Exploateringskontoret Projekt Hagastaden Projektansvarig: D1-PM docx. PM - PM/Allmänna dokument UTREDNING. D1 - Dagvatten.

Transkript

1 Projektansvarig: Dokumentnamn Dokumenttyp Projekteringsskede PM - PMAllmänna dokument UTREDNING Entreprenad Ansvarig part Konstruktör Uppdragsansvarig Konsult Per Boholm Bobo Ostojic Sweco Upprättad datum Dagvattenutredning Dagvatten Eugeniavägen ARBETSMATERIAL Ändring Ändring datum Ändring avser Ändrad av Lisa Kohlström Granskad av Datum Dokumentmall rev

2 Sida 2 (24) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRAV UTREDNINGSOMRÅDET PLACERING NY DETALJPLAN UTFORMNING YTAVRINNING INOM OCH FRÅN OMKRINGLIGGANDE OMRÅDEN FLÖDES- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR METOD INDATA NY DETALJPLAN RESULTAT FLÖDESBERÄKNINGAR FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING RENING OCH FÖRDRÖJNING VÄXTBÄDDAR MED SKELETTJORD LUFTIG SKELETTJORD SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA LÖSNINGAR HÖJDSÄTTNING SEKUNDÄRA AVRINNINGSVÄGAR FÖRDRÖJNING RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN SAMMANFATTNING... 24

3 D1 - PM docx Sida 3 ( 24 ) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Utredningso mrådet ligger i gränsen mellan Nya Karolinska i Solna stad och Hagastaden Dp1 i Stockholm stad, Figur 1. Detalj planeområde 1 som de södra delarna av ytredningsområdet tillhör har det tidigare tagits fram en systemhandling för (SH 2.0) som nu håller på att omarbetas till ett förfrågningsunderlag. Inom Hagastaden är kommungränsens dragning mellan Stockholms stad och Solna inte ändamålsenlig. Två delområden inom Hagastaden är nu därför aktuella för justering av kommungräns en. Östra delen av Eugeniavägen är ett av delområdena som idag tillhör Solna och ska överföras till Stockholm i och med kommande kommungränsjustering. För att möjliggöra kommungränsjustering krävs att en ny detaljplan upprättas för delområdet. En dagvattenutredning behöver tas fram som kan ligga till grund för den nya detaljplanen för det tillkommande delområdet från Solna. Den ska beskriva hur dagvatt net för befintliga och tillkommande delar ska tas omhand och renas. Den na dagvattenutredning beskriver de krav och riktlinjer som gäller och ger förslag på hur en bra dagvattenhantering kan uppnås för hela utrednings området inkluderat det nya det aljplaneområdet. Den fokuse rar också direkt på hur föroreningsbelastningen det nya detaljplaneområdet kommer att påverkas av den tänkta exploateringen. Brunnsviken :44 Vasastaden Figur 1 Detaljplane området Dp1 inrin ga t med rött. Utrednings området markerat med gult.

4 Sida 4 (24) 1.2 Förutsättningar och krav De övergripande målen för dagvattenhanteringen i Hagastaden är formulerade i dagvattenstrategin för Stockholms stad 1. Enligt den ska dagvattenhanteringen i staden: 1. Förbättra vattenkvalitén i stadens vatten 2. Vara robust och klimatanpassad 3. Nyttjas som resurs och vara värdeskapande i stadsmiljön Strategin för att åstadkomma detta är att: 1. Vidta åtgärder vid källan genom att till exempel maximera andelen genomsläppliga ytor och eftersträva infiltration. 2. Dimensionera och höjdsätta dagvattensystemet så att det är anpassat till förväntade klimatförändringar samt framtida planerade utbyggnader. 3. Använda dagvatten för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön genom att integrera öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden och använda dagvattnet för bevattning av gatuträd och andra planteringar. För att förbättra vattenkvalitén i stadens vatten krävs rening av större delen av det dagvatten som avrinner från Hagastaden. Det innebär att så mycket dagvatten som möjligt i första hand ska ledas till en grönyta och i andra hand till ledning. På allmän plats sker detta genom att man leder in dagvatten till gatuträd och parker. Dagvatten från de tyngst trafikerade gatorna kommer att ledas till ett avsättningsmagasin Ett robust dagvattensystem består av tre delar: LOD som kan ta emot och rena de mindre regnen, samt sekundära avrinningsvägar som kan avleda regn som är större än vad ledningsnätet är dimensionerat för. Ledningsnätet i Hagastaden är dimensionerat för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,2. Vidare ska höjdsättningen göras så att instängda områden inte bildas. Dagvatten ska kunna avrinna på markytan till recipienten vid de tillfällen då dagvattenledningsnätet blir överbelastat. Nya riktlinjer Sedan dessa mål togs fram har Stockholm Vatten tagit fram nya riktlinjer som framförallt fokuserar på rening av dagvatten. Kortfattat så innebär det att de första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas. 1 Dagvattenstrategi Hagastaden, Stockholm stad,

5 D1 - PM docx Sida 5 ( 24 ) 2 Utrednings området I nformation som vanligtvis tas med i da gvattenutredningar s om t.ex. recipientbedömning och hydrogeologiska förhållanden har inte tagits med i denna utredning. Information om detta hänvisas istället till d agvattenstrategin 2 för Hagastaden som tagits fram tidigare. 2.1 Placering Eugeniavägen är beläg en precis på gränsen mellan två kommuner. På den norra sidan ligger Solna och på den södra Stockholm. Utredningsområdet sträcker sig från korsningen Häls ingegatan i väster till Uppsala vägen i öster, Figur 2. Söder om Eugeniavägen ligg er d e nya områdena i Hagastaden som ingår i östra delen av detaljplan :44 Figur 2 Utredningsområdet, Eugeniavägen markerat med rött. 2 Dagvattenstrategi Hagastaden, Stockholm stad,

6 Sida 6 (24) Ny detaljplan Delar av Eugenivägen som tidigare tillhört Solna som det nu ska tas fram en ny detaljplan för visas i Figur 3. Figur 3 Blåstreckad linje är den gamla kommungränsen. Grå markerad yta är området som omfattas av den nya detaljplanen. Ny kommungränsen markerat ungefärligt med grönt. 2.2 Utformning Eugeniavägens utformning är i detta skede fortfarande under bearbetning. I dagsläget är gatan bomberad. Den totala bredden inklusive gång och cykelbanor kommer att vara ca 25 m, Figur 4. Körbanan kommer att utgöra ca 7 m med plats för parkering och angöring 2.4 m på vardera sida på vissa sträckor. Det ger en bredd på gång och cykelbanan som varierar mellan 7 och 9.5 m.

7 Sida 7 (24) Figur 4 Urklipp från trafiks arbetsmaterial dwg-fil Eugeniavägen Ytavrinning inom och från omkringliggande områden Eugeniavägen är bomberad och lutar österut från Alfhild Tamms Gata, Figur 5. Vattnet som avrinner västerut kommer rinna ner längs med Hälsingegatan. Gatorna söder om området lutar kraftigt söderut vilket gör att det inte kommer rinna in något vatten söderifrån.

8 Sida 8 (24) Figur 5 Höjdpunkt på gatan delar upp avrinningen mot öster och väster. Utredningsområdet markerat med rött. Det har gjorts en skyfallskartering för Hagastaden 3 som visar översvämningsrisken vid skyfall. Höjdmodellen är uppbyggd av laserscannad höjddata som kompletterats med planerade och befintliga vägar och byggnader i området. Befintliga höjder i Solna ligger lägre än de projekterade för Eugeniavägen. Det har i karteringen antagits att Solna delen i framtiden kommer att anslutas till Eugeniavägen så att vattnet med självfall kan rinna in på Eugeniavägen. I skyfallskarteringen har det redovisats två scenarier för att visa vilka konsekvenser det kan få om man inte anpassar höjderna. Scenario 1 med de befintliga höjderna och scenario 2 där höjderna är korrigerade. Figur 6 visar scenario 1 och Figur 7 scenario 2. 3 Tekniskt PM Skyfallskartering Hagastaden v 2.1. Sweco,

9 Sida 9 (24) Figur 6 Områden som riskerar att bli översvämmade vid ett 100-årsregn (gulmarkerat) om höjdsättningen i Solna förblir oförändrad 4. Utredningsområdet markerat med rött. Även när höjderna har korrigerats ser man att det kommer att rinna mycket vatten och tillfälligt blir stående på Eugeniavägen, Figur 7. 4 Tekniskt PM Skyfallskartering Hagastaden v 2.1. Sweco,

10 Sida 10 (24) Figur 7 Områden som riskerar att bli översvämmade vid ett 100-årsregn (gulmarkerat) med korrigerad höjdsättning på Solna sidan 5. Utredningsområdet markerat med rött. I samordningsmodellen för Hagastaden visar projekterad vägyta 6 för de anslutande gatorna från Solna att det ligger en större lågpunkt på en av gatorna, Figur 8. Om det här riskerar att bli en lika stor översvämning som i Figur 6 är svårt att säga men det finns definitivt en risk om inte höjdsättningen beaktas. På södra delen av Eugeniaterrassen, längst ut till öster på Eugeniavägen, finns också en lågpunkt inritad, Figur 8. I Figur 7 kan man se att vattnet kommer ansamlas på den ytan. Slutsatsen av skyfallskarteringen är att det rinner in mycket vatten till området från Solna sidan och att det finns risk att det uppstår översvämningar om höjdsättningen inte görs korrekt och med hänsyn till så pass stora regn som ett 100-årsregn. 5 Tekniskt PM Skyfallskartering Hagastaden v 2.1. Sweco, T1-300-W Byggnet Hagastaden,

11 Sida 11 (24) Figur 8 Identifierade riskområden (grönt) utifrån skyfallskartering och föreslagen höjdsättning. Utredningsområdet markerat med rött.

12 Sida 12 (24) 3 Flödes- och Föroreningsberäkningar 3.1 Metod För flödes- och föroreningsberäkningar har beräkningsverktyget Stormtac v använts. I verktyget beräknas flödes och fördröjningsvolymer enligt Svenskt Vattens P Föroreningsberäkningar genomförs för ett scenario när Eugeniavägen är färdigbyggd och ett scenario där vattnet också renas innan det leds vidare till dagvattenledningsnätet. Reningsberäkningarna förutsätter att de första 20 mm regn leds in och fördröjs i föreslagna växtbäddar och skelettjord, kap Då utredningsområdet idag är en stor byggarbetsplats som ständigt förändras och har gjort det sen många år tillbaka så är det svårt att göra föroreningsberäkningar för befintligt läge utan att det blir missvisande. Det finns heller inga schabloner i beräkningsverktyget Stormtac som passar in på den skiftande markanvändningen. I denna utredning redovisas därför bara scenariot där Eugeniavägen är färdigbyggt med och utan föreslagna reningsåtgärder. Flödesberäkningarna utförs för ett regn med återkomsttid 20 år och klimatfaktor 1.25 för att kompensera för framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. Anledningen till att det inte dimensioneras för ett 10-årsregn som resterande delen av Dp1 är att det kommit nya riktlinjer från Svenskt Vatten för val av återkomsttid på regn. Dagvattenledningsnätet i Eugeniavägen kommer heller inte att ledas via Dp1 utan ledas ner mot Uppsalavägen och behöver därför inte anpassas till Dp1. För beräkning av flöden efter att de första 20 mm regn har fördröjts används ett samband från Svenskt Vattens P Sambandet ger att om man fördröjer de första 20 mm av ett regn med återkomsttid 20 år så ökar den dimensionerande varaktigheten för regnet med 15 min. D.v.s. om den dimensionerande varaktigheten från början är 15 min så blir den dimensionerande varaktigheten med fördröjningen av de första 20 mm = 30 min. En längre varaktighet ger i sin tur en lägre regninstensitet och därmed ett mindre flöde. Då det inte finns en självklar väg att avleda kraftiga regn ytligt när ledningsnätet går fullt så har även en fördröjningsvolym beräknats för att visa vad som krävs för att kunna fördröja ett 100-årsregn från utredningsområdet och omkringliggande mark om det inte går att få till bra sekundära avrinningsvägar. Fördröjningsvolymsberäkningarna har utförts med ett utflöde motsvarande ett 20- årsregn med klimatfaktor Publikation P110. Svenskt Vatten, Publikation P110, Figur Svenskt Vatten,

13 Sida 13 (24) 3.2 Indata För flödesberäkningarna har området delats upp i 4 avrinningsområden, 2 som avrinner österut och 2 som avrinner västerut, Figur 9. Ytor som avrinner till Eugeniavägen från omkringliggande områden (Solna) har räknats med för att få korrekta flöden som rinner genom området. Den planerade höjdsättning i Solna är hämtad från rapport Dagvatten Norra Hagastaden 9 för att få korrekta avrinningsområden. Tabell 1 Indata avrinningsområden för flödesberäkningar. Östra Avrinningsområdet Västra Avrinningsområdet Västra delen av utredningsområdet Östra delen av utredningsområdet Area Avrinningskoefficient 3.03 ha 0,6 0,75 ha 0, ha ha 0.8 För föroreningsberäkningarna har utredningsområdets area och marktyp används, Tabell 2. Tabell 2 Indata föroreningsberäkningar. Area Marktyp Avrinningskoefficient Utredningsområdet 0,87 ha Väg 0,8 9 Dagvatten Norra Hagastaden. Sweco,

14 D1 - PM docx Sida 14 ( 24 ) :44 Figur 9 Östra (Ö) och Västra (V) avrinningsområdet samt östra och västra delen av utredningsområdet markerat med rött Ny D etaljplan För det nya detaljplaneområdet har föroreningsberäkningarna utförts för scenariot efter exploatering samt efter exploatering med rening. Områdets marktyp redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Indata föroreningsberäkningar. Nya Detaljplan e område t efter exploatering 3.3 Resultat Flödesberäkningar Area Marktyp Avrinningskoefficient 0, 46 ha Väg 0,8 I Tabell 4 visas resultatet av flödesberäkningarna för ett regn med återkomsttid 20 år. Fördröjning och rening av de första 20 mm regn bidrar till längre dimen sionerande varaktighet vilket ge r kraftigt minskade flöden från området. För d et västra och östra avrinning sområdet redovisas flöden om det hypotetisk t fördröjs 20 mm äv en i delarna som ligger i Solna.

15 Sida 15 (24) Tabell 4 Resultat flödesberäkningar vid ett regn med återkomsttid 20 år och klimatfaktor 1.25 med och utan fördröjning av de första 20 mm. Dimensionerande varaktighet Flöde vid ett 20-årsregn Östra avr.området 10 min 650 ls Västra avr.området 10 min 190 ls Östra avr.området med fördröjning av 20 mm Västra avr.området med fördröjning av 20 mm 24 min 450 ls 20 min 130 ls Östra delen av utredningsområdet Västra delen av utredningsområdet Östra delen av utredningsområdet med fördröjning av 20 mm Västra delen av utredningsområdet med fördröjning av 20 mm 10 min 200 ls 10 min 54 ls 20 min 160 ls 16 min 40 ls Anledningen till att differensen mellan varaktigheterna före och efter fördröjning skiljer sig mellan områdena är för att när man räknar på flöden aldrig använder kortare varaktigheter än 10 min. Är det mindre avrundar man uppåt till 10 min. De dimensionerande varaktigheterna är ofta mindre än 10 min på små områden. När man lägger på 15 min extra varaktighet på två tillsynes lika varaktigheter på 10 min så kan det egentligen vara så att det ena området har 6 min varaktighet. Tabell 5 visar volymen vatten som behöver fördröjas vid ett 100-årsregn om man räknar med att dagvattenledningsnätet tar hand om flödet motsvarande ett 20-årsregn.

16 Sida 16 (24) Tabell 5 Erfordrad fördröjningsvolym vid ett 100-årsregn med ett utflöde motsvarande ett 20-årsregn som tas om hand i ledningssystemet. Flöde vid ett 100-årsregn Erfodrad fördröjningsvolym för 100-årsregn med utflöde ofördröjt 20-årsregn Östra avr.området 1100 ls 160 m 3 Västra avr.området 320 ls 46 m 3 Östra delen av utredningsområdet Västra delen av utredningsområdet 340 ls 48 m 3 91 ls 14 m Föroreningsberäkningar Nya detaljplaneområdet Föroreningsberäkningarna visar att både halterna och de årliga mängderna minskar kraftigt med de föreslagna åtgärderna, Tabell 6 och 7. Tabell 6 Resultat föroreningshalter från detaljplane området med och utan rening av de första 20 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl Utan rening , ,0096 Med rening , ,029 0,005 Reningseffekt (%) Tabell 7 Resultat föroreningsmängder per år från detaljplaneområdet med och utan rening av de första 20 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Utan rening Med rening Avskiljd mängd

17 Sida 17 (24) Utredningsområdet Föroreningsberäkningarna visar att både halterna och de årliga mängderna minskar kraftigt med de föreslagna åtgärderna, Tabell 8 och 9. Tabell 8 Resultat föroreningshalter från utredningsområdet med och utan rening av de första 20 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl ugl Utan rening , ,0096 Med rening , ,029 0,005 Reningseffekt (%) Tabell 9 Resultat föroreningsmängder per år från utredningsområdet med och utan rening av de första 20 mm regn enligt förslag i kap. 4. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Utan rening Med rening Avskiljd mängd

18 Sida 18 (24) 4 Förslag på dagvattenhantering 4.1 Rening och fördröjning De första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas. Det ger att en total volym V som behöver fördröjas inom området. Volymen fås genom att multiplicera områdets reducerade area med antalet millimetrar som ska fördröjas. V = A red x 0.02 Områdets yta på 0.87 ha ger att totalt 140 kubikmeter vatten behöver fördröjas. Lämpligaste sättet att fördröja och rena så pass stora mängder vatten och samtidigt synliggöra dagvattenhantering och bidra till gestaltningen är att utnyttja gatans lutning (bomberad) och leda vattnet till växtbäddar längsmed gatans sidor. Med en sådan placering av växtbäddarna kan även vatten från trottoarer ledas in på ett enkelt sätt. Det är rimligt att anta att det inte kommer att fungera att ha växtbäddar kontinuerligt längs med hela gatans sidor p.g.a. in- och utfarter, parkeringar och diverse andra ting som ska rymmas. Där det inte fungerar att sätta växtbäddar föreslås det skelettjord som sammanbinder växtbäddarna under marken. Dessa kan också utnyttjas för rening och fördröjning Växtbäddar med skelettjord Växtbäddarnas utformning är förenklat betongfundament som placeras ut i en rektangel som man fyller med växtjord. I växtjorden placeras sedan trädet. Utanför betongfundamenten omgärdas växtbädden av skelettjord dit rötterna är tänkta att söka sig ut. Uppbyggnaden av skelettjorden kan utformas på flera olika sätt beroende på vad man väljer att blanda upp makadamen med. Tidigare har det i Hagastaden valts att användas biokol. För hantering av dagvatten föreslås växtbäddarna att vara nedsänkta gentemot omkringliggande mark. Då kan vatten ledas in på ytan och fördröjas tills det hinner infiltrera ner i växtbädden. I det här fallet föreslås det en nedsänkning på ca 15 cm. Utöver volymen ovanpå växtbädden kan även porvolymen i växtjorden och omkringliggande skelettjord tillgodoräknas för fördröjning och rening. Det ger följande fördröjningsförutsättningar: En längdmeter växtbädd som är 3 m bred och nedsänkt 15 cm kan fördröja minst 0.45 kubikmeter vatten, plus den volym som kan fördröjas i jorden 100 m växtbädd ger en fördröjningsvolym på minst 45 kubikmeter Inledning av vattnet till växtbädden kan ske på flera sätt. Från gatan föreslås att vattnet leds in via brunnar med gallerbetäckning då det vid snöröjning t.ex. är en risk att öppningar i kanstenen för inledning av dagvattnet lätt körs sönder. Brunnen kan utformas på två sätt för att leda in vattnet. Antingen med en inloppsledning som

19 Sida 19 (24) vattnet leds in via, ett sätt som bl.a. använts i Norra Djurgårdsstaden eller via en inloppsbrunn. Brunn med inloppsledning till växtbädd I detta alternativ fungerar brunnen som en vanlig dagvattenbrunn bortsett från att det på ledningen ut från brunnen som leder in vattnet till växtbädden sitter en 90-graders krök, Figur 10. Kröken är till för att hindra skräp som flyter på ytan i brunnen från att ta sig in i växtbädden. Brunnen lämpar sig bra både om växtbädden ligger nära gatan, eller en bit ifrån, eftersom vattnet rinner från brunnen i en ledning som kan anpassas längdmässigt. Dagvattnet i brunnen kommer vara stående upp till nivån för utloppsledningen, vilket innebär att dagvatten även vid mindre regn kommer att ledas in direkt till växtbäddarna. Denna lösning innebär dock att risken för frysskador kan öka. För att undvika detta kan dräneringshål borras en bit under utloppet, vilket minskar risken för frysskador och igensättning. Nackdelen med det kan då vara att allt vatten inte rinner in i växtbädden men det kan också ses som att det omhändertas genom infiltration i marken utanför brunnen. Alternativt tar man bort 90-graders kröken men då tappar man funktionen med att skräp på ytan inte leds in till växtbädden. Det kan dock lösas genom att växtbädden utformas med en slamficka precis där vattnet kommer in. Figur 10 T.v. Inledning av dagvatten ytligt till växtbädd via brunn med inloppsledning från gata. T.h. alt. brunn med krök på inloppsledning och dräneringshål.

