Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Transkript

1 Datum Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon E post lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion komplettering med magasinsvolym till tidigare rapport dateradd Tematiska höjdkartor är framtagna med dataa från laserscanning. Innehåll 1. Avvattning från planområdet till t dikningsföretaget. 1.1 Allmänt om VA huvudmannens ansvar Samspelet mellan avrinning från f exploaterad mark och oexploaterad mark Klimatförändringen Avrinning från planområdet 1.5 Dimensionering av fördröjningsmagasin 1.6 Höjning av planområdet lägsta del och sektion genom magasin. 1.7 Överskottsmassor Referenser.. sidan

2 1. Avvattning från planområdet till dikningsföretaget 1.1 Allmänt om VA-huvudmannens ansvar Det är markägaren som ansvarar för att avvattna fastigheten så att negativa konsekvenser inte uppkommer för andra fastigheter. VA huvudmannen ansvarar för att leda bort dagvatten i ett system som dimensioneras enligt Svenskt vattens anvisningar. VA huvudmannen har inte ansvar för att höjdsätta allmän platsmarkplanera och planera in översvämningsytor och sekundära avrinningsvägar. I den aktuella planen är det fastighetsägaren som ska anlägga anläggningarna för fördröjning och utreda konsekvenser av högre flöden än vad avvattningen dimensioneras för. 1.2 Samspelet mellan avrinning från exploaterad mark och oexploaterad mark Vid hårgörning av mark ökar avrinningen och därför måste dagvattenflödet fördröjas och utjämnas. Det är även ett problem att mängden dagvatten ökar och att det bildas mindre grundvatten. Det aktuella planområdet ligger allra högst upp i avrinningsområdet och det blir då extra angeläget att kompensera den minskade grundvattenbildningen med lokala lösningar inom planområdet och att reducera mängden dagvatten. Jämför med vad som anges i remissen till dagvattenpolicy. Dimensionerande flöden för dikningsföretag är i princip aldrig större än 1,0 eller 1,5 l/s, ha. I en del fall är de så låga som 0,6 eller 0,8 l/s, ha. De vedertagna metoderna för att beräkna magasinsvolymer för dagvatten kan inte på ett tillfredsställande sätt användas när tömningsflödet är lägre än cirka 2 l/s, ha. Med ett så lågt tömningsflöde som 0,6 l/s, ha är det i princip redan planerat för att delar av avrinningsområdet ska översvämmas mycket och ofta. Detta diskuteras i avsnittet om Allerums mosse (Laröds mosse) i den tidigare rapporten, NSVA (2015). Avrinningskoefficient för ett exploateringsområde måste vara lägre än cirka 0,2 för att man ska kunna uttala sig om att avrinningen inte blir högre vid ett 10 årsregn. Detta gäller för ett tömningsflöde från dagvattenmagasin som är lägre än cirka 2 l/s, ha. Vid exploatering behöver man därför utreda vad som händer när det kommer regn med hög intensitet och redovisa vilka konsekvenser som kan uppkomma. Dessutom behöver man komplettera med ett system som bibehåller vattenbalansen. Mängden vatten som passerar genom vattendraget ska inte öka eller kunna visas ge rimliga konsekvenser. Tabell 1 visar intensiteten för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid. Beräkningarna är gjorda med de underlag som finns i Svenskt vatten publikation P104. I tabellen anges beräknad medelintensitet. Alla regn varierar dock. Intensiteten är osäker vid varaktigheter över något dygn och återkomsttider över 20 år eftersom underlagen har svagheter. Det kan till exempel finnas klimatcykler som varar några tiotals år som försvårar statistisk bearbetning. Det gäller därför att planera robust. Intensiteten är framräknade med en klimatfaktor som tar hänsyn till ökande regn på grund av klimatförändringen. Tabellen visar att man efter 7 dygn fortfarande har en medelintensitet som ligger långt över de flöden som dikningsföretag är dimensionerade för. Sid. 2 (8)

3 Tabell 1. Intensiteten för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid med klimatfaktor. Beräkningarna är gjorda med de underlag som finns i Svenskt vatten publikation P104. I rutan för ett regn som varar i 10 minuter och har återkomsttiden 1 gång på 2 år anges intensiteten till 161 l/s, ha. Detta är den beräknade medelintensiteten. Tid Intensitet Intensitet år h/d min l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha h h h h h h h h h h h h d d d d d d Sid. 3 (8)

