Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun

Transkript

1 Datum: 0-0- Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun Upprättad av: VÄSTVATTEN AB

2 Datum: Bakgrund och syfte Denna dagvattenutredning utreder översiktligt två befintliga dagvattensystem i Hunnebostrand. Syftet med arbetet är kontrollera om kapaciteten i utloppsledningarna för dagvatten är tillräcklig. Kontrollen har gjorts genom att jämföra beräknade dagvattenflöden med ledningskapacitet för respektive område.. Underlag I arbetet har följande underlag använts: Kartunderlag från Västvatten, koordinat- och höjdsystem: SWEREF 00/RH000 VA-karta från Västvatten, koordinat- och höjdsystem: SWEREF 00/RH000 Fältbesök Publikation P, Svenskt Vatten. Beskrivning av utredningsområdena De båda områdena, refererade som Område A och B i arbetet, är lokaliserade vid kusten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun, Figur. Områdena består till mesta del av hårdgjorda ytor i form av tät bebyggelse med små tomter, vägar och berg i dagen. Figur. Lokalisering av utredningsområdena A och B i Hunnebostrand. Områdenas avrinningsområde är grovt skissade på den inzoomade bilden. I figuren syns även utloppen för dagvattensystemen (Västvatten Geosecma)

3 Datum: 0-0- Båda områdena innefattas av större bergshöjder med ganska stark lutning på sina ställen, Figur. I område A är höjdpunkten ca + m som faller till ca + - m vid bergskanten. Markytans nivå vid fastigheterna varierar från ca + m till + m. Område B har ett högre berg, ca + m. Markytans nivå mellan fastigheterna varierar här från ca + m till + m. Lutningen faller i båda områdena mot viken. Figur. Topografin i områdena. (Västvatten Geosecma). Befintligt dagvattensystem Genom område A går en 00 PP dagvattenledning med varierande kapacitet och lutning. Kapaciteten är som högst l/s. I mitten av systemet finns en ledning som, baserat på äldre inmätningar av vattengångarna, inte har någon lutning alls. Till huvudledningen ansluter två mindre ledningssträckor med anslutande fastigheter, båda PVC. I område B går en 00 BTG dagvattenledning med några få anslutningar längs vägen som kan ses i VA-kartan. Kapaciteten ligger mellan - l/s förutom i en ledningssträcka i mitten av systemet som har en kapacitet på 0, l/s. Ledningssträckor med kapacitet kan ses i Figur och på följande två sidor.

4 Figur. Karta över dagvattensystemet och dess kapacitet i område A. Datum: 0-0-

5 Figur. Karta över dagvattensystemet och dess kapacitet i område B. Datum: 0-0-

6 Datum: Avrinningsvägar och avrinningsområde Gränser för respektive utlopps avrinningsområde, det vill säga den yta som uppströms bidrar med flöde till utloppen, har uppskattats med hjälp av höjdkurvor, dagvattennätets utformning, samt fältbesöket. Se bifogade kartor. I princip har de fastigheter som är direkt kopplade på dagvattennätet samt de ytor vars avrinning leder till en dagvattenbrunn inkluderats i avrinningsområdet. I de mycket tätt bebyggda områdena har det varit svårt att se, både på karta och på plats, hur ytavrinning sker samt huruvida fastigheters hårdgjorda ytor är direktkopplade eller ej och isåfall vart. Varje fastighets dagvattenavledning har ej studerats i detalj, utan om en yta har inkluderats eller ej i avrinningsområdet har i dessa områden baserats på höjdkurvor och närliggande fastigheter avledning.. Avrinningsområde A Avrinningsområdet för dagvattenutloppet i område A har uppskattas till ca, ha. Området består till större del av bebyggelse med små planteringsytor samt angränsande gator. Avrinningsområdet har delats upp i fyra mindre delområden med varsin beräkningspunkt. I sydost finns ett större berg. Strax norr om berget finns en gräsyta på ca 00 m, vilken har exkluderats i beräkningen med motivering att det mesta av nederbörden här troligen samlas och infiltreras på denna yta. En stor del av gräsytan består av svallsediment, grus, se Figur. Figur. På vänstra bilden visas gräsytan, norr om berget (Google maps). Bilden till höger visar jordartskarta över området (SGU, Jordarter : 000-:0 000). Rött område visar urberg och orange vitprickigt område svallsediment, grus. I norra delen av området finns en större parkering, Figur. Vid fältbesöket hittades endast en dagvattenbrunn. Troligen avvattnas inte hela parkeringen till dagvattensystemet via denna brunn utan endast en del av ytan med hänsyn till brunnens placering och parkeringens lutning.

7 Datum: 0-0- Figur. Parkeringen i norra delen av området, taget från norr. Dagvattenbrunnen är placerad bakom den vita bilen. Parkeringen lutar åt olika håll varpå troligtivs inte hela ytan bidrar med dagvatten till systemet.. Avrinningsområde B Avrinningsområdet för dagvattenutloppet i område B har uppskattats till ca, ha. Området består till större delen av bebyggelse med små planteringsytor samt berg. En väg går längs områdets västra del. En mindre väg går in mellan husen i norr. I söder finns ett stort berg som troligen bidrar en hel del med dagvatten till området. Området har inte delats upp i mindre delavrinningsområden. Dagvattensystemet består endast av en raksträcka och det är svårt att på en mer detaljerad nivå dela upp området i mindre delar med hänsyn till avrinningen från berget.. Beräkning av befintligt dagvattenflöde Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden har utförts med rationella metoden, enligt ekvationen nedan: qdag, dim = A φ i(t r ) kf qdag dim = dimensionerande flöde (l/s) A = avrinningsområdets area (ha) ϕ = avrinningskoefficient i(tr) = dimensionerande nederbördsintensitet (l/s,ha) tr= regnets varaktighet som i rationella metoden är lika med områdets koncentrationstid, tc (rinntid) kf = klimatfaktor Områdena bedöms vara områden med tät bebyggelse varpå återkomsttiden för dimensionerande regn väljs till år enligt Tabell. i P, vilket är kravet för nya dagvattensystem avseende fylld ledning.

8 Datum: 0-0- Vid beräkning av rinntider har följande schablonvärden för vattenhastigheter använts: Ledning, m/s och naturmark 0, m/s, P. Vattenhastighet på vägytor och starkt lutande berg med lite vegetation har antagits till 0, m/s, högre värde än för naturmark men lägre än för dike och rännsten. Minsta rinntid som används är min. Regnintensiteten, baserat på vald återkomsttid, -år och beräknad rinntid, beräknas enligt ekvation nedan: i(t r ) = T ln(t r) t r 0, + i(tr) = regnintensitet (l/s*ha) tr = regnvaraktighet (min) T = återkomsttid (år) Regnintensiteten multipliceras med klimatfaktor på, med hänsyn till framtida klimatförändring med ökad regnintensitet. Marktyper och avrinningskoefficienter Storleken på marktyperna tak (ϕ=0,), vägar/parkering (ϕ=0,) och berg i dagen (ϕ=0,) har uppskattats utifrån ortofoto. Resterande mark har satts som naturmark/gräsytor (ϕ=0,). Avrinningskoefficienter som använts i beräkningarna för reducerade ytor är hämtade från P Andra hårdgjorda ytor utöver takytor har inom bebyggda fastigheter inte inkluderats.. Flödesberäkning Område A Beräkningspunkt Ared (ha) Rinntid (min) Regnintensitet (l/s*ha) Flöde vid dim. regn år (l/s) Flöde vid dim. regn år inkl. kf (l/s) 0,, 0,, 0 0,, 0,,. Flödesberäkning Område B Ared (ha) Rinntid (min) Regnintensitet (l/s*ha) Flöde vid dim. regn år (l/s) Flöde vid dim. regn år inkl. kf (l/s) Område 0,,

9 Datum: Slutsats En översiktlig beräkning har gjorts gällande dagvattenflöden för två områden. Stora ytor består av berg i båda områdena. Hur avrinningsområden definieras och val av rinntid har stor påverkan på det dimensionerande dagvattenflödet. Område A Befintlig kapacitet på majoriteten av sträckorna är inte tillräcklig med hänsyn till framräknat dimensionerat dagvattenflöde. Möjligen har anvisningar vid dimensioneringstillfället utgått från ett regn med lägre återkomsttid än vad som här använts här, det vill säga ett -årsregn. Kapaciteten varierar mycket längs systemet och följer inte ett mönster där kapaciteten ökar ju längre nedström i systemet man kommer. På en utav ledningssträckorna är lutningen noll, vilket borde kontrolleras ifall det stämmer eller ät ett mätfel. På en av de mest nedströms sträckorna är kapaciteten l/s. En osäkerhet är hur stor del av berget i söder bidrar till flödet i systemet. Gör man en snabb överslagsberäkning där berget exkluderas minskar flödet, se Tabell nedan. Dock är kapaciteten i de tre mest nedströms ledningarna ändå inte tillräcklig (, respektive l/s) då flödet i beräkningspunkt, innan parkeringen, beräknas till l/s. I denna överslagsberäkning har rinntider behållits, men bör egentligen reduceras vilket ger en högre regnintensitet och flöde än vad som redovisas i Tabell nedan. Beräkningspunkt Ared (ha) Rinntid (min) Regnintensitet (l/s*ha) Flöde vid dim. regn år (l/s) Flöde vid dim. regn år inkl. kf (l/s) 0,0, 0 0,, 0 0,, 0,+, 0 Slutsats: Ledningen utan lutning bör kontrolleras Lägst kapacitet i förhållande till beräknat dagvattenflöde finns i de - mest nedströms liggande ledningssträckorna samt ledningen utan lutning. Befintlig kapacitet är inte tillräcklig här för ett -års regn även om berget, som ger upphov till en stor andel av den hårdgjorda ytan, exkluderas helt. Område B Kapaciteten på utloppsledningen, l/s, klarar ett beräknat dimensionerat dagvattenflöde exklusive klimatfaktor, l/s. Enligt P är det dock inte rimligt med dimensioner som precis klarar dimensionerande flöde. Rimligen bör inte dimensionerande flöde överstiga 0 % av ledningens kapacitet. Övriga ledningssträckor har en lägre kapacitet än det framräknade. Som för Område A finns en osäkerhet hur mycket av berget som bidrar till flöde. Är bergsytan överskattad kan det innebära att systemet, utom sträckan med lägst kapacitet på 0, l/s, klarar ett dimensionerat flöde med återkomsttid år. Slutsats: Ledningssträckan med kapacitet på 0, l/s bör uttöka sin kapacitet En närmare utredning hur avrinning från berget sker och påverkar dagvattensystemet behövs då det har en stor påverkan på beräknat flöde

10 Söndre Hoge berg 0 0 0

11 Söndre Hoge berg