Projektengagemang DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN, ALINGSÅS

Transkript

1 Projektengagemang DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN, ALINGSÅS

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. UTR-001 VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND PM Dagvattenutredning AAOL JELE MLBN

4

5 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 5 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 7 2 Inledning och orientering 8 3 Förutsättningar Underlag Avgränsningar och antaganden Riktlinjer och reningskrav för hantering av dagvatten Miljökvalitetsnormer Recipient 12 4 Befintliga förhållanden Markanvändning Geoteknik, grundvattennivåer och infiltrationsmöjligheter Ytavrinning och översvämningsrisk Befintligt dagvattensystem 15 5 Dagvattenhantering efter exploatering enligt detaljplan Flöden och fördröjningsbehov Bedömning av föroreningshalter och reningsbehov Föreslagen utformning av dagvattenhantering 18 6 Slutsatser och diskussion Allmänt Översvämningsrisk och konsekvenser av extrem nederbörd 22

6

7 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 7 1 Sammanfattning COWI har på uppdrag av Projektengagemang genomfört en Dagvattenutredning som ska ligga till grund för detaljplanearbete för kvarteret Brunnsgården i Alingsås. Kvarterets tre befintliga byggnader ska rivas och ersättas med tre nya med fler våningar. Andelen hårdgjord yta inom planområdet kommer att ändras mycket lite med den planerade bebyggelsen. Dagvattenflöden inom området har beräknats före och efter exploatering enligt riktlinjer i branchorganisationen Svenskt vattens publikation P110 från Riktlinjer i Alingsås kommuns dagvattenplan har legat till grund för utredningen. Dagvattenhanteringen inom planområdet rekommenderas som en kombination av underjordiskt kassettmagasin, dagvattenledningar och omhändertagande av dagvatten för bevattning. Ytlig dagvattenhantering är att föredra men den tillgängliga ytan inom planområdet är begränsad. Recipient för dagvatten från planområdet är Säveån. Den planerade ombyggnationen av kvarteret bedöms inte påverka möjligheten för recipienten att nå uppsatta miljökvalitetsnormer. Föroreningsbelastningen från området bedöms fortsatt vara låg. Översvämningsrisken inom området är liten både för översvämningar orsakade av skyfall och av höga nivåer i Säveån. Planområdet ligger på en lokal höjdpunkt, vid kraftiga regn som överskrider dagvattensystemets kapacitet kommer dagvatten rinna bort från planområdet mot Säveån.

8 8 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 2 Inledning och orientering COWI har på uppdrag av Projektengagemang tagit fram en dagvattenutredning till detaljplan för kvarteret Brunnsgården i Alingsås. Utredningens mål är att klargöra befintliga förhållanden och föreslå hur dagvattenhantering kan lösas inom planområdet. Planområdet begränsas av Brunnshusallén i öster och Norra Ringgatan i söder. Det är idag bebyggt med tre hus som ska rivas och ersättas med tre nya hus med fler våningar. De planerade husens läge skiljer mycket lite från befintliga hus. Markanvändning efter ombyggnad visas i Figur 1, i figuren har inte grönområden eller hårdgjorda ytor för bland annat gångbanor illustrerats. I det centrala området mellan byggnaderna i den norra delen av planområdet finns planer på att eventuellt bygga en källare. Det kan bli aktuellt med solceller på taken. Exploatören har planer på att eventuellt anlägga en dagvattendamm inom planområdet.

9 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 9 Figur 1. Planerad bebyggelse inom planområdet.

10 10 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 3 Förutsättningar 3.1 Underlag P110: Avledning av dag-, drän- och spillvatten funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem, Svenskt vatten 2016 Dagvattenplan för Alingsås tätort, Alingsås kommun 2011 Dwg med befintlig och planerad markanvändning Utlåtande över detaljerad geoteknisk undersökning för tillbyggnad inom Brunnsgården i Alingsås, K-Konsult 1992 Översiktsplan för Alingsås kommun, Utställningshandling PM Hydraulisk modellering av Säveån och Lillån med översvämningskartering, Sweco 2009 Översvämningskartering utmed Säveån, MSB 2015 SGU:s jordartskarta VA-Karta, Alingsås kommun Nationella höjdmodellen, Lantmäteriet

11 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN Avgränsningar och antaganden Utredningen fokuserar på planområdet, utvärdering av kapacitet i dagvattennätet nedströms anslutningspunkten berörs ej. Andelen hårdgjord yta utöver parkeringar och vägar har inte kunnat utläsas från underlaget. En uppskattning har därför gjort baserat på vart grönområden planeras. 3.3 Riktlinjer och reningskrav för hantering av dagvatten Fördröjning bör enligt Alingsås kommun ske med minst 1 m³/100 m² på kvartersmark. Enligt dagvattenplanen för Alingsås tätort ska dagvatten från parkeringar med plats för fler än 50 fordon renas. 3.4 Miljökvalitetsnormer Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status

