Bilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå.
|
|
- Maria Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå översvämning - högt grundvatten - erosion Bilaga 1 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007
2 2 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Innehåll 1 Bakgrund Global uppvärmning och höjd vattennivå i världshaven 1.2 Utveckling av Åhuskustens bebyggelse 2 Syfte 4 3 Utgångsvärden för höjda vattennivåer 5 lokalt vid Åhuskusten 4 Vilka problem kan uppstå? Högre grundvatten 4.2 Översvämning 4.3 Erosion 5 Bebyggelsens förutsättningar att klara 8 översvämning och högt grundvatten 6 Tillgänglig höjdinformation 10 7 Beräkning av risknivåer för högre grundvatten Grundvattenmätningar under januari - maj Kommentarer till mätresultaten 7.3 Beräknade risknivåer 7.4 Slutsatser kring risknivåer 7.5 Vilka områden berörs geografi skt? 8 Beräkning av risknivåer för översvämning Tillgänglig kunskap om översvämning 8.2 Beräknade risknivåer 8.3 Slutsatser kring risknivåer 8.4 Vilka områden berörs geografi skt? 9 Risk för erosion Tillgänglig kunskap om erosion 9.2 Ökade problem i framtiden 9.3 Slutsatser kring erosionsrisk 9.4 Vilka områden berörs geografi skt? 10 Hur kan problemen hanteras? Högt grundvatten och översvämning 10.2 Erosionsskydd 11 Kartering av låglänta områden Underlag 36
3 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Bakgrund 1.1 Global uppvärmning och höjd vattennivå i världshaven FN:s klimatpanel, IPCC, offentliggjorde i februari 2007 sin fjärde omfattande utvärderingsrapport om klimatförändringar på Jorden. I denna fastslås en ökning av den globala medeltemperaturen med i genomsnitt 0,74 grader under de senaste 100 åren. Kopplingen mellan denna temperaturökning och människans utsläpp av växthusgaser, t.ex. koldioxid från fossila bränslen, anses som mycket sannolik. En viktig konsekvens av den pågående globala uppvärmningen är en höjd medelvattennivå i världshaven. Denna beror, åtminstone inledningsvis, främst på att vattnet tar större plats när det blir varmare men även på ett tillskott av vatten när glaciärer smälter. Genom klimatmodellering har IPCC tagit fram intervall för en höjd havsytenivå om 100 år baserade på sex olika utsläppsscenarier. Som framgår av tabellen nedan är skillnaden mellan bästa scenario (+0,18) och värsta scenario (+0,59) ca 0,4 m. (Observera att siffrorna representerar ett globalt medelvärde och inte är direkt överförbara på Östersjön, se vidare i avsnitt 3.) Tabell SPM-2 ur FN:s Klimatpanel Den naturvetenskapliga grunden, Naturvårdsverkets svenska översättning. Vissa osäkerheter finns i prognoserna: De modeller som hittills använts innefattar inte osäkerheter i fråga om klimatets kolcykel och inte heller de fulla effekterna av förändringar av isfl ödet, eftersom det saknas grund för detta i form av publicerade studier. Projektionerna innefattar bidrag från ökade isfl öden från Grönland och Antarktis i den omfattning som observerades under perioden , men dessa fl öden kan öka eller minska i framtiden. Enligt rapporten är en fortsatt uppvärmning och höjning av havsytans nivå efter år 2100 trolig även om växthusgaskoncentrationerna i atmosfären stabiliseras.
4 4 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 1.2 Utveckling av Åhuskustens bebyggelse Stadsbyggnadskontoret har ett politiskt uppdrag att se över gällande översiktsplan, Kustplan -95, för kustområdet från Åhus till Juleboda. Intresset för att bygga nytt eller bygga till befintlig bostadsbebyggelse i kustområdet är mycket stort och i det programmaterial som nu arbetas fram är just möjligheterna till ökade byggrätter och ny tomtmark en av de mest centrala frågorna. Till skillnad från när Kustplan -95 och efterföljande detaljplaner upprättades finns idag en helt annan kunskap och enighet kring den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. En framtida höjd havsnivå och de problem som detta kan föra med sig i form av högre grundvatten, översvämning och erosion, har blivit en aspekt som ska vägas in vid bedömningen av markens lämplighet för bostadsbebyggelse. 2 Syfte Att fungera som underlagsmaterial till programarbetet för kusten Syftet med denna sammanställning är främst att fungera som underlagsmaterial till programarbetet för kusten. Geografiskt behandlas kuststräckan från Östra Sand till Juleboda med väg 118 som gräns mot väster. (Se karta över hela området i avsnitt 11.) Att sammanställa tillgängligt underlagsmaterial I sammanställningen sammanfattas den kunskap som kommunen har tillgång till i nuläget. Ett omfattande arbete pågår på ansvariga statliga myndigheter för att ta fram bättre underlagsmaterial, men fortfarande finns en brist på vägledning för att kunna bedöma och hantera problemen i samband med en framtida höjd havsnivå. Av stort intresse för det fortsatta arbetet är den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen som ska lämna sitt förslag i oktober Utredningen ska kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och föreslå åtgärder för att minska sårbarheten. Ett projekt pågår också på Länsstyrelsen i Skåne län där Kristianstads kommun medverkar. Målsättningen är att ta fram en vägledning för kustnära bebyggelse som beaktar en höjning av havsnivån på lång sikt. Slutredovisning av projektet kommer troligen att ske innan årets slut. Att definiera risknivåer och riskområden Med tillgänglig kunskap som underlag har beräkningar av risknivåer gjorts. Risknivåerna tillsammans med en kartredovisning av låglänta områden utmed kusten ger en grov bild av vilka områden som kan få problem i ett värsta scenario.
5 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Att resonera kring åtgärder och behov av fördjupad kunskap I sammanställningen förs också ett resonemang kring behovet av fördjupad kunskap och kring åtgärder för att hantera problemen. 3 Utgångsvärden för höjda vattennivåer lokalt vid Åhuskusten Utgångspunkten är ett värsta scenario om 100 år Kartläggningen av risker i anslutning till en höjd havsnivå bör utgå ifrån ett värsta scenario. Detta kan motiveras dels med de stora ekonomiska värden som finns i kustområdets bebyggelse, dels med hänsyn till att havsytans nivå väntas fortsätta att höjas efter år 2100 även om växthusgaskoncentrationerna i atmosfären stabiliseras. Eftersom bostadsbebyggelse normalt har en livslängd på minst 100 år bör riskbedömningar vid planläggning och byggande ha samma långa tidsperspektiv. Undantag kan vara enklare byggnader som garage och uthus. Underlag för ställningstagandena ovan har bl.a. varit en rapport från SGI från 2006, På säker grund för hållbar utveckling - förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. SGI är den statliga myndighet som jobbat mest med dessa frågor. Förhoppningsvis kan den av regeringen tillsatta Klimatoch sårbarhetsutredningen, som lämnar sitt förslag i oktober 2007, ge en samlad och tydlig vägledning kring vilken riskhänsyn som är rimlig. I utredningen ingår bland annat SGI, SMHI, Boverket och Räddningsverket. En höjning av medelvattennivån i havet med 0,8 m På uppdrag av Kristianstads kommun har SMHI tagit fram vattennivåer vid Åhuskusten om 100 år enligt ett värsta scenario. ( Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni 2007). Enligt rapporten kan medelvattennivån vid Åhuskusten komma att ligga som mest 77 cm över dagens nivå relativt nuvarande medelvattenyta, RH70. Hänsyn har då tagits till landhöjning och till att Nordsjöns och Östersjöns yta kan ligga upp mot 0,2 m över IPCC:s globala medelvattenyta. Ett högsta högvatten i havet på ca 2,0 m I SMHI:s uppdrag ingick även att beräkna ett högsta högvatten om 100 år. Bedömningen är att vattenståndet vid Åhuskusten kan nå så högt som 2 + 0,15 m relativt nuvarande medelvattenyta, RH70. I framtiden får vi också räkna med att höga vattenstånd återkommer oftare än idag, bland annat på grund av ökade vindhastigheter.
6 6 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Särskilda beräkningar för högsta högvatten i Helge å I det pågående arbetet med att permanent skydda Kristianstads stad mot översvämningar är utgångspunkten att klara ett beräknat högsta flöde i Helge å. Ett sådant s.k. dimensionerande flöde innebär maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Marginaler finns också för att klara en samtidig högvattensituation i havet på +2,0 m. SMHI förutspår ökad nederbörd och större flöden i Helge å i framtiden kopplat till klimatförändringarna. Detta leder troligen till fler översvämningssituationer, men inte till att det dimensionerande flödet behöver höjas. (Källa Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer i ett framtida förändrat klimat, Elforsk rapport 06:80.) För Helge å vid Yngsjö by finns liksom uppströms beräkningar för hur ett högsta flöde i ån påverkas av högvattennivåer i havet som dämmer (se tabell nedan). Det är rimligt att man vid Yngsjö by resonerar som för Kristianstad och utgår ifrån ett samtidigt högvatten i havet på +2,0 m. Det ger en högsta beräknad vattennivå vid Yngsjö by på +2,78 m. För Gropahålet saknas beräknade värden men ett rimligt antagande är att nivåerna här ligger något lägre än vid Yngsjö by. Nivåer i Helge å vid beräknat högsta flöde och +1,33 i havet (hittills högsta uppmätta högvatten) respektive + 2,0 meter i havet: + 1,33 m i havet + 2,0 m i havet Uppströms järnvägsbroarna till Hässleholm + 3,85 + 4,01 Nedströms järnvägsbroarna till Hässleholm + 3,84 + 3,80 Barbacka + 3,52 + 3,70 Södra Dämmet + 3,22 + 3,41 Pynten + 3,06 + 3,30 Uppströms Kavrö bro + 3,05 + 3,25 Nedströms Kavrö bro + 3,01 + 3,22 Uppströms Härnestadsbron + 2,89 + 3,13 Nedströms Härnestadsbron + 2,70 + 2,97 Uppströms Yngsjövägen (väg 118) + 2,68 + 2,95 Nedströms Yngsjövägen (väg 118) + 2,45 m + 2,78 m För Helge å vid Åhus finns inga motsvarande beräkningar. Helge å vid Åhus har, sedan ån bröt sig ett nytt utlopp vid Gropahålet, utvecklats till ett biflöde som inte påverkas nämnvärt av stora flödesmängder. Därför kan vattennivån i Helge å vid Åhus antas ha ungefär samma nivå som havet.
