Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( ) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment and Management)

2 Innehåll Bakgrund - Forskningsprojekten FRIVA och PRIVAD Viktiga utgångspunkter - från risk management till risk governance Hur vet man om RSA systemet fungerar? - Hur borde man göra för att det skall fungera bättre? Utveckling - Utveckling av risk- och sårbarheter på lokal och regional nivå Förbättringar Vad behövs framöver?

3 Bakgrund FRIVA (Framework program for risk and vulnerability assessment) 2002 Det nuvarande krishanteringssystemet introduceras. Präglas av helhetssyn Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) får en framträdande roll. Statliga myndigheter skall göra RSA fr.o.m Kommuner fr.o.m FRIVA börjar En viktig del av programmet blir studier av hur implementeringen av RSA systemet lyckats samt hur systemet kan utvecklas.

4 FRIVA och PRIVAD Båda programmen finansieras/finansierades av MSB (KBM). FRIVA löpte mellan 2004 och PRIVAD löper mellan 2011 och Som mest var ca 20 forskare vid Lunds universitet engagerade i programmen. Numera ca 10 forskare. Många aspekter av risk- och sårbarhetsanalys har ingått. Jag har fokuserat på metoder och metodutveckling.

5 Viktiga utgångspunkter Vad är risk, riskhantering och riskhanteringsprocess (enligt ISO)? Riskhantering samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk (ISO 31000:2009) Riskhanteringsprocess systematisk tillämpning av policyer, procedurer och rutiner på kommunikationsaktiviteter, konsultationer, etablering av kontext, och identifiering, analys, utvärdering, behandling, övervakning (2.28) och granskning av risker (ISO 31000:2009) Risk osäkerhetens effekt på mål (ISO 31000:2009)

6 Riskhanteringsprocessen enligt ISO-modellen Etablering av kontext Kommunikation och konsultation Riskbedömning Riskidentifiering Riskanalys Riskutvärdering Övervakning och granskning Riskbehandling Traditionell riskhantering lägger mycket fokus på en organisations interna risker. Framgår tydligt av definitionen av riskhantering

7 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Två viktiga trender: Ökad komplexitet och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Nu Då

8 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Två viktiga trender: Ökad komplexitet och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Aktör 1 Aktör 3 Nu Aktör 2

9 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Det är inte bara en organisation som bidrar till hantering av risker som hotar liv och hälsa, samhällets funktionalitet, etc. snarare ett nätverk av aktörer. Det finns heller inte bara en uppfattning om vad som är skyddsvärt och hur allvarliga olika typer av konsekvenser är. En stor utmaning ligger i att kunna kommunicera och integrera information om risker som kommer från olika aktörer. Begreppet RISK GOVERNANCE används då man vill betona att det är flera aktörer som tillsammans skall hantera situationer med ofta stor komplexitet och osäkerhet.

10 Hur vet man att RSA systemet fungerar? (och hur kan man göra det bättre?) Man kan studera risk- och sårbarhetsanalyser från många olika perspektiv. Numera använder vi ett designperspektiv. Design kan definieras som do or plan (something) with a specific purpose in mind (Oxford dictionary) Designlogik handlar om artefakter, sådant som skapats av människor, och hur de konstrueras för att uppnå syften. Krishanteringssystemet och även Systemet för risk- och sårbarhetsanalys är artefakter.

11 Designlogik En metods/systems syfte är även centralt för att kunna genomföra utvärdering. Utan syfte är det svårt att uttala sig om något är bra eller dåligt. En specifik metod/system kan ha flera syften. Syfte (Varför?) Exempel: Bil Ta mig från punkt A till B Funktion (Vad?) Öka/minska hastighet, Styra, mm. Form (Hur?) Gaspedal och Bromspedal

12 RSA systemets syften, funktioner och form Vilka är SYFTENA med ett system för risk- och sårbarhetsanalys? Vilka FUNKTIONER måste ett sådant system ha? Vilka FORMER kan olika delar i systemet ha för att FUNKTIONERNA och SYFTENA skall uppfyllas? SYFTEN med det svenska systemet för risk- och sårbarhetsanalys (från förarbeten och lagstiftning): Minska risker och sårbarheter i samhället och öka hanteringsförmågan. Utgöra ett underlag för planering och genomförande av riskreducerande åtgärder. Öka medvetenheten om risker och sårbarheter inom den egna organisationen. Utgöra en grund för information till allmänheten.

13 RSA systemets syften, funktioner och form Vad görs för att uppnå syftena? Kommuner, landsting, länsstyrelser och övriga statliga myndigheter genomför risk- och sårbarhetsanalyser. Vilka bland annat bör innehålla (från SOU 2004:134*): Riskinventering och identifiering Vad kan hända? Riskvärdering och kategorisering Varför kan det inträffa och hur ofta? Konsekvensanalys Vilka blir konsekvenserna för samhället? Förhoppningen är att dessa sedan ligger till grund för beslut om åtgärder som sedan leder till minskad risk/sårbarhet. Stämmer väl överens med en vanliga riskhanteringsmodeller som visar hur beslut leder till riskreduktion (ex. ISO modellen). *Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting

14 Att producera underlag för beslut och att minska risker Bygger på iden om att saker vi gör idag påverkar händelser i morgon. Att minska risk innebär (förhoppningsvis) ett bättre utfall (i morgon). IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA UTFALL I FRAMTIDEN BESLUTA

15 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Viktigt: Utfallet säger inte alltid mycket om huruvida riskhanteringen var bra Vi kan alltså (tyvärr) inte säga att de kommuner/län/myndigheter som drabbats av minst konsekvenser är de som bedriver bäst riskhantering Orealistisk exempel: Antag att en person vinner 10 miljoner kronor på ett lotteri. Var beslutet att delta i lotteriet bra? Tänk om lotteriet såg ut såhär: med 10% sannolikhet vinner man 10 miljoner kronor. Men, med 90% sannolikhet får man betala 10 miljoner kronor. Detta är ett uppenbart dåligt lotteri.

16 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Bra beslut kan alltså leda till dåliga utfall och dåliga beslut kan leda till bra utfall. Men, detta glömmer vi ofta bort då vi utvärderar beslut som vi också känner till utfallet för. Inte nog med att det är svårt att utvärdera beslut med utgångspunkt i utfallet, det är ännu svårare att utvärdera de andra komponenterna i riskhantering (identifiering, analys, o.s.v.). Detta innebär att de som jobbar med riskanalys (i vår kontext) sällan (eller aldrig) får feedback på om deras insats ledde till önskat resultat eller ej.

17 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Vad kan vi göra för att skapa feedback och utvärdera om vårt system faktisk fungerar? Vi kan försöka flytta vårt fokus från utfallet till de andra komponenterna i riskhanteringsprocessen och studera deras output. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA UTFALL I FRAMTIDEN BESLUTA

18 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Vi kan betrakta oss som beslutsfabriker, eller beslutsunderlagsfabriker. På samma sätt som en vanlig fabrik måste kvalitetssäkra olika komponenter i produktionskedjan måste vi kvalitetssäkra de produkter som vår fabrik producerar. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA BESLUTA

19 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Det finns dock inte bara en fabrik (aktör) och inte heller återfinner man alltid alla delar av riskhanteringsprocessen hos en enda aktör (ex inom en kommun). I stället handlar detta om att flera aktörer tillsammans producerar beslutsunderlag och beslut. Dessa beslut leder sedan (förhoppningsvis) till implementering av olika typer av åtgärder som (förhoppningsvis) leder till lägre risker och sårbarheter och som (förhoppningsvis) leder till mindre konsekvenser på sikt.

20 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Eftersom det är många aktörer som är delaktiga blir informationsdelning mycket viktigt. Syftet med hela systemet är beroende av det. Syftet är inte enbart att minska risker och sårbarheter inom de olika aktörernas organisationer/ansvarsområden utan i samhället. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA BESLUTA

21 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att IDENTIFIERA risker Arbetet genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län. Går det att med hjälp av kommunernas analyser sammanställa en helhetsbild av risker och sårbarheter i Skåne? 2008 Av 33 kommuner kunde 7 stycken presentera en risk- och sårbarhetsanalys Av 33 kommuner kunde 25 stycken presentera en risk- och sårbarhetsanalys Alla 33 kommuner kunde presentera en risk- och sårbarhetsanalys.

22 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att ANALYSERA risker Länsstyrelserna 2006, 2008 och 2010 (vi håller på med 2011 och 2013) Fokus på hur olika aspekter av risk presenteras i rapporterna Hur beskriver analyserna: Scenarier (Vad kan hända?) Trolighet (Hur ofta?) Konsekvenser (Vad blir konsekvenserna för samhället?)

