Angöringsväg vid Exportgatan Dagvatten-PM för detaljplan för del av fastigheten Backa 866:830

Transkript

1 Angöringsväg vid Exportgatan Dagvatten-PM för detaljplan för del av fastigheten Backa 866:830

2 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 2 (19) Utveckling och projektavdelningen Stadsbyggnadsenheten Didrik Almqvist Sammanfattning Planen omfattar byggnation av ny angöringsväg till fastigheten Backa 22:2 och 22:3 på nuvarande allmän platsmark (fastigheten 866:830) som här består av grönområde. Inom planområdet har Kretslopp och vatten en större dagvattenledning, dim 1000 mm, som leder dagvatten ut till Göta Älv. Denna har dock begränsad kapacitet varför dagvatten bör fördröjas och avledas till recipienten via öppna dagvattenlösningar. Planområdet ligger nära Göta Älv och delar av området ligger i riskzonen för översvämning från havet. Enligt Skyfallsmodellen finns även viss risk för översvämning vid ett 100-årsregn. Därför bör höjdsättningen av planen göras så att angöringsvägen ändå kan användas vid dessa tillfällen vilket innebär att det maximala vattendjupet får vara 0,2 meter. Det är viktigt att vägen utformas på sådant sätt att inga nya instängda områden skapas. Vid ett framtida regn med en 30 års återkomsttid och en varaktighet av 10 minuter kommer dagvattenflödet från området vara 70,5 l/s enligt beräkningar. Volymen dagvatten som krävs kunna fördröjas inom fastigheten är 9,6 m 3. Ett mål är att dagvattnet från planområdet i största möjliga mån inte leds ut till recipienten utan hålls kvar och tillåts infiltrera i marken för att området inte ska förlora dess naturliga våtmarkskänsla. Beräkningar av föroreningshalterna i dagvattnet från den planerade vägen har genomförts för makadamdiken och svackdiken, som båda ses som passande fördröjningsmetoder för dagvattnet. Vid beräkningarna visade det sig att inga föroreningshalter överstiger de av Miljöförvaltningen satta gränsvärdena vid användandet av makadamdike. Dock så skulle ett makadamdike innebära att dagvattnet inte leds in i planområdet och tillåts infiltrera, utan istället kommer att ledas ut i recipienten. Vid beräkningarna av föroreningsmängderna i dagvattnet efter rening med svackdike erhölls resultatet att föroreningshalten för Kvicksilver (Hg) överstiger riktvärdet för vad som är godkänt, men överskridelsen är relativt liten. Park- och naturförvaltningen anser att ingreppet i området som ett svackdike innebär är okej, med kommentaren att eventuellt kan en damm eller utvidgning av svackdiket anläggas för att sänka föroreningshalterna ytterligare, samt gynna vattenlevande djur och växter. De påpekar dessutom att anläggningen av svackdiket måste göras så att de större träden inte påverkas negativt och att man bör detaljstudera dikets dragning på plats. Det är därför Kretslopp och vattens rekommendation att dagvatten fördröjs genom anläggning av ett svackdike.

3 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 3 (19) Innehåll 1. Uppdraget Befintliga förhållanden Inventering Recipient och avrinningsområde Geologi och markföroreningar Befintligt dimensionerande flöde och kapacitet Framtida förhållanden Skyfall och höga vattennivåer Framtida dimensionerande flöde och kapacitet dagvatten Krav på dagvattenfördröjning Förslag på fördröjnings- och reningsmetoder Slutsats och rekommendationer Bilagor Bilaga 1:Föroreningsreducering av makadamdike Bilaga 2: Föroreningsreducering av svackdike... 18

