Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
|
|
- Per Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
2 Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla havsviken flyter Helge å, Skånes största å. Området med marknivåer <5 möh sträcker sig cirka 3 mil in från kusten Kristianstad 5-meterskurvan Åhus Helge å Det låglänta området utgör idag kärnan i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Åhuskusten
3 En stigande havsnivå kan hota strandnära bebyggelse. Det innebär också en ökad dämning av Helge å med återverkningar ända upp till Kristianstad. Åhus Hanöbukten Helgeåns utlopp
4 Cirka bor i Åhus och utmed kusten söderut. Dessutom cirka fritidsboende. Fler vill bosätta sig här. Under arbetar vi med ett program för kustens utveckling, främst bebyggelsen. Till programmet har en särskild bilaga tagits fram om konsekvenserna vid en framtida höjd havsnivå (juli 2007).
5 Ett nödvändigt underlag är att beräkna hur mycket havets yta stiger vid just vår kust Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs obs & low case obs & high case EA2 & high case SMHI har på vårt uppdrag (maj 2007) beräknat både medelvattenytan och högsta högvatten. Sannolikhet Utmed Åhuskusten beräknas medelvattenytan stiga upp mot 0,8 meter över nuvarande nivå om 100 år. Högsta vattennivå är mer intressant och beräknas till cirka 2 meter över nuvarande medelvattenyta (worst case). Tidshorisont 100 år, respekt för osäkerheterna och fortsatt stigning cm relativt RH70
6 Vad som behövs/frågeställningar: Ett nödvändigt underlag är att beräkna hur mycket havets yta stiger vid just vår kust SMHI gör idag dessa beräkningar som en konsulttjänst 0.2 Önskvärt är officiellt sanktionerade beräkningsmodeller och 0.1 SMHI har på vårt uppdrag (maj 2007) beräknat både medelvattenytan och högsta högvatten. Utmed Åhuskusten beräknas medelvattenytan stiga upp mot 0,8 meter över nuvarande nivå om 100 år. Högsta vattennivå beräknas till cirka 2 meter över nuvarande medelvattenyta (worst case). Sannolikhet 0.9 Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs obs & low case 0.8 obs & high case EA2 & high case Grundläggande långtidsplanering 0.7 ställer höga krav på 0.6 beslutsunderlaget 0.5 Allmänt accepterade beräkningar med resultat per kuststräcka bedömningsgrunder, fritt tillgängliga cm relativt RH70 Ska planeringen utgå från worst case? Tidshorisont för planeringen? Uppdatering behövs regelbundet i framtiden efter hand som kunskapen utvecklas Hur hantera osäkerheterna i den fysiska planeringen?
7 Nästa steg är att ta fram bättre höjdkurvor. I Sverige finns idag normalt bara 5-meterskurvor. Kommunen har därför (hösten 2006) tagit fram 1-meterskurvor utmed kusten (ESPA + laserscanning). Därefter har låglänta områden avgränsats genom att binda ihop höjdkurvor -> GIS. Rödmarkerade områden ligger under +3 möh (varav mörkröda under +2). Gråmarkerade ytor ingår inte i karteringen.
8 Nästa steg är att ta fram bättre höjdkurvor. I Sverige finns idag normalt bara 5-meterskurvor. Vad som behövs/frågeställningar: Höjddata med 1-meters ekvidistans eller bättre. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att Lantmäteriet ska få resurser för att skapa en ny nationell höjddatabas med tätare och noggrannare höjddata än dagens, allmänt och kostnadsfritt tillgänglig för kommuner och myndigheter i digital Kommunen har därför (hösten 2006) tagit fram 1-meterskurvor utmed kusten. form. Bra! Terrängmodeller för att skapa ytor för respektive nivåintervall. Därefter har låglänta områden avgränsats. Rödmarkerade områden ligger under +3 möh (varav mörkröda under +2). Gråmarkerade ytor ingår inte i karteringen.