23 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att VÄRDERA (för BESLUT) risker Länsstyrelserna 2010 (vi håller på med 2013) Hur gör man när man presenterar åtgärdsförslag? Då man fattar beslut om risker är det flera aspekter som är viktiga, exempelvis: Vad är det tänkt att åtgärden skall leda till (effekten)? Vilka typer av scenarier påverkas och hur troliga är de? Hur mycket kommer åtgärden att påverka? Vad kostar åtgärden? RSA:erna har generellt sett svårt att visa en koppling mellan ANALYSEN av risk/sårbarhet och ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN

24 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet Ex. Det är osannolikt att händelse A skulle inträffa (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Extremt osannolikt Mycket osannolikt Osannolikt Troligt Mycket troligt

25 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Mycket osannolikt 1 gång på mellan 100 och 1000 år Osannolikt 1 gång på mellan 10 och 100 år Troligt 1 gång på mellan 1 och 10 år Mycket troligt mer än 1 gång per år (5) Kvantitativ skala Exempelvis: Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år

26 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Antal analyser Bedömning av trolighet Ingen (1) Kvalitativ beskrivning (2) Kvalitativ ranking (3) Semi-kvantitativ ranking (4) Kvantitativ (5) Exempelvis Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Mycket osannolikt 1 gång på mellan 100 och 1000 år Osannolikt 1 gång på mellan 10 och 100 år Troligt 1 gång på mellan 1 och 10 år Mycket troligt mer än 1 gång per år (5) Kvantitativ skala Exempelvis: Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år

27 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER) (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser Ex. Konsekvenserna blir mycket allvarliga om händelse A skulle inträffa (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Katastrofala Mycket stora Stora Måttliga Små

28 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis: Katastrofala Egendom: >20 MSEK, Liv & Hälsa: Flera döda Mycket stora Egendom: 5-20 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka döda Stora Egendom: 1-5 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka svårt skadade Måttliga Egendom: 0,1-1 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka skadade Små Egendom: <0,1 MSEK, Liv & Hälsa: Övergående obehag (5) Kvantitativ Exempelvis: Konsekvenserna bedöms bli 10 döda

29 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala Antal (5 analyser klasser) Exempelvis: Katastrofala Egendom: >20 MSEK, Liv & Hälsa: Flera döda Mycket stora Egendom: 5-20 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka döda Stora Egendom: 1-5 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka svårt skadade Måttliga Egendom: 0,1-1 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka skadade Små Egendom: <0,1 MSEK, Liv & Hälsa: Övergående obehag Konsekvensbedömning Ingen (1) Kvalitativ beskrivning (2) Kvalitativ ranking (3) Semi-kvantitativ ranking (4) Kvantitativ (5) (5) Kvantitativ Exempelvis: Konsekvenserna bedöms bli 10 döda

30 Hur bör man uttrycka hur troligt något är? Varför skall man över huvud taget bedöma hur troliga olika händelser är? Om man inte bedömer trolighet baseras våra beslut endast på bedömningar av konsekvenser, vilket blir konstigt i många fall. Alternativt tar man implicit hänsyn till trolighet då man exempelvis skattar worst probable case. Varför inte nöja sig med ord för att beskriva hur trolig en händelse är? Exempelvis: Det är troligt att det blir regn i morgon I många fall räcker det med ord. Exempelvis om det rör sig om vardagsbeslut av typen Ska jag ta med mig paraply eller ej?. Men: ord är inte exakta och betyder olika för olika människor och beroende på hur orden används får de olika betydelse.

31 Hur kan man uttrycka hur troligt något är? Det är inte sannolikt att vi får en kärnkraftsolycka i Sverige nästa år. ÄR HÄNDELSERNA LIKA SANNOLIKA? Det är inte sannolikt att det regnar i morgon. Det är inte troligt att det inträffar en översvämning som orsakar mer än 10 dödsoffer i Sverige nästa år. VILKEN AV HÄNDELSERNA ÄR MEST TROLIG? Det är inte sannolikt att det inträffar en allvarlig brand med fler än 10 dödsoffer i Sverige nästa år.

32 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Kvalitativa beskrivningar Frekvenser (hur ofta inträffar händelsen i medeltal?) Sannolikheter

33 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Kan vi rangordna scenarier baserat på bedömningar av hur troliga de är, d.v.s. kan vi kommunicera att vi bedömer ett riskscenario som mer troligt än ett annat? Varför? Utan möjlighet att rangordna går det inte att jämföra olika riskkällor/ riskscenarier med varandra. Det blir också mycket svårt att använda underlaget för planering och beslutsfattande. Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

34 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Kan scenariers rangordning kommuniceras på ett sådant sätt att olika aktörers riskscenarier kan rangordnas? Varför? Utan möjlighet att rangordna riskscenarier som kommer från olika aktörer blir det svårt att använda informationen från andra aktörers RSA. Det blir också svårare att skapa lokala, regionala och nationella helhetsbilder över risker och sårbarheter. Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

35 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Går det att avgöra hur mycket mer troligt ett riskscenario bedöms vara än ett annat? Varför? Utan möjlighet att kommunicera hur mycket mer troligt ett riskscenario bedöms vara i förhållande till ett annat blir det svårt att använda bedömningen som planeringsunderlag.! Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

36 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Vi formulerade tio (10) fiktiva exempel på utdrag ur kommunala risk och sårbarhetsanalyser. 50 st före detta studenter vid Civilingenjörsprogrammet i Riskhantering samt Brandingenjörsprogrammet deltog. Ålder mellan 23 och 62 år Arbetat omkring 8 år i medeltal. Utvärderade exemplen med avseende på exemplens användbarhet för beslutsfattande. Vi använde ett brandexempel och ett översvämningsexempel.

37 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Översvämning: Inom kommunen finns flera vattendrag där översvämningar kan ske. Det är dock längs VATTENDRAGET som risken för översvämningar bedöms som störst. VATTENDRAGET har det största avrinningsområdet och det är också runt VATTENDRAGET som de flesta bebyggda områden inom kommunen ligger. De områden som hotas av översvämning om vattennivån i VATTENDRAGET stiger är förhållandevis flacka, vilket innebär att den area som kan drabbas av en översvämning är stor. I analysen antas två scenarier representera översvämningsrisken i kommunen, (1) Liten respektive (2) Stor översvämning. Scenario 1: Den lilla översvämningen innebär att vattennivån i VATTENDRAGET ökar till 1,5 meter över den normala nivån, vilket då innebär att OMRÅDE 1 översvämmas. Inom detta område finns bostäder och flera samhällsviktiga funktioner (elförsörjning och vägar). Scenario 2: Den stora översvämningen innebär att vattennivån i VATTENDRAGET ökar till 2,5 meter över den normala nivån, vilket då innebär att OMRÅDE 1 och 2 översvämmas. Inom dessa områden finns bostäder och flera samhällsviktiga funktioner (elförsörjning, vägar och järnväg).

38 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVALITATIV BESKRIVNING Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara medelhög. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara allvarliga för boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts vara låg. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara mycket allvarliga för boende, elförsörjning, vägtransporter och järnvägstransporter i OMRÅDE 1 och 2.

39 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVALITATIV RANKINGSKALA Sannolikheten för scenarierna har bedömts på en femgradig skala (Mycket låg, Låg, Medel, Hög, Mycket hög). Konsekvenserna har också bedömts på en femgradig skala (Mycket begränsade, Begränsade, Allvarliga, Mycket allvarliga, Katastrofala). Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara Medel. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Allvarliga. Framförallt drabbas de boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1 av konsekvenserna. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts vara Låg. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Mycket allvarliga. Framförallt drabbas boende, elförsörjning, vägtransporter och järnvägstransporter i OMRÅDE 1 och 2 av konsekvenserna.

40 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens SEMI-KVANTITATIV RANKINGSKALA Sannolikheten för scenarierna har bedömts på en femgradig skala: Mycket låg (< 1 gång på 1000 år), Låg (1 gång på 100 till 1000 år), Medel (1 gång på 10 till 100 år), Hög (1 gång på 1 till 10 år), Mycket hög (>1 gång per år). Konsekvenserna har också bedömts på en femgradig skala: Mycket begränsade: Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Etc. Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara Medel (1 gång på 10 till 100 år). Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Allvarliga. Framförallt drabbas de boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1 av konsekvenserna. O.s.v.

41 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVANTITATIV SKALA Sannolikheten för scenario 1 har bedömts till 1 gång på 20 år. Konsekvenserna för scenariot har bedömts till följande: Ca 1000 bostäder, en transformatorstation och en europaväg kommer att bli översvämmade. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts till 1 gång på 100 år. Konsekvenserna för scenariot har bedömts till följande: Ca 2000 bostäder, en transformatorstation, en europaväg och en järnväg kommer att bli översvämmade.

42 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Resultat Deltagarna fick bland annat uttrycka i vilken utsträckning de höll med om påståendet Beskrivningen är användbar för beslutsfattande på en sjugradig skala. Från (1) Jag håller absolut inte med till (7) Jag håller absolut med. Semi-kvantitativ: 5,56 Kvantitativ: 5,08 Kvalitativ rankingskala: 3,98 Kvalitativ beskrivning: 3,32 Ingen beskrivning: 2,94 De flesta av skillnaderna är klart statistiskt signifikanta

43 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Resultaten från de fiktiva exemplen stämmer väl överens med en studie av riktiga kommunala RSA:er som vi genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne. Vi bad representanter för Länsstyrelsen ranka de kommunala analyserna med avseende på hur användbara de ansågs vara för att producera den regionala bilden av risker och sårbarheter. Vi bad också två studentgrupper (Civilingenjörsprogrammet i riskhantering) göra samma sak. Även om undersökningen är annorlunda än den med de fiktiva exemplen fick vi liknande resultat, d.v.s. det finns ett samband mellan hur sannolikhet och konsekvens beskrivs och hur användbar en analys bedöms vara.

44 Slutligen: Måste riskanalys vara svårt, komplicerat, ta mycket resurser i anspråk, etc. Svar: Nej! Min erfarenhet är att det ofta krävs ganska lite för att nå märkbara förbättringar. Det som jag tror gör att riskanalys ofta kan uppfattas som svårt är att man inte riktigt vet vad som utgör en bra produkt. Jag tror också att man ibland har för stora förväntningar på vad riskanalys/riskhantering handlar om. Det handlar mer om att producera underlag för beslut än om att redogöra för sanningen eller skapa prognoser.

45 Vad bör vi göra nu då? Hur vet vi om vi blir bättre eller sämre? Utveckla sätt att skapa FEEDBACK i systemet. Kan vi genomföra SMÅ åtgärder med STOR effekt? Sättet man presenterar information på kan ha stor effekt Förbättra produktionen av BESLUTSUNDERLAG För att reducera risk/sårbarhet krävs beslut. Förbättra integration av information från olika aktörer (Samhällsviktig verksamhet privata aktörer, komplexitet). Förbättra modellerna/metoderna för hur man systematiskt kan arbeta med RSA (och andra relaterade uppgifter).

46 Tack för er uppmärksamhet! Epost:

Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet

Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet Henrik Johansson Avdelningen för brandteknik och riskhantering 1 Innehåll Forskning vid Lunds universitet LUCRAM

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Henrik Tehler Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet Utgångspunkt Presentationen tar utgångspunkt i den riskforskning som har bedrivits

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas

Läs mer

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys? Innehåll Kritiska beroenden: Metodöversikt och beroendeanalys på lokal nivå HENRIK HASSEL, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK OCH RISKHANTERING Problembilden Vad innebär det att göra beroendeanalyser? Olika perspektiv

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar Preliminär handling Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar Kalmar kommun Uppdragsgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Birgit Endom Uppdragsnummer: 13-072 Datum: 2014-04-15

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Utbildning sociala investeringar

Utbildning sociala investeringar Utbildning sociala investeringar Clarion Skanstull 27 november 2015 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Program 08.30-9.00 Kaffe och gruppindelning/bordsplacering 09.00-09.10 Introduktion

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR H2020 - Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR Jonas Johansson PRESENTATION SAMVERKANSPLATTFORM H2020, STOCKHOLM, 20160127 Forskning vid LU med inriktning mot säkra samhällen Lund University

Läs mer

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m. 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande

Läs mer

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06 Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06 Disposition 1 Region Halland Organisation 2 RSA process Samhällsviktig verksamhet Tre olika typer av analyser 3 Utvecklingsområden Förankring Riskhanteringsprocessen

Läs mer

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander. Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten

Läs mer

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8.

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8. PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530 Datum: 2006-09-01 Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen Innehållsförteckning

Läs mer

Omslagsfoto: Johan Fowelin. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284

Omslagsfoto: Johan Fowelin. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser för elsektorn - Bilagor 2014-02-27 Omslagsfoto: Johan Fowelin Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284 Svenska

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön

VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön Risk och kontinuitetshantering i vår vardag Johan Holmberg VI ÄR VA SYD Regional VA-organisation i sydvästra Skåne

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING. KKiK-presentationer 1

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING. KKiK-presentationer 1 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KKiK-presentationer 2015 ÅRS UNDERSÖKNING KKiK-presentationer 1 KKiK-presentationer 2 KKiK-presentationer 2015 års undersökning Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Text:

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Riskanalys. Upprättad 2013-02-14 Senast justerad 2013-05-13. Förstudie till detaljplan. Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: 0480-100 92

Riskanalys. Upprättad 2013-02-14 Senast justerad 2013-05-13. Förstudie till detaljplan. Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: 0480-100 92 Riskanalys Upprättad 2013-02-14 Senast justerad 2013-05-13 Riskanalys för universitet, resecentrum, restauranger och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen Kalmar kommun Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: 0480-100

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH Frågeställning Syftet med detta arbete är att utvärdera trolig

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB 2011-05-25

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB 2011-05-25 Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB 2011-05-25 Bakgrund? Civilingenjör inom Risk Management and Safety Engineering från Lunds Tekniska Högskola (LTH)

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

ISO 31000, ny standard i Trafikverket? Lennart Romin

ISO 31000, ny standard i Trafikverket? Lennart Romin ISO 31000, ny standard i Trafikverket? Lennart Romin Strateg Risk och Säkerhet Banverket Projektledare för gemensamt arbetssätt för riskhantering för investeringsprojekt Arbetspaketansvarig för inrättande

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar. att. till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag. att

Förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar. att. till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag. att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Ölund TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 10 1 (5) HSN 1401-0132 Yttrande över motion 2013:27 av Helene Hellmark Knutsson

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C Säkerhet Säkerhet 2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3 Säkerhets-

Läs mer

Planerade interna kontroller 2016. Förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet. Beslutsunderlag

Planerade interna kontroller 2016. Förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet. Beslutsunderlag 16-01-06 16/31 1(8) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun Adress Kommunstyrelsen Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Malin Nordström malin.nordstrom@borlange.se Nämnd Datum Planerade

Läs mer

Råd och anvisningar Riskanalyser och riskvärderingar i riskhanteringsprocessen

Råd och anvisningar Riskanalyser och riskvärderingar i riskhanteringsprocessen Råd och anvisningar Riskanalyser och riskvärderingar i riskhanteringsprocessen Inledning Krav på riskanalyser förekommer idag inom många olika områden och i många olika sammanhang dessutom syftar det ofta

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

A" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning. Klas Palm Mi"universitetet Klas Palm Mi"universitetet

A bidra )ll goda förutsäningar för innova)vitet i offentlig förvaltning. Klas Palm Miuniversitetet Klas Palm Miuniversitetet A" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning Kvalitet i det offentliga uppdraget Utveckla det man gör Göra på nya sä" Vad betyder Ny"? A" tänka ny" och a" vara innova)v hänger

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett

Läs mer

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning 1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som

Läs mer

FRIVA risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering

FRIVA risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering FRIVA risk, sårbarhet och förmåga Samverkan inom krishantering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 1. NÅGRA TANKAR OM HUR EN RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BÖR UTFORMAS... 6 INLEDNING... 6 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Riktlinjer för hantering av klagomål 1

Riktlinjer för hantering av klagomål 1 DOKUMENT SIDA Riktlinjer avseende hantering av klagomål, internationella verksamheten 1(8) UPPRÄTTAT AV DATUM DOKUMENTBETECKNING VERSION Verksamhetsledningen 2012-02-10 Riktlinjer 1.0 Riktlinjer för hantering

Läs mer

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar Author Fredrik Zachrisson Phone +46 10 505 47 41 Mobile + 46 (0)76-772 43 53 E-mail fredrik.zachrisson@afconsult.com Recipient Håbo Kommun Plan- och utvecklingsavdelningen Märit Olofsson Nääs 746 80 Bålsta

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

SOX & ISO 9000-serien

SOX & ISO 9000-serien SOX & ISO 9000-serien Peter Hartzell SOX seminarium Hilton Slussen, 17 januari 2008 SOX & ISO 9000-serien Bröllop Bilar Hissar Träning Tennis Guld 2008-01-17 2 1 SOX + ISO 9000 = SANT! Integrera SOX-kraven

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer