Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden"

Transkript

1 Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version Jan Andersson 2007/1071/ Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Anna Karlsson Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Kristianstads kommun Kristianstad Distribution C4 Teknik, Kristianstads kommun, Michael Dahlman Kontaktperson Anna Karlsson Kontaktperson Michael Dahlman Klassificering (x) Allmän () Affärssekretess Nyckelord Framtida vattenstånd, IPCC, RCO, Kungsholmsfort, Åhus Övrigt Resultaten i denna rapport får inte säljas eller överlåtas till tredje part av kund

2 Sammanfattning Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Forskningsresultat från IPCC och SMHI visar att för Åhuskusten kan medelvattenytan år 2100 komma att ligga mellan cm över dagens nivå, relativt RH70. Den övre medelvattenytehöjningen, 77 cm, är det så kallade high case för Östersjön. I framtiden kan vi också få räkna med att höga vattenstånd återkommer oftare än idag, bl.a. pg av ökad stormfrekvens. Resultaten visar att för IPCC:s high case kan hundraårsvattenståndet för Åhuskusten komma att ligga på 2 ± 0.15 m relativt RH70. Med andra ord kan vi statistiskt sett inom de närmaste hundra åren få havsnivåer på 2 m över dagens medelvattenyta. Bakgrund Denna rapport har tagits fram av SMHI åt Kristianstads kommun för att utgöra underlag för kustplanering. Rapporten beskriver framtida vattenstånd vid Åhuskusten jämfört med dagens situation. Allmänt Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Utvärdering av simuleringar och analyser inom detta område görs bland annat av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), ett organ upprättat av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN. Nationella analyser för detaljerade förhållanden i svenska vatten görs av SMHI:s Rossby Centre. Beräkningarna baseras på de bästa möjliga antaganden som kan göras i dagsläget men innehåller ändå ett visst mått av osäkerhet eftersom vi inte vet hur utsläppssituationen ser ut i framtiden. Efterhand som mätserierna av klimatdata blir längre kommer precisionen i beräkningarna att höjas. IPCC När man betraktar hela omfånget av globala modeller och olika utsläppsscenarier (dvs. antaganden om hur mycket utsläppet av bl.a. växthusgaser kommer att öka i framtiden), så visar de på en ökning av den globala medelvattennivån med mellan 9 till 88 centimeter för perioden från 1990 till 2100 enligt IPCCs rapport från 2001 (TAR third assessment report). Resultaten inkluderar osäkerheter i förändringar av landis, permafrost och sedimenttransport. Det ingår också ett bidrag för ice dynamic uncertainty för Grönland. I IPCC:s rapport från 2007 (AR4 assessment report 4) grundas resultaten om framtida vattenståndsnivåer på de senaste framstegen inom klimatmodellering. Jämfört med TAR innehåller rapporten från 2007 mer avancerade resultat med troligaste värden och ett uppskattat osäkerhetsintervall. Den nya uppskattningen av osäkerhetsintervallet, cm, grundar sig bl.a. på ett större antal förbättrade klimatmodeller och förbättrad information om osäkerheter i drivningen av SMHI Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden 1

