Dagvattenutredning Ballingslöv 57:1 m fl

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING 1(13) Datum Diarienummer BN Handläggare GIS-ingenjör Jonas Sjögren Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Mät- och GIS-avdelningen Granskad av Emma Isacsson, HVAB 2019-xx-xx Dagvattenutredning Ballingslöv 57:1 m fl Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen / Mät- och GIS-avdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: byggnadsnamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

2 2(13) Sammanfattning Planområdet är beläget i den nordöstra kanten av Ballingslöv och har en yta på ca m 2. Vid nederbörd avvattnas det idag tillsammans med ett uppströms avrinningsområde via dagvattennät och ytavrinning till recipient Almaån. Denna ytvattenförekomst har idag låg status, och beslutad miljökvalitetsnorm syftar till att god ekologisk status ska uppnås senast år En lågpunkt finns inom planområdet där vatten tenderar att samlas vid kraftigare nederbörd. Marken har hög genomsläpplighet och infiltrationsmöjligheterna bedöms som goda. Ett dikningsföretag finns i området sedan Hela avrinningsområdet utgör ca 5 ha. Vid ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet genereras ca 1000 m 3 vilket avvattnas via planområdet. Knappt hälften kommer från planområdet och resterande från uppströms yta. Föreslagna åtgärder för att hantera dagvattnet är att anlägga ett öppet fördröjningsmagasin i planområdets södra del, samt att låta vattnet som genereras uppströms avledas till ytor utanför planområdet, till fördröjningsmagasin alternativt för infiltration i åkermark. Ytterligare ett alternativ är att leda detta vatten till fördröjningsmagasin inom planområdet. Rening av dagvatten som runnit av från planområdets parkeringsytor föreslås ske genom att låta det följa ett infiltrationsstråk i grönyta på väg mot fördröjningsmagasin.

3 3(13) Inledning Bakgrund En detaljplan för Ballingslöv 57:1 m. fl. har tagits fram med syfte att pröva möjligheten att uppföra ny bostadsbebyggelse på en obebyggd fastighet i Ballingslöv. Den totala arean för planområdet är ca m 2. Syfte Syftet med utredningen är att undersöka om exploateringen av området kommer att ha en negativ inverkan på nuvarande dagvattenhantering, och om så är fallet, ta fram förslag till lösningar för att upprätthålla en hållbar dagvattenhantering. Geografiskt läge Planområdet är beläget strax i den nordöstra delen av Ballingslöv, strax väster om genomfartsvägen. Förutsättningar för dagvattenhantering Recipienter Dagvattnets recipienter är Almaån: Lillån-Farstorpsån, ytvattenförekomst SE , och grundvattenförekomst Almaån-Ballingslöv SE Enligt VISS (2019) är aktuell statusklassning för ytvattenförekomsten följande: Ekologisk status Otillfredsställande Kemisk status Uppnår ej god Ytvattenförekomstens låga status beror bland annat på övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen samt spridning av miljögifter. Beslutad miljökvalitetsnorm (MKN) syftar till att god ekologisk status uppnås senast år Aktuell statusklassning för grundvattenförekomsten är Kemisk status God Kvantitativ status God Geohydrologi Jordarten i planområdet består av isälvssediment, sand och postglacial finsand (Bild 1), och enligt SGU (2019) har marken inom området hög genomsläpplighet (Bild 2). Infiltrationsmöjligheterna bedöms därmed som goda. Ett dikningsföretag finns i området sedan Finjasjön och Ballingslövssjön sänktes år Dikningsföretaget med båtnadsområde ses i Bild 3. Grundvattenmagasinet är av typen sand- och grusförekomst, ett s k långsamreagerande magasin som är mindre känsligt för årstidsvariationer. Grundvattennivån i området ligger på 40 möh, se Bild 4.

4 4(13) Bild 1. Jordartskarta (SGU). Planområde inringat. Bild 2. Markens genomsläpplighet (SGU). Planområde inringat.

5 5(13) Bild 3. Dikningsföretag (tjockare heldragna blå linjer) med båtnadsområde (skuggat område). Planområde inringat. Bild 4. Grundvattennivå. Planområde inringat.

6 6(13) Avrinningsområden och avvattningsvägar Vid mindre nederbörd - upp till 10-årsregn med 10 minuters varaktighet - avvattnas planområdet via befintligt dagvattennät till Almaån. Vid större nederbörd avvattnas planområdet tillsammans med uppströms liggande avrinningsområde totalt ca 5 ha till Almaån genom ytavrinning i planområdets nordöstra del. Se höjdmodell och avrinningsområde med flödeslinjer i Bild 5. Som ett resultat av skyfallskartering för ett klimatanpassat 100-årsregn med 30 minuters varaktighet, redovisas områdets lågpunkter i Bild 6. Här kan ses att en lokal lågpunkt återfinns i planområdets västra del där dagvatten tenderar att ansamlas vid kraftigare nederbörd. Bild 7 visar flödesvägar vid samma regn, där man kan se vattnet till lågpunkten kommer via vägen alldeles norr om planområdet. Befintligt dagvattennät visas i Bild 8. Bild 5. Höjdmodell. Höjdkurvor med ekvidistans 0.5 m. Avrinningsområde markerat med grön streckad linje.