20 Sida 20 (24) Inloppsbrunn Inloppsbrunn lämpar sig bra om avståndet mellan gatan och växtbädden är kort. Brunnen är utformad med en öppning i sidan på brunnsbetäckningen där vattnet leds ut och sedan vidare ut genom en öppning i kantstenen, Figur 11. Betäckningen kan som i figuren göras tät i botten eller vara öppen beroende på om man vill ha en sandfångsbrunn direkt under betäckningen. Väljer man en tät botten kan växtbädden utformas med en slamficka vid inloppet där vattnet leds in. Fördelen med brunnen är att det inte finns en inloppsledning med en krök på som riskerar att tryckas sönder när vattnet i brunnen fryser. Den riskerar inte heller att slås sönder när brunnen ska slamtömmas. Vattnet som leds in till växtbädden kan också ledas in på en högre nivå vilket gör att växtbädden kan göras grundare. Nackdelen är att skräp som flyter lättare följer med vattnet in i växtbädden. Figur 11 Inledning av dagvatten till växtbädd via inloppsbrunn. (Figur ritad av AJ landskapsarkitekter) Vattnet från trottoaren leds lättast in i växtbädden ytligt. Antingen nollas kanstenen runt växtbädden så vattnet kan rinna in på bred front eller så görs öppningar i kanstenen där vattnet kan ledas in. För att t.ex. leda vattnet från ytan mellan två växtbäddar in till växtbäddarna eller till öppningar i kantstenen används lämpligast ränndalsplattor.

21 Sida 21 (24) Fördelen med att leda in vattnet ytligt är att det får infiltrera ner genom växtbädden och på så sätt renas och fördröjs vattnet maximalt. Om man inte vill ha nollad kantsten eller öppningar i kantstenen kan man utnyttja luftbrunnarna som ofta sätts i anslutning till växtbäddarna för att leda ner vatten. Istället för att rännorna leder vattnet till öppningar i kantstenen så leds vattnet till luftbrunnarna där det perkolerar ut i skelettjorden, Figur 12. I de fall där träden står i en öppen växtbädd som har stor kontaktyta med luften kan träden anses få tillräckligt med luft för att en luftbrunn inte ska behövas. Då kan vattnet rinna hela vägen ut på gatan istället och där ledas in i växtbädden via någon av brunnstyperna som beskrivits tidigare. Figur 12 Inledning av vatten från trottoar via ränndalsplattor till luftbrunn (Foto: Björn Embrén) Luftig Skelettjord Luftig skelettjord är ett magasin man lägger under markytan som består endast av makadam, storlek mm fungerar bra för att få en bra bärighet både under gata och under trottoar. För att leda in vattnet från gatan till skelettjorden är det lättast att sätta en brunn med gallerbetäckning i låglinjen på gatan. Brunnen ska vara av typ perkolationsbrunn med hål i sidorna för att kunna leda ut vatten till skelettjorden. Brunnen sätts så att den sticker ner i skelettjorden enligt Figur 13. Vilken typ av perkolationsbrunn man väljer är av mindre vikt, antingen väljs en prefabricerade men det går också bra att ta ett stigarrör och göra hålen själv. Det viktiga är att det finns tillräckligt mycket hålyta för att leda ut mycket vatten snabbt. Djupet och brädden på skelettjorden avgör hur mycket vatten som kommer att kunna fördröjas. På Eugeniavägen med sina breda trottoarer känns det rimligt att tänka sig att det går att få till en sektion på skelettjorden som är minst 4 m bred och 1 m djup. Hålrumsvolymen i makadam är ca 30 %. Det ger följande fördröjningsförutsättningar:

22 Sida 22 (24) En längdmeter luftig skelettjord kan fördröja 0.9 kubikmeter vatten. 100 m luftig skelettjord ger en fördröjningsvolym på 90 kubikmeter. Figur 13 Typsektion luftig skelettjord med inledning av vatten från gata och trottoar Sammanfattning av föreslagna lösningar För att kunna fördröja 140 m 3 dagvatten kombineras Växtbäddar med skelettjord och Luftig skelettjord tills man uppnår önskad fördröjning. Det skulle t.ex. kunna se ut enligt Tabell 10. Tabell 10 Beräkningsexempel för att avgöra hur mycket som behövs av respektive lösning. Växtbädd med skelettjord Sträcka Fördröjningsvolym 110 m 110 x 0.45 = 50 m 3 Luftig skelettjord 100 m 100 x 0.9 = 90 m 3 Total fördröjningsvolym 140 m 3

23 Sida 23 (24) 4.2 Höjdsättning Sekundära avrinningsvägar Den västra delen av Eugeniavägen som avrinner ner via Hälsingegatan och vidare ner mot Norra Stationsgatan fungerar väl för att avleda vattnet ytligt när dagvattenledningsnätet går fullt. Det finns inga identifierade lågpunkter där vatten kan riskera att ansamlas. Den största delen av Eugeniavägen lutar österut. På vändplatsen längst österut (Eugeniaterrassen) finns en lågpunkt. Bebyggelsen runtomkring bör höjdsättas så att vattnet inte kan nå fastigheterna innan det rinner vidare. Förslagsvis kan Eugeniaterrassen höjdsättas om så att vattnet kan ledas ut på Bellmansterassen och därifrån ledas ner mot östra hagastaden och Uppsalavägen. Anslutningen ner till Uppsalavägen från Bellmansterassen bör studeras närmare i projekteringen för östra hagasten för att se vilka möjligheter som finns. Anslutningarna från Solna in på Eugeniavägen ligger egentligen utanför utredningsområdet. Det känns dock angeläget att ta upp att höjdsättningen av dessa är viktigt då det i dagsläget rikserar att bli översvämningar som även påverkar framkomligheten på Eugeniavägen. Alla vägar in från Solna bör höjdsättas så att vattnet med självfall kan rinna in till Eugeniavägen och inte bli stående i korsningarna Fördröjning Om det visar sig att det inte går att få till en höjdsättning som möjliggör att dagvattnet på ett bra sätt kan avrinna på ytan ut från området när ledningsnätet går fullt så finns alternativet att anlägga fördröjningsmagasin. Volymer motsvarande att klara att fördröja flödet från ett 100-årsregn har beräknats i kap. 3. Det ska dock kommas ihåg att detta är en sekundär lösning som inte ersätter funktionen med ytlig avrinning helt. Kommer det t.ex. ett regn större än ett 100-årsregn kommer magasinet inte att räcka till och då behöver vattnet fortfarande kunna ledas vidare utan att det orsakar skador. Det vi åstadkommer med en magasinslösning är att förskjuta scenariot kraftigt till hur ofta det kommer att inträffa Rening och fördröjning av dagvatten För att möjliggöra inledning av dagvatten till föreslagna reningsanläggningar (växtbäddar) på bägge sidor av gatan krävs det att vägen och trottoarer lutar mot dessa. Gatans föreslagna bombering och trottoarernas skevning från fasad mot gata ger goda möjligheter för detta.

24 Sida 24 (24) 5 Sammanfattning För att uppnå målet med att rena och fördröja de första 20 mm av ett regn har det föreslagits att vattnet ska ledas till växtbäddar med skelettjord i första hand och till luftig skelettjord (typ makadammagasin) i andra hand. Det finns gott om utrymme för att få plats med dessa då gång och cykelbanor på gatans sidor är rejält tilltagna. Med föreslagen mängd växtbäddar med skelettjord kommer föroreningarna från detaljplaneområdet och hela utredningsområdet att minska kraftigt. Höjdsättningen av området är viktig då det kommer mycket vatten rinnande in i området från Solnasidan, norrifrån. Vattnet som kommer norrifrån kan riskera att fastna innan Eugeniavägen om höjdsättningen inte görs korrekt då befintlig markyta i Solna idag ligger lägre. Avrinningen på Eugeniavägen kommer med föreslagen höjdsättning att ske åt två riktningar. Västra delen av Eugeniavägen kommer att avrinna västerut ner längsmed Hälsingegatan och den östra delen avledas ner mot Uppsalavägen via Bellmansterassen.