12 12 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 3.5 Recipient Dagvatten från planområdet rinner mot Säveån, i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) benämnd " Säveån - Alingsås centrum till Vårgårda", SE Säveån rinner nedströms planområdet ut i sjön Mjörn och vidare via flertalet sjöar till Göta Älv. Den ekologiska statusen är klassad som måttlig. Orsaken till att vattenförekomsten har sämre än god status är påverkan på hydromorfologin genom vandringshinder och barriärer. Den kemiska statusen är klassad som Uppnår ej god på grund av för höga halter av de långväga, luftburna föroreningarna kvicksilver och kvicksilverföroreningar samt PDBE.

13 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 13 4 Befintliga förhållanden 4.1 Markanvändning Fastigheten rymmer idag ett äldreboende och Alingsås kommuns arkiv. Kvarteret är bebyggt med tre hus som planeras rivas och ersättas med tre nya hus med fler våningar. De planerade husens läge och storlek skiljer mycket lite från befintliga hus. 4.2 Geoteknik, grundvattennivåer och infiltrationsmöjligheter Enligt SGU:s jordartskarta domineras planområdet av postglacial sand, se Figur 2, detta stämmer överens med resultat från den geotekniska utredningen från Sandens mäktighet anges däri till ca 15 m. Figur 2. Jordartskarta från SGU för området kring Brunnsgården.

14 14 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN I den geotekniska utredningen anges att grundvattenytan har observerats till 2,6-2,9 m under markytan. Möjligheten för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom planområdet bedöms vara god. 4.3 Ytavrinning och översvämningsrisk Beräknade ytavrinningsvägar visas i Figur 3. Planområdet ligger på en lokal höjdpunkt, inget uppströmsliggande område rinner till planområdet och behöver tas hänsyn till i dagvattenhanteringen. Huvudavrinningsvägarna ut ur planområdet är norr och söderut. Figur 3. Ytavrinningsvägar inom planområdet med befintlig markanvändning. Flödesriktning visas med pilar.

15 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 15 Översvämningsrisken inom planområdet utgörs av mindre lokala lågpunkter och bedöms inte påverka byggnaderna. Översvämningskartering utförd för Säveån visar att planområdet med god marginal ligger utanför översvämningsområdet vid BHF (beräknat högsta flöde) utan klimatkorrigering. Avståndet mellan karterat BHF och planområdet är 50 m och höjdskillnaden ca 1,5m, planområdet bedöms därför ligga i zon 1 enligt indelningen i översiktsplanen. Zon 1 innefattar området utanför klimatkorrigerat BHF. Översvämningsrisken utgör därför ingen begränsning av vilken typ av bebyggelse som är lämplig i planområdet, byggnaderna kan användas för samhällsviktiga funktioner. 4.4 Befintligt dagvattensystem Kommunala dagvattenledningar finns i Brunnshusallén (diameter mm) och Norra Ringgatan (diameter 400 mm). I anslutning till befintlig parkering vid Norra Ringgatan finns en dagvattenservis med diameter 225 mm som ansluter till ledningsnätet på nivå 62,20 i RH Servisanslutningen ligger ca 2 m under marknivån. Höjder på dagvattennätet i VA-kartan tyder på att vattnet leds västerut längs Norra Ringgatan. Kapaciteten i ledningsnätet efter planområdets servisanslutning anges till 129 l/s. Kapaciteten i ledningen längs Brunnshusallén anges till 25 l/s. Ingen information om befintlig dagvattenhantering inom planområdet har funnits att tillgå i utredningen.

16 16 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 5 Dagvattenhantering efter exploatering enligt detaljplan 5.1 Flöden och fördröjningsbehov Dagvattenflöden som genereras i området har beräknats med rationella metoden, ekvation 1. Q = A φ i(tr) kf (ekvation 1) där Q = Dagvattenflöde från området [l/s] A = Avrinningsområdets (ytans) area [ha] φ = Avrinningskoefficient i(tr) = Dimensionerande regnintensitet [l/s ha] tr = Regnets varaktighet (rinntid) [minuter] kf = Klimatfaktor Klimatfaktor 1,25 har använts för att ta hänsyn till pågående klimatförändringar. Regnintensiteten har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P110, ekvation 2. 3 i(t r ) = 190 Å ln(t r ) 0, (ekvation 2) t R där Å = återkomsttid [månader] Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning. Rekommenderade avrinningskoefficienter i P110 har använts.