4 I tabell 2 har intensiteten från tabell 1 omräknats till millimeter regn. Tabell 2. Millimeter regn för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid med klimatfaktor. Beräkningarna är gjorda med intensiteten i tabell 1. I rutan för ett regn som varar i 10 minuter och har återkomsttiden 1 gång på 2 år anges nederbörden till 10 mm. Tid mm regn mm regn år h/d min mm mm mm mm mm mm h h h h h h h h h h h h d d d d d d Avrinning från naturmark och åkermark kan bli mycket högre än vad dikningsföretagen är dimensionerade för. Det är därför som stora områden kan översvämmas under en till två veckor med en del års mellanrum. Den markägare som får sin mark översvämmad får då tåla detta som något naturligt. I dessa fall är bidraget från exploaterade områden ofta bara en liten del av hela den volym som finns i en översvämning. Fördröjningsmagasin för avrinningen av dagvatten från exploaterade områden innebär att avrinningen från lantgårdar, hus, gårdsplaner och vägar som ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för avlopp ofta får en större betydelse än avrinningen från det exploaterade området. Förhållandet mellan avrinning från exploaterad mark och oexploaterad mark är som beskrivits komplicerad. Det därför viktigt att utreda hur en exploatering påverkar avrinningsförhållandena. Man behöver bland annat utreda hur avvattningen sker från mark som inte är exploaterad och hur avrinningen sker från den mark som exploateras. Det ska vara en dialog med markägaren (exploatören), dikningsföretag och markägare. Det kan vara så att det avleds mer vatten från den marken som ska exploateras än vad dikningsföretaget är dimensionerat för redan innan exploateringen. Detta är dock inget man kan förut Sid. 4 (8)

5 sätta utan att ha gjort en utredning av förhållanden utanför planområdet. I en del fall kan ytor som exploateras skapar nya problem eller ökar på översvämningen på de ytor som översvämmas. Generellt gäller att det finns ett stort behov av att hålla kvar mer vatten i landskapet och staden så att mängderna vatten som leds bort minskar och utjämnas. Det är önskvärt att återskapa mer naturlig vatten balans med grundvattenbildning och avdunstning. Förhållanden som gäller för Allerums mosse har beskrivits i den tidigare rapporten, se NSVA (2015). 1.3 Klimatförändringen Vid många tidigare exploateringar har man inte tagit den hänsyn som behövs. Avrinningen kommer att öka från all mark och speciellt mycket från redan exploaterad mark och de områden som dränerats för lantbrukets behov. Den pågående förändringen av klimatet medför att nederbörden förväntas öka relativt mycket i framtiden. Mängden nederbörd förväntas bli större och intensiteten högre. Det blir troligtvis även längre perioder med extremt stora nederbördsmängder vilket ökar avrinningen i vattendragen. Det finns flera olika scenarier och det är svårt att förutsäga hur avrinningen kommer att utvecklas. Planeringen bör dock utgå ifrån att det kan bli värre med tanke på det låga flöden som kan avledas via berörda dikningsföretag. Men även med tanke på att nyare prognoser har en tendens att förutspå att det blir värre än vad som framförts i tidigare prognoser. SMHI har precis färdigställt en rapport som visar att nederbörden kan förväntas öka mer än vad som har kommunicerats tidigare. Rapporten blir tillgänglig de närmaste dagarna. Det finns därför all anledning att vara försiktig vid nya exploateringar. 1.4 Avrinning från planområdet Tabell 1 redovisar ytor, avrinningskoefficienter och reducerad area för planområdet. Tabell 1. Uppgifter om planområdet för dimensionering av ledning och fördröjning Total area m 2 Hårdgjord areal 0,45 % m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0, m 2 Övrig areal 0,55 % m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0, m 2 Total A red m 2 -medel 0, Dimensionering av fördröjningsmagasin Med hänsyn till utredningen om Allerums mosse har dimensionerande regn valts till 100 årsregn med 10 minuters varaktighet. Enligt tabell 2 innebär detta ett regn på 41 mm på 10 minuter. Tabell 2 redovisas underlaget som använts vid dimensionering av magasinsvolymen samt erhållen magasinsvolym. Tabell 2. Dimensionering av dagvattenmagasin intill diket i Allerums mosse. Planområde m 2 Avrinningskoefficient medel 0,68 Reducerad area m 2 Dimensionerande regn 41 mm Dimensionerande magasinsvolym 621 m 3 Sid. 5 (8)

6 Magasin anläggs gemensamt för Allerum 1:32 och södra delen av Kungshult 8:8. Det är även aktuellt med en exploatering strax söder om föreslaget magasin vid diket i Allerums mosse. Även fördröjningen för denna exploatering skulle kunna samordnas med fördröjningen för Allerum 1:32 och Kungshult 8:8. Magasinet för södra delen av Kungshult 8:8 har beräknats till 407 m 3. Totalt blir det 1028 m 3. Figur 1 visar föreslagen dagvattenlösning med föreslagna lägen för fördröjningsmagasin. Utgångspunkten är att en damm anläggs strax söder om planområdet och en damm anläggs där det öppna diket i Allerums mosse börjar. Det skulle kunna vara en mer tilltalande och mer kostnadseffektiv lösning att anlägga den västra dammen som en direkt utvidgning av diket. Denna lösning kräver dock en acceptans hos dikningsföretaget och länsstyrelsen och det krävs en anmälan till länsstyrelsen. Mellan dammarna anläggs en dagvattenledning. Denna ledning kan även komma att ta emot dagvatten från den södra delen av planområdet Kungshult 8:8. Detta avgörs vid projekteringen. Över ledningen eller på annan lämplig plats anläggs en sekundär avrinningsväg, se figur 2. Vid projekteringen avgörs om det ska dras en enkel markväg fram till dammen vid diket. Ett alternativ kan vara att göra dammen tillgänglig via fastigheten söder om diket som är aktuell för exploatering. Figur 1. Figuren visar föreslagen dagvattenlösning med föreslagna lägen för magasin. Figur 2. Figuren visar en ledning kombinerad med en sekundär avrinningsväg. Sid. 6 (8)

7 1.6 Höjning av planområdet lägsta del och sektion genom magasin Planområdets lägsta del behöver höjas för att få en säkerhetsmarginal till höga vattennivåer i Allerumsmosse, för att kunna avvattna fastigheterna och för att kunna dränera husgrunderna. Projekteringen får visa om det behövs en separat ledning för dräneringen av de byggnader som ligger lägst. Det kan även behövas dräneringsstråk inom fastigheter om fastigheter hamnar lägre än gatans nivå, se NSVA (2015). Figur 3 visar principerna för hur det lägsta området behöver höjas. Den röda linjen i figur 4 visar hur sektionen dragits. Ungefärligt läge för hur dagvattenledningen anläggs fram till första dammen visas med dubbel blå linje och principen för den första dammen visas (för exakta läget hänvisas till figur 1). Normalvattenytan och högvattenytan visas med ljusblå linjer. Längst till höger visas befintligt dike som höjdmässigt i princip sammanfaller med ny fördröjningsmagasinet damm intill diket. Fördröjningsmagasinet är ett torrt magasin och regleringen diskuteras i projekteringen. Figur 3. Figuren visar ungefär hur mycket som planområdet behöver höjas (röd linje) jämfört med befintlig markyta (grön linje). Ungefärligt läge för hur dagvattenledningen anläggs fram till första dammen visas med dubbel blå linje och principen för den första dammen visas (för exakta läget hänvisas till figur 1). Normalvattenytan och högvattenytan visas med ljusblå linjer. Längst till höger visas befintligt dike. Figur 4. Figuren visar hur sektionen dragits i figur 3. Sid. 7 (8)

8 1.7 Överskottsmassor Massorna från schaktning av dagvattendammarna ska hanteras på lämpligt sett och det kan krävas utrymme för detta. En del av massorna kan eventuellt användas för att höja de lågt belägna delarna av planområdet. En dela av massorna kan eventuellt användas för att höja marken så att det vatten som pumpas bort från dikets östra del till dikets västra del inte kan rinna tillbaka, se NSVA (2015). För övrigt ska massorna läggas på en högre nivå än den högsta nivå som vattennivån kan stiga till. 1.8 Referenser NSVA (2015). Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion. Sid. 8 (8)