Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov"

Transkript

1 Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari 2012) Deltagare: Gustav Enander, Länsstyrelsen (sammankallande) Benny Hunemark, Nässjö kommun Christopher Stock, Jönköping kommun Jan-Åke Johansson, Vetlanda kommun Kajsa Mörner, Länsstyrelsen 1

2 Inledning Det pågår globala klimatförändringar. Detta kommer att få konsekvenser för Jönköpings län. Det bedrivs två parallella arbeten med att hantera klimatförändringarna. Det som har haft mest fokus i medierna på senare år är arbetet med att hindra klimatförändringarna. Det arbetet går ut på att minska utsläppen av växthusgaser som driver klimatförändringen. Resultatet som presenteras här fokuserar på att lindra effekterna av klimatförändringarna, även kallat klimatanpassning. Resultat här tar upp effekterna på byggnader och byggnadskonstruktioner. Under hösten 2011 sammanträde en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, Nässjö kommun och Vetlanda kommun för att diskutera effekter från klimatförändringarna på byggnader och byggnadskonstruktioner. Vidare diskuterades vilka åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa en god bebyggd miljö. Klimatförändringarna i Jönköpings län medför ökande temperaturer och ökande nederbörd (figur 1). Totalt kommer temperaturen att öka med 3-5 C och nederbörden öka med 10-30% till slutet av seklet. Figur 1. SMHI. Till Vänster visas temperaturutvecklingen i Jönköpings län fram till De röda och blå stapplarna visar medeltemperaturens avvikelse från referensperiodens ( ) medelvärde. Den svarta linjen visar medianen av 16 körda scenarier. De ljusgrå fälten visar det högsta respektive lägsta scenariot. Det mörkgrå fältet visar 25% respektive 75% percentilen av scenarierna. Till höger visas nederbördsutvecklingen. De gröna och gula stapplarna visar medelnederbördens avvikelse från referensperiodens ( ) medelvärde. I övrigt samma symbologi som för den vänstra figuren. Nedan följer en redogörelse för hur diskussionerna gått för respektive befintlig och ny bebyggelse och därefter förslag på ett antal åtgärder för respektive område. Även om det inte nämns vid alla åtgärder så är klimatförändringar en parameter man ska beakta. Denna rapport beskriver endast problematiken på en övergripande nivå. Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en skrift om klimatanpassning och fysisk planering som rekommenderas för den som vill fördjupa sig ytterligare. 2

3 Befintlig bebyggelse Klimatförändringarna kommer att påverka den befintliga bebyggelsen. Hur och var effekterna kommer att slå är svårt att förutsäga och det är därför viktigt att utreda det. Risker för den befintliga bebyggelsen som behöver beaktas är ansamlande ytvatten vid kraftig nederbörd som ökar risken för översvämning. Ytor där vatten ansamlas brukar kallas instängda områden och dessa går att identifiera med datasimuleringar. Även vattennivåerna i sjöar och vattendrag kan periodvis vara höga och översvämningsrisken ökar. Nederbörden påverkar också markens bärighet vilket kan medföra att bebyggelse hotas av ras, skred och erosion. En höjning av grundvattennivån kan leda till fuktskador. Den direkta påverkan från både ökande temperatur och nederbörd medför krav på ökat underhåll. Generellt kan man säga att högre temperaturer och intensivare nederbörd bidrar till ökat slitage. Särskilt extremvädret som kommer att bli vanligare, både den kraftiga nederbörden och de högsta temperaturerna (Figur 2), ökar slitaget. Figur 2. SMHI. Till vänster: Beräknad utveckling av antal dygn per år med nederbörd > 10 mm i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier i tabell 4-1. Observerade värden presenteras som gröna staplar då de överstiger referensperiodens medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Till höger: Beräknad utveckling av antal dygn per år med dygnsmedeltemperatur över 20 C i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier i tabell 4-1. Observerade värden visas som röda staplar. Årsmedeltemperaturen visas som en horisontell linje. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Ökade krav på underhåll kommer att medföra att man behöver investera mer på att upprusta byggnaden. Vid dessa renoveringar är det viktigt att man väljer klimatanpassade lösningar. Fukt i byggnader är redan idag ett problem som troligen kommer att bli värre i framtiden. För att motverka det är det viktigt med ventilerade konstruktioner och bra luftomsättning inomhus. Fasaderna på byggnaderna kommer troligen att slitas snabbare och frekvens på underhåll kommer att öka. Vid målning är det viktigt att tänka på att välja en färg som är hållfast i ett förändrat klimat samtidigt som den är skonsam mot miljön. 3