17 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 17 Planområdet har bedömts ingå i kategorin "Centrum- och affärsområden", flöden har därför beräknats för regn med 10, 30 och 100 års återkomsttid enligt riktlinjer i Svenskt vatten P110. Återkomsttiderna representerar minimikrav på dimensionering av nya dagvattensystem för fylld ledning, trycklinje i marknivå respektive kommunens ansvar. Flöden har beräknats för nuvarande förhållanden samt efter exploatering enligt Figur Före ombyggnation Beräkning av flöden inom planområdet har delats upp i två delområden; norra och södra, baserat på avrinningsvägar illustrerade i Figur 3. Resultatet redovisas i Tabell 1. Markanvändningen före exploatering har baserats på grundkarta samt antaganden om grönytor från ortofoton. Tabell 1. Beräknade flöden med nuvarande markanvändning för 10, 30 och 100 års återkomsttid. Reducerad Dimensionerande flöde [l/s] Område Area [ha] area [ha] 10 år 30 år 100 år Norra delen 0,66 0, Södra delen 0,51 0, Totalt 1,17 0, Efter ombyggnation Flöden från planområdet efter ombyggnationen redovisas i Tabell 2 uppdelat baserat på avrinningsvägar i enligt Figur 3. Skillnaden mellan beräknade flöden före och efter ombyggnation är mycket liten eftersom exploateringsgraden kommer vara i princip oförändrad. Den totala volymen under de dimensionerande regnen ökar med 10, 14 respektive 21m³ för 10, 30 och 100 års återkomsttid. Tabell 2. Beräknade flöden efter exploatering för 10, 30 och 100 års återkomsttid. Reducerad Dimensionerande flöde [l/s] Område Area [ha] area [ha] 10 år 30 år 100 år Norra delen 0,66 0, Södra delen 0,51 0, Totalt 1,17 0, Fördröjningsbehov Kravet på fördröjning av 1 m³ per 100 m² kvartersmark ger en erforderlig fördröjningsvolym om 117 m³. Volymen motsvarar omhändertagande av ett 5årsregn lokalt inom planområdet. Med en fördröjningsvolym om 117 m³ fås vid det dimensionerande 10 års regnet ett utlopp till dagvattennätet om ca 50 l/s. Om flödet medför att kapaciteten i ledningsnätet längs Norra Ringgatan överskrids kan fördröjningsvolymen inom planområdet ökas.

18 18 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 5.2 Bedömning av föroreningshalter och reningsbehov. Föroreningsbelastningen från den planerade exploateringen bedöms vara låg och inte öka med ombyggnationen. Vägar och parkeringar inom området bedöms vara de mest förorenande markanvändningarna. Den planerade parkeringen har plats för färre än 50 bilar, baserat på Alingsås dagvattenplan behövs därför ingen rening. 5.3 Föreslagen utformning av dagvattenhantering Den föreslagna dagvattenhanteringen syftar till att i så stor grad som möjligt utnyttja de möjligheter som finns att synliggöra dagvattenhanteringen ytligt. Med föreslagen dagvattenhantering behålls den befintliga anslutningspunkten till kommunens nät. Föreslagen dagvattenhantering illustreras i Figur 4 och beskrivs i efterföljande kapitel. Utöver det som markerats i figuren föreslås att dagvatten används för bevattning av planteringar inom området. Det markerade läget för dagvattenledningar och anslutning till takavvattning är endast schematiskt. Dagvattenledningarnas placering studeras vidare i detaljprojekteringen.

19 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 19 Figur 4. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Dagvattenledningar och anslutning till takavvattning är endast inritade schematiskt. Den yta kassettmagasinet tar i anspråk är tillräcklig för att uppfylla fördröjningskravet. För att minska dagvattenmängden och bromsa in avrinningen från planområdet rekommendera att hårdgjorda ytor anläggs med genomsläppliga material som i större grad tillåter vatten att infiltrera. Gångvägar och parkeringar kan exempelvis anläggas med armering i plast eller betong och fyllning av gräs eller singel vilket get ett stabilt och varierat underlag. Dagvattenbelastningen från takytor kan minskas med gröna tak. Evapotranspiration från de gröna taken har en kylande effekt som kan öka de planerade solcellernas produktion. Dagvattenledningar med mynning i kassettmagasinet förläggs inom planområdet. Takavvattning via stuprör kan anslutas direkt till ledningsnätet eller rinna via rännor till en dagvattenbrunn.

