Uppdrag nr 17U31729 Sida 1 (26) Dagvattenutredning. Sollentunamässan,

Transkript

1 Sida 1 (26) Dagvattenutredning Sollentunamässan,

2 Sida 2 (26) Uppdragsnamn Dagvattenutredning Sollentunamässan Sollentuna kommun Johanna Andersson Sollentuna kommun Våra handläggare Jan-Henrik Eriksson

3 Sida 3 (26) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 4 Underlag 4 3 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Geologiska förutsättningar Avrinnings- och tillrinningsområden Vattenskyddsområde 9 4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV DAGENS MARKANVÄNDNING Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning FLÖDESBERÄKNINGAR 13 Beräkningsförutsättningar Flöden före exploatering Flöden från planområdet efter exploatering RECIPIENTEN OCH DESS STATUS DAGVATTENFÖRORENINGAR 18 Föroreningsberäkning Beräkning av reningseffekt FÖRUTSÄTTNINGAR/PRINCIPER FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING Fördröjning kvartersmark Kvarter 1a-1b Kvarter 2a-2b Kvarter Turebergsleden och lokalgator ÖVERSVÄMNINGSKARTERING FÖRSLAG TILL PLANBESTÄMMELSER 26

4 Sida 4 (26) 1 Sammanfattning Bjerking AB har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en dagvattenutredning för exploatering av planområde Sollentunamässan beläget vid Sollentuna centrum. Planområdets yta uppgår till ca 5 hektar. Syftet med utredningen är att beskriva dagvattensituationen inom planområdet före och efter exploatering. Utredningen skall även redovisa lämpliga samt möjliga renings åtgärder för omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Efter exploatering av området beräknas dagvattenflödet, vid ett 30-årsregn, från fastigheten uppgå till 1374 l/s (10-årsregn 856 l/s) inklusive klimatfaktor 1,25, mot dagens 1207 l/s (10-årsregn 975 l/s) vilket innebär en ökning om ca 170 l/s vid ett 30-årsregn. Dagvatten som uppkommer från gata renas och fördröjs i skelettjordar i anslutning till kommande grönstråk. Detta magasin uppgår till 350 m 3. Dagvatten från kvartersmark renas och fördröjs inom respektive kvarter och den sammanlagda volymen makadammagasin uppgår till ca 205 m 3. Efter det att dagvattnet renats och fördröjts reduceras flödet till samma flöde som före exploatering. Vad gäller föroreningsbelastningen minskar den årliga transporten till recipienten och därmed recipientens möjlighet att uppnå god status. 2 Bakgrund och syfte Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet samt föroreningstransporten från området. Underlag - ÅWL Arkitekter, A-sidan, Utopia samt Tovatt. - Svenskt vattens publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2016). - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011). - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011). - VISS (Vatten Informations System Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. - Dagvattenpolicy, Sollentuna kommun, (reviderad )

5 Sida 5 (26) 3 Planområdet och dess förutsättningar Planområdet är beläget i Sollentuna centrum, Sollentuna kommun. Planområde Sollentuna mässan Figur 1 Översiktskarta med markerat planområde.

6 Sida 6 (26) Inom planområdet finns idag befintliga byggnader som avses att rivas, parkeringsytor, lokalgata samt större gata, Turebergsleden. Figur 2. Översiktskarta med markerat planområde.

7 Sida 7 (26) Nedan visas en satellitbild på det aktuella planområdet. Figur 3. Satellitbild med markerat planområde.

8 Sida 8 (26) 3.1 Geologiska förutsättningar I kartunderlag tillhandahållet av SGU framgår att hela planområdet underlagras av lera vilket innebär svårigheter att lokalt omhänderta dagvatten. Planområde Figur 4. Geologisk karta, Lantmäteriet,

9 Sida 9 (26) 3.2 Avrinnings- och tillrinningsområden Det aktuella området är beläget på en yta utan påtagliga nivåskillnader. Till- och avrinning mot/från fastigheten bedöms vara mycket liten. För bestämning av eventuella in, och utströmningsområden har nedanstående topografiska karta studerats. Planområdet är till stor del omgärdat av gatumark och gräsytor vilket sannolikt begränsar mängden tillrinnande vatten. Planområde Figur 5. Av-, och tillrinning markerad med blå pilar. 3.3 Vattenskyddsområde Det aktuella området är inte beläget inom skyddszon för vattentäkt.

10 Sida 10 (26) 4 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning Huvuddelen av området utgörs av exploaterad yta med befintlig bebyggelse med tillhörande parkeringsytor och gata. I tabell nedan framgår delavrinningsområdenas areal före exploatering. Tabell 1. Delavrinningsområden före exploatering. Delavrinningsområden Area (ha) Takyta 1,1 Hårdgjorda ytor 3,45 Grönyta 0,45 Totalt 5

11 Sida 11 (26) 5. Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning Inom planområdet planeras att uppföras tre nya kvarter. De befintliga byggnaderna avses att rivas. Tabell 2. Delavrinningsområden efter exploatering. Delavrinningsområden Area (ha) Takyta 1,1 Hårdgjorda ytor 3 Grönyta Totalt 5 0,9 (varav 0,6 ha längs gata) Nedan visas de tillkommande kvarterens utformning. Den slutliga utformningen kan komma att ändras då detta är i ett tidigt skede. Det har under arbetet beslutats att kvarter 4 inte kommer att ingå i denna dagvattenutredning då detta kvarter planläggs i ett separat planärende (markerad med rött kryss). Figur 6. Kommande kvartersindelning

12 Figur 7. Satellitbild överlagrad med principskiss med tillkommande byggnader och kvartersindelning, överkryssad byggnad utgår. Uppdrag nr 17U31729 Sida 12 (26)

13 Sida 13 (26) 6. Flödesberäkningar Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets yta uppgår till 5 ha. Illustrationer, planerad bebyggelse. Kartunderlag befintlig bebyggelse. Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter samt för ett 30-års regn med samma varaktighet. Klimatfaktor 1,25 har använts i flödesberäkningar efter exploatering.

14 Sida 14 (26) 6.1 Flöden före exploatering Dagvattenflödet är beräknat utifrån aktuella delavrinningsområden. De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år och en varaktighet på 10 minuter samt 30 år redovisas i tabeller nedan. Tabell 3. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet före exploatering. Ytor Area Avrinningskoefficient A red Varaktighet 10-årsregn 10 min Flöde ha l/s, ha l/s Takyta 1,1 0,9 0, Hårdgjorda ytor inkl gata 3,45 0,8 2, Grönyta 0,45 0,05 0, ,1 Totalt 5 3, Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 30-års regn med 10 minuters varaktighet före exploatering. Ytor Area Avrinningskoefficient A red Varaktighet 30-årsregn 10 min Flöde ha l/s, ha l/s Takyta 1,1 0,9 0, ,8 Hårdgjorda ytor inkl gata 3,45 0,8 2, ,2 Grönyta 0,45 0,05 0, ,2 Totalt 5 3,

15 Sida 15 (26) 6.2 Flöden från planområdet efter exploatering De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år och en varaktighet på 10 minuter samt 30-årsregn, inklusive klimatfaktor 1,25 efter exploatering utan fördröjningsåtgärder. I tabeller nedan framgår totalflödet som skapas inom planområdet. Tabell 5. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet efter exploatering. Ytor Area Avrinningskoefficient A red Varaktighet 10-årsregn, 10 min Klimatfaktor Flöde ha l/s, ha l/s Takyta 1,1 0,9 0, , Hårdgjord yta Inkl gata 3 0,8 2, , Grönyta 0,9 0,05 0, ,25 12,7 Totalt 5 3,4 975 Efter exploatering av området beräknas det totala dagvattenflödet från planområdet uppgå till 975 l/s mot dagens 856 l/s vilket totalt innebär en ökning om 120 l/s vid ett 10- års regn med inkluderad klimatfaktor (25 %). I tabell nedan har beräkningar utförts utifrån ett 30-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. Tabell 6. Dagvattenflöde vid ett 30-års regn med 10 minuters varaktighet efter exploatering. Ytor Area Avrinningskoefficient A red Varaktighet 30-årsregn, 10 min Klimatfaktor Flöde ha l/s, ha l/s Takyta 1,1 0,9 0, , Hårdgjord yta Inkl gata 3 0,8 2, , Grönyta 0,9 0,05 0, ,25 18 Totalt 5 3, Av beräkningen framgår att det vid dessa tillfällen kan uppstå flöden som uppgår till 1374 l/s jämfört med 1207 l/s före exploatering. Flödesökningen innebär att fördröjningsåtgärder erfordras, se kap 9.

16 Sida 16 (26) 7. Recipienten och dess status Recipienten Edsviken är belägen ca 800 m från planområdet. I VISS anges att recipienten innehar dålig ekologisk status samt uppnår ej god status avseende kemisk status. Orsaken till detta utgörs av förhöjda halter av kvicksilver och bromerade föreningar. Planområde Figur 8. Översiktskarta Sollentuna med recipienten Edsviken Ekologisk status Status baserad på bottenfauna ( ), växtplankton ( ) samt allmänna förhållanden- sommarvärden för näringsämnen och siktdjup ( ). Växtplankton uppvisar otillfredsställande- och bottenfauna dålig status. Bottenfauna är därmed avgörande för statusbedömningen. Kvalitetskrav Vattenförekomsten skall uppnå god ekologisk status år 2027.

17 Sida 17 (26) Kemisk status Ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltenn-föreningar. Information om klassningarnas tillförlitlighet, se varje ämnes statusklassning. Kvalitetskrav Vattenförekomsten skall uppnå god kemisk status år Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade polybromerade difenylterar (PBDE), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referenser från NRM i referensbiblioteket i VISS: och 53315). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. Stockholmsåsen Sollentuna Planområdet är inte lokaliserat inom skyddszon för vattentäkt. Dagvatten från området kommer att ledas i befintliga dagvattenledningar till recipienten. Utifrån ovanstående är bedömningen att den planerade exploateringen inte kommer att påverka grundvattnets kvalitet i åsen.

18 Sida 18 (26) 8. Dagvattenföroreningar Föroreningsberäkning Föroreningsmängder-, och halter i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm Web-2017). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markyta samt storlek och typ av de olika delavrinningsområdena. Nedan redovisas halter och mängder före och efter exploatering utan rening. Föroreningshalter jämförs med riktvärde 2M. Vid beräkningar av föroreningar före och efter exploatering har delavrinningsområden såsom takyta, parkeringsyta och grönyta använts. Tabell 7. Föroreningshalter och mängder före och efter exploatering. Röda siffror anger halter som överskrider riktvärdet och blå siffror anger mängder som ökar efter exploatering. Riktvärde 2M Halter Halter före expl. Halter efter expl. Mängder Mängder före expl. Mängder efter expl. Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) Fosfor µg/l ,22 0,34 Kväve mg/l 2,5 1,3 1,4 4 5,4 Bly µg/l 10 3,6 1,8 0,011 0,0070 Koppar µg/l 30 8,3 8,3 0,025 0,032 Zink µg/l ,14 0,13 Kadmium µg/l 0,5 0,082 0,064 0, ,00025 Krom µg/l 15 2,2 2,0 0,0065 0,0077 Nickel µg/l 30 3,8 4,9 0,011 0,019 Kvicksilver µg/l 0,07 0,040 0,010 0, , Susp. mg/l ämnen Olja mg/l 0,7 0,15 0,12 0,45 0,47 Vid beräkningar av ämnenas föroreningshalter konstateras att tre av ämnena ökar efter exploatering. Vad gäller den årliga transporten av föroreningar från planområdet ses även här en ökning. Mot bakgrund av ökningen av föroreningar erfordras reningsåtgärder.

19 Sida 19 (26) 8.1 Beräkning av reningseffekt Den reducerande effekten för ett makadammagasin är hämtad från beräkningsprogrammet StormTac. Reduktionstalen framgår i tabell nedan. Tabell 8. Procentuell reduktion i makadammagasin Ämne Reduktion (%) Fosfor 60 Kväve 55 Bly 85 Koppar 85 Zink 85 Kadmium 85 Krom 85 Nickel 90 Kvick-silver 45 Susp. ämnen 90 Olja 90 Nedan framgår reduktionen av ingående halter och mängder efter reduktion i makadammagasin. Tabell 9. Föroreningstranport efter reduktion i makadammagasin. Riktvärde 2M Halter före expl. Halter Halter efter expl. Halter efter rening Mängder före expl. Mängder Mängder efter expl. Mängder efter rening Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) (kg/år) Fosfor µg/l ,8 0,22 0,34 0,14 Kväve mg/l 2,5 1,3 1,4 0,63 4 5,4 2,43 Bly µg/l 10 3,6 1,8 0,27 0,011 0,0070 0,00105 Koppar µg/l 30 8,3 8,3 1,24 0,025 0,032 0,0048 Zink µg/l ,95 0,14 0,13 0,0195 Kadmium µg/l 0,5 0,082 0,064 0,0096 0, , ,00004 Krom µg/l 15 2,2 2,0 0,30 0,0065 0,0077 0,0012 Nickel µg/l 30 3,8 4,9 0,49 0,011 0,019 0,0019 Kvicksilver µg/l 0,07 0,040 0,010 0,0055 0, , ,00002 Susp. mg/l , ,8 ämnen Olja mg/l 0,7 0,15 0,12 0,012 0,45 0,47 0,047 Efter rening i makadammagasin konstateras att transporten av föroreningar från planområdet minskar efter exploatering vilket innebär att exploateringen inte äventyrar recipientens möjlighet att nå beslutade miljökvalitetsnormer.

20 Sida 20 (26) 9. Förutsättningar/principer för rening och fördröjning Exploateringen av planområdet innebär ett ökat flöde från 856 l/s till 990 l/s vid ett 10- årsregn med inkluderad klimatfaktor (25 %). 9.1 Fördröjning kvartersmark En förutsättning är att dagvatten från kvartersmark skall fördröjas inom respektive kvarter. Förutsättningen vid dimensioneringen av fördröjningsmagasinen har varit att flödet efter exploatering ej skall överstiga flödet före exploatering Kvarter 1a-1b Tabell 10. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 1a och 1b. Kvarter 1 Red area Hålrumsvolym makadam Magasin behov Total volym Makadammagasin Djup magasin Total magasin area ha % m 3 m 3 m m 2 1a 0, b 0, Kvarter 2a-2b Tabell 11. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 2a och 2b. Kvarter 2 Red area Hålrumsvolym makadam Magasin behov Total volym Makadammagasin Djup magasin Total magasin area ha % m 3 m 3 m m 2 2a 0, b 0, Kvarter 3 Tabell 12. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 3. Kvarter 3 Red area Hålrumsvolym makadam Magasin behov Total volym Makadammagasin Djup magasin Total magasin area ha % m 3 m 3 m m 2 0,

21 Sida 21 (26) Turebergsleden och lokalgator Tabell 13. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten från gatumark. Gata Red area Hålrumsvolym makadam Magasin behov Total volym Makadammagasin Djup magasin Total magasin area % m 3 m 3 m m 2 2, För rening och fördröjning av gatudagvatten anläggs skelettjordar längs gatans trädplanteringar/grönstråk. 9.2 Placering fördröjningsmagasin Det är av stor vikt att makadammagasinen avsedda för bostäder placeras inom kvartersmark och att drift och skötsel av denna ombesörjs av fastighetsägaren. Makadammagasin behöver normalt ingen skötsel utöver normal tillsyn av ledningar till och från magasinet. I figurer nedan redovisas var fördröjningsmagasinen planeras att förläggas. Magasin Figur 9. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 1a+1b Placering fördröjningsmagasin kvarter 2a.

22 Sida 22 (26) Magasin Figur 10. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 2a

23 Sida 23 (26) Placering magasin kvarter 2b. Magasin Figur 11. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 2b

24 Sida 24 (26) Placering magasin kvarter 3. Möjlig placering av magasin Figur 12. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 3 I figur nedan framgår förslag på var dagvatten från vägar kan renas och fördröjas i skelettjord. Figur 13. Placering fördröjningsmagasin, lokalgata samt i Turebergsleden För rening och fördröjning av gata krävs 0,011 m 3 skelettjord/m 2 gata.

25 Sida 25 (26) 10. Översvämningskartering Sollentuna kommun har i samarbete med Sollentuna energi tagit fram kartmaterial som visar konsekvenserna av hur en översvämning kan komma att påverka kommunens olika områden. I figur nedan framgår att delar av planområdet påverkas negativt av ett 100-årsregn. Ställvis kan vattendjupet uppgå till 1m. Det är av stor vikt att det under projekteringen tas hänsyn till detta och att höjdsättningen av tillkommande byggnader utförs så att risk för översvämning minimeras. Under järnvägsbron finns idag en pump med en kapacitet om 5 m lyfthöjd, bedömningen är att denna pump är tillräcklig för att föra bort ansamlat dagvatten som uppkommer vid ett 100-årsregn. Vad gäller pumpen under GC-tunneln finns inga uppgifter om dess kapacitet vilket måste utredas i med projekteringsskedet. GC-tunnel Figur 14. Översvämningsanalys Sollentuna (DHI, 2015).

26 Sida 26 (26) 11. Förslag till planbestämmelser Höjdsättningen av ett planområde syftar till att säkra bebyggelsen mot översvämningar. Vid höjdsättning av gator och byggnader är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn. Dagvatten får heller inte ledas från en fastighet över till en annan. Bjerking AB Jan-Henrik Eriksson Tel