4 Värme kommer att bli ett problem. Man kan göra vissa saker ganska enkelt som att montera solmarkiser eller installera luftkonditionering. När temperaturen ökar så ökar temperaturen mer i tätbebyggda områden. Detta kallas värmeöeffekt och bygger på att värme lagras bättre i bebyggda områden samt att avsaknad på växlighet minskar evapotranspirationen som har en kylande effekt på lokalklimatet. Man kan motverka denna effekt genom en väl planerad grönstruktur i tätorten. Dessa gröna ytor kan även användas som utjämningsmagasin vid kraftig nederbörd. Sådana ytor kallas också mångfunktionella ytor och som höras av namnet bygger det på att en yta kan användas till flera ändamål. Gröna tak och väggar är andra exempel på mångfunktionella ytor. När man genomför åtgärder kan konflikt med andra intressen uppstå, så som estetisk utformning och förtätningsstrategier. Det är i det skedet viktigt att man har förvaltningsöverskridande kontakter för att tillgodose så många intressen som möjligt. Det är viktigt att ha denna kontakt i ett tidigt skede. Det är bra om man pekar ut riktlinjer för samarbete i ett styrande dokument samt att man fördelar ansvar mellan förvaltningar. Det är svårt att påverka en byggnads placering så när behov av att skydda en byggnad uppstår behöver man genomföra åtgärderna på byggnaden eller på omgivande mark. Omgivande mark kan man använda till att göra estetiskt tilltalande grön områden som också fungerar som fördröjning av dagvatten vid kraftig nederbörd. Att minska andelen hårdgjord yta kan också bidra till en bättre lokalmiljö. I vissa extremfall kan det bli aktuellt att uppföra vallar för att skydda bebyggelsen. Detta är inte att rekommendera eftersom det bara är en temporär läsning på ett problem. Vallen kan också ge en falk trygghet samt att den riskerar att man bygger nytt på en plats där det redan är olämpligt att bygga. Det kan också bli aktuellt att utföra förstärkningsåtgärder i marken för att skydda befintlig bebyggelse i områden med risk för ras och skred. I slutändan är det dock förutsättningarna på platsen som styr hur man kan skydda eller anpassa en byggnad så det mest primära är att göra en analys var man har sin sårbara bebyggelse. Nedan följer förslag på ett antal åtgärder man kan genomföra för att skydda den befintliga bebyggelsen. 1. Utred sårbarhet på befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen kan på flera olika sätt påverkas av klimatförändringar. Man bör utreda var man har bebyggelse som kan översvämmas, dels från kraftig nederbörd och dels från höga flöden. Särskilt byggnader med källare i dessa områden hotas. Det är också viktigt att peka ut byggnader som hotas från ras och skred. Effekt: Hittar sin såbara bebyggelse så man vet var man ska sätta in åtgärder. Kostnad och finansiering: Genomför: 4

5 2. i omgivande mark Ett sätt att skydda bebyggelsen är att utföra åtgärder i omgivande mark. T.ex. kan det röra sig om att ändra höjden eller lutningen på en vägsträcka som gör att vatten tar en annan väg ner till ett grönområde eller det kan röra sig om att ändra omgivande underlag så det blir genomsläppligt. Effekt: Kostnad och finansiering: Genomför: 3. på byggnaden I vissa fall kan man göra åtgärder på byggnaden för att minska utsattheten för effekter från klimatförändringar. Man kan säkerställa att en byggand inte översvämmas vid extrema väderhändelser. Olika färger absorberar och reflekterar solljus olika. Ljusa färger reflekterar mer solljus och minskar temperaturen. Ett annat väldigt enkelt sätta att skydda sig mot direkt solstrålning är att installera solmarkiser. Solceller kan också minska påverkan från direkt solljus genom att energin i ljuset används till att producera energi viket också bidrar till förnyelsebar energi som kan användas lokalt i byggnaden. Effekt: Kostnad och finansiering: Genomför: 4. Anlägg gröna miljöer Gröna miljöer eller mångfunktionella ytor som de också kallas kan användas till flera saker. Det bidrar till att hålla temperaturen nere i tätorter. Det kan ge skugga vid värmeböljor. Vid kraftig nederbörd kan de användas som magasin där vatten får ansamlas. Man kan också anlägga gröna tak och väggar för att hitta lösningar till lokalt omhändertagande av vatten samtidigt som man kan skapa estetiskt välkomnande miljöer. Planering för detta behöver göras i planeringsskedet. Den övergripande policyn för anläggande av grönområden bör göras i översiktplanen för att sedan fastslås i detaljplanen. Effekt: minskar den urbana värmeöeffekten och bidrar till områden där vatten kan samlas vid kraftigt regn. Kostnad och finansiering: Genomför: Kommunerna 5

6 5. Reinvesteringar T.ex. kommer träfasader att ta mer stryk i ett varmare klimat vilket medför att man behöver måla om oftare. Det är då viktigt att överväga färgval utifrån miljöaspekter och skydd av byggnaden långsiktigt så man inte behöver måla om så ofta. Vid renoveringar bör man beakta materialval utifrån materialets hållbarhet och livslängd i ett förändrat klimat. Behöver ta fram information till den enskilde villaägaren hur dennes skötsel av sitt hus påverkas. Effekt: Bidrar med information till hur man kostnadseffektivt kan sköta sitt hur i ett förändrat klimat. Kostnad och finansiering: Fastighetsägaren Genomför: Fastighetsägaren 6. Minska luftföroreningar Genom att minska luftföroreningar kommer värmeökningen skada befintlig bebyggelse lika mycket. Luftföroreningar bidrar till ökande kemisk vitring på bebyggelsen vilket accelereras av högre temperaturer. 6

7 Ny bebyggelse Utgångspunkten vid byggnation av ny bebyggelse är att säkerställa så att den byggs på en plats där klimatförändringar inte påverkar livslängden negativt, att byggnaden uppförs på ett sådant sätt att konstruktionen inte tar skada från effekter förknippade med klimatförändringar, och att inomhusmiljön garanteras i ett förändrat klimat. Förutsättningarna att bygga klimatanpassat är med andra ord goda om man tar hänsyn till klimatförändringarna. Risker som behöver beaktas är ansamlande ytvatten vid kraftig nederbörd som ökar risken för översvämning. Ytor där vatten ansamlas brukar kallas instängda områden och dessa går att identifiera med datasimuleringar. Även vattennivåerna i sjöar och vattendrag kan periodvis vara höga och översvämningsrisken ökar. Nederbörden påverkar också markens bärighet vilket kan medföra nya risker för ras, skred och erosion. Tillfälligt eller permanent förhöjda grundvattennivåer bör också beaktas. Nederbördens direkta påverkan på bebyggelsen bör också vägas in. Risker förknippade med högre temperatur behöver också tas in i beaktande. Både vad gäller vinter och sommartemperaturer. Kombinationen av ett fuktigare och varmare klimat kan bidra till ökade risker för svamp och mögeltillväxt. I och med att kommunen har planmonopol kan kommunen styra över var det är läppligt att placera bebyggelsen. Även i bygglovprocessen kan kommunen styra över byggnadens lämplighet. Som markägare har kommunen också stora möjligheter att påverka mot ett klimatanpassat byggnadsbestånd. Genom att reglera krav på byggnation vid försäljning av mark kan man tvinga ägaren att utföra klimatanpassade åtgärder. En möjlighet som kommunen har att ställa krav på hur en byggnad får upphöras är vid försäljning av mark där man kan skriva in i avtalet riktlinjer för byggande med avseende på klimatförändringar. Lokalisering När man planerar för lokalisering av bebyggelse är det viktigt att beakta geologiska faktorer som markens genomsläpplighet samt grundvattennivå. Det är bättre att bygga på mark med bra dräneringsförmåga. Man bör undvika platser med högt stående grundvatten eller i alla fall inte bygga med källare på dessa platser. Jordarten och markens lutning påverkar risken för ras och skred. Vid kraftig nederbörd förändras markens portryck risken frö ras och skred ökar. Det är viktigt att helt undvika att bebygga sådana platser. Även topografin påverkar var det är lämpligt att placera bebyggelsen. Byggnader bör placeras på en lämplig höjd i förhållande till vattendrag och sjöar. Man kan förenklat säga att i områden med stor sannolikhet att översvämmas bör ingen bebyggelse uppföras. I områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde kan man eventuellt uppföra mindre byggnader med karaktär av sommarhus. Inom det högsta dimensionerade flödet an man 7

8 placera bostadshus. Samhällsfunktioner av vikt bör dock byggas ovanför högsta dimensionerande flöde. Troligen ökar mängden insekter i ett varmare och fuktigare klimat så det kan vara lämpligt att ha det i åtanke när man planerar bebyggelse i nära anslutning till stillastående vatten. Hur topografin ser ut påverkar var man ska placera bebyggelsen. Genom att ta hänsyn till det kan man undvika, ras, skred, erosion och översvämningar. Vegetation ger ju en kylande effekt så hur man lokaliserar bebyggelsen i förhållande till vegetation är viktigt. Vegetationen kan t.ex. ge naturlig skugga eftersom även solförhållanden påverkar bebyggelsen. Solexponering medför ökat slitage. 1. Översvämningskarteringar För att undvika att bygga i översvämningsfotade områden krävs översvämningskarteringar som tar hänsyn till flöden i ett förändrat klimat. Enklare karteringar kan göras med hjälp av den nya nationella höjdmodellen men önskar man göra detaljerade karteringar behöver man anlita konsulter som kan vara dyra. 2. Ras och skred karteringar För att säkerställa att man inte bebygger ras och skred känsliga områden behöver det karteras. SGI och MSB gör översiktliga karteringar. Har de pekat ut något område bör man göra en detaljerad utredning innan man bebygger det området. 3. Översiktsplanen Var tydlig med att peka ut områden där risk för översvämning, ras, skred och erosion råder både i nuvarande och framtida klimat. Dessa områden bör inte bebyggas. Undantag kan göras för bebyggelse av karaktär sommarstuga. Länsstyrelsen behöver granska så att detta har beaktats i tillräckligt stor utsträckning. 4. Reglera försäljning av tomter Ställ krav på vilken teknisk utformning som krävs för att få köpa marken och upprätta ny bebyggelse. Exempel på saker man kan reglera; lokalt omhändertagande av dagvatten, värmelagringsförmåga, form, höjdsättning. Utformning av tomt och omgivande mark På tomten och omgivande mark kan man göra några av de viktigaste åtgärderna för att skydda bebyggelsen. Genom att säkerställa att byggnaden uppförs så att frånlut garanteras minskar man risken för översvämning betänkligt. Man bör särskilt undvika att bygga i anslutning till instängda områden. Att reglera andelen hårdgjord yta medför också mindre risker för översvämningar särskilt om man uppför olika typer av dagvattenlösningar för att hantera dagvattnet lokalt eller utjämningsmagasin. Man kan minska andelen hårdgjord yta genom att anlägga gröna tak och väggar. Hårdgjorda ytor ökar inte bara risken för översvämningar de har också en värmelagrande effekt. Tät bebyggelse med mycket hårdgjorda ytor bildar vad man kallar värmeöeffekt, 8

9 alltså att temperaturen blir högre inom bebyggelsen än i omgivande landskap. Detta kan man lösa genom grönstruktur, det vill säga att man anlägger gröna områden i regelbunden anslutning till bebyggelsen. Vegetation har en avkylande effekt genom sin transpiration och bidrar även med skugga. 1. Begränsa andelen hårdgjord yta. Reglera andelen hårdgjord yta antingen i detaljplanen eller genom att ställa krav på hur stor del av tomten som får hårdgöras vid försäljning av tomter. 2. Undvik instängda områden Byggnader bör inte uppföras i instängda områden. Vid dessa platser bör man istället uppföra grönområden som kan fungera som utjämningsmagasin vid kraftig nederbörd. 3. Planera gröna ytor För att motverka värmeöeffekter är det viktigt att det planeras in gröna ytor. Grönstrukturen bör övergripande beskrivas i översiktsplanen samt att det beaktas i varje detaljplan. De gröna ytorna fungerar också som fördröjningsmagasin vid kraftig nederbörd. 4. Höjdsättning Reglera höjdsättning på ny bebyggelse så att frånlut från byggnaden säkerställs. Lämpligt reglera höjdsättning på gatan också så att vatten ansamlas på gatan. Grundläggning Vid uppförande av byggnad börjar man med grunden. Det är viktigt att man väljer en grundläggning som är förenlig med platsen i ett förändrat klimat. Finns det risk för översvämning eller högt stående grundvatten bör källare undvikas. Ett eventuellt undantag skulle kunna vara vid temporärt högt stående grundvatten om man säkerställer att ytterväggen har ett fuktskyddande tätskikt. Källare har dock en positiv effekt ut värmesynpunkt. Temperaturen i en källare varierar mindre över året och erbjuder ett svalt inomhusklimat under sommaren. Om markförhållandena tillåter det kan byggnation av källare vara lämpligt. Vid byggnation av platta på marken är det viktigt att säkerställa dränering och kapillärbrytande material under plattan. Dränering är alltid viktigt att beakta så att fuktskador inte uppstår. 1. Reglera grundläggning i detaljplan Där källare är olämpligt bör det framgå i detaljplanen att byggnader med källare inte får uppföras. 2. Rådgivning Rådgivning om hur man ska bygga sitt hus i ett förändrat klimat behövs (se också åtgärd 2 under utformning av byggnaden). 9

10 Utformning av byggnaden En byggnad har en livslängd på år alltså hinner klimatet ändras och man behöver anpassa material och utformning av byggnaden så att dens hållfasthet och livslängd säkerställs. Det finns en rad olika aspekter man behöver beakta. Byggnadens orientering är den första. Det kan t.ex. vara lämpligt att byggnaden uppförs med långsidan i nord-sydlig riktning så att södersidan som utsätts för mest solexponering blir mindre. En planlösning med sovrum åt norr är också föredra. Allt material expanderar och komprimeras när temperaturen skiftar. Beroende på materialval är detta olika märkbart. Materialvalet behöver stå emot ökade laster från expansionsrörelser. Materialet bör också ha en hög specifik värmekapacitet vilket fördröjer uppvärmning av byggnaden samtidigt som den lagrar värme bättre. För att skydda byggnaden mot översvämningar bör man utvärdera var an placerar öppningar på en höjd som inte riskerar översvämmas. Alternativt kan man göra det möjligt att täppa till öppningarna. Höjdsättning är återigen viktigt. Bygg byggnaden tillräckligt högt så ingen risk för översvämning råder. I ett fuktigare klimat ökar risken för fuktskador i byggnaden. Man behöver därför beakta risken för fuktinträngning i konstruktionen Det är därför nödvändigt med fungerade fuktspärrar i väggar och tak. Viktigt också undvika material som kan drabbas av mögel. Både snölaster och vindlaster kan komma att ändras i ett framtida klimat, även om bedömningen idag är att det förblir relativt oförändrat, så är det viktigt att tänka på detta vid konstruktionen. 1. Materialval 2. Rådgivning Det behövs rådgivning till hur man ska bygga ett hur i ett förändrat klimat. Tak, fasader, fönster och solavskärmning Utvändigt på byggnaden kan man göra en del för att skydda den mot ett förändrat klimat. Taket kan användas på flera olika sätt. Man kan bygga med stora taksprång vilket fungerar både som solavskärmning och regnskydd. Man kan också anlägga gröna tag för att lokalt kunna ta hand om dagvatten. Det är dock viktigt att man säkerställer att vattnet kan rinna av från taket. Platta tak är inte lämpligt. Vattnet bör heller inte rinna utmed fasaden samt att det är viktigt att dräneringen fungerar så att vattnet från taket inte ansamlas intill byggnaden. Även fasaderna kan man göra gröna genom att t.ex. plantera murgröna. Färgval kan också reglera värmekomforten med. Ljusa färger reflekterar mer solljus än möra vilket medför en lägre temperatur. Dock påverkar andra effekter som partikelhalt i luften samt ytans jämnhet 10

11 hur mycket ljus som reflekteras. Färgval kan ha en viss effekt men är inte lika effektivt som grönstruktur. Vid riktigt varma dagar kan solavskärmning sänka temperaturen delvis. Det kan vara enkla lösningar som markiser eller så kan man bygga permanenta lösningar. T.ex. kan man bygga fönster så att solljus inte strålar rakt in när solen står högt på sommaren men där solen när den står lågt går in i huset och på det sättet fungerar som värmekälla vintertid. Det är också viktigt att fönster är täta så att ventilation i byggnaden fungerar som den ska. Tonande fönster kan också vara aktuellt. Värmekomfort och isoleringsförmåga är dock det som bör styra. 1. Anlägg gröna tak och väggar Aktivt arbete bör ske för att öka andelen gröna tak och väggar. Isolering och ventilation Fungerande ventilation och isolering är väldigt viktigt för att anpassa byggnaden till ett förändrat klimat. Isolering bör väljas så att komfort såväl vintertid som sommartid uppnås. När man väljer isolering bör man ta hänsyn till fuktvandring i väggen. Det är viktigt att den hinner torka ut i perioder. Ventilationen bör väljas utifrån temperaturökningen. Ett fuktigare klimat medför att det kommer att bli viktigare med luftomsättning i konstruktionen för att undvika fuktskador. Risken för svamp och mögelangrepp ökar annars. Det är viktigt att konstruktionen är tät för att ventilationen ska fungera optimalt. Uppvärmning, kylning och inomhusklimat Behovet för kylning kommer att öka i ett förändrat klimat och behovet för uppvärmning kommer att minska (figur xx). Globalt är energiåtgången till kylning en lika stor energibov som uppvärmningen även om det ser annorlunda ut i Jönköpings län. Det finns dock en möjlighet att vi går mot mer användning av luftkonditionering vilket kommer att öka energianvändningen. 11

12 Figur 3. SMHI. Till vänster: beräknad utveckling av behovet av kylning (antal graddagar) i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier i tabell 4-1. Observerade värden visas som röda staplar. Årsmedeltemperaturen visas som en horisontell linje. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Till höger: beräknad utveckling av behovet av uppvärmning. Samma symbologi som för behovet av kylning. Risk för fukt i byggnader ökar vilket kan påverka behovet av uppvärmning. Viktigt att man kan motverka ökad fuktighet genom en effektiv uppvärmningsmetod. Täta byggnader med en bra ventilation är återigen viktigt. Vid behov kommer det vara nödvändigt att installera kylning. Man får utgå från tillgänglig teknologi och behovs för att hitta optimal kylning. Om möjligt bör man hitta energisnåla alternativ. Fukt i byggnaden påverkar också inomhusmiljön. Det blir då viktigare att ventilera för att undvika mögel och svamp angrepp eller angrepp från andra skadegörare som påverkar inomhusmiljön negativt. En fungerande luftomsättning i huset blir i detta fall extra viktigt. 12

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

KROKSHALLSOMRÅDET - DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING

KROKSHALLSOMRÅDET - DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING Göteborg SWECO Environment AB Elisabet Sterner Helena Holm Uppdragsnummer 1320959 SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75

Läs mer

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs

Läs mer

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11

Läs mer

Nu kan stugan användas nästan hela året

Nu kan stugan användas nästan hela året SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 6 FASADBEKLÄDNAD Självbyggaren gör nu i ordning husets fasad. Det arbetet handlar om mer än den snygga träpanelen, för isolering, fuktskydd och vindskydd skall arbeta ihop

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 052016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare 1 VÄLJ RÄTT AVFUKTARE Välj den avfuktare som passar ditt behov bäst. Här får du råd på vägen. Du kan också alltid kontakta oss så hjälper vi dig. KRYPGRUND

Läs mer

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Modell: OS10, OS20, OS30, OS14, OS24, OS34 Copyright c : Solar Lab Sweden 2015 Solar Lab Sweden Garvaregatan 33 60222 Norrköping www.solarlab.se 1 Läs

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Översvämningsskydd för Arvika stad

Översvämningsskydd för Arvika stad Översvämningsskydd för Arvika stad Bakgrund Hösten år 2000 drabbades Arvika av en kraftig översvämning där vattennivån i Glafsfjorden nådde mer än tre meter över normalvattennivån. Efter denna erfarenhet

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner Finansiering från SBUF Samfinansiering från Vinnova via C/O City Fuktcentrums infodag, Lund 2014-11-21 Carl-Magnus

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366. Snösundsvägen 38 / Värmdö. Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425)

Energirapport. med smarta tips. Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366. Snösundsvägen 38 / Värmdö. Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2016-05-03 Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366 Adress/ort: Snösundsvägen 38 / Värmdö Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425) Företag: Eklund

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Byggnation av en luftsolfångare

Byggnation av en luftsolfångare Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Ks/2015:532 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Fastställd av

Läs mer

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Arbetsmetod: möjliga översvämningsskador har vägts mot tänkbara åtgärder Bedömningar av översvämningsskador Scenarier för

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Generella bygganvisningar vid fördelning av tomter inom Liljedal, kvarteren Ålen, Mörten, Braxen, Gösen.

Generella bygganvisningar vid fördelning av tomter inom Liljedal, kvarteren Ålen, Mörten, Braxen, Gösen. Generella bygganvisningar vid fördelning av tomter inom Liljedal, kvarteren Ålen, Mörten, Braxen, Gösen. Allmänt Tomterna inom Liljedal är belägna öster om Skogshöjden/ Vänersborgsvägen. Tillfart till

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

BO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5

BO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5 BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt

Läs mer

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423 NCC Boende Kvarnbyterrassen Dagvattenutredning 2012-02-22 Uppdragsnummer: 7180423 Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende Kvarnbyterrassen Handlingens status Datum 2012-02-22 Rubrik

Läs mer

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp) 2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi. Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi. En investering som betalar sig på tre år. Har din husfasad blivit så gammal och sliten att du måste renovera den? Eller vill du förändra

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom Utby 3:25 - Älvängen, Ale kommun Parkeringshusutredning

Detaljplan för bostäder inom Utby 3:25 - Älvängen, Ale kommun Parkeringshusutredning Detaljplan för bostäder inom Utby 3:25 - Älvängen, Ale kommun Beställare: ALE KOMMUN Ledetvägen 6 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare gestaltning Norconsult AB

Läs mer

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Bybladet. Oktober 2015

Bybladet. Oktober 2015 Bybladet Oktober 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Städdagen hösten 2015 Fasadprojektet Takprojektet Byte av filter Möjlighet till fler nycklar Kostnad för borttappade brickor till tvättstugan

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor.

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor. Tips och Råd Här får du några användbara tips för montering och skötsel av din stuga från Polhus. Läs gärna igenom hela texten, det kan finnas något litet guldkorn som underlättar arbetet och som man kanske

Läs mer

Vintergarden. Överensstämmelse mellan hus och trädgård

Vintergarden. Överensstämmelse mellan hus och trädgård Vintergarden Överensstämmelse mellan hus och trädgård 2015 Vi är producent av uterum,aluminium snickerier och även atypiska tak och takfönster. Bolagets började 1996. Huvudprodukten är uterum. Dessa produceras

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Den enda miljövänliga energin är den som aldrig behöver produceras! All el- och värmeproduktion ger upphov till miljöpåverkan, mer eller mindre. Dessutom kostar all energi pengar

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Totalmetodiken Kortrapport av Etapp 1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Gamla Byn AB Ramböll Sverige AB april 2014 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Läs mer

Buller- och vibrationsutredning Bråta

Buller- och vibrationsutredning Bråta DOKUMENT: 1_00180-01 DATUM: Buller- och vibrationsutredning Bråta www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 00 Fax 010-211 Buller- och vibrationsutredning Bråta, en

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning

Läs mer

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning.

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning. 1 MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning. Grunden är att det ska vara enkelt att utbilda i dem utan att medföra stora kostnader eller stora utbildningsinsatser för räddningstjänsten. Det

Läs mer

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete

Läs mer

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

Bosch Compress 5000/7000 AA Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat

Bosch Compress 5000/7000 AA Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat osch Compress 5000/7000 Luft/luftvärmepumpar för nordiskt klimat Vill du ha extra trygghet när du istallerar en osch värmepump? Då ska du välja en VärmePartner. De är installatörer med stor erfarenhet

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46

Läs mer

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230.

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230. Denna utredning är ett underlag till den utvecklade strukturplanen för Nacka stad. Det sammanvägda resultatet kan läsas i dokumentet Utvecklad strukturplan för Nacka stad. Utredningar och underlag Nacka

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-12-11 Fastighetsbeteckning: Vinstorp 34:24 Adress/ort: Hjortrongatan 6, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås

Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås DP 1783 Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås SAMRÅDSTID: 19 November 16 December 2012 Samrådshandling, 2012-11-13, dnr: 2011/112-BN 213 Stadsbyggnadskontoret, Västerås

Läs mer

Flexit bostadsventilation

Flexit bostadsventilation Flexit bostadsventilation A FÖR EN SUND INOMHUSMILJÖ Varför ventilera? Du är säkert noga med vad barnen äter, men hur ställer du dig till luften de andas? Vi tillbringar ca 90% av tiden inomhus och uppfattar

Läs mer

Projektarbete för Solskyddstekniker kurs 2011. Ljus och komfort Målgrupp: Bra ljus inomhus är bra för al a! Innehål sförteckning:

Projektarbete för Solskyddstekniker kurs 2011. Ljus och komfort Målgrupp: Bra ljus inomhus är bra för al a! Innehål sförteckning: Sida 1 av 12 Projektarbete för Solskyddstekniker kurs 2011. Av Carl-Henrik Olsson och Peter Uttke. Ljus och komfort Målgrupp: Solskyddsförbundets medlemmar, arkitekter, inredare och företag med behov av

Läs mer

TILLÄGGSSKIVA MILANO

TILLÄGGSSKIVA MILANO B R U K S A N V I S N I N G TILLÄGGSSKIVA MILANO 60101143,60101145 2-pack Läs bruksanvisningen noggrant och se till att möbeln monteras, används och underhålls på rätt sätt enligt instruktionerna i bruksanvisningen.

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28. Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28. Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28 Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro Kund E.ON Elnät Sverige AB Östra Promenaden 5 601 71 Norrköping Konsult

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna. 2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att

Läs mer