4 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 4 (19) 1. Uppdraget På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret har Kretslopp och vatten tagit fram detta PM för dagvatten för aktuell detaljplan för Angöringsväg vid Exportgatan. Syftet med utredningen är att ta fram planeringsförutsättningar för utbyggnad vad gäller dagvattenrelaterade frågor. Underlag som används vid framställandet av detta dagvatten-pm är: Ärendepresentation, tillhandahållen av Stadsbyggnadskontoret. Kartor från Kartverktyget solen Infovisaren (Geologi, föroreningar och info från MF och PoN som är relevant och som påverkar hur marken får användas ) Vatten såklart Vattenplan för Göteborg Svenskt Vattens publikation P110 Rapporten Dagvatten inom planlagda områden Rapporten Dagvatten, så här gör vi! Trafikförslag från Trafikkontoret Ekologisk och kemisk status från VISS, Länsstyrelsen StormTac 2. Befintliga förhållanden Planområdet ligger inom stadsdelen Backa, öster om Ringömotet i ett område dominerat av industrier. Området ligger längs med Exportgatan på sydöstra Hisingen intill Göta Älv och består av en liten grönområdesrest med lövskog på västra Göta älvstranden. Det omges av industrifastigheter på tre sidor och östra kanten leder ut mot Göta älv. Från Marieholmsbron i söder och ca 3 km norrut utgör området den sista resten grönområde med älvkontakt, se Figur 1. Figur 1 Orienteringskarta som visar planens lokalisering i staden.

5 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 5 (19) Figur 2 Orientering planområdet 2.1 Inventering För att skapa en bild över området gjordes en översiktlig inventering i maj och oktober Området består idag av ett litet grönområde med lövskog. Området är plant med svag lutning mot Göta Älv. I änden av planområdets östra del leds en dagvattenledning av betong med dimension 1000 mm ut i Göta Älv. Idag avvattnas planområdet med ytlig avvattning. I utkanten av planområdet mot fastigheten Backa 22:2 finns idag ett dike som med största sannolikhet uppkommit som ett resultat av områdets dagvattenavrinning. Diket har en bredd av drygt en meter och ligger mer än en meter under planområdet på dikets södra sida. Höjdskillnaden mellan diket och industriområdet på dess norra sida är uppskattningsvis 20 cm. Hur diket såg ut vid platsbesök 12/ visas i nedanstående figur:

6 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 6 (19) Figur 3 Befintligt dike som leder dagvatten i planområdets östra delar 2.2 Recipient och avrinningsområde Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Göta Älv. Avrinningsområdets utbredning framgår av figur 4. Från området rinner dagvattnet ner mot recipienten via dagvattenledningar och ytlig dagvattenavrinning för områden som ligger nära Göta Älv. Enligt VISS uppnår recipienten God kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilverföroreningar som förekommer i samtliga vattendrag i Sverige. Mängden näringsämnen i Göta Älv är god men försurningen klassificeras som hög. Figur 4 Karta över avrinningsområde. Röd cirkel markerar planområdet (Bildkälla: Stadsbyggnadskontoret, VA-verket, Göteborg, 2002)

7 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 7 (19) Enligt vattenplanen (Dagvatten inom planlagda områden) har recipienten prioriteringsklass 4 av totalt 4 där 1 är mest känslig och 4 är minst känslig. Denna klass är en sammanvägd bedömning av föroreningsbelastning samt värde för ekologi och rekreation. Planområdet har klass 3 vad gäller de avvattnande ytornas föroreningsbelastning. Tillsammans ger klasserna resultatet att enklare behandling krävs. Detta innebär att vid dagvattenhantering ska LOD, fördröjning, översilning, utjämningsmagasin eller avledning av öppet dike eftersträvas där så är möjligt och lämpligt. 2.3 Geologi och markföroreningar Utdrag ur jordartskartan visas i figur 5. Planområdet består av lera. Figur 5 Utdrag ur jordartskartan med planområdet markerat med röd ruta (Bildkälla: Infovisaren) Enligt Stadsbyggnadskontorets infovisaren finns det information angående föroreningar och den visade att det finns en risk för föroreningar på planområdet. Se Figur 6. Ej markerade ytor ska tolkas som att information saknas, föroreningar kan dock finnas ändå. Enligt den geotekniska utredningen för området förekommer ett hydrostatiskt portryck mot grundvattenytan, vars läge är ca 1 meter under markytan. Detta måste beaktas vid val av dagvattenfördröjande åtgärder för att försäkra att grundvatten inte leds bort från området.

