Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Transkript

1 Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet har studerat effekterna av en höjd havsnivå i Östersjön orsakad av en förväntad klimatförändring. Under avslutningsmötets två inledande dagar presenterades de resultat som tagits fram och de erfarenheter som gjorts inom SEAREG-projektet. Ett antal inbjudna gäster berättade om närliggande projekt inom kusterosion och klimatförändringar. Mötets sista dag ägnades åt en exkursion i Pärnu och dess omgivningar där problem med översvämningar och erosion kunde studeras på plats. Programmet återfinns på SEAREG-projektets hemsida under News. Det går också att titta på presentationerna i Power Point från samma sidor. Konferens En internationell konferens om stadsutveckling hålls i Göteborg 29 maj - 3 juni 2005, Life in the Urban Landscape. En rad svenska myndigheter och organisationer arrangerar konferensen. Det är en utmaning för städer världen över att möta dagens dynamiska och motsägelsefulla trender. Globaliseringen av ekonomin och miljön å ena sidan och individualiseringen i vardagslivet och politiken å den andra. Konferensen vänder sig speciellt till stadsplanerare, beslutsfattare och forskare. Slutseminarium för den svenska delen En presentation av arbetet inom SEAREG i Sverige gjordes den 22 mars på SMHI. Det svenska arbetet inom projektet har präglats av en bred inriktning från global modellering till avnämarkontakter. Beräkningar av Östersjöns vattenstånd i dagens klimat samt scenarier för ett förändrat klimat har gjorts med Rossby Centrets oceanografiska modell RCO. Dessa beräkningar har legat till grund för studier runt Östersjön. Vindstudier och vågmodellering för Östersjön har också utförts på SMHI:s forskningsavdelning. Mälaren har varit ett speciellt studieobjekt för den svenska delen av projektet. Beräkningar har gjorts av hur tillrinningen till sjön kan tänkas förändras i framtiden. Vattenståndets påverkan av förändrat inflöde och regleringsmöjligheter har studerats. Ett kalkylblad har därvid framtagits för att undersöka olika tappningsvarianter. Ett examensarbete har utförts inom projektet och kan laddas ned från Inregia Structure AB har bidragit med GIS-kartor och dialog med avnämarna. Ett antal seminarier med avnämare har hållits där också en allmän information om klimatfrågan har gjorts. Mer information: I DET HÄR NUMRET 2 Havsvattenstånd 3 Mälarens nivå och Slussenfrågan 4 Inflöde och högvatten 5 Vågklimat och vindklimat 6 Projektpartners Nya scenarier från Rossby Centre Regionala klimatscenarier för perioden i form av temperatur- och nederbördsutveckling för Skandinavien respektive Europa kan ses på SEAREG Nyhetsbrev 1

2 Havsvattenstånd Den framtida havsnivån i Östersjön bestäms av den allmänna höjningen av havsnivån, landhöjningen och det lokala vindklimatet. De södra och östra kusterna påverkas mest. De studier som gjorts över vattenståndet i Östersjön i ett framtida klimat inom SEAREG-projektet visar att landhöjningen och den eustatiska vattenståndsändringen är de viktigaste faktorerna för framtidens vattenstånd. Den eustatiska förändringen innebär att havsnivån stiger då vattnet blir varmare, det är en s.k. termisk effekt. Ett varmare vatten behöver mer utrymme. I ett varmare klimat smälter också landbaserade glaciärer och permafrostmarker tinar, vilket ger ett ytterligare tillskott till volymändringen i havet. Lokala vindändringar, till följd av ett förändrat klimat, har betydelse för extrema vattenstånd. Förändringen av stormfloder (t.ex. 100-års vattenståndet) blir i beräkningarna ännu högre än medelvattenståndsändringen. Ett genomgående mönster i alla beräkningar är att risken för översvämningar är störst för östra och södra kusterna runt Östersjön. Den kvantitativa osäkerheten är stor i beräkningarna och grundar sig främst på den stora osäkerheten i den globala havsnivåhöjningen. Olika scenarier för havsnivåns höjning under 200-talet enligt IIPCC. Landhöjning relativt medelvattenstånd. Sannolikheten (%) att en stormflod högre än 160 cm uppstår varje år i dagens klimat (vänster) och i ett framtidsscenario med hög havsnivå (höger). Källa: Markus Meier, SMHI SEAREG Nyhetsbrev 2

3 Mälarens nivå påverkas av flera faktorer Hösten 2000 steg Mälaren oroväckande. Mälarens översvämningsgrupp bildades och SMHI gjorde en översiktlig beräkning över hur mycket vatten som skulle behöva kunna tappas från Mälaren vid höga tillflöden. Mälaren är sedan 1943 en reglerad sjö vars nivå bestäms av flera faktorer. Det är främst klimatet och regleringarna som avgör sjöns nivå. Även havsnivån kan ha betydelse eftersom utflödet till Saltsjön (Östersjön) kan dämpas då havsnivån är hög. Ett diagram över varje års maximala nivå visar att regleringarna har minskat risken för översvämningar men nivån har inte alltid hållit sig under 470 cm, vilket är önskvärt År 1924 Mälaren börjar regleras 1943 > års återkomsttid Vattenstånd (cm) (Mälarens höjdsystem) År års återkomsttid År 2000 Vattendom år Högsta vattenstånd i Mälaren Sedan Mälaren började regleras har tillfällena med mycket höga nivåer minskat kraftgt. Landhöjningen, som innebär att tröskeln från Mälaren till havet ökar, bidrar också. Den röda linjen markerar den nivå som Mälaren troligen hade uppnått om de kraftiga regn som föll över Polen 1997 istället hade fallit över Mälaren avrinningsområde. Källa: Håkan Sanner och Martin Häggström, SMHI Slussen diskussionen går vidare Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm har fått i uppdrag från nämnden att utreda ett rekonstruktionsförslag över Slussen. Arbetet pågår. Till sommaren 2005 ska två förslag redovisas i nämnden; Nygamla Slussen (rekonstruktionsförslaget) och Nya Slussen (förslaget Strömmar, se bild). Eftersom nämnden tagit beslut om att ett rekonstruktionsförslag ska tas fram senareläggs tidplanen för Slussen. Arbetet sker tillsammans med Stadsmuséet, Länsstyrelsen, Skönhetsrådet, Whitearkitekter och WSP. Källa: Stockholms stads hemsidor. ( SEAREG Nyhetsbrev 3

4 Inflödets säsongsdynamik påverkar Mälarens nivå En viktig faktor för hur Mälarens nivå blir i framtiden är inflödet till sjön. I SEAREG Nyhetsbrev nr 2/2004 diskuterades hur inflödet till Mälaren kan tänkas förändras i framtiden. Säsongsdynamiken förändras från att spegla fyra årstider till att bli en våt och en torr period. Högre flöden höst-vinter och lägre sommarflöden. Sommarperioden ser också ut att bli längre. och torrare sommarperioderna kan förväntas på liknande sätt återspeglas i Mälarens nivå Inflöde i medeltal Den metodik som används är mest lämpad för att studera medelvärden. Det är svårt att fånga extrema situationer. Mälaren är dock, som alla stora system, långsam och därför ger ändock förändringar i medelvärden en relativt bra bild av situationen. Inflow(m 3 /s) J F M A M J J A S O N D I figuren visas inflödet till Mälaren under ett medelår från januari till december perioden Den undre figuren visar medelvattennivån i Mälaren under 1900-talet. Säsongsdynamiken i inflödet återspeglas med viss förskjutning för vattennivån i sjön. De i framtiden blötare höst-vinter-perioderna Day No. Medelvattennivå Klimatscenarioresultat I tabellen visas några resultat från beräkningar för Mälarens avrinningsområde. Förändringen avseende perioden jämfört med redovisas procentuellt för nederbörd, avdunstning och tillrinning till Mälaren. Temperaturförändringen anges i grader. För beskrivning av de fyra olika scenarierna se Nyhetsbrev nr 1/2004. RCAO- RCAO- RCAO- RCAO- H/A2 H/B2 E/A2 E/B2 Temperatur ( o C) Nederbörd (%) Avdunstning (%) Tillrinning (%) Källa: Johan Andréasson, SMHI Högvattenperioden analyserad För Mälardalen är hydrologiska ändringar viktiga med hänsyn till vattenståndet i Mälaren. Det finns redan i dagens klimat problem med avbördningsförmågan och det blir inte bättre med ett förändrat klimat. En ökad avbördningsförmåga skulle minska översvämningsriskerna, men att strikt följa vattendomen blir ej möjligt (uppdateringar kommer att behövas). Inom SEAREG-projektet har en detaljerad analys av perioden gjorts, dvs en enda händelse med högvatten. Det finns nu ett beräkningsredskap, ett avtappningsschema, som möjliggör ytterligare analyser av andra extrema händelser. Ökande problem med lågvatten, som är det troliga utfallet av längre torrperioder, har inte studerats i detalj. En tidigare studie på SMHI visar dock att högre avtappning kan påbörjas vid lägre nivåer än idag. På SMHI har arbete startats för att titta på dimensionerande flöden och påverkan av klimatförändringarna. Lake Mälaren reference elevation (cm) Källa: Phil Graham, SMHI Mälarens Water nivå Level med scenario in Lake ECHAM4/OPYC3-A2 Mälaren Observerad Observed nivå ( ) Ett framtidsscenrio med Water Dec-E/a2 nuvarande tappningskapacitet Samma Water scenario Dec med w/sl högre rise-e/a2 havsnivå target level (min) target level (max) 390 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun E/A2 SEAREG Nyhetsbrev 4

5 Vågklimatet Vågklimat behövs för att klassificera farleder av olika slag. Det finns flera klasser beroende på vilken våghöjd som överskrids under 10% av tiden dvs den 90:e percentilen. Vid planering av aktiviteter till sjöss behöver man information om vågklimatet. Ett förändrat klimat har effekt på hur och när olika uppgifter kan skötas. Erosionen vid stränder och på botten påverkas av vågklimatet. Det är också en viktig komponent när man planerar hamnar och andra konstruktioner vid och ute på havet. En enkel vågmodell har använts där våghöjden beskrivs som en funktion av vindstyrka, vindens varaktighet och blåslängd (fetch). Förändringarna framträder främst i Bottniska Viken beroende bl.a. på mindre förekomst av is i det framtida klimatet. Mer västvind förklarar ökningen i de östra delarna av Östersjön. Hs_p90 (hc b2-ctl) m Hs_p90 (hc a2-ctl) m Förändringen av den signifikanta våghöjden (90:e percentilen i m) i scenarierna jämfört med kontrollsimuleringarna visas i figuren. Överst visas RCAO-H och underst RCAO-E. Det mindre utsläppsscenariet B2 visas till vänster och det högre, A2, till höger. För beskrivning av scenarierna se Nyhetsbrev 1/2004. Hs_p90 (mpi b2-ctl) m Hs_p90 (mpi a2-ctl) m Källa: Barry Broman, SMHI Vindklimatet det simulerade kontrollklimatet för perioden med Rossby Centrets atmosfäriska och oceanografiska modellsystem, RCAO. Vindens säsongsvariation och storskaliga geografiska fördelning simuleras realistiskt över Norden och Östersjöområdet. Modellen visar en systematisk underskattning av vinden vid höga vindhastigheter. Medelvinden över hav underskattas under hela året. Underskattningen av höga vindhastigheter är störst under vintern då det blåser mycket. Den framtida ändringen av vindklimatet är starkt beroende av cirkulationsförändringen i den globala modell som driver RCAO. Den ena av de två globala modeller, som använts vid Rossby Centre, ger kraftig ökning av vindhastigheten under vinterhalvåret och mindre minskning under sommaren, den andra ger endast små förändringar. Procentuell förändring av vindklimatet i scenarierna Vindens variation och fördelning har studerats både i dagens och i framtidens klimat för Östersjöregionen. Observationer och s.k. återanalyser har jämförts med Ett gemensamt drag för alla simuleringar är ökad vindhastighet över de delar av Östersjön där isutbredningen minskar kraftigt under vinterhalvåret. Beräkningarna visar på en likartad ökning av vinden i alla hastighetsintervall. Källa: Erik Kjellström, SMHI SEAREG Nyhetsbrev 5

6 Medverkande partners och studieområden Inom projekt SEAREG arbetade forskare på institut och universitet markerade med blått på kartan. Denna s.k. inre cirkel bestod av Geological Survey of Finland, Centre for Urban and Regional Studies på Helsingfors Tekniska Högskola, SMHI i Norrköping, och Universitetet i Greifswald. Till den inre cirkeln hörde även the Regional Council of Itä-Uusimaa i Finland. De studerade områdena var Stockholm i Sverige, Pärnu i Estland, Gdansk i Polen och Usedom i nordöstra Tyskland. Helsingfors och Itä-Uusimaa i Finland var också studieområden. De lokala myndigheterna och planeringskontoren bidrog med data och lokal kunskap till projektet. Inregias arbete inom SEAREG-projektet Den viktigaste utgångspunkten för Inregias arbete inom projektet har varit att möta regionala och kommunala behov. Tidig återkoppling från olika aktörer gjorde det möjligt att anpassa arbetet både efter möjligheter (datatillgång) och efterfrågan (detaljerad kommunal översvämningskartering, riskoch sårbarhetsbedömningar). Målet har varit att producera resultat som är användbara inom rumslig planering. Figuren visar hur samverkan strukturerades. De viktigaste slutsatserna är: Ett projekt som SEAREG kan nå relevanta resultat genom tidig avstämning, dialog och förankring med användarna. Översvämningskartering är ett viktigt element för den översiktliga planeringen. Risk och sårbarhet bör diskuteras kontinuerligt inom planeringen för att undvika negativa effekter, skador och skadeståndsfodringar. Medvetenhet och diskussion om anpassningsåtgärder avseende framtida klimatförändringar är viktiga för planeringen, men inte riktigt på agendan ännu. Bevakning av kommande klimatmodelleringar och regionalt anpassade scenarier är relevant för planering och det behövs ambassadörer som förmedlar resultaten. Källa: Michael Viehhauser, Inregia Kontakt med SEAREG-projektet Markus Meier, markus.meier@smhi.se, Gunn Persson,gunn.persson@smhi.se, SMHI, Norrköping Michael Viehhauser, miv@inregia.se, , Inregia AB, WSP-Group, Box 12519, Stockholm SEAREG Nyhetsbrev 6