Svar på granskningsyttrande till Akvarievägen Dagvattenutredning

Transkript

1 14 UPPDRAG Akvarievägen Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg UPPRÄTTAD AV Anna Roslund DATUM 05 GRANSKAD AV Patrik Wallman Svar på granskningsyttrande till Akvarievägen Dagvattenutredning Föreliggande är ett svar på Länsstyrelsen Stockholms granskningsyttrande daterat samt uppdaterat efter ett yttrande per mail från Johannes Krust på Länsstyrelsen Stockholm till Anna Bengtsson på Tyresö kommun, daterat 04 I Akvarievägen Dagvattenutredning, daterad , delades planområdet in i tre typer av ytor, skog, park och skolområde vid beräkning i StormTac (webbaserad recipient- och dagvattenmodell v ). Området skolområde är baserat på beräkningar från skolcampusområden och anses inte vara representativt för ett så pass litet område som exploateringen på Akvarievägen. För att göra beräkningen mer noggrann valdes istället ytor som parkering, tak, gräsyta och grus. Taket valdes inte till ett grönt tak då fosforhalten i avrinnande vatten från ett sådant i allmänhet är högre än från ett konventionellt tak. Basflödet i marken ansågs irrelevant och användes inte i den detaljerade beräkningen då fosforhalten i basflödet inte förändras i samband med exploateringen. Skillnaden beräkningsmässigt med att räkna med eller utan basflödet var obetydlig. Beräkningar och dimensionering av biofilter Före exploateringen beräknades fosforkoncentrationen i avrinnande dagvatten från det nuvarande området till 82 µg/l. Årsmedellödet ut från området beräknades till 0,058 l/s. Den uppdaterade beräkningen gav en utgående fosforkoncentration på 90 µg/l, utan rening och årsmedelflöde av 0,064 l/s. Genom att optimera växtbäddarna efter de givna förutsättningarna, det vill säga det beräknade flödet och koncentrationer i dagvattnet samt begränsningen att det nuvarande maximala utflödet från området vid ett 20-årsregn, 55 l/s, ej får överskridas. Som tidigare användes klimatfaktorn 1,25 vid beräkning av dimensionerande flöde för ett 20-årsregn med varaktighet 10 minuter. Beräkningarna visar att fördröjningsbehovet vid ett 20-årsregn är 29 m 3, men eftersom biofilter i allmänhet har en upphöjd bräddbrunn krävs en större flödesutjämningsvolym. I gengäld erhålls bättre rening i och med ökad infiltration tills flödet bräddas genom bräddbrunnen, och i och med den volym som finns mellan växtbäddens yta och överkanten på brunnen. Biofiltren dimensionerades för att rena ner till den irreversibla fosforkoncentrationen, det vill säga den minsta koncentration som anses möjlig i ett konventionellt biofilter, 40 µg/l för fosfor och 600 µg/l för kväve. För att biofiltren inte ska behöva vara orimligt djupa dimensionerades dessa med 10 % inblandning av biokol i fyllnadsmaterialet. Den beräknade erforderliga fördröjningsvolymen uppgår då till 58 m 3 och total anläggningsyta till 140 m 2. Det går att uppnå högre reningseffekter för specifika 1 (6) Sweco Environment AB

2 ämnen genom noggrant växtval där växter väljs utifrån känt upptag av problemämnet och minutiös skötsel med regelbundna skördar och filterbyten. I detta fall kan inte en sådan anläggning anses nödvändig. I figur 1 nedan visas en principskiss av det dimensionerade biofiltret. Figur 1 Principskiss över det föreslagna biofiltret. Observera att denna bild inte kan utgöra underlag för projektering eller andra beräkningar. Utgående årsmängder och koncentrationer är beräknade med StormTac Webb v och redovisas i tabell 1 respektive tabell 2 i slutet av denna. I tabell 1 ses hur bland annat mängden näringsämnen och metaller förändras efter exploateringen. Det utgående massflödet från planområdet minskar för samtliga ämnen. I tabell 2 ses hur koncentrationen förändras för undersökta parametrar efter exploateringen. Koncentrationerna sänks för samtliga parametrar. Recipientfrågor Gränsvärdena för att uppnå god ekologisk status för fosfor är enligt Tyresåns vattenvårdsförbund 23 µg/l för Tyresån och 21 µg/l för Albysjön. Idag ligger halten i Albysjön på runt 37 µg/l 1. Efter 1 Data för fosforkoncentrationer i ett av Albysjöns utlopp erhållen från Joakim Pansar, Länsstyrelsen Stockholm (6)

3 exploateringen släpps 40 µg/l fosfor ut från planområdet vilket är en minskning jämfört med dagens situation. Även fosforbelastningen och belastning av metaller, suspenderade ämnen, olja och PAH:er minskar jämfört med dagens beräknade belastningar. SMHI beräknar fosforbelastning från det aktuella delavrinningsområdet (AROID , till 186 kg/år varav 114 kg/år beräknas vara av urbant ursprung inklusive dagvatten. För hela Tyresåns avrinningsområde är siffrorna kg/år respektive kg/år. Medelvärdet på årsbasis för totalfosforkoncentrationen i avrinnande vatten från delavrinningsområdet har under åren varit 42 µg/l. Efter planområdet leds det utgående vattnet genom dagvattenledningar till Kolardammarna. Tillståndet i Kolardammarna är inte känt, varken vad gäller djupförhållanden, vattnets uppehållstid eller dess kvalitet. Om dammarna antas vara ändamålsenliga i detta fall, det vill säga att sedimentering sker och att internbelastningen av fosfor eller kväve inte är betydande torde en reningsgrad av åtminstone 50 % kunna uppnås både med avseende på fosfor och kväve. Enligt StormTac-databas är schablonvärdet för fosforreduktion i en våt damm cirka 55 % (StormTac, 2018), men värden över 90 % har rapporterats i litteraturen. En antagande om 50 % reningseffektivitet i Kolardammarna medför att planområdets vattenström renas till cirka 20 µg/l. Efter Kolardammarna leds det utgående vattnet i ett dike ett par hundra meter innan det rinner ut i Albysjön. I diket antas en del av fosforn sedimentera men framför allt blandas det med tillrinnande vatten från omgivande terräng. Om detta innebär att dagvattnet späds ut med avseende på fosfor, eller i själva verket späder ut det tillrinnande vattnet är möjligen av akademiskt intresse. Då SMHI:s beräkningar visar att årsmedelkoncentrationen av fosfor i avrinnande vatten från delavrinningsområdet är 42 µg/l blir situationen troligen den att dagvattnet från Akvarievägen späder vattnet som rinner in i diket. Sannolikt hamnar fosforkoncentrationen i det vatten som avleds från planområdet slutligen under de riktvärden som finns för både Tyresån och Albysjön. I sammanställningen Tyresåns vattenkvalitet skriver Länsstyrelsen Stockholm att Tyresån är en av de minst näringsrika vattendrag i länet. Dock är till exempel fosforkoncentrationen i Albysjön högre än de 21 µg/l som utgör gränsen för god ekologisk kvalitet, idag är koncentrationen cirka 37 µg/l. Ovanstående resonemang är givetvis strikt teoretiskt eftersom vattnet från planområdet inte kan särskiljas från övrigt vatten som det blandas med i dagvattensystemet, dammarna och diket. Resonemanget utgår ifrån att dagvattnet från planområdet rinner separat parallellt med övrigt vatten. Eftersom reningsprocesserna i olika typer av reningsanläggningar beror av flera olika parametrar såsom till exempel inflödeskoncentration, flöde och vattnets uppehållstid är ett sådant resonemang inte särskilt upplysande och inga egentliga slutsatser kan dras av det. Vattenkvaliteten i Tyresån och Albysjön är resultatet av markanvändning och aktiviteter i hela avrinningsområdet. Ett problem, i detta fall fosforkoncentrationen i vattendragen, kan i allmänhet inte lösas på en lägre organisatorisk eller geografisk nivå än den där problemet eller dess symptom observeras. I detta fall innebär det att hela avrinningsområdet bör studeras för att effektivt kunna lösa problemet med fosforkoncentrationen, och övriga föroreningar också, för den delen. En sådan studie kan visa varifrån de betydande mängderna näringsämnen eller föroreningar kommer och var det således är effektivast att sätta in åtgärder. Eftersom ekonomi alltid är en faktor att räkna med kan studien lämpligen också innehålla en ekonomisk analys av olika åtgärdsförslag där till exempel 3 (6)

4 kostnad per kg avskild fosfor eller förorening beräknas. En övergripande avrinningsområdesstudie visar också på om det över huvud taget är rimligt att uppnå erforderlig ekologisk eller kemisk status i vattendragen under rådande förhållanden med avseende på markanvändning och aktiviteter inom avrinningsområdet. Sweco anser att de föreslagna reningsåtgärderna inom planområdet är ambitiösa i jämförelse med exploateringens storlek. Att utöver dessa anlägga ytterligare ett reningssteg torde kunna anses som orimligt enligt Miljöbalkens 7 Rimlighetsavvägning. Då delavrinningsområdet i sig ger upphov till ett avrinnande vatten med totalkoncentration av fosfor på 42 µg/l torde det inte kunna anses vara rimligt att ett i förhållande till hela delavrinningsområdets storlek litet område som i detta fall skall behöva vidta kostnadskrävande åtgärder för att rena en liten dagvattenström med en totalfosforhalt som redan är i nivå med övriga delavrinningsområdets halt eller något lägre. Ur ett kostnadseffektivitetshänseende skulle en sedimentationsdamm vara mer motiverad inom ett område i delavrinningsområdet som har större problematik kring näringsämnen för att investeringen ska innebära så hög fosforrening som möjligt. Enligt resonemanget ovan om på vilken geografisk nivå ett problem bör lösas menar Sweco att det torde vara mer fördelaktigt, både vad gäller reningseffektivitet och samhällsekonomi, att göra avrinningsområdesövergripande studier med åtgärdsplaner. Varje detaljplan skulle då kunna ansvara för sitt eget dagvatten inom betydligt rimligare gränser vara tvunget att ta hand om allt sitt dagvatten och rena det till koncentrationer motsvarande gränsvärdet för ekologisk status. Större reningsanläggningar, dit fler vattenströmmar leds är ofta mer prisvärda än flera mindre. En sådan reningsanläggning anlades år , Kolardammarna, till vilka avrinnande vatten från detaljplaneområdet är planerat att ledas. Med tanke på dammarnas storlek och utformning (de är utformade med vatttenrening i åtanke) torde det inte gå att skönja påverkan från det exploaterade området i utgående vatten från dammarna. Dock bör självfallet varje detaljplanelagt område ta ansvar för sitt dagvatten och rena detta så länge detta kan anses rimligt utifrån exploaterings art och storlek. I detta fall kan den årliga belastningen av såväl näringsämnen som metaller och de flesta andra föroreningar minskas jämfört med dagens läge genom att anlägga biofilter med tillräcklig fördröjningskapacitet, trots att större ytor konverteras från naturmark till hårdgjorda eller semipermeabla ytor. Sammanfattning En noggrannare analys av den nya detaljplanens betydelse för dagvattenflödet och dess kvalitet har gjorts genom att mer detaljerat beskriva de olika ytorna och deras karakteristika samt optimera reningseffektiviteten i föreslagna renings-/fördröjningsåtgärderna genom dimensionering i StormTac Webb. Tillsammans med den rening som kan antas i dammar och diken på vattnets väg till recipienten bedöms dagvattnets fosforhalt uppgå till mindre än 20 µg/l fosfor och 600 µg/l kväve. Detta är dock en teoretisk siffra som enbart gäller det vatten som kommer från det aktuella exploateringsområdet, eftersom andra tillkommande vattenströmmar är okända. Den slutgiltiga koncentrationen i det vatten som faktiskt släpps ut i recipienten är okänd, men enligt SMHI:s beräkningar har totalfosforkoncentrationen i delavrinningsområdets avrinnande vatten varit 42 µg/l under perioden Näringsämnesbelastningen på Kolardammarna kommer att minska om de föreslagna reningsåtgärderna genomförs, om än mycket lite, och därmed möjligen även belastningen på Albysjön. 4 (6)

5 Möjligheten att vattnet från exploateringsytan påverkar utgående koncentrationer från Kolardammarna i någon betydande utsträckning bedöms som liten. Även belastningen av metaller och de flesta andra föroreningar kommer att minska jämfört med dagens situation. Istället för att fokusera på varje detaljplanelagt lagt område föreslår Sweco att en övergripande avrinningsområdesstudie med åtgärdsförslag genomförs. På så sätt kan effektivare och kostnadsbesparande åtgärder sättas in på rätt ställen i avrinningsområdet. Givetvis skall varje detaljplanelagt område ta hand om och i nödvändiga fall rena sitt eget dagvatten, men inom rimliga gränser. 5 (6)

6 Tabell 1. Mängd [kg/år] Före exploatering Efter exploatering Tabell 2. En jämförelse av beräknade mängder av bland annat metaller och näringsämnen före och efter exploateringen. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0,087 1,4 0,019 0,028 0,093 0, ,0095 0,0097 0, ,52 0,0024 0, ,081 1,2 0,003 0,0072 0,018 0, ,0016 0,0025 0, ,20 0, , En jämförelse av beräknade koncentrationer av bland annat metaller och näringsämnen före och efter exploateringen. Koncentration [µg/l] Före exploatering Efter exploatering P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ,32 9 9,2 0, ,3 0, ,6 3,6 9,0 0,030 3,2 1,2 0, ,069 0, (6) Sweco Environment AB