9 Vi överraskades av hur låglänt det är på stora ytor än vad man upplever på plats, som här vid Äspet i södra Åhus. Ibland finns en strandnära dyn som ger en känsla av skydd. Höglänt >3 möh Stranddyn >4 möh Låglänt <3 möh Låglänt <2 möh Helge å Hanöbukten
10 Ibland finns knappt någon strandnära dyn, som här vid Östra Sand i norra Åhus. Höglänt >3 möh Låglänt <3 möh Låglänt <2 möh Hanöbukten
11 0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer för bebyggelse har bedömts. Först för högsta högvatten i Hanöbukten (år 2100, värsta scenario). 2,5 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,0 framtida högsta högvatten 1,3 nuvarande högsta högvatten 0,8 framtida havsnivå
12 0,0 nuvarande havsnivå Vad som behövs: Risknivåer för bebyggelse har bedömts. Först för högsta högvatten i Hanöbukten (år 2100, värsta scenario). Allmänt accepterad metod för beräkning/bedömning av risknivåer. Allmänt accepterad metod för bedömning av riskerna för skador på fastigheter Anpassade konstruktionsmetoder 2,5 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,0 framtida högsta högvatten 1,3 nuvarande högsta högvatten 0,8 framtida havsnivå
13 Ett högre vattenstånd i havet medför också högre grundvattennivåer utmed en låglänt sandkust. Även ökad nederbörd vintertid medför att de högsta grundvattennivåerna blir än högre. Profil 2 Profil 1 Därför genomförde vi ett mätprogram utmed Åhuskusten under Profil 3 Grundvattennivåer är generellt sett dåligt övervakade i Sverige. Profil 4
14 Resultaten visar att: Grundvattennivåerna nära kusten påverkas av variationer i havets nivå Grundvattennivåerna en bit inåt land kan gå upp till nästan +2 m efter stor nederbörd, även sommartid, men inte överallt Grundvattnets olika lutning beror troligen på jordlagrens olika sammansättning 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1,16 0,67 1,34 0,95 Grundvattennivåer profil 3, Yngsjö 1,49 1,48 0,76 Påverkan från högt vattenstånd i havet på det strandnära grundvattnet 0,60 1,38 0,51 1,68 1,72 Påverkan från hög nederbörd sommaren ,81 0,78 1,49 1,47 0, ,68 Saltsjöbadsvägens P Saltsjöbadsvägen 16
15 0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer högsta grundvatten (år 2100, värsta scenario) blir något högre. 3,0 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,5 generell säkerhetsmarginal på 0,5 m 2,0 framtida högsta grundvatten? 1,7 nuvarande högsta grundvatten 0,8 framtida havsnivå
16 0,0 nuvarande havsnivå Vad Risknivåer som behövs: högsta grundvatten (år 2100, värsta scenario) blir något högre. Mätningar av grundvattennivåerna utmed sårbara kuster under minst ett år och utmed tillräckligt antal profiler utifrån de hydrogeologiska förhållandena för att få ett reprsentativt underlag Allmänt accepterad metod för bedömning av framtida högsta grundvattennivåer 3,0 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,5 generell säkerhetsmarginal på 0,5 m 2,0 framtida högsta grundvatten? 1,7 nuvarande högsta grundvatten 0,8 framtida havsnivå
17 Hur hanterar vi dessa risker i planarbetet? Risknivå på < +3 meter: röd flagg för nya byggnaders placering, skydd och konstruktion. Krav på anpassning till omgivningen inte möjligt att fylla upp med stora massor. Högre grundvatten problem för enskilda avlopp kommunalt avlopp behövs för hela kusten.
18 Vad Hur hanterar som behövs/frågeställningar: vi dessa risker i planarbetet? Risknivå Vilka tekniska på < +3 krav meter: kan vi ställa på byggnader för att acceptera röd flagg för byggnation nya byggnaders på låglänta områden utfyllnad, plintar, mindre placering, viktiga skydd byggnader, och tidshorisont? konstruktion. Utbyggnad av kommunalt avlopp, med teknik som tål översvämning/högt grundvatten Krav på anpassning till omgivningen inte möjligt att fylla upp med stora massor. Högre grundvatten problem för enskilda avlopp kommunalt avlopp behövs för hela kusten.
19 Den sandiga Åhuskusten utsätts idag för erosion på en del sträckor, något som kan förvärras med stigande havsnivåer. Erosion norr om Åhus i mars 2007
20 Här vid Östra Sand har C4 Teknik hösten 2007 gjort ett försök att läka strandbrinken med hjälp av kokosmattor och tång.
21 Strandfodring tillförsel av sand är annars det som mest rekommenderas i Europa idag. Vi vill att det ska vara möjligt även i Sverige. C4 Teknik har avsatt medel under 2008 för ett mindre försök. Problemet är att få tag i sand (och få finansiering + tillstånd).
22 Strandfodring tillförsel av sand är annars det som mest rekommenderas i Europa idag. Vi vill att det ska vara möjligt även i Sverige. C4 Teknik har avsatt medel under 2008 för ett mindre försök. Problemet är att få tag i sand (och få finansiering + tillstånd). Vad som behövs/frågeställningar: Reglering och planering av möjligheten att återföra sand till stränder som eroderats Inget absolut stopp för sandtäkter till havs Möjlighet till stöd/bidrag Samordnad regional planering/finansiering/utförande
23 Preliminära riskområden för erosion, 100 meter in från stranden. (1 meters höjning av vattennivån = 100 m ändring av strandlinjen enligt Bruuns regel ). Heldragen linje: bedömd ökad risk för erosion (= pågående) Äspet
24 Exempel Äspet: Husen på strandvallen kan vara hotade. Erosion av strandvallen kan dessutom öppna upp för översvämning av de låglänta områdena bakom. Delvis skyddande strandvall
25 Kristianstads kommun medverkar i ett projekt om värdering av kustområden som drivs av SGI och LTH: Hållbar utveckling av kustområden erosion och översvämning. Vi hoppas det kan leda fram till bra verktyg.
26 Vad som behövs/frågeställningar: Exempel Äspet: Husen Allmänt påaccepterad strandvallen metod för att bedöma erosionsriskerna och kan värdera vara hotade. utsatta områden som grund för åtgärder. Hur finansiera åtgärder? Utgångspunkten idag är att det är fastighetsägarens ansvar. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att bidrag ska kunna sökas för åtgärder även mot kusterosion (dock ej sandtäkter till havs). Erosion av strandvallen kan dessutom öppna upp för översvämning av de låglänta områdena bakom. Delvis skyddande strandvall
27 Förändringarna behöver mätas i långsiktiga program. Nytt mätprogram påbörjas av C4 Teknik våren 2008: Ekolodning + GPSmätning på stranden. Tio profiler två gånger per år. Mätprogrammet är framtaget av SGI på uppdrag av C4 Teknik.
28 SGI har också föreslagit återkommande mätning av djupförhållanden för kustvattnet, lämpligen med laserbatymetri vart 5-10 år, för att klargöra djupförhållanden, sanddynamik och volymer. C4 Teknik har avsatt medel för en eventuell samfinansiering under 2008.
29 SGI har också föreslagit återkommande mätning av djupförhållanden för kustvattnet, lämpligen med laserbatymetri vart 5-10 år, för att klargöra djupförhållanden, sanddynamik och volymer. C4 Teknik har avsatt medel för en eventuell samfinansiering under Vad som behövs/frågeställningar: Allmänt accepterade metoder för uppföljning/mätning av förändringar av sandkuster. Inmätning/flygbilder/satellit? Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att Sjöfartsverkets sjökort ska digitaliseras och hållas tillgängliga. Men sjökort är troligen inte tillräckliga för att bedöma sanddynamik. Samordnad laserbatymetri bör göras i statlig regi? utmed alla sårbara sandkuster vart 5-10 år. Klargörande av vilka modellverktyg som är lämpliga för att modellera sanddynamik.
30 Högre havsnivå medför också ökad dämning av hela Helge å-systemet 30 km uppströms. Vi har räknat på det. Sådan dämning kan vara aktuell för andra vattendrag. Ingår inte i SMHI:s prognossystem. Beräkning/modellering av översvämmade ytor utmed Helge å vid +2 meter i havet och samtidigt högsta beräknade flöde i Helge å (utan invallning av Kristianstad)
31 Kristianstad är redan hotat av översvämningar och vi förstärker nu våra vallar och pumpstationer för 200 miljoner kronor. Statliga bidrag via SRV. Flygbild från högvattnet i jan-feb 2007 Tivoliparken feb 2002
32 Centrala Kristianstad ligger bara 4 meter över Östersjöns nuvarande medelnivå. Stora delar ligger lägre och till och med under havets nivå. Vallarna som ska skydda Kristianstad dimensioneras efter högsta framtida högvatten både i Helge å och i havet.
33 Vi har ett eget prognossystem Flood Watch Kristianstad. Vi möter nederbörd och temperatur vid sex egna väderstationer, samt vattennivåerna både i havet och i Helge å. Havets vattenstånd i Åhus mäts var femte minut. Prognoser för nederbörd, temperatur och havets vattenstånd levereras varje dag av SMHI. Mätdata och väderprognoser bearbetas i vår MIKE 11- modell och resultaten presenteras i Flood Watch.