3 modellerna. Jämfört med TAR, som redovisar min och max, omfattar osäkerhetsintervallet här 5 till 95-percentilen av modellomfånget. Det presenterade osäkerhetsintervallet är ett globalt medelvärde men här har man inte med bidraget för ice dynamic uncertainty. Skulle detta tas med kan scenarierna för de högre nivåerna komma att ligga ytterligare m högre. AR4 visar att medelvattenytan i Nordsjön kan ligga upp mot 0.2 m över det globala medelvärdet. Även i TAR konstaterade man att olika modeller ger mer eller mindre högre värden för Nordsjön men det finns ingen sammanvägning av resultaten. Regional modellering Rossby Centre har använt två utsläppsscenarier (A2 och B2) i kombination med två globala modeller (ECHAM4 & HadAM3H) för att simulera framtida regionala förändringar av vattenståndsnivåer i Östersjön. Den modell som SMHI använt för Östersjön kallas RCO. En referenssimulering av vattenståndet för ca 100 år bakåt i tiden ( ) kombinerat med skillnader från simulerade klimatologiska månadsmedeländringar för perioden ger fyra scenarier som beskriver hur vattenståndsnivåerna förändras om ca 100 år. Scenario E-A2 ger högst värden och representerar här high case scenario. Resultaten från referenssimuleringen med RCO-modellen har jämförts med mätdata längs Sveriges kust. Modellen fångar väl variation och nivåer för egentliga Östersjön och norrut. Längs Sveriges sydligaste kuststräckor underskattas dock höga havsnivåer pga. modellens utformning. Åhuskusten/Kungsholmsfort Allmänt För att få en bra bild över framtida extrema vattenståndsnivåer i Östersjön kombinerar vi resultaten från IPCC med beräkningar från Rossby Centre på SMHI. Dessutom behöver man ta hänsyn till den absoluta landhöjning som sker pga. isostatisk rörelse. Storleken på den absoluta landhöjningen varierar längs Sveriges kust. Ovanstående faktorer är alltså de bestämmande bidragen till framtida ändringar i medelvattennivån och extrema vattenstånd i Östersjöområdet. Vi har valt att använda data för Kungsholmsfort utanför Karlskrona för att beskriva framtida extremvattenstånd vid Åhuskusten av två anledningar; RCO-modellens resultat för Åhuskusten är osäkra pga. modelltekniska orsaker och från Kungsholmsfort finns en över 100 år lång mätserie att jämföra simulerade data med. Därmed är det möjligt att bättre uppskatta hur höga framtida extremer kan bli. För att få en uppfattning om hur väl Kungsholmsfort representerar Åhuskusten har en enkel jämförelse gjorts mellan data från Simrishamn och Kungsholmsfort för samma period. Denna jämförelse visar att höga vattenstånd förekommer ungefär samtidigt i Simrishamn som vid Kungsholmsfort och att nivåerna är av samma storlek. Däremot verkar variationen vara större i Simrishamn då låga vattenstånd tycks vara lägre här än vid Kungsholmsfort. SMHI Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden 2

4 Landhöjning pågår fortfarande i området. I dagsläget höjs dock medelvattenytan snabbare än landet höjs och därför har vi en skenbar landsänkning i Skåne. Den absoluta landhöjningen i Kungsholmsfort är ca 14 cm/100 år. Längs Åhuskusten finns inga framräknade uppgifter men möjligtvis kan den vara hälften så stor som i Kungsholmsfort. Resultat Rossby Centres simuleringar visar att det regionala vattenståndsklimatet förändras i framtiden. Förändrat klimat med bl.a. högre stormfrekvens gör att höga vattenstånd jämfört med medelvattenytan förekommer oftare om 100 år jämfört med idag. I framtiden får man alltså räkna med att höga vattenstånd återkommer oftare än idag. I Figur 1 visas täthetsfunktionen för referenssimuleringen jämfört med scenario E-A2 som beskriver denna förändring. Data är normalfördelade. Kungsholmsfort 0.02 E-A2 Ref Täthet cm relativt RH70 Figur 1. Täthetsfunktionerna för referenskörningen och scenario E-A2 för Kungsholmsfort. Scenariot beskriver en ökad förekomst av högre värden men variationen är i stort sett densamma. Högvatten blir alltså vanligare i framtiden enligt scenario E-A2. I Figur 2 visas sannolikheten för att en viss högvattennivå skall överskridas. Alla värden är relaterade till RH70 och 2006 års medelvattenyta. I figuren visas sannolikheten för att en viss havsvattenivå skall överskridas i dagsläget (svart linje) i förhållande till hur det kan bli om ca100 år. De olika scenarierna beskrivs i Tabell 1. Vi har tagit hänsyn till landhöjning och att Nordsjöns medelvattenyta kan ligga upp mot 0.2 m över IPCC:s globala nivåer. I Tabell 2 visas osäkerhetsintervallet för medelvattenytan vid Åhuskusten om ca 100 år (2100). I Tabell 3 visas återkomstnivåer beräknade för dagens situation och för ett high case år Observera att noggrannheten på beräkningarna, på grund av osäkerheter i data, ligger på decimetern när. Jämförelse mellan referenssimuleringen för Kungsholmsfort och observerade data visar att modellen underskattar årliga högvattenstånd för referensperioden med upp SMHI Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden 3