20 20 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN Dagvattendamm och infiltrationsytor Att anlägga en damm inom området bedöms inte vara en effektiv dagvattenåtgärd, ur gestaltningsperspektiv kan den dock vara intressant. Tillgänglig yta för en damm finns mellan husen i den norra delen, mängden dagvatten som skulle nå en damm här dock är begränsad. Endast en del av takytan och hårdgjorda ytor mellan husen har fall mot den tillgängliga ytan. Det rekommenderas istället, förutsatt att ingen källare anläggs, att grönytan utformas som en lokal lågpunkt där dagvatten tillåts infiltrera. Infiltrationsytan utformas med bräddutlopp mot övrig dagvattenhantering. Detaljprojektering rekommenderas i samarbete med en landskapsarkitekt för att uppnå en miljö som är estetiskt tilltalande både torr och efter regn. I den södra delen av området är möjligheten för infiltrationsytor mer begränsad. Genom att sänka ner den centrala delen av "rondellen" kan en viss volym fördröjas och infiltreras. Infiltrationsytan kan anläggas exempelvis med gräs eller makadam och förses med ett utlopp till dagvattennätet Kassettmagasin Det huvudsakliga fördröjningsmagasinet inom planområdet rekommenderas med dagvattenkasetter under den södra parkeringen. Kassettmagasin byggs upp av plastelement med stor hålrumsvolym som sätts samman till önskad form och volym. Hålrumsvolymen i kassettmagasin anges ofta till ca 95 % och är därmed mindre platskrävande än en traditionell lösning med makadamfyllning. Magasinen bör ha möjlighet till kontrollerad bräddning till markytan och inspektionsrör för spolning och slamsugning. Marktäckningen bör vara minst 0,8m vid trafiklast. Flera tillverkare anger djup på kassettmagasinen till ca 0,5 m, kassetter med infiltrationsmöjlighet kan därför väljas eftersom avstånd finns till grundvattenytan. Utlopp från magasinet ansluts till befintlig servis mot Norra Ringgatan, utloppet stryps för att utnyttja fördröjningsmöjligheterna i magasinet. Markerat område i Figur 4 avser ytan som krävs för ett magasin med en kassett, flera kassetter kan staplas på varandra och ytan minskas. Avstånd till grundvattenytan och möjlighet till infiltration ska då beaktas.

21 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN Dagvatten till bevattning Dagvatten kan med fördel ledas mot planeringar och grönytor inom planområdet. Detta görs enklast genom att höjdsätta marken med fall mot planteringar. Plantering av träd rekommenderas nedsänkt jämfört med omkringliggande mark för att utnyttja fördröjningspotentialen. Bräddfunktioner säkerställer att vatten leds mot övrig dagvattenhantering vid kraftiga regn. Den fördröjningsvolym som uppnås med planeringar är i detta skede svår att bedöma men kan i ett senare skede räknas bort från den erforderliga magasinsvolymen på kassettmagasinet Hantering av skyfall och avrinningsvägar ut ur planområdet Vid skyfall ansamlas vatten i lokala lågpunkter inom området, höjdsättning av marken kring byggnader ska säkerställa att vatten kan rinna bort från husen. Ytavrinningsmönstret påverkas inte nämnvärt av de nya byggnaderna, vid högintensiva regn som överskrider det dimensionerade avrinner vatten även efter exploatering enligt Figur 3. Påverkan på nedströms liggande områden vid skyfall bedöms inte påverkas av ombyggnationen av kvarteret.

22 22 DAGVATTENUTREDNING BRUNNSGÅRDEN 6 Slutsatser och diskussion 6.1 Allmänt Den planerade ombyggnationen av kvarteret bedöms ha en mycket liten inverkan på dagvattnet både sett till volymer och föroreningshalter. Ytlig dagvattenhantering är att föredra då det generellt ger en större fördröjningsvolym och har potential att bidra positivt till kvarterets gestaltning. Den tillgängliga ytan inom kvarteret är dock begränsad. Det föreslås att dagvatten leds mot planteringar inom området för att ta tillvara på tillgängliga ytliga lösningar och skapa möjligheter för infiltration. De föroreningshalter som uppkommer inom området bedöms inte påverka möjligheten för recipienten att uppnå miljökvalitetsnormerna. 6.2 Översvämningsrisk och konsekvenser av extrem nederbörd Översvämningsrisken inom området bedöms vara mycket låg. Med en genomtänkt höjdsättning av marken kring de nya fastigheterna där dagvatten inte leds mot fasaderna styrs vattnet mot mindre översvämningskänsliga områden. Om garage anläggs i källaren rekommenderas det att infarten konstrueras med en upphöjd ramp för att förhindra att dagvatten rinner ner i garaget.