Exploateringskontoret Projekt Hagastaden Projektansvarig: D1-PM docx. PM - PM/Allmänna dokument UTREDNING. D1 - Dagvatten.

Transkript

1 Projektansvarig: Dokumentnamn Dokumenttyp Projekteringsskede PM - PMAllmänna dokument UTREDNING Entreprenad Ansvarig part Konstruktör Uppdragsansvarig Konsult Per Boholm Bobo Ostojic Sweco Upprättad datum Dagvattenutredning Dagvatten Hagaplan ARBETSMATERIAL Ändring Ändring datum Ändring avser Ändrad av Granskad av Datum Dokumentmall rev

2 Sida 2 (22) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRAV UTREDNINGSOMRÅDET PLACERING NY DETALJPLAN UTFORMNING YTAVRINNING INOM OCH FRÅN OMKRINGLIGGANDE OMRÅDEN FLÖDES- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR METOD INDATA NY DETALJPLAN RESULTAT FLÖDESBERÄKNINGAR FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING RENING OCH FÖRDRÖJNING VÄXTBÄDDAR MED SKELETTJORD RÄNNOR SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA LÖSNINGAR HÖJDSÄTTNING SEKUNDÄRA AVRINNINGSVÄGAR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN SAMMANFATTNING RESTPUNKTER... 22

3 Exploateringskontoret Sida 3 (22) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Utredningsområdetligger i gränsenmellannya Karolinskai Solnastadoch HagastadenDp1 i Stockholmstad, Figur 1. Detaljplaneområde 1 som de södra delarnaav utredningsområdet tillhör har det tidigaretagits fram en systemhandling för (SH 2.0) som nu håller på att omarbetastill ett förfrågningsunderlag. Inom Hagastadenär kommungränsens dragningmellan Stockholmsstadoch Solna inte ändamålsenlig.två delområdeninom Hagastadenär nu därför aktuellaför justeringav kommungränsen. De norradelarnaav Hagaplan är ett av delområdena som idag tillhör Solnaoch skaöverförastill Stockholmi och med kommande kommungränsjustering. För att möjliggörakommungränsjustering krävs att en ny detaljplanupprättasför delområdet. En dagvattenutredning behövertas fram som kan ligga till grundför den nya detaljplanen för det tillkommandedelområdetfrån Solna. Den skabeskrivahur dagvattnetför befintliga och tillkommandedelarskatas omhandoch renas. Denna dagvattenutredning beskriverde krav och riktlinj er som gäller och ger förslag på hur en bra dagvattenhantering kan uppnåsför hela utredningsområdet inkluderat det nya detaljplaneområdet. Den fokuserar ocksådirekt på hur föroreningsbelastningen för det nya detaljplaneområdet kommeratt påverkasav den tänktaexploateringen. Brunnsviken Vasastaden Figur 1 Detaljplaneområdet Dp1 inringa t med rött. Utredningsområdet markerat med gult och det nya detaljplaneområdet inringa t med blått.

4 Sida 4 (22) 1.2 Förutsättningar och krav De övergripande målen för dagvattenhanteringen i Hagastaden är formulerade i dagvattenstrategin för Stockholms stad 1. Enligt den ska dagvattenhanteringen i staden: 1. Förbättra vattenkvalitén i stadens vatten 2. Vara robust och klimatanpassad 3. Nyttjas som resurs och vara värdeskapande i stadsmiljön Strategin för att åstadkomma detta är att: 1. Vidta åtgärder vid källan genom att till exempel maximera andelen genomsläppliga ytor och eftersträva infiltration. 2. Dimensionera och höjdsätta dagvattensystemet så att det är anpassat till förväntade klimatförändringar samt framtida planerade utbyggnader. 3. Använda dagvatten för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön genom att integrera öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden och använda dagvattnet för bevattning av gatuträd och andra planteringar. För att förbättra vattenkvalitén i stadens vatten krävs rening av större delen av det dagvatten som avrinner från Hagastaden. Det innebär att så mycket dagvatten som möjligt i första hand ska ledas till en grönyta och i andra hand till ledning. På allmän plats sker detta genom att man leder in dagvatten till gatuträd och parker. Dagvatten från de tyngst trafikerade gatorna kommer att ledas till ett avsättningsmagasin Ett robust dagvattensystem består av tre delar: LOD som kan ta emot och rena de mindre regnen, samt sekundära avrinningsvägar som kan avleda regn som är större än vad ledningsnätet är dimensionerat för. Ledningsnätet i Hagastaden är dimensionerat för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,2. Vidare ska höjdsättningen göras så att instängda områden inte bildas. Dagvatten ska kunna avrinna på markytan till recipienten vid de tillfällen då dagvattenledningsnätet blir överbelastat. Ytterliggare krav Då dagvattnet från delar av Hagaplan, inkluderat det nya detaljplaneområdet ska ledas till Solna och anslutas till deras dagvattenledningsnät så gäller Solna Vattens krav på dessa delar. Det innebär det att de första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas samt att vid ett dimensionerande 10-årsregn med klimatfaktor 1,20 får endast 60 ls släppas till ledningsnätet. 1 Dagvattenstrategi Hagastaden, Stockholm stad,

5 Sida 5 (22) 2 Utredningsområdet Information som vanligtvis tas med i dagvattenutredningar som t.ex. recipientbedömning och hydrogeologiska förhållanden har inte tagits med i denna utredning. Information om detta hänvisas istället till dagvattenstrategin 2 för Hagastaden som tagits fram tidigare. Hotell Hagaplan och den runda byggnaden benämnd Forskaren som visas tydligt i Figur 4. Är inte medtagna i denna dagvattenutredning varken för hela utredningsområdet eller det nya detaljplaneområdet. Hotell Hagaplan är redan kopplat till kommunalt ledningsnät dit all avvattning från fastighetens sker. Den räknas därför inte med då den inte kommer att beröras av vad som sker på Hagaplan. För forskaren så gäller samma sak som för resterande fastigheter i Hagastaden att man ska rena och fördröja sitt eget dagvatten enligt de riktlinjer och krav som finns. Det är alltså upp till den fastighetsägaren att ta fram en egen dagvattenutredning. Fastigheten har sedan en egen dagvattenservis där de får släppa sitt dagvatten till ledningsnätet. Vad gäller byggnaden för den nya tunnelbanan så tas avrinningen från byggnadens tak med i utredningen. 2.1 Placering Hagaplan som helhet är beläget på gränsen mellan två kommuner. På den norra sidan ligger Solna och på den södra Stockholm. Utredningsområdet ligger instängt mellan Eugeniavägen i norr, Solnavägen i väster och Norra stationsparken i öster, Figur 2. 2 Dagvattenstrategi Hagastaden, Stockholm stad,

6 D1 - PM docx Sida 6 ( 22 ) Figur 2 Utredningsområdet, Hagaplan markerat med rött. Gamla kommungräns en markerad med blått : N y detaljplan Delar av Hagaplan som tidigare tillhört Solna som det nu ska tas fram en ny detaljplan för visas i Figur 3.

7 Sida 7 (22) Figur 3 Blåstreckad linje är den gamla kommungränsen. Grå markerad yta är området som omfattas av den nya detaljplanen. Ny kommungränsen markerat ungefärligt med grönt. 2.2 Utformning Hagaplans utformning är i detta skede fortfarande under bearbetning. Den största delen är torgytor med mycket träd och växtbäddar planerade, Figur 4. Genom området skär det en GC-bana från Gävlegata till Solnavägen. I nordvästra hörnet av området ligger en byggnad för den nya tunnelbaneuppgången och längs med Solnavägen är det långa sammanhängande rader med träd. Runt torget i den norra delen av området är det föreslaget att placeras rännor i ett lågstråk för bortledning av

8 Sida 8 (22) dagvatten runt byggnaderna. Det stora runda huset Forskaren är i dagsläget oklart vad det kommer att bli. Figur 4 Utformning Hagaplan, gråmarkerade områden är skelettjord. Blå pilar visar flödesriktning och gröna sträck är dagvattenrännor. 2.3 Ytavrinning inom och från omkringliggande områden Hagaplan är belägget på en höjdrygg i Hagastaden där den södra delen lutar ner mot Norra stationsgatan och den norra mot Solna och Eugeniavägen, Figur 4. Den höga placeringen innebär att det inte rinner in något vatten till området från omkringliggande ytor som det behöver tas hänsyn till.

9 Sida 9 (22) Ytorna inom området är höjdsatta så att det lutar ut mot omkringliggande vägar vilket säkerställer att vattnet kan avrinna ytligt från området vid så pass kraftiga regn att ledningsnätet går fullt. Det har gjorts en skyfallskartering för Hagastaden 3 som visar översvämningsrisken vid skyfall. Höjdmodellen är uppbyggd av laserscannad höjddata som kompletterats med planerade och befintliga vägar och byggnader i området. Figur 5 visar översvämningsscenariot vid ett 100-årsregn. Enligt karteringen så kommer det ansamlas vatten runt hotell Hagaplan med som mest ca 1 decimeters djup. Det borde inte innebära några problem om hänsyn tas till detta när man höjdsätter entreer mm. Figur 5 Områden som riskerar att bli översvämmade vid ett 100-årsregn 4. Planområdet markerat med rött. Slutsatsen av skyfallskarteringen är att Hagaplan inte ligger i riskzonen för att bli översvämmat vid ett 100-årsregn. 3 Tekniskt PM Skyfallskartering Hagastaden v 2.1. Sweco, Tekniskt PM Skyfallskartering Hagastaden v 2.1. Sweco,

10 Sida 10 (22) 3 Flödes- och Föroreningsberäkningar 3.1 Metod För flödes- och föroreningsberäkningar har beräkningsverktyget Stormtac v använts. I verktyget beräknas flödes och fördröjningsvolymer enligt Svenskt Vattens P Föroreningsberäkningar utförs för scenariot när Hagaplan är färdigutbyggt och ett scenario där vattnet också renas innan det leds vidare till dagvattenledningsnätet. Reningsberäkningarna förutsätter att de första 30 mm regn leds in och fördröjs i föreslagna växtbäddar och skelettjord, kap Då planområdet idag är en stor byggarbetsplats som ständigt förändras och har gjort det sen många år tillbaka så är det svårt att göra föroreningsberäkningar för befintligt läge utan att det blir missvisande. Det finns heller inga schabloner i beräkningsverktyget Stormtac som passar in på den skiftande markanvändningen. I denna utredning redovisas därför bara scenariot där Hagaplan är färdigbyggt med och utan föreslagna reningsåtgärder. Flödesberäkningarna utförs för ett regn med återkomsttid 10 år och klimatfaktor 1.20 för att kompensera för framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. Det har också beräknats ett flöde för ett regn med återkomsttid 100 år för att få en uppfattning om vilka flöden som kommer att behöva avrinna ytligt från planområdet vid ett läge där ledningsnätet går fullt. För beräkning av flöden efter att de första 30 mm regn har fördröjts används ett samband från Svenskt Vattens P Sambandet ger att om man fördröjer de första 30 mm av ett regn med återkomsttid 10 år så ökar den dimensionerande varaktigheten för regnet med 108 min. D.v.s. om den dimensionerande varaktigheten från början är 15 min så blir den dimensionerande varaktigheten med fördröjningen av de första 30 mm = 123 min. En längre varaktighet ger i sin tur en lägre regninstensitet och därmed ett mindre flöde. Motsvarande fördröjning på ett regn med återkomsttid 100 år har en betydligt mindre påverkan och ger endast en ökning av varaktigheten med 10 min. 3.2 Indata För flödesberäkningarna har området delats upp i två avrinningsområden, ett som avrinner norrut mot Solna som innefattar den nya detaljplanen och ett som avrinner söderut mot Hagaesplanaden, Figur 6. 5 Publikation P110. Svenskt Vatten, Publikation P110, Figur Svenskt Vatten,

11 D1 - PM docx Sida 11 ( 22 ) :24 Figur 6 Planområdet s uppdelning på två avrinningsområde n, S (Söd ra) och N (Norra). I Tabell 1 redovisas avrinningskoefficient och yta för de två avrinningsområdena. Tabell 1 Indata avrinningsområden för flödesberäkningar. Avrinningsområde N mot Solna Area Avrinningskoefficient 0.84 ha 0,8 A vrinningsområde S 0,14 ha 0,8

12 Sida 12 (22) För föroreningsberäkningarna har planområdets area och marktyp används, Tabell 2. Detaljplanedelen av området redovisas även separat för att tydliggöra föroreningsbelastningen. Tabell 2 Indata utredningsområdet, marktyp för föroreningsberäkningar. Area Marktyp Avrinningskoefficient Utredningsområdet 0,98 ha Torg, Tak 0, Ny detaljplan För det nya detaljplaneområdet har föroreningsberäkningarna utförts för scenariot efter exploatering samt efter exploatering med rening. Områdets marktyp redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Indata detaljplaneområdet, marktyp för föroreningsberäkningar. Detaljplaneområde efter exploatering Area Marktyp Avrinningskoefficient 0.55 ha Torg, Tak Resultat Flödesberäkningar I Tabell 3 visas resultatet av flödesberäkningarna för ett regn med återkomsttid 10 år. Fördröjning och rening av de första 30 mm regn bidrar till längre dimensionerande varaktighet vilket ger kraftigt minskade flöden från området. Tabell 4 Resultat flödesberäkningar vid ett regn med återkomsttid 10 år och klimatfaktor 1.20 med och utan fördröjning av de första 30 mm. Dimensionerande varaktighet Flöde vid ett 10-årsregn Avrinningsområde N 10 min 180 ls Avrinningsområde S 10 min 31 ls Avrinningsområde N med fördröjning av 30 mm Avrinningsområde S med fördröjning av 30 mm 110 min 37 ls 110 min 6 ls

13 Sida 13 (22) Anledningen till att differensen mellan varaktigheterna före och efter fördröjning inte är 108 min som vi ökat varaktigheten med beror på att när man räknar på flöden aldrig använder kortare varaktigheter än 10 min. Är det mindre avrundar man uppåt till 10 min. De dimensionerande varaktigheterna är ofta mindre än 10 min på små områden. I det här fallet när vi lägger på 108 min på varaktigheten och det blir totalt 110 min så är alltså varaktigheten egentligen 2 min. Tabell 5 visar flödet vid ett 100-årsregn. Tabell 5 Resultat flödesberäkningar vid ett regn med återkomsttid 100 år och klimatfaktor 1.25 med och utan fördröjning av de första 30 mm. Dimensionerande varaktighet Flöde vid ett 100-årsregn Avrinningsområde N 10 min 390 ls Avrinningsområde S 10 min 70 ls Avrinningsområde N med fördröjning av 30 mm Avrinningsområde S med fördröjning av 30 mm 12 min 370 ls 11 min 66 ls Resultaten visar att fördröjningen av de första 30 mm har betydligt mindre påverkan på ett regn med återkomsttid 100 år jämfört med 10 år Föroreningsberäkningar Nya detaljplaneområdet Föroreningsberäkningarna visar att både halterna och de årliga mängderna minskar kraftigt med de föreslagna åtgärderna, Tabell 6 och 7.

14 Sida 14 (22) Tabell 6 Resultat föroreningshalter från detaljplaneområdet med och utan rening av de första 30 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl Utan rening Med rening Reningseffekt (%) *Reningseffekt (%) * Parametern minsta möjliga utloppshalt i beräkningsverktyget Stormtac begränsar reningseffekten för ämnen med redan låga halter som inte anses kunna renas mer. En högst osäker parameter enligt Stormtac. Utan parametern påslagen skulle reningseffekterna vara följande. Tabell 7 Resultat föroreningsmängder per år från detaljplaneområdet med och utan rening av de första 30 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Utan rening Med rening Avskild mängd *Avskild mängd * Parametern minsta möjliga utloppshalt i beräkningsverktyget Stormtac begränsar reningseffekten för ämnen med redan låga halter som inte anses kunna renas mer. En högst osäker parameter enligt Stormtac. Utan parametern påslagen skulle den avskilda mängden vara följande.

15 Sida 15 (22) Utredningsområdet Föroreningsberäkningarna visar att både halterna och de årliga mängderna minskar kraftigt med de föreslagna åtgärderna, Tabell 8 och 9. Tabell 8 Resultat föroreningshalter från utredningsområdet med och utan rening av de första 30 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl Utan rening Med rening Reningseffekt (%) *Reningseffekt (%) * Parametern minsta möjliga utloppshalt i beräkningsverktyget Stormtac begränsar reningseffekten för ämnen med redan låga halter som inte anses kunna renas mer. En högst osäker parameter enligt Stormtac. Utan parametern påslagen skulle reningseffekterna vara följande. Tabell 9 Resultat föroreningsmängder per år från utredningsområdet med och utan rening av de första 30 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Utan rening Med rening Avskild mängd *Avskild mängd * Parametern minsta möjliga utloppshalt i beräkningsverktyget Stormtac begränsar reningseffekten för ämnen med redan låga halter som inte anses kunna renas mer. En högst osäker parameter enligt Stormtac. Utan parametern påslagen skulle den avskilda mängden vara följande.