5 till 20 cm. För EA2-scenariet för Östersjön har vi därför lagt på 20 cm på alla högvatten innan analysen av framtida högvattenstånd gjorts i Figur 2 och Tabell 3. Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs obs & low case obs & high case EA2 & high case Sannolikhet cm relativt RH70 Figur 2. Sannolikhet för att årets högsta vattenstånd når över en viss nivå för olika scenarier år 2100 jämfört med observerade data, se Tabell 1 för scenarier. Nivåer relativt RH70 samt medelvatten Tabell 1. Beskrivning av de fall som visas i Figur 1. Värden i cm relativt RH70 och Mw Fall Obs Obs & low case Obs & high case EA2 & high case Beskrivning Årsmax baserat på observerade data från Kungsholmsfort perioden Observerade årsmax adderat till low case sceanriet (18 cm + 20 cm för Nordsjön) för höjning av medelvattenytan från IPCC 2007samt korrigerat för landhöjning Observerade årsmax adderat till high case scenariet (59 cm + 20 cm för Nordsjön) för höjning av medelvattenytan från IPCC 2007 samt korrigerat för landhöjning Rossby Centres high case för Östersjön adderat till high case scenariet (59 cm + 20 cm för Nordsjön) för höjning av medelvattenytan från IPCC 2007 samt korrigerat för landhöjning SMHI Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden 4

6 Tabell 2. Osäkerhetsintervall för medelvattenytan om ca 100 år relativt mv-ytan 2006 och RH70 uppskattat för Åhuskusten baserat på data från Kungsholmsfort. Medelvattenytan kan alltså komma att ligga mellan cm över dagens nivå beroende på vilket klimatscenarie som beaktas. Fall Mv-yta nivå (cm) Obs & low case 30 EA2 & high case 77 Tabell 3. Beräknade återkomstnivåer 1 för Kungsholmsfort samt uppskattade för Åhus. Relaterat till medelvattenytan 2006 och RH70. Kursiverade siffror anger 95%-igt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. 2 år 10 år 50 år 100 år Dagsläget Kungsholmsfort (obs ) Framtiden Kungsholmsfort (EA2 & high case) Framtiden Åhus (EA2 & high case) En nivå som statistiskt sett överskrids med en viss frekvens. En havsnivå som har en återkomsttid på 100 år inträffar statistiskt sett vart hundrade år. SMHI Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden 5

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Rapport Nr. 2009-53 Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Amund E. B. Lindberg, Sofia Åström och Hans Björn Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Amund E.

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00332 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-02-14, inslag om forskarfusk och klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Havsvattenstånd vid svenska kusten

Havsvattenstånd vid svenska kusten Mareografen (den gula byggnaden) på Landsort där SMHI utförde mätningar av havsvattenstånd under åren 1886 till 2006. Stationen har ersatts av en ny station några kilometer norrut. Havsvattenstånd vid

Läs mer

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Analys av översvämningsrisker i Karlstad Rapport Nr. 46 Analys av översvämningsrisker i Karlstad Sten Bergström, Jonas German Pärmbild. Bilden föreställer inre hamnen i Karlstad den 25/4 2007. Foto: Sten Bergström, SMHI Rapport Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå

Läs mer

En stad van att flytta Hur påverkas Västervik av stigande havsnivåer?

En stad van att flytta Hur påverkas Västervik av stigande havsnivåer? Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 34 Samhällsbyggnad Magisternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik En stad van att flytta Hur påverkas Västervik av stigande havsnivåer? Författare:

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.

Läs mer

Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - översvämning

Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - översvämning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2015-09-24 KS 2015/0586 Kommunstyrelsen Yttrande över länsstyrelsens rapport om fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett

Läs mer

Klimatanalys för Skåne län

Klimatanalys för Skåne län Gunn Persson, Elin Sjökvist, Sofia Åström, Dan Eklund, Johan Andréasson, Anna Johnell, Magnus Asp, Jonas Olsson och Signild Nerheim Rapport Nr 2011-52 Klimatanalys för Skåne län Pärmbild: Rönne å svämmar

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

Analys av översvämningsrisker i Mälarens vattensystem

Analys av översvämningsrisker i Mälarens vattensystem Sten Bergström RAPPORT NR 2010-21 Analys av översvämningsrisker i Mälarens vattensystem Pärmbild. Bilden föreställer Mälaren avrinningsområde med det större orterna. 2 RAPPORT NR 2010-21 21 Författare:

Läs mer

Design- och MKB-underlag för Skottarevet

Design- och MKB-underlag för Skottarevet Rapport Nr. 2005-65 Design- och MKB-underlag för Skottarevet Sture Lindahl Hans Alexandersson Lennart Fransson Lasse Johansson Anna Karlsson Roland Krieg Helma Lindow Jan-Eric Lundqvist Jonny Svensson

Läs mer

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren Pärmbild. Vy över Riddarfjärden i Mälaren fotograferat från Västerbron, oktober

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson APPENDIX A Vellinge kommun HÖGA HAVSNIVÅER UPPDRAGSNUMMER 1220063000 Konsekvenser av klimatförändringar faktaunderlag 2010 MALMÖ SWECO Environment AB Kust och Vattendrag Johan Landberg Björn Almström Hans

