Översvämningsutredning Lekarydsån

Transkript

1 Alvesta kommun Översvämningsutredning Lekarydsån Sträckan Stråken till Huseby Uppdragsnummer Stockholm DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Kyrkogatan 3 Box Göteborg Stockholm Växjö Lund Tel: Tel: Tel: Tel: Fax: Fax: Fax: Fax:

2 Alvesta, Lekarydsån LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET DHI har under infört ett Ledningssystem för kvalitet enligt ISO 9001:2000. Certifiering pågår under våren Uppdragets namn: MIKE 11 modellering av Lekarydsån och Salen Uppdragsledare: Markus Petzén Kvalitetsansvarig: Lars-Göran Gustafsson Handläggare: Markus Petzén Uppdragsnr.: Beställare Förvaltningen för Samhällsplanering Alvesta kommun Beställarens ombud Bertil Sandberg Rapport: Granskad av: Datum: Översvämningsutredning Lekarydsån, sträckan Stråken till Huseby Lars-Göran Gustafsson Författare Godkänd av kvalitetsansvarig: Datum: Markus Petzén Lars-Göran Gustafsson DHI Sverige AB Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc. Uppdragsnr: i

3 Alvesta, Lekarydsån Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Översvämningskartering Framtagning av översvämningskartor Användning av översiktliga översvämningskartor Antaganden Flöden Modellberäkningar Juli årsflödet BHF Översvämningsytor Utredningar Alternativt styrvillkor för Huseby: Tömningsstrategi Kapacitetsförbättring av Stambanebron Alternativt styrvillkor för Furen: Magasineringsstrategi Ytterligare utskov vid Huseby Medelvattenstånd i Stråken Diskussion 7 Bilagor Bilaga 2.1 Bilaga 2.2 Bilaga 2.3 Bilaga 2.4 Bilaga 2.5 Bilaga 2.6 Bilaga 2.7 Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Bilaga 3.3 Översvämningsytor - Moheda Översvämningsytor Grännaforsa Översvämningsytor Dansjön och delar av Furen Översvämningsytor Norra Alvesta Översvämningsytor Södra Alvesta Översvämningsytor Mellersta Salen Översvämningsytor Södra Salen och Huseby Nivå Salen juli vs tömningsstrategi Profil Salen till Huseby juli vs tömningsstrategi Möjlig kapacitetsförbättring av Stambanan vid sänkning av åbotten DHI Sverige AB Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc. Uppdragsnr: ii

4 Alvesta, Lekarydsån Bilaga 3.4 Bilaga 3.5 Bilaga 3.6 Bilaga 3.7 Bilaga 3.8 Bilaga 3.9 Profil Dansjön till Salen före och efter kapacitetsökning vid Stambanan Utflöde Furen vid Magasinering Nivå i Furen vid Magasinering Nivå i Dansjön vid Magasinering i Furen Profil Dansjön till Salen vid Magasinering i Furen Översvämningsytor vid Magasinering i Furen Bilaga 3.10 Ytterligare utskov i Huseby Planbild Bilaga 3.11 Ytterligare utskov i Huseby Resultat Bilaga 3.12 Utflöde juli ur Stråken och Dansjön för två olika initialnivåer i Stråken Bilaga 3.13 Maximala vattennivåer för juli för de två olika initialnivåerna i Stråken Moheda till Grännaforsa Bilaga 3.14 Maximala vattennivåer för juli för de två olika initialnivåerna i Stråken Dansjön till Alvesta DHI Sverige AB Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc. Uppdragsnr: iii

5 Alvesta, Lekarydsån 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte DHI Sverige AB har på uppdrag av Växjö kommun byggt och kalibrerat en hydrologisk och hydraulisk modell för Mörrumsån. Modellbygget har skett för sträckan Örken till Salen. DHIs modellprodukter har använts, NAM, MIKE 11 HD och MIKE 11 GIS. NAM är en konceptuell hydrologisk modell för beskrivning av de hydrologiska processerna i avrinningsområdet. MIKE 11 HD är en hydrodynamisk modell för beskrivning av de hydrauliska förloppen i ett vattendrag. Mike11 GIS är bland annat ett verktyg för att generera digitala terrängmodeller (DEM) och översvämningsytor. För detaljerad information om modellbygge och kalibreringsförlopp se rapporten Modelldokumentation Lekarydsån. De kalibrerade modellerna användes i detta projekt för att ta fram översvämningsytor för ett historiskt nederbördstillfälle, juli samt översvämningsytor för beräknat högsta flöde (BHF) och 100-årsflödet. Alla tre nederbördstillfällen analyserade för nutida reglering av vattendraget. Likaså genomfördes ett antal hydrauliska analyser så som alternativa styrvillkor för regleringen av Huseby samt kapacitetsökning under en bro. DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