8 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 8 (19) Figur 6 Förorenade områden i anslutning till planområdet.(bildkälla: Infovisaren) 2.4 Befintligt dimensionerande flöde och kapacitet I planområdet ligger idag en dagvattenledning i betong med en dimension av 1000 mm som för dagvattnet till den närliggande recipienten Göta Älv. Avrinningsområdet som för dagvatten till den aktuella ledningen har en storlek av ca 48,7 ha och visas i nedanstående figur. Figur 7 Avrinningsområde för aktuellt planområde, med rödmarkerat planområde. (Bildkälla: Solen) Dimensionerande regn för dämning till hjässa för ledningar med återkomsttiden 30 år har valts vid flödesberäkningar, då drygt halva avrinningsområdet består av industri- och affärsområden. Dimensionerande regnvaraktighet har enligt Svenskt Vatten P110 beräknats till 47 minuter och regnintensiteten blir därmed 122 l/s ha. Den reducerade arean beräknades, enligt Tabell 2 genom att multiplicera avrinningskoefficienterna för arean av delområdena flackt industriområde och något kuperat öppet byggnadssätt. Då avrinningskoefficienten för båda dessa områden är 0,5 behöver en sammanvägd avrinningskoefficient inte beräknas.

9 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 9 (19) Tabell 1 Delareor och avrinningskoefficienter för hela avrinningsområdet Det dimensionerade flödet beräknas enligt ekvation (1) nedan. För befintliga flöden har klimatfaktorn satts till 1,0 dvs. ingen förändring. (1) Figur 8 Ledningssystem för dagvatten omkring planområdet. För beräkningar av planområdet gäller samma förhållanden som beskrivits för hela avrinningsområdet. Dimensionerande regnvaraktighet för planområdet är 10 minuter och regnintensiteten blir därmed 328 l/s ha. Den reducerade arean beräknades, enligt Tabell 22 genom att multiplicera avrinningskoefficienterna för arean av delområdena naturområde och stig. Tabell 2 Beräkning av reducerad area, befintlig yta. Delområde Area [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad area [m 2 ] Industriområde , Bostadsområde , Totalt Delområde Area Avrinningskoefficient Reducerad [m 2 ] area [m 2 ] Grönområde ,1 880 Det dimensionerande flödet från planområdet beräknades enligt ekvation (2) nedan. För befintliga flöden har klimatfaktorn satts till 1,0 dvs. ingen förändring. Den allmänna dagvattenledningen med längd 206 m har dimensionen 1000 mm (BTG) med en teoretisk kapacitet vid fylld ledning av 2728 l/s, vilket är lägre än det potentiella (2)

10 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 10 (19) flödet från hela avrinningsområdet. Ledningen tycks alltså vara något underdimensionerad enligt handberäkningar. Beräkningar har inte gjorts enligt trycklinje i marknivå så det är därför ändå möjligt att ledningen klarar belastningen i praktiken. Ledningens avrinningsområde 0,88 ha uppskattas bidra till ett dimensionerande flöde av 29 l/s med en avrinningskoefficient på omkring 0,1. 3. Framtida förhållanden Syftet med detaljplanen är att anlägga en angöringsväg till fastigheterna Backa 22:2 och 22:3 via grönområdet. Marken ägs idag av kommunen men marken som vägen byggs på kommer tas över av fastighetsägarna. Vägens exakta utformning är ännu föremål för diskussion men det aktuella förslaget visas i figur 9. Vägens yta mäter ca 1200 m 2 och planområdet är totalt 8800 m 2. Figur 9 Preliminär skiss över planområdets utbredning. 3.1 Skyfall och höga vattennivåer Resultat av Göteborgs stads skyfallsmodell visas i Figur 10. Modellen visar på ytlig avrinning, inräknat ledningssystemets funktion vid regn med 100-års återkomsttid. De blåa områdena visar vatten som blir stående i instängda områden på grund av lågpunkter. 0,1-0,3 meter vatten kan samlas i den nordvästra och södra delen av planområdet. I den norra delen av planområdet där den tilltänkta nya vägen ska ansluta till fastighetens befintliga område kan det samlas mellan 0,5 m till mer än 1 meter vatten. Hänsyn bör tas till detta vid höjdsättning av marknivåer och nivå på färdig väg. Vid en översvämning av Göta Älv så förekommer risk för översvämning av planområdets östra delar, vilket illustreras i figur 11. Den östra delen av planområdet har en svag lutning i riktning mot Göta Älv.

11 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 11 (19) Figur 10 Utdrag ur skyfallsmodellen, planområdet markerat. Figur 11 Av Göta Älv översvämmade områden vid hög havsnivå år Framtida dimensionerande flöde och kapacitet dagvatten Den reducerade arean beräknades enligt Tabell 3. Tabell 3 Beräkning av reducerad area, framtida ytor. Delområde Area [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad area [m 2 ] Väg ,8 960 Grönområde ,1 760 Totalt , Det dimensionerande flödet beräknades på samma sätt som det befintliga flödet enligt ekvation 3 nedan. Dock används här en klimatfaktor på 1,25 för att kompensera för förhöjda regnintensiteter på grund av klimatförändringar.

12 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 12 (19) I detta scenario ökas flödet med ca 42 l/s jämfört med befintligt flöde. Ett 10 minuter långt 30-årsregn med flödet 70,5 l/s genererar ungefär 42 m 3 dagvatten. Det tillkommande dagvattnet kan ledas bort med en servisledning med lutningen 20 promille och dimension 250 mm vilket ger en kapacitet på 90 l/s. Eftersom ledningen i planområdet redan framstår som överbelastad och dagvattnet bör renas innan det når recipienten vore dock en öppen dagvattenlösning att föredra framför användandet av en servisledning. 3.3 Krav på dagvattenfördröjning Kretslopp och vatten ställer krav på att 10 mm vatten per kvadratmeter hårdgjord yta ska fördröjas. Avvattningen ska dessutom göras trög och reningskrav enligt Miljöförvaltningen ska följas. En reducerad yta om 960 m 2 innebär att 9,6 m 3 dagvatten behöver fördröjas inom fastigheten. (3) 3.4 Förslag på fördröjnings- och reningsmetoder Som tidigare nämnts ska 9,6 m 3 dagvatten kunna fördröjas inom planområdet. Öppna dagvattenlösningar är att föredra som fördröjningsmetod då systemet blir mer robust och rening av dagvattnet sker via infiltration eller sedimentation. Dagvattenlösningarna ska planeras med hänsyn till de geologiska förutsättningarna där infiltrationen är bäst. Det råder ett samförstånd med PoNF att planområdet ska ha våtmark och att vi därför i största möjliga mån ska hålla kvar dagvatten i området, snarare än att leda ut det till recipienten. Vidare har ett avtal slutits med PoNF om att en grusväg ska anläggas för att möjliggöra att man enkelt kan nå Göta Älv till fots från planområdets västra del. En föroreningsberäkning har gjorts för den tillkommande angöringsvägen och resultaten visas Bilaga 1 och 2. De riktvärden som använts gäller för recipienter som inte klassificeras som känsliga enligt Vatten så klart, vilket gäller för denna del av Göta Älv. För beskrivning av hur föroreningshalterna påverkas av dagvattenfördröjning genom makadamdike och svackdike, se Bilaga 1 och 2. Svackdike En passande metod för dagvattenfördröjning som resulterar i att dagvattnet fördelas över stora delar av området är anläggning av meandrande svackdiken. På grund av områdets naturliga topografi i områdets östra delar, där marken lutar i en nordöstlig riktning är det svårt att få vattnet att med självfall rinna i en meandrande bana. Det är också viktigt att vattnet som rinner av vägen kan ledas till diket. En lösning på detta vore att utnyttja att vägbanan anläggs på en högre nivå än omkringliggande mark. Genom att låta den södra vägkanten luta i en västlig riktning kan dagvattnet ledas tillbaka till en plats där topografin är förhållandevis jämn. Därifrån kan sedan ett svackdike leda vattnet genom planområdet. En beskrivning av hur detta kan gå till visas

13 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 13 (19) i nedanstående figur, där röda pilar illustrerar dagvattnets flöde precis bredvid vägen och den blå linjen är ett exempel på hur svackdiket kan anläggas. Diket måste anläggas så att de befintliga stora träden inte påverkas negativt och dess exakta dragning bör detaljstuderas på plats. Figur 12 Beskrivning av utformning av svackdike i planområde Svackdiket har en total längd av 170 meter och en bottenbredd av 0,5 meter. Se ytterligare dimension i bilden nedan. I dikets botten bör ett dräneringsrör anläggas. Figur 13 Svackdikets dimensioner i meter Enligt föroreningsberäkningar utförda i Stormtac skulle föroreningsmängden i dagvattnet inte uppfylla miljöförvaltningens och Kretslopp och vattens riktlinjer, utan mängden Kvicksilver i dagvattnet anses vara för hög, vilket visas i tabell B1 i bilaga 1. Skillnaden mellan koncentrationerna i dagvattnet och de satta riktvärdena anses dock inte vara så stor att metoden bör uteslutas. Däremot bör en dialog med miljöförvaltningen hållas för att avgöra om man ska acceptera överskridelsen i och med att infiltrationen i marken är bättre vid användandet av svackdiken i förhållande till andra dagvattenlösningar. En annan aspekt att beakta gällande detta förslag med svackdike är att det vid byggnationen kommer innebära ett större ingrepp i grönområdet än nedanstående förslag.

14 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 14 (19) Makadamdike En annan metod för dagvattenhantering är anläggning av ett makadamdike, vilket skulle öka dagvattnets potentiella infiltration och därmed också reningen av vattnet. Detta kan anslutas till diket som redan finns i anslutning till planområdet. En principiell skiss av makadamdikets potentiella placering visas i figur 14 nedan. Makadamdiket kan följa den planerade vägen och därefter ledas norrut och kombineras med det befintliga diket i området, vilket markeras med blå färg i figuren. Figur 14 Makadamdikets läge Ett makadamdike med en ytarea av 75 m 2, ett 350 mm tjockt makadamlagar och över det en 250 mm fördröjningsvolym skulle uppfylla miljökraven satta av Miljöförvaltningen och Kretslopp och vatten, samt kunna omhänderta den nödvändiga mängden dagvatten. Ett dräneringsrör placeras 150 mm från dikets botten. Då den tomma och den makadamfyllda sektionen av makadamdiket med god marginal skulle ligga ovanför grundvattenytan bör ingen risk för avledning av grundvattnet förekomma. Makadamdikets längd innan det når det befintliga diket uppskattas till 150 meter, med en bottenbredd av 0,5 meter. Dikets lutning i området sätts till 0,010 m/m. Nackdelen med användandet av makadamdiket är att det leder ut dagvattnet från planområdet, snarare än att bevara vattnet och bidra till områdets vårmarkskänsla. Makadamdikets utformning visas i nedanstående figur. Figur 15 Förslag till utformning av makadamdike