7 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Medelvattennivån i Helge å följer den i havet Eftersom Helge å vid Åhus och Yngsjö/Gropahålet ligger så nära havet kan medelvattennivån i ån väntas följa den i havet. Sammanfattande tabell Idag Värsta scenario om 100 år Medelvattennivå i havet och Helge å 0 (relativt RH 70) + ca 0,8 m 1) Högsta högvatten i havet + 1,33 m 2) + ca 2,0 m 1) Högsta högvatten i Helge å vid Åhus + 1,33 m + ca 2,0 m Högsta högvatten i Helge å vid Yngsjö by Högsta högvatten i Helge å vid Gropahålet + 2,45 m 3) (vid högsta fl öde i Helge å och +1,33 i havet) Något lägre än vid Yngsjö by + ca 2,8 m 4) (vid högsta fl öde i Helge å och +2,0 i havet) Något lägre än vid Yngsjö by 1) Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni ) Uppmätt vid Kungsholms fort i Karlskrona ) Beräknat av DHI på uppdrag av C4 Teknik. 4) Översvämningsytor utmed Helge å vid beräknat högsta fl öde med havsnivåerna +2,0 m och +2,5 m, DHI på uppdrag av C4 Teknik, december Vilka problem kan uppstå? Nedan sammanfattas kort de problem som kan uppstå i anslutning till den byggda miljön. Förändrade förutsättningar för andra samhällsintressen som rekreation, friluftsliv, naturvård och areella näringar behandlas inte här. 4.1 Högre grundvatten Höjd medelvattennivå i havet innebär att också grundvattennivåerna utmed Åhuskusten höjs. Problem som kan uppstå: Fuktskadade byggnader Försämrad reningseffekt för enskilda avloppsanläggningar och ökat läckage av föroreningar från avloppsanläggningar till havet.
8 8 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 4.2 Översvämning Höjd medelvattennivå i havet innebär att högsta högvattennivån flyttas uppåt och att idag extrema högvattennivåer kan bli vanligt förekommande i framtiden. Tillfälliga översvämningssituationer kan uppstå när havet eller Helge å breder ut sig över låglänta områden. Problem som kan uppstå: Fuktskadade byggnader. Skador på infrastruktur som el, tele och avloppsförsörjning genom inläckage av översvämningsvatten och kortslutning av elnätet. 4.3 Erosion Med framtida högre och kanske tätare högvattenstånd kommer havet att påverka ett område djupare inåt land. Delar av de strandnära dynerna kan då försvinna, rasa eller på annat sätt omformas. Problem som kan uppstå: Raserad grundläggning för strandnära bebyggelse, vägar eller andra anläggningar. De strandnära dynerna försvinner eller omformas så att de ger ett sämre skydd mot översvämning. 5 Bebyggelsens förutsättningar att klara översvämning och högt grundvatten Grundläggning med platta på mark eller krypgrund För att undvika fuktskador på grundläggningstyper som platta på mark och krypgrund måste grundläggning ske på en tillräckligt hög nivå. Det räcker att grundvatten eller översvämningsvatten tränger igenom grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt vid ett enstaka tillfälle för att byggnaden ska fuktskadas. För platta på mark, som är den vanligaste grundläggningen för villabebyggelse, är avståndet från golvnivån och ner till grundläggningens underkant ca 0,5 m. Med uteluftsventilerad krypgrund måste avståndet vara större. Grundläggning som tål översvämning Det finns också typer av grundläggning som är anpassade för att tåla översvämning. Ett sätt är grundläggning med en vattentät konstruktion. Ett annat är att flytta upp boendeytan till andra plan och nyttja bottenplan till ytor som tål att översvämmas, t.ex. garage. Båda varianterna är dyra lösningar som brukar tillämpas i samband med större byggprojekt men inte vid vanlig villabebyggelse. Ett enklare och billigare sätt kan vara att bara höja upp huset över marken på plintar.
9 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Negativa konsekvenser av en högre golvnivå Att hantera problemen med översvämning och högt grundvatten genom en högre grundläggnings- eller golvnivå kan innebära att andra problem uppstår och behöver hanteras. Stora uppfyllnader kan vara förfulande och problem kan också uppstå med tillgänglighet till byggnaden. I många fall kan problemen säkert lösas genom eftertänksamhet och rätt teknik, men samtidigt kanske till högre kostnader. Eftersom riskerna i samband med en höjd havsnivå är en fråga som nyligen uppmärksammats kan man vänta sig en utveckling av nya lösningar för att hantera problemen med grundläggning inom riskområden. Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är platta på mark Även om andra grundläggningsmetoder finns och kan väntas utvecklas framöver, är utgångspunkten för beräkning av risknivåer i denna sammanställning att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning alltid måste finnas. Äldre fritidsbebyggelse på Äspet
10 10 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 6 Tillgänglig höjdinformation Under 2006 har höjdinformationen för kustområdet från Åhus och till kommungränsen i söder kompletterats genom digitalisering av äldre flygfotograferingar och numera finns 1-meterskurvor utmed hela kuststräckan från Åhus och söderut. Nyligen har också detaljerad höjdinformation tagits fram för Östra Sand och kusten norrut genom laserscanning. För detta område finns halvmeterskurvor. Inom bebyggelseområden kan ibland inmätta punkter komplettera höjdinformationen. För angränsande landsbygdsområden finns endast 5-meterskurvor. 7 Beräkning av risknivåer för högre grundvatten 7.1 Grundvattenmätningar under januari - maj 2007 För att öka kunskapen om nuvarande grundvattennivåer har mätningar utförts inom dynlandskapet i fyra profiler under januari - maj 2007 med lodning en gång per månad i tio rör i fyra profiler (se kartbild på nästa sida). Det är viktigt när på året man väljer att mäta grundvattennivån. I Sydsverige är nivån vanligtvis lägst under sensommaren då nederbörden visserligen är riklig men förbrukas helt av vegetationen. Under vårvintern är nivåerna normalt som högst. Mot bakgrund av att syftet med utförda mätningar var att skaffa underlag för beräkningar av framtida höjda grundvattennivåer var förutsättningarna särskilt gynnsamma: Under hösten 2006 var nederbörden över Kristianstad stor och grundvattennivåerna under vintern blev sedan generellt höga. Under januari - februari 2007 var havets nivå i hela Östersjön ovanligt hög på grund av lågtryck och andra väderförhållanden. Mätningar i Åhus hamn visade att havets nivå under januari - februari i medeltal var ca 0,2-0,5 m över medelnivån. De högsta nivåerna nådde nästan upp till 1 m. Under januari - februari 2007 var nederbörden över Kristianstad mer än dubbelt så stor som normalt enligt SMHI:s mätningar. Medeltemperaturen under perioden var 2-5 grader högre än normalt med ett medelvärde över 0 grader alla månader. Sammanfattningsvis var förhållandena under mätperiodens första halva ganska lika de klimatscenarier som gjorts för framtiden med större nederbörd, ingen tjäle under vintern, högre medelvattenstånd i havet och en ökad frekvens av högvatten vilka alla bidrar till att höja grundvattennivåerna utmed kusten.
11 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Provpunkter för mätning av grundvattennivåer under januari - maj Kommentarer till mätresultaten Resultaten visar att grundvattennivåerna nära stranden (ett par hundra meter) som högst låg ca 1,0 meter över havets normala nivå. Längre inåt land kunde nivån stiga till drygt 1,5 meter. I sandynerna vid Furuboda steg grundvattnet inte över metern i någon av mätpunkterna, troligen på grund av att marken här bara består av lättgenomsläppliga sand- och gruslager. Detta till skillnad från Äspet och Yngsjö där det troligen finns tätare lager av lera eller morän som höjer grundvattennivåerna. Det strandnära grundvattnet påverkades tydligt av de höga nivåerna i havet under januari och februari. Längre inåt land verkar nivåerna påverkas mest av nederbörd.
12 12 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Vid Östra Sand påverkades resultaten av en lokal grundvattensänkning, troligen orsakad av en kommunal vattentäkt. Det utdikade området mellan Väg 118 och Furubodavägen Jordbruksmarken mellan väg 118 och Furubodavägen omfattas av ett privat dikningsföretag. Furubodavägens anslutning mot väg 118 fungerar som vall i norr och en pumpstation lyfter ut vattnet i Helge å. Dikningsföretaget ger en konstgjord grundvattennivå som även påverkar angränsande dynlandskap. Vid mätningar i januari och februari var grundvattennivån vid pumpstationen 1,25 m under havets nivå. (Se kartbild över hela området i avsnitt 11.) 7.3 Beräknade risknivåer 1. Mätresultaten bildar en bas Eftersom förhållandena under mätperiodens första halva var ganska lika de klimatscenarier som gjorts för framtiden får mätresultaten fungera som bas för resonemangen om framtida nivåer. 2. Tillägg för en höjd medelvattennivå i havet Till denna bas läggs effekten av en höjd medelvattennivå i havet. Närmast stranden (ett par hundra meter) blir höjningen sannolikt lika stor som i havet, alltså som mest 0,8 meter. Längre inåt land bör en havsytehöjning inte slå igenom lika mycket om grundvattenytan har en lutning, men detta är betydligt mera osäkert. Höjningen antas i detta fall bli som mest 0,4 m. Om grundvattenytan är flack som vid Furuboda kommer nivån troligen att stiga lika mycket som i havet, alltså som mest 0,8 meter. 3. Tillägg för osäkerheter Ett tillägg på 0,5 meter görs för att kompensera för en rad olika osäkerheter: Grundvattennivåerna kan vara högre i andra delar av dynlandskapet än i de profiler som uppmätts. Framför allt om det finns lager av tätare jordarter kan detta medföra något högre nivåer på grund av den sämre förmågan till utjämning av grundvattnet. En framtida ökad nederbörd vintertid utan tjäle i marken bör medföra en ökad grundvattenbildning men det är osäkert om denna blir större än under perioden januari - februari Framtida högvatten kan bli både högre och mer långvariga än under perioden januari - februari Osäkerheter finns även kring hur den höjda medelvattennivån och hur tillfälliga högvatten faktiskt kommer att påverka grundvattennivåerna på olika platser.
13 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Tillägg för grundläggning, platta på mark Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning måste finnas för att undvika fuktskador på byggnaden. Underkant på grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt (platta på mark) Högsta framtida grundvattennivå inklusive säkerhetsmarginal Nedan redovisas beräkningar av risknivåer baserade på mätresultat från tre typfall. Mätpunkt vid Ljungåsvägen i Äspet ca 500 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 1,6 möh 0,4 m 0,5 m 0,5 m 3,0 möh Mätpunkt vid Saltsjöbadsvägen ca 100 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 1,0 möh 0,8 m 0,5 m 0,5 m 2,8 möh Mätpunkt vid Kubbvägen i Furuboda ca 500 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 0,8 möh 0,8 m 0,5 m 0,5 m 2,6 möh
14 14 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 7.4 Slutsatser kring risknivåer inom dynlandskapet Eftersom grundvattennivåerna varierar beroende på markens beskaffenhet, avstånd till havet, topografi m.m. går det inte att beräkna en risknivå för högt grundvatten som gäller generellt. En bedömning är dock att en risknivå på 3 möh bör vara tillräcklig överallt inom dynlandskapet (undantag kan vara markområden nära Helge å, bl.a. Yngsjö by och Nyehusen). Därför kan en generell risknivå på 3 möh användas som varningsflagga för att problem kan komma att uppstå med en framtida höjd grundvattennivå. I det enskilda fallet kan sedan en sakkunnig bedömning eventuellt visa att risknivån kan sänkas. För markområden nära Helge å, bl.a. Yngsjö by och Nyehusen, bör man tills vidare räkna med att risknivån ligger högre än 3 möh. Mätningar av grundvattennivåerna saknas, men eftersom högvattennivåerna kan bli högre i Helge å än i havet kan detta ge högre grundvattennivåer i markområden nära Helge å. 7.5 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Genom att kombinera resonemangen om risknivåer med redovisningen av låglänta områden kan slutsatser dras kring vilka områden som berörs. De lägsta områdena under 2 möh finns främst utmed havet och nära Helge å. Området väster om Furubodavägen ligger också mycket lågt men här är grundvattennivån sänkt på konstgjord väg. Ytor under 3 möh finns spridda inom stora delar av kustområdet. Större flacka och lågt liggande områden finns exempelvis vid Östra Sand, Täppet, Äspet, Yngsjö by och Nyehusen.
15 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Beräkning av risknivåer för översvämning 8.1 Tillgänglig kunskap om översvämning En höjd medelvattennivå i havet innebär att högsta högvattennivån flyttas uppåt och att idag extrema högvattennivåer kan bli vanligt förekommande i framtiden. Tillfälliga översvämningssituationer kan uppstå när havet eller Helgeå breder ut sig över låglänta landområden där barriärer, t.ex sanddyner eller vägar, inte hindrar vattnet. Både för havet och Helge å finns beräknade högvattennivåer enligt ett värsta scenario (se avsnitt 3). Det utdikade området mellan Väg 118 och Furubodavägen Jordbruksmarken mellan väg 118 och Furubodavägen omfattas av ett privat dikningsföretag där Furubodavägens anslutning mot väg 118 fungerar som vall i norr och en pumpstation lyfter ut vattnet i Helge å. Marken innanför dynlandskapet är utdikad hela vägen ner till Julebodaområdet. Så länge kunskap saknas kring hur mycket systemet tål vid en översvämningssituation bör hela detta låglänta område betraktas som riskområde för översvämning. (Se kartbild över hela området i avsnitt 11.) 8.2 Beräknade risknivåer 1. Högsta beräknade högvattennivåer bildar en bas Eftersom förhållandena är olika utmed havet och utmed Helge å gäller olika utgångsvärden för beräkning av risknivåer. För havet och Helge å vid Åhus är den högsta beräknade högvattennivån ca 2,0 möh och för Helge å vid Yngsjö by ca 2,8 möh. För Gropahålet kan nivån förväntas vara något lägre än vid Yngsjö by. 2. Tillägg för grundläggning, platta på mark Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning måste finnas för att undvika fuktskador på byggnaden. Underkant på grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt (platta på mark) Bedömd högsta framtida högvattennivå Eftersom marken inom dynlandskapet mest består av lättgenomsläpplig sand får man räkna med att översvämningsvatten snabbt tränger ner i marken och höjer grundvattennivån. För att undvika fuktskador på byggnader bör därför hela grundläggningen (vid platta på mark) ligga ovanför beräknat högsta högvatten.
16 16 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Nedan redovisas beräkningar av risknivåer baserade på de två olika utgångsvärdena. Risknivå för översvämning från havet och från Helge å vid Åhus Högsta beräknade högvatten i havet Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,0 möh 0,5 m 2,5 möh Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by och Gropahålet Högsta beräknade högvatten i Helge å Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,8 möh 0,5 m 3,3 möh Yngsjö by vid högvatten i Helge å.
17 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni För Yngsjö by finns en hotbild redan idag enligt ett beräknat värsta scenario med högsta flöde i ån samtidigt som högsta uppmätta högvatten i havet, +1,33 m, inträffar. Det ger en högvattennivå på ca 2,5 möh. Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by med dagens högsta vattennivå i havet Högsta beräknade högvatten i Helge å Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,5 möh 0,5 m 3,0 möh 8.3 Slutsatser kring risknivåer Risknivå för översvämning från havet och från Helge å vid Åhus: På marknivåer under 2,5 möh bör särskild hänsyn tas till risken för översvämning om området är beläget så att vatten från havet eller Helge å kan tränga in. Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by och Gropahålet: På marknivåer under 3,3 möh bör särskild hänsyn tas till risken för översvämning om området är beläget så att vatten från Helge å kan tränga in. 8.4 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Genom att kombinera resonemangen om risknivåer med redovisningen av låglänta områden kan slutsatser dras kring vilka områden som berörs. Eftersom mer detaljerad höjdinformation än 1-meterskurvor saknas utgår riskkarteringen från 3-meterskurvan. Vid Yngsjö by och Nyehusen ligger den beräknade risknivån på 3,3 möh, dvs. större ytor än den redovisade 3-metersnivån ingår egentligen. Vid havet och Helge å vid Åhus ligger den beräknade risknivån på 2,5 möh, d.v.s. mindre ytor än den redovisade 3-metersnivån ingår egentligen. Hänsyn måste också tas till att många områden kan visa sig ha ett tillförlitligt skydd genom strandnära dyner, vägbankar eller bara mindre nivåskillnader i terrängen. De lägsta områdena under 2 möh finns främst utmed havet och nära Helge å. Det utdikade området mellan väg 118 och Furubodaområdet redovisas som översvämningshotat eftersom kunskap saknas kring hur stor belastning dikningssystemet tål. Ytor under 3 möh finns spridda inom stora delar av kustområdet. Större flacka och lågt liggande områden finns exempelvis vid Östra Sand, Täppet, Äspet, Yngsjö by och Nyehusen.
18 18 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 9 Risk för erosion 9.1 Tillgänglig kunskap om erosion Om krafterna från vågor och strömmar är tillräckligt starka kommer dessa att sätta bottensediment i rörelse. Erosion uppstår då mer material transporteras bort från ett område än vad som tillförs området under samma tid. Beroende på vattennivån och vågornas höjd kan havet erodera olika högt upp på stranden. Inom den övre delen av strandområdet har vinden stor betydelse för hur dynerna formas. Erosion kan ske enligt två principer, ofta samverkar de båda med varandra: Erosion längs med stranden, dvs förlust av material från en del av stranden ger en påbyggnad av material inom en annan del av stranden. Erosion tvärs stranden, dvs förlust av material från stranden ger en påbyggnad av material ute i vattnet eller tvärtom. Generellt gäller att stormvågor (höst/vinter/vår) transporterar material ut från stranden och att ett mildare vågklimat (sommartid) ger transport in till stranden. Erosion vid Södra Äspet januari 2007
19 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Erosionsproblem utmed Åhuskusten Förutsättningar för erosion finns, enligt SGI, utmed hela kuststräckan från Östra sand till Juleboda (och även för delar av kuststräckan norrut), men sett över tiden har erosionen varit liten. Under vintern-våren 2007 har omfattande erosion förekommit på stränder och dyner vid Östra Sand och Södra Äspet. Båda tillfällena kan kopplas till höga vågor eller högt vattenstånd i havet. Detta illustrerar att stranden och dynerna kan förändras snabbt om förutsättningarna är de rätta. Karta över var erosionspåverkan har konstaterats under senare år. Observera att detta kan innebära både en nettoförlust och ett nettotillskott av sand. Källa C4 Teknik.
20 20 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 9.2 Ökade problem i framtiden Med framtida högre och kanske tätare högvattenstånd och ökad vindhastighet kommer havets vågor att påverka ett område djupare in mot land. Delar av de strandnära dynerna kan då försvinna, rasa eller på annat sätt omformas. För att närmare kunna peka ut vilken bebyggelse som ligger i riskzonen behövs mer kunskap om vilka erosionsproblem som kan förväntas. Som ett första steg i denna kunskapsuppbyggnad har SGI, på uppdrag av Kristianstads kommun, tagit fram ett förslag till utökat mätprogram för att studera pågående erosion och sedimenttransporter utmed känsliga kustavsnitt. ( Mätningar av erosionsförhållanden - Förslag till mätprogram, SGI, maj 2007). Kommunen har sedan tidigare en del mätresultat från Äspet. Framöver behöver expertis också anlitas för att bedöma de strandnära dynernas motståndskraft mot framtida höjda vattennivåer. 9.3 Slutsatser kring erosionsrisk Tillräcklig kunskap saknas ännu för att bedöma framtida risk för erosion. Tills vidare bör all grundläggning på sanddynerna närmast stranden betraktas som mer eller mindre osäker. 9.4 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Kartorna ger en uppfattning om hur breda och höga de strandnära dynerna är och var bostadshus är belägna. Bebyggelse på de strandnära dynerna förekommer utmed hela kuststräckan, framför allt inom bebyggelseområdena norr om Gropahålet.
21 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Hur kan problemen hanteras? Möjligheterna att skydda byggnader mot fuktskador i samband med högre grundvatten och översvämning och att skydda mot raserad grundläggning i samband med erosion kan sammanfattas enligt följande: Problem med höga grundvattennivåer kan bara hanteras genom anpassad grundläggning. (Det går visserligen att hålla ner grundvattennivån i ett område genom pumpning men detta är inget realistiskt alternativ.) Problem med översvämning kan hanteras antingen genom anpassad grundläggning eller genom att vattnets utbredning hindras med tillfälliga eller permanenta barriärer. Erosionsproblem kan hanteras mer eller mindre framgångsrikt med olika typer av erosionsskydd. Dessutom finns förstås alternativet att inte alls bygga eller bygga till inom kända riskområden Högt grundvatten och översvämning Eftersom den bedömda risknivån för högt grundvatten (3 möh) är högre än den bedömda risknivån för översvämning (2,5 möh) framstår permanenta skyddsvallar som mindre intressant. Bebyggelsens grundläggning måste ändå anpassas för att klara ett högre grundvatten och blir då samtidigt anpassad för att klara en översvämningssituation. Ett undantag är kanske områden nära Helge å (t.ex. Yngsjö by och Nyehusen) där risknivån för översvämning är beräknad till 3,3 möh och där en beräknad risknivå för högt grundvatten ännu saknas. Ovanstående gäller så länge risknivån för grundvatten är högre eller lika med den för översvämning. (Som tidigare redogjorts för finns när det gäller grundvattnet många osäkerheter och lokala skillnader.) För att kunna bygga inom lågt liggande områden ser alltså grundläggningstekniken ut att bli avgörande. Att anpassa en grundläggning till riskerna för höjda vattennivåer kan t.ex. innebära att marken fylls upp eller att byggnaden höjs upp på plintar. Här kan nya problem uppstå med tillgänglighet, anpassning till omgivningen och höga byggkostnader. Samtidigt kan man vänta sig att marknaden utvecklar nya lösningar för att hantera problemen. (Se även avsnitt 5.) Väljer man att planera för framtida barriärer för vattnet kan det handla om att förstärka den strandnära dynen eller höja upp och/eller täta befintliga vägar. Här ingår även att se till att dikningssystemet väster om Furubodavägen håller. Om erosionsskydd blir aktuellt kan detta hjälpa till att skydda strandnära områden mot översvämning.
22 22 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 10.2 Erosionsskydd För att erosionsskydd ska fungera väl krävs noggranna analyser där många faktorer tas i beaktande och värderas. Akut utförda erosionsskydd leder många gånger till nya eller förvärrade erosionsskador på andra platser utmed kuststräckan. Bland de vanligast förekommande metoderna för att skydda mot erosion kan nämnas strandskoning, hövder, friliggande vågbrytare, sandutfyllnad och vegetation. Inte sällan väljer man att kombinera flera olika skydd. Vilken lösning som är den bästa beror på hur erosionsproblematiken ser ut. Dessutom måste andra aspekter vägas in som kostnader, underhållskrav, påverkan på natur- och kulturmiljövärden, estetik m.m. Med tanke på det höga värde som strandområdet utmed Åhuskusten har för turism och rekreation kan det visa sig angeläget att välja ett skydd som även säkerställer strandens bredd. Här har regelbunden påfyllning med sand visat sig vara en skonsam och relativt ekonomisk metod som kan användas ensam eller tillsammans med andra erosionsskydd. Vid Östra Sand kommer Kristianstads kommun under sommaren 2007 att genomföra ett försök där dynerna erosionsskyddas med kokosmattor som sedan täcks med växtlighet. Erosion vid Östra Sand mars 2007.
23 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni Erosion vid Östra Sand mars 2007.
24 24 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 11 Kartering av låglänta områden På följande sidor finns kartor över kustområdet från Östra sand till Juleboda. Med 1-meterskurvorna som grund har ytor under 2 möh och 3 möh färgats in. För att ytterligare åskådliggöra topografin har 4-meterskurvan färgats svart på kartorna över delområden. För att tolka kartorna behöver man ha tagit del av resonemangen kring riskerna för högt grundvatten, översvämning och erosion i föregående avsnitt. Tillgänglig höjdinformation består av 1-meterskurvor och en del inmätta punkter. För att kunna definiera ytor har i vissa fall antaganden gjorts där nivåkurvorna är ofullständiga. Inom större sammanhängande områden har vissa förenklingar gjorts så att små uppstickande höjder inte redovisas.
25 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Hela området 25 Östra Sand Täppet Åhus hamn Äspet Gräns för kartering med 1-meterskurvor Stora Eken Helge å Yngsjö by Yngsjö Havsbad Yngsjöstrand Furubodavägen Väg 118 Utdikat område Gropahålet Nyehusen Furuboda Gamla Furuboda Friseboda Juleboda
26 26 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Östra Sand och Täppet Gräns för karterat område
27 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Äspet 27
28 28 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Södra Äspet
29 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Stora Eken och Yngsjö havsbad 29
30 30 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Yngsjöstrand
31 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Yngsjö by 31 Gräns för karterat område
32 32 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Nyehusen och Furuboda
33 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Gamla Furuboda 33
34 34 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Friseboda
35 Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Juleboda 35
36 36 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 12 Underlag FN:s Klimatpanel Den naturvetenskapliga grunden, Naturvårdsverkets svenska översättning. På säker grund för hållbar utveckling - förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat, SGI Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni Översvämningsytor utmed Helge å vid beräknat högsta fl öde med havsnivåerna +2,0 m och +2,5 m, DHI på uppdrag av C4 Teknik, december Grundvattennivåer utmed Åhuskusten - resultat från mätningar under januari-maj 2007 och bedömning av framtida nivåer, C4 Teknik, maj Mätningar av erosionsförhållanden - Förslag till mätprogram, SGI på uppdrag av Kristianstads kommun, maj Stranderosionsskydd, Typer - Dimensionering - Modellering, SGI 2003.
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merAtt planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merSGI
6.2 Förutsättningar/prognos för fara 6.2.1 Pågående och historisk påverkan Det finns även för denna kuststräcka endast begränsade mätningar av bottentopografin och strandplanen inom området, varför det
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merStranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merFlood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun
Flood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å, Skånes största å
Läs merKlimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merBorgviks hamnområde, Grums kommun
Datum 2017-03-24 Uppdragsnr 731844 Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson INNEHÅLL 1. Objekt... 3 2. Syfte och begränsningar...
Läs merFigur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.
SGI 2008-12-05 1-0804-0273 Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor. För kuststräckan finns förutsättningar för erosion på stränder och i dyner. Befintliga dyner har tillräcklig
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merRiskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl
Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box
Läs merTurism och rekreation i kommunens olika delar
TURISM OCH REKREATION Inom kommunen finns ett stort utbud av attraktioner och aktiviteter som lockar besökare, i stadsmiljö såväl som på landbygden. Kort avstånd och bra tågförbindelser gör Kristianstad
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs merBedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde
Bedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde Vingåkers kommun PM Geoteknik Göteborg 2015-03-11 Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskad
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merSå skyddas Kristianstad mot översvämningar. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun
Så skyddas Kristianstad mot översvämningar Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å, Skånes största å Kristianstadsslätten är en gammal
Läs merNorrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå
Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merDet växer längs kusten!
Det växer längs kusten! Vy över Yngsjö och norrut, februari 2007 www.kristianstad.se/op Program för kustens utveckling - från Åhus till Juleboda Godkänd av Kommunfullmäktige 2009-02-10 Framtagen av Stadsbyggnadskontoret
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merInför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merPLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Läs merPLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK
PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK MEJERIET 7, YSTADS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2017-03-28 REVIDERAD: 2017-06-07 Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Läs merÖversvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013 Christine Andersson Jurist, LRF Konsult (Malmö) Översvämningsdirektiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007
Läs merSKYFALLSUTREDNING. PM 1(8) Rev. UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson. Delges: André Berggren
PM 1(8) UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson Delges: André Berggren SKYFALLSUTREDNING Detaljplan för bostäder vid Långströmsgatan inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg Bakgrund
Läs merStrategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Läs mermed hänsyn till risken för översvämning
Illustrationer: Emma Franzén Fakta 2015:14 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merDetaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51
Norrtälje kommun Detaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51 Stockholm 2012-09-14 Detaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51 Datum 2012-09-14 Uppdragsnummer 61250935783 Andreas Åberg Filip Kumlin Mats Oscarsson
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merDetaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län
Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare
Läs mer4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merKRISTIANSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av Åhuskusten. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning
KRISTIANSTADS KOMMUN Hållbar utveckling av Åhuskusten Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning KRISTIANSTADS KOMMUN Hållbar utveckling av Åhuskusten Översiktlig värdering av risker
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merSårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merBilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning
Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken PM Översiktlig geoteknisk undersökning Umeå 2015-09-15 Beställare: Sigma civil Granskad Eric Carlsson Tyréns AB Nina Nilsson
Läs merTofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merVäster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål
Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål 2016-01-27 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av TrondBygg Holding AB (markägaren till fastigheterna
Läs merTeknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26
Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440
Läs merLinköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM
1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2007-05-30 D nr 1094-2007-01 2 Innehållsförteckning
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs merSammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merÖversiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län
1 (5) Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län Geoteknik Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se
Läs merPLANBESKRIVNING Sammanfattning
Detaljplan för Aspanområdet Del av fastigheterna Leråkra 2:4, 2:5, 2:21 och 3:3 m fl. Ronneby kommun Blekinge län PLANBESKRIVNING Sammanfattning HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta, planbeskrivning,
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merPM GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI
PM GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI Järnadammen - Moraån Stockholm 2018-12-05 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merPM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar
/ Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar Datum 2014-04-16 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Uppdrag Beställare HSB BOSTAD AB T: +46-10-615 60 00 D: F: +46-10-615 20 00
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merTANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr:
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merApelviken - riskutredning stigande havsnivåer
Författare Stefan Falemo Telefon 010 505 47 64 Mobil 072 238 83 27 E-post stefan.falemo@afconsult.com Datum 2015-06-09 Projektnummer 708010 Granskning Joel Rödström Kund Varbergs kommun Apelviken - riskutredning
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merÖversiktligt PM Geoteknik
Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merDAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Läs merHAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29
HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ
Läs merKlimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Klimatanpassning av transportinfrastruktur utifrån olika klimatscenarier TMALL 0141 Presentation v 1.0 Eva Liljegren Trafikverket (Järnväg, väg, sjöfart och luftfart) 100 000 km vägar (30% är grusvägar)
Läs mer