Svarte Utredning för VA och höjdsättning

Transkript

1 Malmö Uppdragsnummer:

2 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Ingående personal Följande underlag har använts i uppdraget UTREDNING VA SVARTE Dagvatten Spillvatten och vatten MASSDISPONERING Förutsättningar Massberäkning... 9 BILAGOR 101M Utformningsplan med höjder och VA 101M Schakt- och fyllnadsplan

3 3 (9) 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Svarte önskar Midroc göra en exploatering av småhus, radhus och suterränghus. Området gränsar i öster till järnvägslinjen Malmö-Ystad och i norr till Skönadalsvägen. Området enligt översiktskartan nedan som planeras att bebyggas består av ca 14 ha kuperad åkermark. Figur 1. Översiktskarta. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att utföra en översiktlig höjdsättning för gator och byggnader samt utreda möjligheterna att avleda och försörja området med en självfallslösning för dagvatten och spillvatten. Förutsättningarna för höjdsättningen bestäms utifrån befintligt va-system samt

4 4 (9) anslutande gator och grönområden. Projektet syftar också till att få fram riktlinjer för VAhanteringen vad gäller dagvattenfördröjning, och lämpliga anslutningspunkter. 1.3 Omfattning Uppdraget skall klargöra möjligheterna att avleda dagvatten och spillvatten höjdmässigt inom området. För vattenförsörjning och spillvattenförsörjning har anslutningspunkt/er lämnats av Ystad kommun. Baserat på fasta höjder inom området och randområdet samt förutsättningar för avvattning av området har en höjdsättningsplan tagits fram, se ritning 101M0501. Dessutom har massförflyttningar och totala schakt- och fyllnadsmängder beräknats. 1.4 Ingående personal Från Midroc har följande personer medverkat: Anders Koch Ombud Lina Knutsson Projektledare Från Ystad kommun har följande personer medverkat: Christina Molin Va-chef Lars Mellberg Va-ingenjör Från Tyréns AB har följande personer medverkat Magnus Wallin Uppdragsansvarig Mats Vernersson Fackansvarig VA Jessica Persson Fackansvarig Gata/Mark Från Anders Blomqvist Arkitektkontor AB har följande personer medverkat: Anders Blomqvist Arkitekt 1.5 Följande underlag har använts i uppdraget Översiktlig geoteknisk undersökning daterad Situationsplan från arkitekt daterad Som underlag för befintlig mark har vi använt oss av laserscanning från kommunen. Underlagen från kommunen är i höjdsystem RH2000. Befintliga vattengångar är hämtade från Ystad kommuns ledningsunderlag spill-, dagoch vattenledningar. Inmätning av befintligt dagvattensystem i området (ej kommunalt dagvatten). Grundkarta utgörs av primärkarta erhållen från Arkitekt.

5 5 (9) 2 Utredning VA Svarte Föreslagna lägen för VA-ledningarna (dagvatten, spillvatten och vatten) är redovisade på ritning 101M Dagvatten Förutsättningar för dagvattenhantering Enligt intervju med Ystad kommun finns inga närliggande kommunala befintliga ledningar att nyttja för dagvattenavledning från det nya området. Utredningen har tittat på olika scenarier: Avledning till vattendrag Öster om området som avvattnar Finnamossen. Avledning med ny utloppsledning till havet. Utnyttja befintligt dagvattensystem för området (jordbruksdräneringar med ledningar) Utifrån ovanstående lösningar valdes att gå vidare med att i fält kontrollera det befintliga dagvattensystemet i området. På ritning 101M redovisas befintligt dagvattensystem i området från gamla dikningskartor och inventering i fält Dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhantering Vid beräkningar av intensitet för regn med olika varaktigheter har Dahlströms formel (2010) använts. Se Svenskt Vattens Publikation 104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem ekvation 1-5. Den sammanlagda gemensamma avrinningskoefficienten för områdena har satts till 0,4 utifrån angivna avrinningskoefficienter enligt tabell 4.8 i Svenskt Vattens publikation Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Gällande grönytor har avrinningskoefficienten bedömts till 0,1 i enlighet med tabell 4.8. Om ytornas beskaffenhet ändras eller om ytorna flyttas så kommer även behovet av utjämningsvolym att förändras. Dagvattensystemet dimensioneras för ett 10-årsregn. Inom området bör inte lågpunkter anläggas där översvämning inte kan accepteras. Detta ska beaktas vid en projektering.

6 6 (9) Kapacitetberäkning befintligt dagvattensystem Befintlig utloppsledning, se ritning 101M0502, går igenom väg 9 och mynnar i slänterna invid havet. Röret har en utloppsvattengång på +4,02. Utloppsledningen är en D225 btg med en kraftig lutning på ca 30 promille vilket ger en maximal kapacitet på 80 l/s. Utifrån kommunens höjdkurvor och inmätning från området har en uppskattning av avrinningsområdet gjorts till 31,7 ha. För vidare beräkningar av dagvattnet har utloppsflöde beräknats till: 80 / 31,7 = 2,5 l/s per ha Principlösning för ledningar och magasin inom planområdet Utredningen har arbetat med två olika scenarier: Fyra mindre dammar (ett för varje delområde och ett gemensamt) Skiss visande scenario med fyra fördröjningsdammar. 3 st belägna vid delområdena samt men gemensamt fördröjande magasin innan avledning till bef. D225 btg. Placeringen av dammarna är schematiskt redovisade.

7 7 (9) En damm för hela området. Det är viktigt att hålla isär dimensionering av ledningar och dimensionering av magasin när det gäller vilket regn som ger den värsta dvs dimensionerande situationen. För ledningar är det korta väldigt intensiva regn som alltid blir dimensionerande medan det för magasin är det regn som ger störst volym i förhållande till regnintensitet, hur länge det regnar och tömningsflödet under denna tid. Beräkningar har genomförts för att ta fram behov av utjämningsvolym som krävs för att utjämna dagvattnet från området till maximalt 80 l/s, vilket är kapaciteten på befintlig utloppsledning. Resultaten ger att vid ett 10-års regn krävs totalt 1700 m3 utjämningsvolym och att dimensionerande regn har en varaktighet som är 4 timmar. Denna typ av regn har en intensitet som är 23 l/s, ha. Möjligheten att ta fram en lösning som innebär att utjämningsvolymen fördelas på fyra mindre magasin har studerats. Tre av dessa placeras i befintlig bebyggelse enligt figur ovan. Den befintliga planen medger att dessa utjämningsmagasin får en utjämningsvolym som är mellan 200 och 250 m3. Om de ska göras större krävs att ytterligare tomter tas i anspråk. För att klara att fördröja dagvatten till motsvarande 2,5 l/s, ha krävs den dubbla volymen ( m3). Den tillgängliga volymen medger att dagvattnet utjämnas till motsvarande 20 l/s, ha i de tre dammarna inne i området. Det är ungefär samma intensitet som områdets dimensionerande regn har. Således kommer ett 10-års regn med varaktighet 4 timmar (med intensitet ca 23 l/s, ha) innebära att regnet rinner rakt igenom de tre magasinen i området eftersom tillåtet utflöde är 20 l/s, ha. Därför måste det sista magasinet dimensioneras för regn från hela området dvs ha en utjämningsvolym som är 1700 m3. Att anlägga tre magasin inne i området får således ingen effekt på behovet av utjämningsvolym i det fjärde magasinet utan det måste bli 1700 m3 utjämningsvolym oavsett. Däremot så har magasinen stor effekt på dimensionerande flöde för ledningarna. Det maximala flödet minskar med ungefär en fjärdedel, vilket innebär att ledningsdimensionen kan minskas. Dammen skall fungera som en utjämning innan utsläpp till befintligt D225 btg. Befintlig D225 btg bör undersökas via filmning för att statusbestämmas. Är utloppsledningen av sämre skick bör schaktfria metoder övervägas. Befintligt dagvattensystem som berörs av arbetet bör anslutas till föreslaget dagvattensystem/damm. Utredningen har endast tagit hänsyn till erforderlig magasinsvolym i dammen för att klara dagvattenfrågan. Önskas åtgärder i form av landskapsutformning kring dammen bör ett något större område tas i anspråk som dammområde inför en kommande projektering/anläggning.