Läs mer

Klimatförändringar i Blekinge konsekvenser och anpassning

Klimatförändringar i Blekinge konsekvenser och anpassning 2011:05 konsekvenser och anpassning www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2011/05 Rapportnamn: konsekvenser och anpassning Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Författare/Kontaktperson:

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun Philip Thörn, Marcus Liljeberg, Susanna Roth, Anja Karlsson B2116 Augusti 2013 Rapporten godkänd: 2013-09-12 John Munthe Forskningsdirektör

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat HANDLINGSPLAN MOT VÄXTHUSGASER Anpassning till ett förändrat klimat www.stockholm.se/vaxthuseffekten Anpassning till ett förändrat klimat En rapport från Stockholms handlingsplan mot växthusgaser Mars

Läs mer

Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN

Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

GEOGRAFIPROGRAMMET Stockholms universitet Geografi I, ht 2009. Är Stockholms tunnelbana hotad av de framtida klimatförändringarna?

GEOGRAFIPROGRAMMET Stockholms universitet Geografi I, ht 2009. Är Stockholms tunnelbana hotad av de framtida klimatförändringarna? GEOGRAFIPROGRAMMET Stockholms universitet Geografi I, ht 2009 Är Stockholms tunnelbana hotad av de framtida klimatförändringarna? Författare: Bovin, Mattias och Jonsson, Caroline Handledare: Yrgård, Anders

Läs mer

Klimatet förändras vi formar vår framtid

Klimatet förändras vi formar vår framtid KLIMATSPECIAL AKTUELLT FRÅN SMHI NR3 2015 Klimatet förändras vi formar vår framtid Klimatet förändras och den globala uppvärmningen är ett faktum. Vad är det som händer och varför? Och vad kan vi göra

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden - för dimensionering av transportsystem (kortare regnvaraktighet) och fördröjningsvolymen i utjämningsanläggningar

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

KLIMATOLOGI Nr 5, 2012 Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kunskapssammanställning 2012

KLIMATOLOGI Nr 5, 2012 Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kunskapssammanställning 2012 KLIMATOLOGI Nr 5, 2012 Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kunskapssammanställning 2012 Sten Bergström 1 En junikväll i Sankt Annas skärgård. Foto: Författaren ISSN 1654-2258 SMHI 2 KLIMATOLOGI

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

YSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av kusten längs Ystad Sandskog. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning

YSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av kusten längs Ystad Sandskog. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning YSTADS KOMMUN Hållbar utveckling av kusten längs Ystad Sandskog Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning Omslagsfoto: Ystad Saltsjöbad vid Ystad Sandskog. Foto: SGI 3 YSTADS KOMMUN

Läs mer

HOTANDE HAVSNIVÅER. En fallstudie av Lomma. Anders Lind Kandidatarbete 15 hp Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Handledare: Abdellah Abarkan

HOTANDE HAVSNIVÅER. En fallstudie av Lomma. Anders Lind Kandidatarbete 15 hp Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Handledare: Abdellah Abarkan HOTANDE HAVSNIVÅER En fallstudie av Lomma Kandidatarbete 15 hp Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Handledare: Abdellah Abarkan 2014-06-16 Sammanfattning Klimatförändringen är här och havsnivån

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar. Antagandehandling 2009-04-06

Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar. Antagandehandling 2009-04-06 Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar Antagandehandling 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Inledning................................... 3 2. Informationsdel..............................

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Kommunal Klimatanpassning; arbetssätt och behov

Kommunal Klimatanpassning; arbetssätt och behov Kommunal Klimatanpassning; arbetssätt och behov - En fallstudie från Västmanland Mikaela Andersson Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU) Examensarbete för mastersexamen i meteorologi

Läs mer

Klimatförändringar dags att anpassa sig?

Klimatförändringar dags att anpassa sig? Klimatförändringar dags att anpassa sig? En rapport om anpassning till effekterna av klimatförändringar i Stockholmsregionen RAPPORT 4:2009 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering,

Läs mer

BILAGA 6. Sveriges framtida klimat

BILAGA 6. Sveriges framtida klimat BILAGA 6 Sveriges framtida klimat SOU 2015:51 Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Bilaga 6 Utvidgning av utredningsuppdraget Mot bakgrund av utredarens nuvarande uppdrag, och Regeringskansliets

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

2014:12 4444N. Kommunal klimatanpassning; arbetssätt och behov. - En fallstudie från Västmanland. Författare: Mikaela Andersson

