Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som"

Transkript

1 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor och stora mängder nederbörd, inträffar. Högre temperaturer kommer även förändra dynamiken och förekomsten av vatten. Detta kan till exempel innebära att det blir vanligare med höga flöden även under vinterhalvåret. För att kunna anpassa sig till dessa osäkerheter i framtiden, krävs därför en god långsiktig planering. Regionala konsekvenser Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 ett led i det arbetet tagit fram en Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Denna analys är 2 en regional länk till den nationella klimat och sårbarhetsutredningen från Vid beräkning av ett framtida klimat används utsläppsscenarier som bygger på antaganden om utvecklingen fram till sekelskiftet. Effekterna av eventuella utsläppsminskningar har ännu inte räknats in i utsläppsscenarierna. För Stockholms län beräknas koldioxidutsläppen till atmosfären kulminera runt De klimatfaktorer som kommer påverka länet i störst omfattning är ökad nederbörd, ökad temperatur och den globala havsnivåhöjningen. Medeltemperaturen i Stockholms län har under perioden ökat med 1,1 grader jämfört med referensperioden ( ). Mot slutet av seklet förväntas medeltemperaturen ha ökat med 4 till 6 grader. Under samma period beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 10 till 30 procent. Den största ökningen av både temperatur och nederbörd kommer framför allt att ske under vinterhalvåret. Även antalet dagar med hög 3 dygnsmedeltemperatur 4 förväntas öka liksom perioder med värmebölja samtidigt som antalet snödagar minskar med mellan 65 och 100 dagar. Extrem nederbörd förväntas även öka med cirka 5 20 procent. 1 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28 2 Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 3 Dagar med medeltemperatur över 20 grader. 4 Medeltemperatur över 20 grader under fyra dagar i följd. 5 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28.

2 2 av 7 Olika internationella källor gör bedömningen att det är rimligt att anta att världshaven som högst stiger upp emot en meter från 1990 till slutet av SMHI har utifrån detta värde och antaganden om lokala effekter beräknat framtida medelnivåer och extremnivåer för Stockholms län. Mälaren har redan idag orimligt stor översvämningsrisk och dagens reglering är otillräcklig för att hantera ett högt tillflöde. Översvämningsrisken beräknas dock minska när Slussen byggs om och förmågan att tappa vatten från Mälaren utökas. Bedömningen är att översvämningsrisken inte längre kommer att vara ett hot i tidsperspektivet år. Översvämningsrisken kan dock ändras med klimatförändringar, genom ändrad tillrinning och höjning av havsvattenståndet. Beräkningar visar att den nya utformningen av Slussen kommer att klara en nettohöjning av havsnivån med cirka 0,5 meter. Därtill kommer även utbyggnad och omformning av bebyggelse och infrastruktur ha stor 6 betydelse på framtidens översvämningsrisker. Ändrade vattennivåer kommer innebära att nya områden som tidigare inte varit utsatta nu kan påverkas av erosion. De faktorer som påverkar erosion vid stränder beror till stor del på topografiska och geologiska förhållanden, framför allt i områden där jordmaterialet består av sand och silt. Därtill påverkar faktorer som stormar, översvämning och tillfälliga högvatten även erosionsrisken. Det är i dagsläget svårt att avgöra hur erosion längs med Mälaren kommer att förändras då detta beror på framtida vattennivåer som i sin tur beror på vilka 7 vattenhushållningsbestämmelser som kommer beslutas. Bebyggelse och infrastruktur påverkas negativt av värme och nederbörd och kan även påverkas av extremhändelser som översvämning, ras, skred och erosion. Ökad mängd nederbörd och ett varmare klimat leder till ökad risk för fuktskador och problem med mögel och dammkvalster. Underhållsbehovet för till exempel fasader och tak ökar även med större regnmängder och högre temperaturer. Från ett energiperspektiv kommer ett varmare klimat innebära att värmebehovet minskar med cirka 36 procent mot slutet av seklet. Samtidigt förväntas kylbehovet att öka under framför allt extrema somrar, även om denna ökning är mindre än det minskade värmebehovet. Klimatförändringar innebär att de tekniska försörjningssystemen (produktion och distribution av el, fjärrvärme, dammar, dricksvattenförsörjning, dagvatten och avlopp) kommer att utsättas för allt fler extrema väderhändelser. Dagvatten och avloppssystem kan översvämmas i större utsträckning, vilket leder till problem med förorenade vattentäkter, betesmark, badvatten och bevattningsvatten. Systemen för fjärrvärme och fjärrkyla är delvis sårbara där äldre ledningar kan utsättas för sättningar, ras och skred. Förutom lokala störningar av äldre ledningar bedöms däremot inte fjärrvärmesektorn påverkas av klimatförändringarna i någon större omfattning. Elnätet i 6 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. 7 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.

3 3 av 7 Stockholmsregionen bedöms också vara robust. Högre temperaturer leder även till ökade hälsoproblem, framför allt för äldre och sjuka vid extrem värme. Beräkningar för Stockholmsområdet visar att en höjning av medeltemperaturen med fyra grader ökar dödligheten med drygt fem procent. Konsekvenser för Salems kommun I Klimat och sårbarhetsutredningen betonas att ansvaret för att klimatanpassa samhället till stor del ligger på en lokal och regional nivå och att kommunerna måste börja beakta klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen. Från och med 2008 trädde ett par förändringar i Plan och bygglagen i kraft som bland annat innebär att risken för olyckor, översvämningar och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning. Det medför att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen samt beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Översvämningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på uppdrag av regeringen genomfört en analys och bedömning av vilka konsekvenser en översvämning i Mälaren medför på olika 8 samhällssektorer. Översvämningskarteringen har utförts för varje decimeter, med start på +0,9 9 meter upp till +3,1 meter. 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. 9 Enligt höjdsystemet RH 2000, där +0,9 meter ligger strax över Mälarens medelnivå är och +3,10 är gränsen för när vattnet rinner över krönet vid Karl Johanslussen. 100 årsflödet, sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100 årsperiod, ligger på +1,86 meter och högsta dimensionerande flöde, när översvämningar sker mer sällan än vart hundrade år, ligger på +3,04 meter.

4 4 av 7 Den norra delen av kommunen har strandlinje mot Mälaren som kan beröras av en höjd vattennivå. Underlaget från MSB visar att en ökad vattennivå inte kommer att påverka många byggnader i kommunen då området inte är särskilt utbyggt. De områden där det idag finns byggnader som kommer att påverkas vid en vattenhöjning är Vitsand, Vällinge, Jungfrulund och Bockholmssättra. Inga bostadshus (friliggande småhus) kommer att påverkas av en vattenhöjning upp till 2,5 meter (ljusblå till ljusröd färg). Som mest kommer två bostadshus att beröras på sammanlagt 70 kvadratmeter. Därtill kommer upp till sju komplementbyggnader (till bostäder) att påverkas från 2,9 meters höjning (mörk röd). Salems kommun är en av de kommuner med strandlinje mot Mälaren som berörs minst av översvämningsriskerna, utifrån antal bostadshus och sammanlagd byggnadsarea. Därtill kommer även vissa enskilda vägar beröras av en vattenhöjning (från och med 1,2 meter), men som mest handlar det om en vägsträcka på drygt 200 meter. Övrig mark som kan beröras av ökade vattennivåer utgörs av framför allt barr och blandskog, öppen mark, lövskog och en del åkermark. Totalt handlar det om drygt 20 hektar vid 3,1 meters höjning varav ungefär en tredjedel idag är skyddad mark (naturreservat). Erosion, skred och ras 10 Kommunen genomförde 1997 tillsammans med Räddningsverket en kartering av skred och ras utifrån då rådande klimat (hänsyn togs således inte till klimatförändringar). I den skredriskinventeringen valdes endast vissa bebyggda områden ut med bostäder, skolor och 10 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag :03. Räddningsverket och Salems kommun.

5 5 av 7 industribyggnader. Karteringen visade bland annat att utbredningen av lös lera och silt finns i de lägre liggande delarna, vilket minskar risken för ras och skred. Rönninge var det enda av de sju undersökta områdena där stabilitetsförhållanden bedömdes som mindre goda. Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomfört en 11 inventering av områden med risk för naturolyckor (skred, ras, erosion och översvämning) som inom kommunernas utbyggnadsområden bedömts översiktligt. Salems kommun har pekats ut då det finns förutsättningar för erosion längs strandlinjen mot Mälaren. Lindängen (strandlinjen intill kommungränsen till Södertälje), Jungfrulund liksom Bornsjöns södra del (mellan Getryggen och Norrtorp) har identifierats som områden med erosionsrisk. I dessa områden finns endast viss bebyggelse i Jungfrulund. Klimatanpassning Klimatförändringarna kommer innebära stora omställningar i samhället och kräver förebyggande åtgärder för att minska sårbarheten och anpassa verksamheter. Klimatanpassning innebär att man beaktar positiva och negativa konsekvenser av klimatförändringen och vidtar åtgärder. Att genomföra anpassningsåtgärder ligger till stor del på kommunen. Klimatfrågor integreras i verksamheten genom att styra lokalisering av verksamheter och bebyggelse, utformning och skyddsavstånd och hantera teknisk infrastruktur och grönstruktur i befintlig bebyggelse. Viktiga områden i klimatanpassningsarbetet som identifierats i Länsstyrelsens Klimat och sårbarhetsanalys 11 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.

6 6 av 7 12 är bebyggelse, transportinfrastrukturen, hälsa, dricksvattnet och dagvattenhanteringen. 13 Länsstyrelserna i Mellansverige har gett ut en rapport med ett antal rekommendationer för hur bebyggelsen ska lokaliseras så att konsekvenserna av höga flöden blir så begränsade som möjligt. I områden som hotas av 100 årsflöde bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras, till exempel byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Klimatförändringarna kommer innebära att befintlig och nybyggnation av infrastruktur och bebyggelse behöver anpassas till klimatförändringar. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att tänka på byggnadens konstruktion så att den anpassas till ett varmare och blötare klimat. Inomhustemperaturen i lokaler där äldre och sjuka vistas behöver kunna hållas nere även om det blir värmeböljor. Viktiga aspekter när det gäller till exempel inomhusklimat är andel och placering av fönsterytor, val av isolering och avskärmning av solinstrålning. Det är även möjligt att använda till exempel gröna väggar och tak, grönska och lerväggar för att minska kylbehovet. För att undvika fuktskador och mögelproblem är det viktigt att utforma byggkonstruktioner och tekniska lösningar genom att till exempel undvika att regnvatten samlas på tak eller rinner direkt på fasaden. Behovet av ventilation kommer även vara större för både bostäder och lokaler. Källor Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län, Rapport 2011:28. Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. FOI (2011). Klimatanpassade framtidsbilder av Salems kommun. Uppdragsnummer B FOI Memo Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 12 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011: Länsstyrelserna (2006). Översvämningsrisker i fysisk planering. Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse.

7 7 av 7 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag :03. Räddningsverket och Salems kommun.

Gemensam syn på översvämningsrisker

Gemensam syn på översvämningsrisker Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

9. Säkerhet och riskbedömningar

9. Säkerhet och riskbedömningar 9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna

Läs mer

Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i

Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden Metadata om dokumentet

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun

Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Bilaga 1 Dnr KS 2013/0039 Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Rapporten sammanställd av Ruth Meyer och Lars Winberg. 2013-10-21 Sammanfattning Även om vi med tiden lyckas vända trenden så

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Stranderosion och kustskydd

Stranderosion och kustskydd Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för

Läs mer

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7 STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet

Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet Delrapport 2- Riskbild: klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet December 2013 Dnr: 125-1901/2013 Kontaktperson: Maria

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1 1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas

Läs mer

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar Kommunernas arbete med klimatanpassning skl granskar Förord Kommunerna arbetar aktivt med att anpassa samhället till klimatförändringarna och stå emot de påfrestningar som blir följderna. Nio kommun er

Läs mer

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge För Huddinge kommun Philip Thörn Marcus Liljeberg Susanna Roth Arkivnummer: Rapporten godkänd: Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011 Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen

Läs mer

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun Philip Thörn, Marcus Liljeberg, Susanna Roth, Anja Karlsson B2116 Augusti 2013 Rapporten godkänd: 2013-09-12 John Munthe Forskningsdirektör

Läs mer

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Läs mer

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012 NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett

Läs mer

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen

Läs mer

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar

Läs mer

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart

Läs mer

FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ

FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ RAPPORT FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ 2013-10-16 Uppdrag: 245621, Klimatanpassning Väsby Entré Titel på rapport: Förstudie om klimatanpassning för planområdet Väsby Entré Status:

Läs mer

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11

Läs mer

med hänsyn till risken för översvämning

med hänsyn till risken för översvämning Illustrationer: Emma Franzén Fakta 2015:14 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras

Läs mer

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region Syfte och övergripande

Läs mer

PROJEKTPLAN. Datum

PROJEKTPLAN. Datum Avdelningen för samhällsskydd och beredskap Lovisa Lagerblad PROJEKTPLAN 1 (5) Mälaren om Bakgrund och problembild Enligt klimatforskarnas senaste rön är det möjligt att havsnivån kommer att stiga med

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Klimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna

Klimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna Klimatanpassning Förändrat klimat Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna för Stockholms del bland annat kan innebära att vi får somrar med ökad risk för torka, varmare och

Läs mer

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning 2017-05-17 Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning Länsgemensamt arbete Ljusnarsberg Ett initiativ från länets kommuner med stöd från Länsstyrelsen i Örebro Hällefors Lindesberg Örebro län 12 kommuner

Läs mer

SGI:s arbete inom klimatområdet

SGI:s arbete inom klimatområdet SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen

Läs mer

Risker i Uppsala län Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys

Risker i Uppsala län Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys Risker i Uppsala län 2015 Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalysen ger en bild av vilka risker, hot och sårbarheter som finns i Uppsala län och vilken förmåga vi har

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015.

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Kommittédirektiv Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Dir. 2015:115 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur ansvaret

Läs mer

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland Klimatanpassning Klimatanpassning Energiomställning Vårt klimat -det gäller oss i Västmanland FAKTA Cannabis (marijuana och hasch) är den överlägset vanligaste illegala drogen bland ungdomar. Vanligvis

Läs mer