsområde uppfyller inte planen krav på halter av fosfor, koppar, zink och kadmium utan extra rening i biofilter som därför blir nödvändiga. Dock medför den förändrade markanvändningen och föreslagna dagvattenlösningen där befintliga parkeringsytor ersätts med gröna gårdar och tak också en avsevärd minskning av föroreningshalterna från fastigheten gentemot dagsläget. Ser man till årliga föroreningsmängder från området minskar också dessa avsevärt gentemot dagsläget i båda efter-scenarierna. 4. Åtgärder För att klara Bälllstaåns riktvärden föreslås utöver att innergården ges en jordmån på minst 0,5 m att växtbäddar för rening av takdagvatten anläggs på innergården. Takdagvattnet föreslås avledas via rännor eller liknande till växtbäddarna där dagvatten kan fördröjas och renas genom biofiltersubstrat. Det renade dagvattnet som inte absorberas upp av växtlighet eller evaporerar leds ut via dräneringsledning. I beräkningsscenariot efter påbyggnad med rening har reningsanläggningar i form av biofilter över en yta på 75 m 2 lagts till för rening av takdagvatten. Riktvärdena uppfylls då för samtliga föroreningar. Biofiltren behöver ha en fördröjningszon på ca 20 cm ovan växtytan där dagvatten kan bli stående för att kunna infiltrera jämnt i substratet. Gröna tak och gårdar kan släppa mer fosfor än vanliga tak. För att undvika fosforläckage är det viktigt att gröna tak och grönytor inte gödslas. Figur 5. Ytor vars avrinning leds mot nedsänkta biofilter på innergården. 10 (12)

11 Beräkningarna i båda efter-scenarierna förutsätter att: Taken avleds mot de nedsänkta biofiltren via stuprör och ränna eller liknande lösning. Innergården på bjälklag förses med tillräcklig överbyggnadstjocklek för att motsvara avrinningskoefficienten 0,25 från gårdarna. Detta förutsätter att gårdsbjälklagens tjocklek uppgår till minst 0,5 meters jordmån med magasinsvolym ovanför bjälklaget. 5. Slutsats Detaljplanen omfattar en fastighet som idag till stora delar är bebyggd med parkeringsdäck och befintlig kontorsbyggnad. Ombyggnaden sker delvis ovanpå befintligt parkeringsdäck och innebär att en relativt förorenad yta som exponeras för regnvatten ersätts med bland annat gröna ytor på tak och bjälklag. Detta innebär att förorenings- och flödessituationen från fastigheten ändras markant. I ett initialskede kan näringsämnesutsläpp öka från fastigheten då nya grönytor ska etableras, beroende på vilken typ av grönytor som anläggs. Resultat från studier om näringsläckage från gröna tak och innergårdar varierar och kan visa på både ökade och minskade näringsämnesutsläpp jämfört med vanliga tak. Sammanfattningsvis tyder det mesta på att näringsläckaget sker i ett etableringsskede och att det i de fall kväve och fosforhalter ökade var det ingen markant ökning. Eventuellt näringsläckage skall i detta fall ställas mot en avsevärd minskning av andra föroreningar från platsen som den ser ut i dag. För att säkerställa att näringsläckagen inte är för stora bör en ny beräkning ske i byggskedet där läckage från valt takmaterial beräknas och jämförs med riktvärdena för Bällstaån. Dagvattenhanteringen inom området sker genom att takytorna på planerade byggnader delvis förses med gröna tak, att det gamla parkeringsdäcket överdäckas med ett grönt gårdsbjälklag och att biofilter anläggs för ytterligare rening av takdagvatten. Förslaget förutsätter att gårdsbjälklagen anläggs med minst 0,5 meter överbyggnad ovan bjälklag med infiltrerbart material. För att uppfylla Bällstaåns riktvärden för föroreningshalter behöver 75 m 2 växtbäddar med 20 cm fördröjningszon anläggas på innergården för omhändertagande av takdagvatten. Föroreningssituationen förbättras med den nya planen då samtliga föroreningar minskar, både som halter och som total belastning. Därmed bidrar ombyggnationen inom planen till förbättrade förutsättningar för recipienten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Flödet från fastigheten minskar i och med ombyggnationen. 11 (12)

12 6. Källförteckning Järfälla Kommun. Riktlinjer för dagvattenhantering, : gv+beslutade+kf pdf Svenskt vatten. Publikation P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten, 2016 SLU, Examensarete, Kvalitet på avrinningsvattenfrån extensiva gröna tak, (12)