16 Sida 16 (22) 4 Förslag på dagvattenhantering 4.1 Rening och fördröjning De första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas innan det leds till Solna Vattens ledningsnät. Det ger att en total volym V som behöver fördröjas inom området för att klara kraven på rening från Solna Vatten. Volymen fås genom att multiplicera områdets reducerade area med antalet millimetrar som ska fördröjas. V = A red x 0.02 Det norra avrinningsområdet som ska avledas mot Solna Vattens dagvattensystem har en yta på 0.84 ha vilket ger att totalt 135 kubikmeter vatten måste fördröjas. Enligt den gestaltning som tagits fram för Hagaplan med mycket träd och skelettjordar finns det möjligheter att kunna ta hand om större mängder vatten än 135 m 3. För att klara flödeskravet på 60 ls som får släppas till Solna Vattens ledningar skulle mer skelettjordsvolym kunna utnyttjas för att kunna fördröja de första 30 mm av ett regn. På så sätt skulle även flödeskravet klaras. Gestaltningen med så mycket växtbäddar ger också möjlighet att fördröja de först 30 mm av dagvattnet på resterande ytor som avrinner söderut trots att det inte är ett krav Växtbäddar med skelettjord Växtbäddarnas utformning är förenklat betongfundament som placeras ut i en rektangel som man fyller med växtjord. I växtjorden placeras sedan trädet. Utanför betongfundamenten omgärdas växtbädden av skelettjord dit rötterna är tänkta att söka sig ut. Uppbyggnaden av skelettjorden kan utformas på flera olika sätt beroende på vad man väljer att blanda upp makadamen med. I Hagastaden används biokol. Ovanpå skelettjorden ligger ett luftigt bärlager som består av krossmaterial utan inblandad jord för att det ska vara så luftigt som möjligt. En kvadratmeter skelettjord som är 1,25 m djup med ett luftigt bärlager inräknat på 0,25 m kan fördröja ca 0.23 kubikmeter vatten 100 m 2 skelettjord ger en fördröjningsvolym på ca 23 kubikmeter Volymen tillgänglig skelettjord räcker mer än väl till för att klara de volymer som föreslagits för rening och fördröjning. I Tabell 10 visas den tillgängliga fördröjningsvolymen och den erfordrade.

17 Sida 17 (22) Tabell 10 Tillgänglig och erfordrad fördröjningsvolym i skelettjordar. Total planerad yta skelettjord Total fördröjningsvolym i skelettjord Erfordrad Volym för att fördröja 20 mm Erfordrad Volym för att fördröja 30 mm Nya detaljplaneområdet Avrinningsområde N mot Solna 1600 m m 3 90 m m m m m m 3 Avrinningsområde S 430 m m 3 25 m 3 35 m 3 För hantering av dagvatten föreslås det att vatten från alla ytor leds in i det luftiga bärlagret där det sedan infiltrerar ner i skelettjorden. Inledning av vattnet till det luftiga bärlagret kan ske på flera sätt. I första hand föreslås att luftbrunnarna som sitter vid träden ska utnyttjas för att även leda ner dagvatten. Där det inte är möjligt p.g.a. kanstenar eller andra hinder föreslås det att vattnet leds in via en brunn med ledning in till luftbrunnen. Luftbrunn När ytorna runt träden är hårdgjorda och förhindrar inledning av dagvattnet ytligt till växtbädden kan man utnyttja luftbrunnarna som ofta sätts i anslutning till växtbäddarna. Grundiden med luftbrunnarna är att leda ner luft i marken via brunnarna och ut i det luftiga bärlagret där det sprids vidare ner i skelettjorden till rötterna. På samma sätt som man leder ner luft kan man också leda ner vatten när det regnar, Figur 7.

18 Sida 18 (22) Figur 7 Ex. på luftbrunn i tvärsektion. Blå pilar visar flödesriktning. En förutsättning för att kunna leda in vattnet till skelettjorden är en korrekt höjdsättning. Placeringen av brunnarna och höjdsättningen av torgytorna måste synkroniseras så att dagvattnet i första hand rinner mot en luftbrunn. Det kan uppnås genom att t.ex. sätta brunnarna längs med kantstenar där vattnet rinner, i lågstråk eller använda sig av ränndalsplattor som styr vattnet rätt, Figur 8. Figur 8 Ex. på luftbrunn där flödet styrs mot luftbrunnen m.h.a. kantsten och ränndalsplattor (Foto: Björn Embrén).

19 Sida 19 (22) Brunn med inloppsledning I detta alternativ används en rännstensbrunn med en ytligt liggande ledning ut från brunnen som leder in vattnet till luftbrunnen, Figur 9. Brunnen lämpar sig bra när skelettjordens utbredning inte sträcker sig in under låglinjen där vattnet rinner på ytan så att luftbrunnen kan utnyttjas för inledning direkt. Inloppsledningen bör komma in på en höjd så att perkolationshålen i luftbrunnen ligger i samma höjd eller lägre för att inte riskera att få stående vatten i ledningen. Figur 9 Inledning av dagvatten till skelettjord via brunn med inloppsledning Rännor För att kunna fånga upp vatten som rinner förbi luftbrunnarna föreslås dagvattenrännor typ ACO-Drain eller liknande, Figur 10. Rännorna ansluts till luftningsbrunn, likt Figur 9 för inledning av dagvattnet till skelettjordarna. En anslutning till ledningsnätet bör också finnas i de fall det inte går att leda in mer vatten till skelettjorden.

20 Sida 20 (22) Figur 10 Ex. på ränna för avledning av dagvatten Sammanfattning av föreslagna lösningar Avrinningsområde N mot Solna För att kunna fördröja och rena de första 20 mm regnvatten motsvarande 135 m 3, föreslås Växtbäddar med skelettjord att användas kombinerat med rännor. För att klara flödeskravet på 60 ls vid ett regn med återkomsttid 10 år och klimatfaktor 1,20 föreslås ytterligare fördröjningskapacitet i skelettjordarna att utnyttjas. De första 30 mm regnvatten föreslås fördröjas vilket skulle minska flödet till 37 ls m 2 skelettjord utnyttjas totalt för rening av dagvattnet. Nya detaljplaneområdet 1600 m 2 skelettjord utnyttjas för rening av dagvattnet från området vilket motsvarar minst en rening av de första 30 mm regnvatten. Avrinningsområde S 430 m 2 skelettjord utnyttjas för rening av dagvattnet från området vilket motsvarar minst en rening av de första 30 mm regnvatten.

21 Sida 21 (22) 4.2 Höjdsättning Sekundära avrinningsvägar Den södra delen av Hagaplan som avrinner ner via Hagaesplanaden och Solnavägen och vidare ner mot Norra Stationsgatan fungerar väl för att avleda vattnet ytligt när dagvattenledningsnätet går fullt. Det finns inga identifierade lågpunkter där vatten kan riskera att ansamlas. Den största delen av Hagaplan lutar norrut mot Solna. Av den delen avrinner den största mängden vatten mot Eugeniavägen och resterande ut på Solnavägen i nordväst. Det finns inga identifierade lågpunkter där vatten kan riskera att ansamlas. På den norra delen föreslås ett lågstråk med rännor utmed byggnadsfasader och avgränsningen mot Eugeniavägen. Det är viktigt att det höjdsätts så att vattnet när det blir fullt i rännorna och nivån stiger i lågstråket kan rinna ut mot Eugeniavägen innan det når upp mot fasaderna Rening och fördröjning av dagvatten För att möjliggöra inledning av dagvatten till föreslagna reningsanläggningar (växtbäddar med skelettjord) krävs det att torg och gångytor lutar mot dessa. 5 Sammanfattning För att uppnå målet med att rena och fördröja de första 20 mm av ett regn har det föreslagits att vattnet ska ledas till växtbäddar med skelettjord. Det finns gott om utrymme att rena och fördröja dagvattnet för hela området då mängden skelettjordar är rejält tilltagna. Utöver kravet på rening av de första 20 mm till Solna så finns det därför även möjlighet rena minst de första 30 mm i hela planområdet. Med föreslagen mängd växtbäddar med skelettjord kommer föroreningarna från detaljplaneområdet och hela utredningsområdet att minska kraftigt. Möjligheten att fördröja de 30 första millimetrarna gör också att det dimensionerande flödet ut från området minskar kraftigt så att flödeskravet på 60 ls till Solna vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,20 klaras med marginal. Hagaplan är belägget på en höjdrygg i Hagastaden där den södra delen lutar ner mot Norra stationsgatan och den norra mot Solna. Placeringen innebär att det inte riskerar att rinna in något vatten från omkringliggande områden som det behöver tas hänsyn till. Hagaplan är också höjdsatt så att ytorna lutar ut mot omkringliggande vägar vilket säkerställer att det inte kommer att bli några instängda punkter som riskerar att

22 Sida 22 (22) översvämmas vid så pass kraftiga regn att ledningsnätet går fullt. Det är dock viktigt att säkerställa att höjdsättningen mot Eugeniavägen möjliggör att vattnet kan avrinna ytligt från torgytan ut på gatan innan vattnet stiger upp mot omkringliggande fasader. 6 Restpunkter 1. Infiltration av vatten via växtbäddar ner på NKS-garaget. Finns det dräneringssystem på garagetaket för att ta hand om vatten som infiltrerar ner?