34 Genom medverkan i EU-projektet Preview gör SMHI åt oss tvådygnsprognoser för havets vattenstånd vid Åhus. Levereras som textfiler. Lokal justering till modellens basnivå krävs. Kan matas in i Flood Watch. Åhus hamn vattenstånd, uppmätt och prognoser februari Prognoserna justerade med -0,3 m. 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000-0,200-0,400-0, UPPMÄTT Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Prognos 4 Prognos 5 Prognos 6 Prognos 7 Prognos 8 Prognos 9 Prognos 10 Prognos 11 Prognos 12-0,800-1,000
35 Vad som behövs/frågeställningar: Genom medverkan i EU-projektet Preview gör SMHI åt oss tvådygnsprognoser för havets vattenstånd vid Åhus. Levereras som textfiler. Prognoser/varningssystem för höga vattenstånd i havet till alla utsatta kommuner/verksamheter Åhus hamn vattenstånd, uppmätt och prognoser Sker idag via SMHI:s hemsida/massmedia? februari 2008 Tätare och oftare mätning av vattennivåerna? 1,000 0,800 Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att SMHI bör skapa 0,600 en förstärkt informationsfunktion gentemot olika grupper, särskilt kommuner, sektorsmyndigheter och länsstyrelser, bland 0,400 annat genom högre geografisk upplösning. Konsekvenser 0,200 av att göra materialet allmänt och kostnadsfritt tillgängligt bör 0,000 belysas. -0,200-0,400-0, UPPMÄTT Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Prognos 4 Prognos 5 Prognos 6 Prognos 7 Prognos 8 Prognos 9 Prognos 10 Prognos 11 Prognos 12-0,800-1,000
36 Kristianstads kommun arbetar i övrigt aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Vi blev Sveriges bästa klimatkommun 2005 (SNF). Uppvärmning av kommunala fastigheter MWh Elvärme Fjärrvärme Biobränsle Olja
37 Åhuskusten och Kristianstad klarar säkert en framtida havsnivå på +0,8 m och högsta vattennivå på +2 meter med god planering. Ännu högre vattennivåer skulle innebära stora problem för Kristianstad och Åhuskusten. Kanske blir det då åter en havsvik som det var för inte så länge sedan. Tack för mig!
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merFlood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun
Flood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å, Skånes största å
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merBilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå. www.kristianstad.se/op
Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå översvämning - högt grundvatten - erosion www.kristianstad.se/op Bilaga 1 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda
Läs merSå skyddas Kristianstad mot översvämningar. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun
Så skyddas Kristianstad mot översvämningar Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å, Skånes största å Kristianstadsslätten är en gammal
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merKustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Läs merSGI
6.2 Förutsättningar/prognos för fara 6.2.1 Pågående och historisk påverkan Det finns även för denna kuststräcka endast begränsade mätningar av bottentopografin och strandplanen inom området, varför det
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merNy referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar
Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merSkyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Läs merKristianstad - en stad mitt i ett vattenriket.
Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket. Hot och möjligheter i miljömålsarbetet Kristianstads Vattenrike - en alldeles speciell del av Skåne. Köpenhamn Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Katrine
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merNissan översvämning 2014
1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad
Läs merStranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merKRISTIANSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av Åhuskusten. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning
KRISTIANSTADS KOMMUN Hållbar utveckling av Åhuskusten Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning KRISTIANSTADS KOMMUN Hållbar utveckling av Åhuskusten Översiktlig värdering av risker
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merSGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merÖversiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merRegional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merYttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)
1(5)./. YTTRANDE 2015-06-22 Dnr 102-2015/1455 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merStrategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merTurism och rekreation i kommunens olika delar
TURISM OCH REKREATION Inom kommunen finns ett stort utbud av attraktioner och aktiviteter som lockar besökare, i stadsmiljö såväl som på landbygden. Kort avstånd och bra tågförbindelser gör Kristianstad
Läs merBedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde
Bedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde Vingåkers kommun PM Geoteknik Göteborg 2015-03-11 Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskad
Läs merNy Nationell Höjdmodell (NNH)
Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Gunnar Lysell, Vattenstämman 2012-05-15 gunnar.lysell@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet bör få resurser för att
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merLantmäteriets Nationella Höjdmodell
Lantmäteriets Nationella Höjdmodell Uppbyggnad Produkter Användning Nya tjänster Kristina.kallur.jaderkvist@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merFigur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.
SGI 2008-12-05 1-0804-0273 Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor. För kuststräckan finns förutsättningar för erosion på stränder och i dyner. Befintliga dyner har tillräcklig
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merAtt bygga ett klimatsmart Kalmar län
planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart
Läs merKlimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merNy Nationell Höjdmodell
Ny Nationell Höjdmodell Janos Böhm Anpassning till ett förändrat klimat 2010-04-21/22 Malmö Ny nationell höjdmodell Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2007:60) att Lantmäteriet
Läs merApelviken - riskutredning stigande havsnivåer
Författare Stefan Falemo Telefon 010 505 47 64 Mobil 072 238 83 27 E-post stefan.falemo@afconsult.com Datum 2015-06-09 Projektnummer 708010 Granskning Joel Rödström Kund Varbergs kommun Apelviken - riskutredning
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM
UPPDRAGSNUMMER 2156059 ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD STOCKHOLM SWECO INFRASTUCTURE AB VATTENKRAFT & DAMMAR JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM 1 (25) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044
Läs mertillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet
Översvämningskarteringars i tillförlitlighet Arne Bergquist Beredskapssamordnare Lantmäteriet Agenda Hur påverkas översvämningsriskerna av den pågående klimatförändringen? Kvalitet i höjdmodell d baserad
Läs merÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merFramtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson
Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merMölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs merHYDROMODELL FÖR GÖTEBORG
Avsedd för Stadsbyggnadskontoret i Göteborg Dokumenttyp Rapport Datum 2014-02-20 Revision 2 HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG EXTRA SIMULERINGSSCENARIO DÄR OMRÅDE C INVALLAS TILL +2,5 M SIMULERINGSUPPDRAG 1F HYDROMODELL
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs merReferensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Läs merwww.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28
2008-08-28 Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? Länsarkitekt Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne Samhällsbyggnadsdirektör Hans
Läs merJordarts- och klimatanalys Böda
Jordarts- och klimatanalys Böda Borgholms kommun Rapport Februari 2015 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet, certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merHållbar utveckling av strandnära områden
Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merDatum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Läs merMölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder
Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder C-G Göransson, Sweco Environment AB Vattendag Hydrotekniska Sällskapet 30 januari 2013 1 Mölndalsån avrinningsområden Avrinningsområde för Mölndalsån. Oreglerade,
Läs merÖversiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB
Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun Geosigma AB 2019-03-22 snummer nr Datum Antal sidor Antal bilagor 2019-03-22 7 0 sledare Beställares referens Beställares ref nr
Läs merStadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Gemensamt tjänsteutlåtande SLK Dnr 304-708/2013 EXP Dnr SBK Dnr 2013-05348 TK Dnr T2013-000-02547 MF
Läs merÖversvämningsutredning Lekarydsån
Alvesta kommun Översvämningsutredning Lekarydsån Sträckan Stråken till Huseby Uppdragsnummer Stockholm 2009-01-09 12700047 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merÖversvämningskartering och GIS-analyser
Bengt Djuvfeldt 1 Översvämningskartering och GIS-analyser 2 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2 Konsekvensanalys Arbetspaket 3 Översvämningskartering Arbetspaket 4
Läs merTofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen
Läs merKUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB
KUNGSLEDEN SANTA MARIA KUNGSBACKA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 Göteborg 2014-01-08 Rev 140415 /Christoffer Ericsson/ GICON Installationsledning AB GICON Installationsledning AB Åvägen 17C
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merBlekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda
Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat Identifiera, prioritera och skydda Bakgrund november 2016 2 Bakgrund november 2016 3 Bakgrund november 2016 4 Syfte och mål Syfte:
Läs merBehov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren
Alf Axlid 08-785 5355 1 (5) ExplN 2007-03-19 Remiss SOU 2006:94 Försvarsdepartementet Bilaga 1 Näringsdepartementet F.k. till Sjöfartsverket Krisberedskapsmyndigheten Räddningsverket SMHI Boverket Stockholms
Läs merBorgviks hamnområde, Grums kommun
Datum 2017-03-24 Uppdragsnr 731844 Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson INNEHÅLL 1. Objekt... 3 2. Syfte och begränsningar...
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merFramtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
Rapport Nr. 2007-53 Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Signild Nerheim Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Länsstyrelsen i Skåne
Läs mer