2014:12 4444N. Kommunal klimatanpassning; arbetssätt och behov. - En fallstudie från Västmanland. Författare: Mikaela Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunal klimatanpassning; arbetssätt och behov - En fallstudie från Västmanland Författare: Mikaela Andersson 2014:12 4444N KOMMUNAL KLIMATANPASSNING; ARBETSSÄTT OCH BEHOV Titel:

Läs mer

Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning

Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning Henrik Carlsen, Oskar Parmhed Temperaturökning 4 ºC 2 ºC A1FI A2 B2 1961 1990 2030 2060 År

Läs mer

R-09-06. Förväntade extremvattennivåer för havsytan vid Forsmark och Laxemar Simpevarp fram till år 2100. Lars Brydsten, Umeå universitet

R-09-06. Förväntade extremvattennivåer för havsytan vid Forsmark och Laxemar Simpevarp fram till år 2100. Lars Brydsten, Umeå universitet R-09-06 Förväntade extremvattennivåer för havsytan vid Forsmark och Laxemar Simpevarp fram till år 2100 Lars Brydsten, Umeå universitet Anders Engqvist, Kungliga Tekniska Högskolan Jens-Ove Näslund, Tobias

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Klimatet i Sverige 2040

Klimatet i Sverige 2040 Klimatet i Sverige 2040 Sara Bergström Nilsson Klimatoptimerar svenskt lantbruk Klimatet i Sverige 2040 Sara Bergström Nilsson Delrapport 1 i Projektet Gradvis Klimatoptimerar svenskt lantbruk Hushållningssällskapet

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Skellefteå kommun KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR SLUTRAPPORT Uppdrag: 249190, Fördjupad utredning avseende konsekvenser av Titel på rapport: Skellefteå kommun Konsekvenser av klimatförändringar Status:

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige

Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige KLIMATOLOGI Nr 6, 2013 Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige Jonas Olsson och Kean Foster Pärmbilden föreställer ett oväder över Kuddby (foto: Anders Lindgren). ISSN: 1654-2258 SMHI

Läs mer

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp I (WG I) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate

Läs mer

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Umeå kommun KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR SLUTRAPPORT Uppdrag: 249190, Fördjupad utredning avseende konsekvenser av Titel på rapport: Umeå kommun konsekvenser av klimatförändringar Status: Slutrapport

Läs mer

KLIMATPM Stigande havsnivåer & erosion i Höganäs kommun

KLIMATPM Stigande havsnivåer & erosion i Höganäs kommun KLIMATPM Stigande havsnivåer & erosion i Höganäs kommun Detta PM har tagits fram under 2011 för samhällsbyggnadsförvaltningen av Kajsa Rue Hallén tillsammans med arbetsgruppen för klimatprojektet bestående

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

2015-06-04 Fi2015/3195. Finansinspektionen Box 7821 10397 Stockholm

2015-06-04 Fi2015/3195. Finansinspektionen Box 7821 10397 Stockholm Regeringsbeslut II 1 2015-06-04 Fi2015/3195 Finansdepartementet Finansinspektionen Box 7821 10397 Stockholm Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Finansinspektionen Riksdagen har beslutat

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Översvämningssäkerhet

Översvämningssäkerhet Översvämningssäkerhet Hur påverkar ett framtida klimat Karlshamns kommun? En rapport av: Daniel Karlsson (Naturvårdsingenjör) Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten november 2006 Karlshamns Kommun Sammanfattning

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport

FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport Sammanfattning för beslutsfattare Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change RAPPORT 5763 NOVEMBER 2007 Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Bilaga 1 Dnr KS 2013/0039 Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Rapporten sammanställd av Ruth Meyer och Lars Winberg. 2013-10-21 Sammanfattning Även om vi med tiden lyckas vända trenden så

Läs mer

Modellering av sedimentspridning vid Gävle

Modellering av sedimentspridning vid Gävle Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR 2011-17 Modellering av sedimentspridning vid Gävle Pärmbild. Bilden tillhör beställaren. RAPPORT NR 2011-17 17 Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Klimatet, havsnivån och planeringen

Klimatet, havsnivån och planeringen Klimatet, havsnivån och planeringen Dialog-pm 2008:2 Malmö Stadsbyggnadskontor månad december 2008 2008 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 4 Klimatet ändras... 5 Scenarier

Läs mer

Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg? -

Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg? - Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg? - Utredning maj 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattande slutsatser... 1 2. Inledning... 4 2.1 Rapporten... 4 2.2 Uppdraget... 4 2.3 Bakgrund...

Läs mer

1 Förberedelseuppgifter

1 Förberedelseuppgifter LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer