NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN INNEHÅLL. 1 Sammanfattning 2. 2 Inledning och orientering 2

Transkript

1 PEAB BOSTAD AB NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 2 Inledning och orientering 2 3 Förutsättningar Befintligt nyttjande av planområdet Flödesberäkningar och fördröjningskrav Befintliga avrinningsvägar och recipient Kommunens riktlinjer och reningskrav för hantering av dagvatten Miljökvalitetsnormer och recipienter Geoteknik, grundvattennivåer och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet 7 4 Dagvattenhantering efter exploatering enligt detaljplan Flöden och fördröjningsbehov Bedömning av föroreningsbelastning Höjdsättning Förslag på utformning av lösningar för dagvattenhantering Översvämningsrisk och konsekvenser vid extrem nederbörd 11 PROJEKTNR. DOKUMENTNR. A VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND 2.0 Rev Dagvattenutredning till detaljplan Helena Frohm Mikael Bengtsson Mikael Bengtsson

2 2 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 1 Sammanfattning PEAB Bostad AB avser att uppföra tre kvarter flerfamiljshus med underjordiska garage inom planområdet. Med föreslagen exploatering kommer flödet inom området vid dimensionerande regn att öka från 12 till 155 l/s. För att inte öka flödet ut från området krävs därför en fördröjningsvolym om ca 180m 3 inom planområdet. Fördröjningsvolymerna bör så långt möjligt anläggas som ytliga magasin i planområdets östra och nordöstra delar. Om man har svårt att hitta lämplig väg för ytlig avrinning mot föreslagna magasin kan underjordiska magasin, eller en kombination av skåldiken och t ex rörmagasin anläggas. Områdets geologi gör att infiltrationslösningar inte kan rekommenderas. Områdets topografi ger naturligt avrinning mot gårdarna väster om byggnaderna. Det är viktigt att se till inga instängda områden skapas där och att även extrema regn säkert kan avledas på ytan, så att inte skador på hus uppstår eller parkeringskällare vattenfylls. Områdets verksamheter genererar låga föroreningshalter och kommunens riktlinjer kräver föreskriver därför inte rening av dagvattnet. 2 Inledning och orientering Planområdet Norra Ekedal omfattar ca 0,93ha och ligger i Skövdes centrala delar i anslutning till Boulognerskogen, se figur 1. PEAB Bostad AB planerar att uppföra tre kvarter med bostadshus med tillhörande underjordiska parkeringsgarage, totalt ca 175 lägenheter. Planområdet gränsar till Henriksbergsgatan i öster och mindre gångvägar i övriga väderstreck. PEAB Bostad AB har gett COWI AB i uppdrag att utföra dagvattenutredning till detaljplanen för området. Figur 1, Planområdet inringat med rött.

3 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 3 3 Förutsättningar 3.1 Befintligt nyttjande av planområdet I dagsläget består planområde av gräsklädd yta med björkar, med undantag för en byggnad som kommer att behöva rivas för exploateringen och en mindre parkering, se figur 2 och 3 nedan. Figur 2 och 3, Befintligt nyttjande av planområdet

4 4 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 3.2 Flödesberäkningar och fördröjningskrav Enligt Skövde kommuns riktlinjer ska inte flödet till nedströms ledningsnät eller recipient öka vid ett regn med 10 års statistisk återkomsttid med en klimatfaktor på 1,2. Dimensionerande flöde före och efter exploatering har beräknats med rationella metoden (ekvation 1 nedan) i enighet med Svenskt Vattens publikation P Qbef = A φ i(t r) kf (ekvation 1) där Qbef = Befintligt dagvattenflöde från området [l/s] A = Avrinningsområdets (ytans) area [ha] φ = Avrinningskoefficient i(t r) = Dimensionerande regnintensitet [l/s ha] t r = Regnets varaktighet (rinntid) [minuter] kf = Klimatfaktor Regnintensiteten har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P110, ekvation 2. 3 i(t r ) = 190 Å ln(t r ) t 0, (ekvation 2) R där Å = återkomsttid [månader] Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning. För beräkning av dagvattenflöden har avrinningskoefficienter från P110 använts (Svenskt vatten, 2016). Avrinningskoefficienter som använts som underlag för beräkningarna visas i Tabell 1 Tabell 1. Avrinningskoefficienter Yta Avrinnings- koefficient Tak 0,9 Betong- och asfaltyta 0,8 Park med rik vegetation 0,1 Grönytor med delar på bjälklag (viktad koefficient) 0,2 Gård/Terrass 0,7 1 Svenskt vatten, Svensk vatten publikation P110. Avledning av dag-, drän.-, och spillvatten.

5 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN Befintliga avrinningsvägar och recipient Området i sin helhet har fall mot nordost. Avrinning sker troligen mot gatubrunnar i Henriksbergsgatan. Området har en naturlig vattendelare strax väster om plangränsen. Tillkommande avrinning från uppströms område har antagits vara försumbar. 3.4 Kommunens riktlinjer och reningskrav för hantering av dagvatten Utbyggnad i Skövde kommun ska följa kommunens riktlinjer för dagvatten 2. I dessa fastslås att "Vid all planering och byggnation ska alternativa byggnadsmaterial till koppar och zink samt aluzink användas." Riktlinjerna förordar också ytlig avledning och fördröjning av dagvatten på de platser där det är praktiskt lämpligt. Exempel på lösningar som kan minska flödena till dagvattenledningsnät och recipienter som kan vara lämpliga i den aktuella planen är: Platt- och stensättning med genomsläppliga fogar. Slopa kantsten vid lämpliga hårdgjorda ytor för att möjliggöra översilning eller infiltration på kringliggande ytor. Öppna diken. Genomsläpplig asfalt, gräs- eller grusarmering på parkeringsytor. Gröna (växtbeklädda) tak. Dagvattenbrunnar med överhöjda lock på gräsytor. Slamfällor eller sandfång före och efter slutna dagvattenledningar. I riktlinjerna finns en matris att nyttja för att bedöma om dagvatten till olika recipienter ska renas eller inte. 2 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun, Antagen av kommunstyrelsen

6 6 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN Figur 4. Matris för bedömning om dagvatten Enligt matris i riktlinjerna hamnar bostadsområde (flerfamiljshus) som "måttliga föroreningshalter" och kräver ej behandling utom om man har mycket känsliga recipienter. 3.5 Miljökvalitetsnormer och recipienter Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitesfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status Dagvattnet kommer att rinna av mot en större dagvattenkulvert norr om planområdet. Nedströms recipient är biflöde till Svesån. Närmaste nedströms recipient med miljökvalitetsnorm är Svesån. Den är klassad som måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.

7 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN Geoteknik, grundvattennivåer och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet Området som helhet underlagras enligt SGU:s kartvisaren, se figur 5, av glacial silt. Figur 5, Karta från SGU:s kartvisare. Gult område med vita streck symboliserar glacial silt. En geoteknisk utredning är genomförd för området 3. Planområdet har ställvis höga grundvattennivåer och risk för artesiskt vatten. Dagvattenlösningar som förutsätter infiltration till grundvatten är därför inte lämpliga. 3 PM Geoteknik Kv. Ekedal, Skövde kommun. Uppdragsnummer Bgab

8 8 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 4 Dagvattenhantering efter exploatering enligt detaljplan 4.1 Flöden och fördröjningsbehov Befintligt dagvattenflöde ut från området vid ett 10-årsregn är beräknat till 12 l/s. För beräkning av dimensionerande flöde efter exploateringen har planområdet delats in i delområden beroende på avrinningskoefficient enligt figur 6 nedan. Figur 6, Området är uppdelat i tak (rött), Betong och asfaltyta (cyan), grönytor med delar på bjälklag (grönt) och gård/terrass (gult). Befintligt dagvattennät har grön färg.

9 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 9 Vid ett regn med 10 års statistisk återkomsttid med klimatfaktor på 1,2 ökar det maximala flödet till ca 155 l/s efter exploateringen. För att ta reda på vilket regn som är dimensionerande för magasinsvolymen sattes avtappningen till 12 l/s, varpå intensiteten för 10-årsregn med varaktigheten min nyttjades för beräkning av erforderlig volym. Dimensionerande varaktighet för magasinsvolymen blir 120min. För att flödet ut från området inte ska öka efter exploateringen krävs en fördröjningsvolym om ca180m 3. Tabell 2, Flöden före och efter exploatering samt erforderlig fördröjningsvolym Flöde från planområdet före exploatering vid ett 10-årsregn (l/s) Flöde från planområdet efter exploatering vid ett 10-årsregn (l/s) med klimatfaktor 1,2 Erforderlig fördröjningsvolym för att inte öka flödet vid ett 10- årsregn (m³) Bedömning av föroreningsbelastning Vardera kvarter har endast fyra parkeringsplatser planerade i gatuplan. Utöver dessa samt in- och utfarter till parkeringsgarage med ringa trafikmängd har planområdet förutsatt kloka materialval vid byggande (se kommunens riktlinjer i kap 2) inte verksamheter som genererar höga föroreningshalter i dagvatten. Föreslagna åtgärder kommer därför inte föreslå särskilda åtgärder för rening av dagvatten inom planområdet. 4.3 Höjdsättning Området har ett fall från ca till +123, med ett antal infarter till garage och entréer i markplan. Vid höjdsättning av infarter och entréer måste hänsyn tas till markavrinning vid höga flöden. Fall ska finnas bort från byggnader, så att man inte riskerar att få in vatten i hus vid höga flöden då vatten rinner av på ytan. Eftersom planområdet som helhet har ett högt fall mot föreslagen anslutningspunkt kan man om man så önskar leda dagvatten i traditionell dagvattenlösning inom de högre belägna områdena för att sedan släppa ut det i ytliga fördörjningslösningar inom i områdets lägst belägna delar.

10 10 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 4.4 Förslag på utformning av lösningar för dagvattenhantering De föreslagna anläggningarna ska dimensioneras för ett regntillfälle som statistiskt inträffar var tionde år. Anläggningar som nyttjas så sällan bör också ha andra funktioner, t ex gräsklädda gemensamhetsytor för att nyttjas även mellan extrema regnevent. När sedan det stora regnet kommer ska vattnet säkert kunna avledas och fördröjas utan kostsamma skador på infrastrukturen i området. Fördröjning av dagvatten kan med fördel ske i anslutning till parkerings- och grönytor i planområdets östra och norra del. Det är en fördel att samla så mycket av fördröjningsvolymen som möjligt till dessa delar av planen, eftersom det är däråt planen naturligt avvattnas. Grönområdena och parkeringsytorna har tillsammans en yta på mer än 350m 2, så med en god planering kan en hel del vatten fördröjas ytligt inom dessa. Anläggningarna ska utformas så att man fördröjer även mindre intensiva flöden på ett effektivt sätt, t ex genom att ha flera nivåer på utlopp. Vid extrema flöden ska anläggningarna kontrollerat kunna brädda mot nedströms områden utanför planområdet. En anslutningspunkt till dagvattennätet i Henriksbergsgatan, dit vatten kan avledas efter fördröjning, behöver upprättas. Kapacitet i anslutningspunkten har inte utretts i dagvattenutredningen. I första hand bör man välja ytliga lösningar, t ex i skåldiken inom grönytorna i områdets östra del. Vad som är praktiskt möjligt beror på utformning av grönytor, placering av nyplanterade träd och slutgiltig plangräns. Man kan också fördröja vatten under parkeringsytorna genom infiltration i t ex hålsten med underbyggnad av makadam till dränledning med vidare avledning till dagvattennät. Grönområdet i områdets nordöstra del kan också nyttjas för dagvattenfördröjning om man kan sänka marknivån tillräckligt. Kan inte tillräckliga volymer uppnås genom ytliga lösningar kan t ex rörmagasin vara ett komplement. Eftersom avrinning sker naturligt från grönområdena i områdets västra del in mot byggnaderna kommer avskärande lösningar för att hantera de flödena att krävas. Vattnet på bjälklag behöver avledas ytledes eller genom infiltration med dränering under grönytor om man inte planerar stora jorddjup över bjälklag. Traditionella lösningar med sandfång kan vara svåra att passa in över bjälklag, eftersom de kräver relativt stora djup. Om man väljer att fördela ut fördröjningslösningar inom andra delar av planområdet kan man räkna av de volymerna från summan av krav på fördröjningsvolym, men man måste då se till att tillräckliga flöden går till den specifika anläggningen. Grönområdena i områdets västra delar är direkt olämpliga för fördröjning, eftersom de ligger högst i området och i sig genererar relativt låga dagvattenflöden. Man önskar att ha kvar befintliga björkar i områdets västra delar. Björkar kan sommartid ta upp relativt stora vattenmängder. De kommer dock inte ha nämnvärd inverkan på områdets dimensionerande flöde, eftersom träden finns

11 NORRA EKEDAL DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN 11 inom gräsklätt område som relativt hårdgjorda områden har en liten effekt på högsta flödesnivå från planområdet. 4.5 Översvämningsrisk och konsekvenser vid extrem nederbörd Dagvattenanläggningen ska dimensioneras enligt gällande riktlinjer. Det innebär att regn med relativt lång återkomsttid kan hanteras i systemen. Vid regn med ännu längre återkomsttid (skyfall) måste överskjutande flöde på ett säkert sätt kunna avledas på markytan. För att uppnå det måste man se till att inte skapa några instängda områden med lokala lågpunkter som kan skada bebyggelsen. Fall måste alltid finnas ut från husen. För planområdet är det särskilt viktigt vid nedfarter till parkeringsgarage. Här kan bli tvungen att skapa en lokal höjdrygg utanför nedfarten för att säkerställa att inte ytvatten rinner ner i parkeringsgaraget. Skövde kommun har genomfört en skyfallskartering för kommunen. Resultatet visar på att det inte föreligger några översvämningsrisker inom planområdet vid en 100-årshändelse. Vid ett skyfall avleds ytvatten från det aktuella området ut på Henriksbergsgatan som även tar emot ytvatten från bebyggelse i ett större område. Vid skyfall då ytavledning sker på Henriksbergsgatan finns ett problemområde korsningen Henriksbergsgatan/Bäckvägen, här är en lågpunkt som skapar vattensamling. Eftersom det är ett större område som bidrar till ytvattenflöde till korsningen Henriksbergsgatan/Bäckvägen rekommenderas att kommunen tar ett samlat grepp för att finna en förebyggande åtgärd.