7 7(13) Bild 6. Beräknat maximalt vattendjup vid ett framtida 100-årsregn. Bild 7. Beräknad flödesriktning (grader) vid ett framtida 100-årsregn.

8 8(13) Bild 8. Befintligt dagvattennät. Dagvattenflöden Regnintensiteten för ett dimensionerande regn anges i l/s*ha. Denna multipliceras med en klimatfaktor av storleken 1.3 för att beskriva regnintensiteten i ett framtida klimat. Enligt den s.k. rationella metoden bestäms det dimensionerande flödet av följande samband: Q dim = i(t r) * φ yta * A Q dim = dimensionerande flöde (l/s) i(t r) = dimensionerande regnintensitet (l/s*ha) med varaktighet t r φ yta = avrinningskoefficient för specifik yta A = avrinningsområdets area (ha) Avrinningskoefficienter (φ yta): byggnader (tak) = 0.9 hårdgjord yta (sten, asfalt) = 0.8 grusplan = 0.2 grönytor/naturmark = 0.1 Den vattenvolym som genereras bestäms av regnets varaktighet. I denna utredning har vattenflöde och vattenvolym beräknats för följande återkomsttider, samtliga klimatanpassade. 10 år, 10 min varaktighet 50 år, 10 min varaktighet

9 9(13) 100 år, 10 min varaktighet 100 år, 30 min varaktighet Beräknade vattenflöden och vattenvolymer redovisas i Bilaga 1. Föroreningar i dagvattnet Planområdet ligger nära recipient med låg status Almaån för vilken beslutad miljökvalitetsnorm (MKN) syftar till att god ekologisk status uppnås senast år Med hänsyn till detta bör det dagvatten renas som runnit av från områdets parkeringsytor. Åtgärder för hållbar dagvattenhantering Följande riktlinjer ligger till grund för förslag till åtgärder. Dessa föreslås ingå i kommande VA-strategi. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras. Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden. Förorening av dagvatten ska undvikas. Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts. Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient. Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden. Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system. Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras. Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp. Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks. Översvämningsrisker Risken för översvämning grundar sig på att en ökad andel hårdgjord yta inom planområdet genererar en större volym dagvatten som måste tas omhand. Till detta kommer den ytavrinning från avrinningsområdet uppströms som idag inte har någon särskild fördröjning i händelse av ett kraftigt regn. En potentiell risk att ta med i beräkningen är höga grundvattennivåer vilket kan medföra att vatten i fördröjningsmagasin har svårt att infiltrera i marken.

10 10(13) Förslag till lösning av dagvattenhantering Enligt beräkning är den totala vattenvolym som avvattnas via planområdet vid ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet ca 1000 m 3. Knappt hälften genereras inom planområdet och resterande del genereras uppströms. Räknar man bort den vattenvolym som normalt kan avledas via dagvattennätet (10-årsregn med 10 minuters varaktighet) återstår ca 800 m 3 som behöver tas omhand. Den vattenvolym som genereras inom planområdet (ca 350 m 3 ) avleds med fördel till ett öppet fördröjningsmagasin i områdets södra del. Magasinet utformas så grunt som möjligt med syfte att bibehålla volymkapaciteten vid höga grundvattennivåer. Gatorna i området höjdsätts så att en avrinning erhålls enligt Bild 9, röda pilar. Tomtytorna mot norr höjdsätts så att dagvatten som avleds österut längs Vångagårdsvägen ej tillåts rinna in i området, undantaget till fördröjningsmagasin i öster. Den vattenvolym som genereras av uppströms liggande områden (ca 450 m 3 ) kan avledas till ett öppet fördröjningsmagasin i planområdets nordöstra del, se Bild 9, gröna pilar. Eftersom detta vatten inte kommer från planområdet är dock förmodligen en bättre lösning att detta tas omhand på annan plats, exempelvis på grönytan strax norr om Vångagårdsvägen. Rening av dagvatten som runnit av från områdets parkeringsytor sker genom att låta det följa ett infiltrationsstråk i grönyta på väg mot fördröjningsmagasinet i söder. Bild 9. Förslag på lokalisering av öppna dagvattenmagasin (blått). Höjdsättning sker så att avrinning följer röda respektive gröna pilar.

11 11(13) Slutsatser Utöver det dagvatten som genereras inom planområdet, belastas det även av dagvatten från uppströms liggande områden. Vid ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet genererar hela avrinningsområdet ca 1000 m3 dagvatten, varav knappt hälften från planområdet. Efter avdrag för den vattenvolym som beräknas kunna tas omhand av befintligt dagvattennät, återstår ca 340 m3 vilket föreslås avledas till ett öppet fördröjningsmagasin i planområdets södra del. Höjdsättning sker så att avrinningen genom området leder vattnet dit. Rening av dagvatten som runnit av från områdets parkeringsytor föreslås ske genom att låta det följa ett infiltrationsstråk i grönyta på väg mot fördröjningsmagasinet i söder. Dagvatten som genereras uppströms planområdet föreslås avledas via Vångagårdsvägen till ett fördröjningsmagasin i grönyta strax norr om denna väg. Tomtytorna vid planområdets norra sida höjdsätts så att dagvatten från Vångagårdsvägen ej tillåts rinna in i området. Ett annat alternativ kan vara att avleda dagvattnet till ett öppet fördröjningsmagasin i planområdets östra del. Grundvattnets medelnivå ligger drygt 4 meter under markytan och uppvisar såsom sand- och grusförekomst en säsongsvariation på endast några tiotal centimeter. Någon risk för att grundvattnet skulle nå markytan och därmed försvåra infiltration torde därmed inte föreligga, ej heller risk för att grundvattnet skulle påverkas av förorenat dagvatten. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Jonas Sjögren GIS-ingenjör

12 12(13) Underlag och källor Kartmaterial är hämtat från Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens kartdatabas. Platsbesök vid fastighet Ballingslöv 57:1 m fl Referenser Länsstyrelsens WebbGIS SGU, jordartskarta 1: : SGU, markens genomsläpplighet SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten, s SGU-rapport 2013:01. SGU, Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya klimatscenarier. SGUrapport 2015:19. Skyfallskartering Hässleholm, DHI 2019 Svenskt Vatten, Beräkningstips P110 VA-guiden, Reningssystem för parkeringsdagvatten i bostadsområde. Expertsvar. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Ytvattenförekomst Almaån: Lillån-Farstorpsån Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Grundvattenförekomst Almaån-Ballingslöv

13 13(13) Bilaga 1. Avrinningsberäkning. Dagvattenutredning för totala avrinningsområdet för fastighet Ballingslöv 57:1 Total avr yta (m 2 ) Total avr yta exkl detaljplan (m 2 ) Dimensionerande regn Återkomsttid Varaktighet Regnintensitet (l/s*ha) Nederbörd (mm) 10 år 10 år KF 50 år 50 år KF 100 år 100 år KF 100 år 100 år KF 10 min 10 min 10 min 10 min 10 min 10 min 30 min 30 min 228 l/s*ha 296 l/s*ha 388 l/s*ha 505 l/s*ha 489 l/s*ha 635 l/s*ha 247 l/s*ha 321 l/s*ha 13,7 mm 23,3 mm 29,3 mm 44,4 mm Avr koeff Red area Area (ha) ϕ Area*ϕ Före exploatering Byggnader (tak) exkl detaljplan 0,32 0,9 0,29 65, , , , , , , ,4 166 Byggnader (tak) i detaljplan 0 0, Hårdgjord yta (sten, asfalt) exkl detaljplan 0,54 0,8 0,43 98, , , , , , , ,7 250 Hårdgjord yta (sten, asfalt) i detaljplan 0,05 0,8 0,04 9,1 5 11,8 7 15,5 9 20, , ,4 15 9, ,8 23 Grusplan exkl detaljplan 0,22 0,2 0,04 10,0 6 13,0 8 17, , , , , ,1 25 Grusplan i detaljplan 0,15 0,2 0,03 6,8 4 8,9 5 11,6 7 15,2 9 14,7 9 19,1 11 7,4 13 9,6 17 Grönytor/naturmark exkl detaljplan 2,31 0,1 0,23 52, , , , , , , ,2 133 Grönytor/naturmark i detaljplan 1,57 0,1 0,16 35, , , , , , , ,4 91 Summa 5,16 1, Efter exploatering Byggnader (tak) exkl detaljplan 0,32 0,9 0,29 65, , , , , , , ,4 166 Byggnader (tak) i detaljplan 0,23 0,9 0,20 46, , , , , , , ,0 117 Hårdgjord yta (sten, asfalt) exkl detaljplan 0,54 0,8 0,43 98, , , , , , , ,7 250 Hårdgjord yta (sten, asfalt) i detaljplan 0,58 0,8 0,46 104, , , , , , , ,7 266 Grusplan exkl detaljplan 0,22 0,2 0,04 10,0 6 13,0 8 17, , , , , ,1 25 Grusplan i detaljplan 0 0,2 0,00 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 Grönytor/naturmark exkl detaljplan 2,31 0,1 0,23 52, , , , , , , ,2 133 Grönytor/naturmark i detaljplan 0,97 0,1 0,10 22, , , , , , , ,1 56 Summa 5,16 1, Genererad vattenvolym före exploatering (m 3 ) Genererad vattenvolym efter exploatering (m 3 ) Diff (%) Diff (m 3 ) Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda med ledning av Svenskt Vattens publikation P110. Klimatfaktor 1,3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3