8 8 (9) Fördröjning inom fastighetsmark Utredningen föreslår utsläpp från utjämningsdamm till befintlig dagvattenledning med dimension 225 btg innan korsning av väg 9. I övrigt föreslår utredningen direkta utsläppspunkter för fastigheter med hjälp av konventionella dagvattensystem Konsekvenser vid ett 100-årsregn För att konsekvenserna inte ska bli för allvarliga vid ett 100-årsregn rekommenderas en kartläggning av närliggande marker och diken i anslutning till området. Detta kan ske med hjälp av markmodellering och dagvattenmodellering för att säkerställa att en ev. översvämning sker på avsedda området och ej in på fastighetsmark. Generellt gäller för hela området att gator utformas med lutningar ut från området. Dvs. att instängda områden bör i möjligaste mån byggas/projekteras bort. 2.2 Spillvatten och vatten Anslutningspunkter är redovisade på bilaga 101M Föreslagna anslutningspunkterna är erhållna från Ystad kommun. Vatten och brandvatten för området är ej utrett. Ystad kommun håller parallellt med denna utredning på att undersöka befintligt- och eventuellt nytt vattenledningsnät för området Beräkning och Beräkningsförutsättningar spillvatten Spillvatten för området beräknas enligt Svenskt Vattens publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Utredningsområdets förbrukning har bedömts utifrån ca 750 brukare (ca 200 hushåll). Totalt beräknas förbrukningen för hela området uppgå till ca 13 l/s Spillvatten För spillvatten förutsätts en självfallslösning från områdena. Lutning för spillvattenledning bör ej understiga en lutning på 5 promille i en projektering. Angivna höjder på ritning är redovisa för att säkerställa en minimal lutning på 5 promille.

9 9 (9) 3 Massdisponering 3.1 Förutsättningar De förutsättningar som legat till grund för upprättandet av schakt- och fyllnadsplanen har varit följande: Området är mycket kuperat och höjdsättningen är gjord för att i största möjliga mån följa landskapet men med förutsättning att man kan leda ut dagvattnet. Överbyggnaden på gatorna är satt till 0,6 meter i massberäkningarna och till 0,4 meter på kvartersmark. Inom området varierar mulljorden mellan 0,2 0,5 meter och för beräkningarna har 0,35m matjordsdjup använts. Det förekommer även en del områden där det har påträffats torv i den geotekniska utredningen. Om byggnader eller gator ska grundläggas på torven så måste denna först grävas bort. 3.2 Massberäkning Med hänsyn till ovan nämnda förutsättningar har området höjdsatts. Ritning 101M visar föreslagen höjdsättning. Inom området kan behövas stödmurar för att ta upp högre höjdskillnader. Utifrån den gjorda höjdsättningen har modellering av massbehovet gjorts. På ritningarna 101M visas inom vilka områden överskott respektive underskott av massor uppstår. Modelleringen ger ett behov av m 3 schakt och m 3 fyll, vilket innebär att det finns ett överskott på ca m 3 i området. Till detta kommer schakt för gc-tunnel på ca m 3. Samtliga uppschaktade massor förutsätts vara av en sådan kvalitet att de kan återanvändas. Vid beräkningen har ingen hänsyn tagits till det behov av schakt som uppkommer som vaschakter samt schakt av dike. Kvartersmark närmast gatorna har grovterrasserats på en nivå som är ca 40 cm under färdig gatunivå. Anledningen till det är att överbyggnaden på kvartersmark antas ha en medeltjocklek som är 40 cm. Vegetationsytor har en överbyggnad som är mindre medan hårdgjorda ytor har en överbyggnad som är mer än 40 cm. Det blir ett överskott på m 3 matjord. En del av matjorden kan återföras till tomterna (ca 9000 m 3 ), en del till grönområden mellan och i delområdena (ca 5000 m 3 ), en del till bullervallen utmed järnvägen och trädplantering utmed huvudgator (ca m 3 ) men det är inte klargjort i nuläget var resterande massor kan placeras. Tyréns AB