15 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 15 (19) Ser man på de båda förslagen ur ett driftsperspektiv behöver både svackdiket och makadamdiket rensas kontinuerligt. Svackdiket kan behöva klippas och ansas så det inte växer igen. Ett makadamdike å andra sidan bör grävas om totalt ca vart tionde år för att inte sätta igen. 4. Slutsats och rekommendationer Planens genomförande innebär en något ökad dagvattenmängd i planområdet jämfört med de befintliga avrinningsförhållandena, då vägbygget innebär att 1200 m 2 tidigare permeabla ytor nu blir ogenomträngliga. Dagvattenomhändertagande måste ske så att föroreningshalter i dagvattnet inte överskrider Miljöförvaltningens riktlinjer. Vidare är det ett önskemål att dagvattnet i området inte dräneras bort, utan om möjligt hålls kvar i området. För att följa PoNFs önskemål att i största möjliga mån hålla kvar dagvattnet i planområdet rekommenderar Kretslopp och Vatten att ett svackdike anläggs. Detta skulle medföra att dagvattnet i större mån tillåts infiltrera marken, men föroreningshalten för Kvicksilver skulle med viss marginal överskrida det angivna riktvärdet. PoNF har godkänt anläggningen av ett svackdike i området, med kommentaren att man skulle kunna anlägga en damm/utvidgning någonstans på diket för att ytterligare sänka metallhalterna i dagvattnet. Svackdikets ska utformas så att det inte medför en negativ påverkan på de större befintliga träden i området eller omöjliggör/försvårar dragningen av en grusväg genom planområdet. Dragningen av svackdiket ska detaljstuderas på plats. Vid beräkningar av föroreningsmängderna i dagvattnet efter rening med makadamdike erhölls resultatet att inga föroreningshalter skulle överskrida de beskrivna riktvärdena. Däremot kommer dagvattnet inte att hållas kvar i planområdet om ett makadamdike tillämpas, utan det kommer istället att ledas ut i recipienten, vilket strider mot de önskemål som lämnats av PoNF. Då grundvattnet i området ligger på en nivå av ca 1 meter under markytan föreligger ingen risk att makadamdiket leder bort grundvatten från området. Båda lösningarna ger en tillräcklig fördröjning av dagvattnet i området men Kretslopp och vatten rekommenderar att ett svackdike inläggs i området.

16 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 16 (19) 5. Bilagor Bilaga 1:Föroreningsreducering av makadamdike Föroreningshalterna som dagvattnet kan förväntas ha efter rening av makadamdike beskrivs i nedanstående tabeller. Alla riktvärden underskrids med vald reningsmetod. Tabell B1 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Beräkning, C re Riktvärde, C cr,sw Beräkning, C re Riktvärde, C cr, SW Hg SS Oil BaP Ben TBT As TOC z g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Tabell B2 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Hg SS Oil BaP Benz TBT As TOC kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

17 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 17 (19) Tabell B3 Beskrivning av dimensioneringsförutsättningar Vald reningsanläggning: Biofilter / makadamdike / svackdike / gräsdike Andel av reducerad avrinningsyta n % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h mm Tjocklek, växtbädd h 2 0 mm Tjocklek, grov sand h 3 0 mm Tjocklek, makadam h mm Tjocklek, skelettjord h 5 0 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h mm Porandel, växtbädd n Porandel, makadam n Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K mm/h Släntlutning, 1:X z 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tabell B4 Beskrivning av makadamdikets dimensioner Anläggningens yta A stf2 60 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 0 m 3 Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 25 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Nej

18 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 18 (19) Bilaga 2: Föroreningsreducering av svackdike Föroreningsmängderna innan och efter att vattnet fördröjs i svackdiket presenteras i nedanstående tabeller. De värden som överskrider riktvärdena visas i fet stil. Tabell B5 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Beräkning, C re Riktvärde, C cr,sw Hg SS Oil BaP Benz TBT As TOC Beräkning C re Riktvärde, C cr, SW g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Tabell B6 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Hg SS Oil BaP Benz TBT As TOC kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

19 Dagvatten-PM, Angöringsväg vid Exportgatan 19 (19) Tabell B7 Svackdikets dimensionsförutsättningar Vald reningsanläggning: Biofilter / makadamdike / svackdike / gräsdike Andel av reducerad avrinningsyta n 0 22 % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h mm Tjocklek, växtbädd h mm Tjocklek, grov sand h 3 0 mm Tjocklek, makadam h 4 0 mm Tjocklek, skelettjord h 5 0 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h mm Porandel, växtbädd n Porandel, makadam n Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K mm/h Släntlutning, 1:X z 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tabell B8 Beskrivning av svackdikets dimensioner Anläggningens yta A stf2 210 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 21 m 3 Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 72 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Nej