EKEN 4 - DAGVATTENUTREDNING

Transkript

1 PM EKEN 4 - DAGVATTENUTREDNING

2 UPPDRAG , Detaljplan Eken - dagvattenutredning Titel på rapport: Eken 4 - Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Skandia fastigheter genom Archus arkitekter Pål Norén, Archus arkitekter Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall, Tyréns Embla Myrdal Pål Norén, Archus arkitekter REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING Detta PM syftar till att beskriva befintlig och framtida dagvattensituation för fastigheten Eken 4 i Sundbybergs stad. Fastigheten består i nuläget av kontorshus, parkeringsytor och en underbyggd innergård. Omdaningen innebär att del av fastigheten skall användas som skolfastighet där ett kontorshus ska byggas om till undervisningslokaler. Omdaningen innebär ingen utvändig förändring av byggnaderna men den befintliga innergården som tillhör fastigheten kan komma att byggas om till skolgård. Fastigheten avvattnas i nuläget genom två anslutningspunkter för dagvatten. I den södra delen finns en anslutning till det kombinerade ledningsnätet i området, detta vatten leds via en tunnel/magasin (Underverket) och vidare till Bromma reningsverk. Den norra delen av området avvattnas via dagvattenledning till Bällstaån/Bällstaviken. Enligt Sundbybergs stad finns kända kapacitetsproblem i ledningsnätet mot Bällstaån/Bällstaviken. En ledningsomläggning (flytt av ledningar norrut) kan därför bli aktuell. Exakt hur stor del av avrinningen som leds till respektive anslutningspunkt har inte gått att klarlägga. Mest troligt är att den underbyggda innergården och huset kring denna avvattnas mot servisledning som är anslutet till det kombinerade ledningsnätet (cirka hälften av avrinningen). Övriga byggnader och p-ytan i norr bedöms vara anslutet till dagvattenledningar som mynnar i Bällstaån/Bällstaviken. Beräknade flöden från planområdet ökar något efter omdaning, från 160 till 170 l/s. Ökningen sker i den södra delen ansluten till kombinerat ledningsnät. Skillnaden bedöms dock ligga inom felmarginalen för beräkningarna. Cirka hälften av avrinningen bedöms ledas till den allmänna dagvattenledningen mot Bällstaån/Bällstaviken. För den södra delen av fastigheten (ansluten till kombinerat ledningsnät) rekommenderas inga komplicerade LOD-åtgärder pga. den underbyggda skolgården samt att det finns begränsat med utrymme i övrigt för LOD. Den åtgärd som vidtas för att i möjligaste mån åstadkomma en minskad avrinning är att den befintliga hårdgjorda p-ytan mot Esplanaden kan komma att ersättas med en grusad yta (cykelparkering). För att minska avrinning av dagvatten till den allmänna ledningen med utlopp i Bällstaån/Bällstaviken rekommenderas icke tekniskt komplicerade LOD-åtgärder som syftar till att reducera avrinningen från p-ytan. Generellt bör andelen hårdgjord yta minskas, i nuläget är större delen hårdgjord. För att uppnå minskad avrinning och fastläggning av föroreningar i mark kan permeabel beläggning delvis ersätta de nuvarande asfalterade ytorna. I första hand rekommenderas permeabel beläggning på parkeringsplatserna. Då all mark utom p-ytan i den norra delen ha fall mot omgivande gator bedöms risken för översvämning inom fastigheten som låg. Enligt Länsstyrelsens lågpunktskartering finns ingen större lågpunkt i området. Gällande total föroreningsbelastning så är området i nuläget en kontorsfastighet som till största del består av hårdgjord yta. Generellt sätt genererar kontor och parkering mer föroreningar än skolfastigheter. En förbättring bör ske då hårdgjord p-yta i den södra delen ersätts med grusyta efter omdaning. Ytterligare förbättring kan ske genom LOD-åtgärder på p-ytan i den norra delen med avrinning mot Bällstaån/Bällstaviken. Möjligheten att nå uppsatta miljömål för Bällstaån/Bällstaviken bedöms inte påverkas av omdaningen. 3(13)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE METODIK OCH AVGRÄNSNING RECIPIENT OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYTEM KOMMUNENS RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTEN FLÖDESBERÄKNINGAR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN SÖDRA DELEN NORRA DELEN - EXEMPEL PÅ LÄMPLIGA LOD-ANLÄGGNINGAR, (P-YTA). 9 7 ÖVERSVÄMNINGSRISKER EFTER OMDANING RECIPIENTPÅVERKAN EFTER OMDANING BILAGA 1. FLÖDESBERÄKNINGAR (13)

5 1 BAKGRUND OCH SYFTE Denna rapport syftar till att beskriva befintlig och framtida dagvattensituation för fastigheten Eken 4 i Sundbybergs stad. I utredningen har avrinningen före och efter omdaningen av fastigheten beräknats och förslag på omhändertagande av dagvatten presenteras. Utredningen omfattar fastigheten Eken 4 som ligger vid Löfströms Allé i centrala Sundbyberg, Fastigheten består i nuläget av kontorshus, parkeringsytor och en underbyggd innergård, se Figur 1. Omdaningen innebär att del av fastigheten skall användas som skolfastighet där kontorshusen ska byggas om till undervisningslokaler. Omdaningen innebär ingen utvändig förändring av byggnaderna men den befintliga innergården som tillhör fastigheten kan komma att byggas om till skolgård, se Figur 2. Hårdgjord P-yta mot Esplanaden kan komma att ersättas med grusad yta (cykelparkering). N Figur 1. Fastigheten Eken 4 i nuläge visas ungefärligen innanför gul markering. Fastigheten består av kontorsbyggnader med tillhörande parkeringar. I den södra delen finns en underbyggd innergård som kan komma att göras om till skolgård (markerad med vit streckad linje). Blå pil visar utsläppspunkt för dagvatten i Bällstaviken. 5(13)

6 Hårdgjorda p- ytor ersätts med grusad yta Figur 2. Förslag till framtida skolgård och entrétorg mot Esplanaden (skiss landskap, ). 2 METODIK OCH AVGRÄNSNING Underlag i form av gårdsgestaltning/situationsplan med markplanering har erhållits från Archus arkitekter. Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållen gårdsgestaltning efter omdaning. Grundkarta i kombination med flygfoto har använts för att ta fram avrinningsytor för nuläget. Beräknad avrinning är begränsad inom kvarteret. Utredningen har inte beaktat storleken på de flöden som uppkommer på intilliggande fastigheter, gator och allmän platsmark. Ledningsinformation har erhållits från Sundbybergs stad. Interna ledningskartor för fastigheten har efterfrågats men inte kunnat fås fram. 3 RECIPIENT OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYTEM Fastigheten avvattnas i nuläget genom två anslutningspunkter för dagvatten. I den södra delen finns en anslutning till det kombinerade ledningsnätet i området (detta vatten leds via en tunnel/magasin, Underverket) och vidare till Bromma reningsverk. Den norra delen av området leds via dagvattenledningar till Bällstaån/Bällstaviken. Enligt Sundbybergs stad 1 finns kända kapacitetsproblem i ledningsnätet mot Bällstaviken. 1 Niklas Pettersson, VA 6(13)

7 Utloppsledningen i Bällstaviken är förlagd under en byggnad vilket begränsar möjligheterna till åtgärder. En ledningsomläggning (flytt av ledningar norrut) kan därför bli aktuell. Exakt hur stor del av avrinningen som leds till respektive anslutningspunkt har inte gått att klarlägga. Mest troligt är att den underbyggda innergården och huset kring denna avvattnas mot servisledning som är anslutet till det kombinerade ledningsnätet. Övriga byggnader och p-ytan i norr bedöms vara anslutet till dagvattenledningar som mynnar i Bällstaviken (se figur3). Bällstaviken är en del av östra Mälaren men ligger långt utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Vattenkvaliteten i Bällstaån/Bällstaviken är undermålig på grund av övergödning och miljögifter ( God ekologisk status ska uppnås till N Figur 3. Ungefärligt läge för två anslutningspunkter för dagvatten. Gul pil visar servis mot kombinerat ledningsnät, ljusblå pil anslutning (kan vara flera) mot dagvattenledning. Streckad blå pil visar ungefärligt läge för kommunal dagvattenledning. Streckad svart linje bedöms vara den ungefärliga gränsen mellan delavrinningsområdena (norra och södra) inom fastigheten. 4 KOMMUNENS RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTEN Sundbybergs stad har ingen framtagen dagvattenstrategi eller likande. Dock har staden framfört önskemål om att dagvattenmängden från fastigheten bör minska, dels beroende på att ledningarna mot Bällstaviken har dålig kapacitet, dels beroende på att Bällstaåns/Bällstavikens status behöver förbättras. 7(13)

8 5 FLÖDESBERÄKNINGAR Planområdet består idag främst av hårdgjorda ytor och gröna ytor eller andra infiltrerande ytor förekommer i liten utsträckning. Avrinning för ett 10-årsregn redovisas i tabell 1nedan. Beräkningar har genomförts för 2-års regn, 5-års regn, 10-års regn med 10 minuters varaktighet (detaljerad flödesberäkning, se bilaga 1). Observera att avrinningen är uppdelad mot kombinerat nät respektive dagvattenledning, cirka hälften av avrinningen till respektive anslutning. Beräknade flöden från planområdet ökar något efter omdaning. Ökningen sker i den södra delen ansluten till kombinerat ledningsnät. Skillnaden bedöms dock ligga inom felmarginalen för beräkningarna. Framtida förväntade klimatförändringar bedöms av bl.a. SMHI öka risken för intensivare regn. Det rekommenderas därför att använda en klimatfaktor för att beräkna 10-års regn i framtiden. Klimatfaktorn har satts till 1,25 2 vilket gör att ett 10-års regn i framtiden i princip motsvarar dagens 20-årsregn. För ett klimatanpassat 10-årsregn innebär detta att avrinningen efter omdaning minskar från ca 170 l/s (154 l/s, ha) till ca 212 l/s (192 l/s, ha). Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkning (hela fastigheten) före och efter omdaningen utan LODåtgärder (ändring av hårdgjord P-yta till grusyta i den södra delen är dock beaktad) för ett 10- årsregn. DIMENSIONERANDE REGN, 10 min varaktighet. Återkomsttid: 10 år REGNINTENSITET Area (ha) Avrinningskoef., ⱷ 225 l/s, ha Reducerad area (ha) l/s m 3 Nuläge 1,10 0,65 0, Efter omdaning 1,10 0,68 0, Skillnad i % efter exploatering +6 Skillnad i l/s efter exploatering +9 6 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN Avrinnande flöde av dagvatten efter omdaning beräknas bli något högre än nuläget eftersom den framtida skolgården planeras med lägre andel grön yta än den nuvarande underbyggda gården. LOD-åtgärder inom fastigheten kan minska avrinningen. Total avrinnande volym från planområdet beror på hur mycket av dagvattnet som kan infiltrera ned i marken och därmed inte behöver avledas till anslutningspunkterna för dagvatten. LOD kan minska mängden föroreningar i dagvattnet som avleds från planområdet. 6.1 SÖDRA DELEN För den södra delen av fastigheten (ansluten till kombinerat ledningsnät) rekommenderas inga komplicerade LOD-åtgärder pga. den planerade underbyggda skolgården samt att det finns begränsat med utrymme i övrigt för LOD. Den åtgärd som vidtas för att möjligaste mån åstadkomma en minskad avrinning är att den befintliga hårdgjorda p-ytan mot Esplanaden planeras som en grusad yta (cykelparkering), se figur 2. 2 Svenskt vattens publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten rekommenderar klimatfaktor minst 1,25 för regn med varaktigheter upp till 1 h. 8(13)

9 6.2 NORRA DELEN - EXEMPEL PÅ LÄMPLIGA LOD-ANLÄGGNINGAR, (P-YTA) Då en flytt av de kommunala dagvattenledningarna i den norra delen av fastigheten kan bli aktuell bör inte kostsamma/tekniskt komplicerade åtgärder genomföras avseende LOD på p- ytan. En flytt av ledningar kan även innebära ett annat markutnyttjande då u-området kring ledningarna i så fall tas bort. För att minska avrinning av dagvatten till den allmänna ledningen med utlopp i Bällstaviken rekommenderas icke tekniskt komplicerade LOD-åtgärder som syftar till att reducera avrinningen från p-ytan (figur 4). Generellt bör andelen hårdgjord yta minskas, i nuläget är större delen hårdgjord. För att uppnå minskad avrinning och fastläggning av föroreningar i mark kan permeabel beläggning delvis ersätta de nuvarande asfalterade ytorna. I första hand rekommenderas permeabel beläggning på parkeringsplatserna. Figur 4. P-yta i områdets norra del, fotriktning österut mot Löfströms Allé. Figur 5 och 6 visar exempel på genomsläppliga ytor där grus används som dränerade yta. Den genomsläppliga markbeläggningen kan användas på parkeringsplatserna och då helt ersätta asfalten. Någon omläggning av dagvattenbrunnar och anslutningar till ledningsnätet behövs inte med denna LOD-lösning. 9(13)

10 Figur 5. Genomsläpplig markbeläggning dit dagvatten kan rinna och infiltrera från omgivande hårdgjorda ytor (foto från Kalmar, Varvsholmen) Figur 6. Exempel på permeabel armerad yta, dränerande material kan även vara finare grus. 10(13)

11 7 ÖVERSVÄMNINGSRISKER EFTER OMDANING Enligt uppgift från Sundbybergs stad finns kapacitetsproblem i ledningsnätet mot Bällstaviken. Ledningsnät är dock inte dimensionerade för att ta hand om regn som överstiger 5- eller 10 års regn. Vid mer intensiva regn måste dagvatten kunna avledas ytledes. Enligt uppgift från beställaren så skall planområdet efter omdaning ha samma höjdsättning som idag föreligger på fastigheten. Då all mark utom p-ytan i den norra delen ha fall mot omgivande gator bedöms risken för översvämning inom fastigheten som låg. Enligt Länsstyrelsens lågpunktskartering (se figur 7 nedan) finns ingen större lågpunkt i området. Dock bör beaktas att p-ytan inte lutar mot gata. Ytan är dock sannolikt väl avvattnad via de befintliga dagvattenbrunnarna. Området ligger dessutom längst ner i ledningssystemet mot utloppet i Bällstaviken vilket innebär att avrinningen från p-ytan hinner avledas innan övrigt vatten från avrinningsområdet passerar i den allmänna ledningen. N. Figur 7. Urklipp från Länsstyrelsens översvämningskartering (Länsstyrelsens WebbGIS). Aktuellt exploateringsområde markerat med streckad linje. 11(13)

12 8 RECIPIENTPÅVERKAN EFTER OMDANING Gällande total föroreningsbelastning så är området i nuläget en kontorsfastighet som består till största del av hårdgjord yta. Generellt sätt genererar kontor och parkering högre mer föroreningar än skolfastigheter. En förbättring bör ske då andelen hårdgjord p-yta i den södra minskar efter omdaning. Om LOD-åtgärder genomförs kan omdaningen medföra en ytterligare minskad belastning på recipienten, med avseende på både flöde och föroreningshalt. Möjligheten att nå uppsatta miljömål för recipienten bedöms dock inte påverkas nämnvärt då planområdet utgör en obetydlig del av hela avrinningsområdet till Bällstaån/Bällstaviken. 12(13)

13 9 BILAGA 1. FLÖDESBERÄKNINGAR Cirka hälften av avrinningen bedöms ledas till reningsverk via kombinerat nät, hälften mot Bällstaån/Bällstaviken via dagvattenledningar. Avrinningskoefficienten för sedumtak varierar något beroende på regnintensiteten. Den valda avrinningskoefficienten (0,5) bedöms vara den som gäller (Svenskt Vatten P105) för årsavrinningen. Vid intensiva regn kan dock avrinningskoefficienten vara högre vilket leder till större avrinning än den beräknade. Skillnaden i avrinning från fastigheten är dock försumbar. 13(13)