6 Alvesta, Lekarydsån 2 Översvämningskartering 2.1 Framtagning av översvämningskartor I detta projekt har översvämningsytor producerats för tre nivåer. Dessa nivåer är för juli, 100-årsflödet och beräknat högsta flöde. Beräkning av flöden för juli, 100-årsflödet och beräknat högsta flöde, dessa flöden har genererats med hjälp av den kalibrerade NAM modellen och nederbörd för respektive tillfälle. Se rapporten Modelldokumentation Lekarydsån. 100-årsflödet genererades genom att applicera ett statistsikt 100-årsregn på den hydrologiska modellen. Generering av beräknat högsta flöde och dess hydrograf skedde i denna studie genom att nederbörden för den extrema händelsen 1945 ökades till dess flödet vid Helgevärma och Kungsådran matchade SMHI:s framtagna BHF flödet. Detta då BHF hydrograferna ej fanns att tillgå. Därvid kunde samma regn appliceras på övriga delavrinningsområde i systemet. Beräkning av vattenstånd utifrån beräknade flöden genomförs med den kalibrerade hydrodynamisk MIKE 11 modellen. Se rapporten Modelldokumentation Lekarydsån. Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av MIKE 11 GIS. Metria data användes som grunddata vid generering av den digitala terrängmodellen. Där mer noggrann data fanns att tillgå användes denna istället för Metria. NASA data användes vid de områden som saknade annan höjd information. I ett antal områden användes antagna höjder, dessa baserade på anekdotisk information om historiska översvämningar. Se rapporten Modelldokumentation Lekarydsån. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i höjddata, får man det översvämmade området. 2.2 Användning av översiktliga översvämningskartor Översvämningskarteringen kan användas som översiktligt underlag vid kommunal planering. Den avser hela den aktuella vattendragssträckan och ger en indikation på eventuella översvämningsproblem i samhällen samt känsliga lägen för t.ex. vägar och järnvägar. Om kommunen eller annan myndighet avser att detaljplanera ett område som ligger inom eller i närheten av översvämningszonerna, krävs mer noggrann beskrivning av topografin i området. För beskrivning av den digitala terräng modellen se rapporten Modelldokumentation Lekarydsån. DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

7 Alvesta, Lekarydsån 2.3 Antaganden Vid de simuleringar som genomförts har antagits att alla dammar och alla större broar står kvar vid de beräknade flödena. Mycket höga flöden kan dock orsaka att vägbankar och broar rasar. De simuleringar som är gjorda bygger även på att vattnet är rent. I verkligheten följer buskar, träd och jord med i vattnet vid de högsta flödena, vilket kan ge extra dämningar. Vattendragsfåran påverkas även av erosion, vilket kan förändra förutsättningarna för vattnets flöde genom vattendraget. Ingen hänsyn har tagits till vind- och vågpåverkan. Vid framtagandet av översvämningskartor beräknas vattenstånden enbart för den karterade huvudfåran, men vattnet tillåts översvämma sidofåror till huvudfårans vattennivå. 2.4 Flöden I tabell 1 ses flöden för ett antal punkter i vattendraget Tabell 1 Beräknade flöden. Plats för beräknat flöde Juli [m 3 /s] 100-årsflöde [m 3 /s] Beräknat högsta flöde [m 3 /s] Dansjön Salen Notering: Maxflödet juli var enligt mätdata 83 m³/s (modellfelet är således 6 % vilket är relativt litet). 100 årsflöde och BHF vid Salens utlopp enligt SRV rapport är 110 m 3 /s och 208 m 3 /s respektive. 2.5 Modellberäkningar Juli Med befintliga antaganden och ingångsdata överströmmas inga broar, dammar eller vallar utmed vattendragen vid ett nederbördstillfälle så som det i juli årsflödet Med befintliga antaganden och ingångsdata överströmmas strukturer enligt nedan vid ett nederbördstillfälle som genererar ett 100-årsflöde. Väg 126 kommer att svämma över vid ett ställen söder om bron över Tvärån. Vallen vid Norra industriområdet, den som är belägen norr om Sälggatan, svämmar över vid ett 100-årsflöde. Därvid är Norra industriområdet ej skyddat vid ett 100- årsflöde. DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

8 Alvesta, Lekarydsån BHF Med befintliga antaganden och ingångsdata överströmmas strukturer enligt nedan vid ett BHF flöde. Två broar i Moheda, Torpsbruksvägen och Storgatan De två broarna vid Grännaforsa Bron mellan Furen och Dansjön svämmar över. Broarna vid Dansjöns utlopp svämmar över. Broarna vid väg 25 och vid 126 över Tvärån kommer att svämma över. Väg 25 väster om bron över Lekarydsån kommer att svämma över. Valvbron vid Husebybruk kommer att svämma över. Samtliga vallar vid Norra industriområdet svämmar över vid BHF. 2.6 Översvämningsytor Översvämningsytor för, 100årsflödet och BHF för sträckan Furen till Huseby ses i bilaga 2.1 till bilaga 2.7. Samtliga översvämningsytor och nivåer finns i ArcView shapeformat. Filer enligt tabell 2. Tabell 2 Resultat Shapefiler shapefil typ kommentar Polygoner Översvämningsytor för juli 100år Polygoner Översvämningsytor för 100års-flödet BHF Polygoner Översvämningsytor för BHF Översvämningsnivåer Punkter Nivåer gäller i punkterna och vinkelrätt mot vattendraget Medelvattenstånd i modellerade sjöar är enligt tabell 3. Tabell 3 Medelvattenstånd i sjöar Modellerad sjö Medelvattenstånd (möh) Salen 141,9 Dansjön 143,6 Stråken 185 Furen 151,3 DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

9 Alvesta, Lekarydsån 3 Utredningar 3.1 Alternativt styrvillkor för Huseby: Tömningsstrategi Syftet med tömningsstrategin var att undersöka om maximal lucköppning vid Huseby vid ett tidigare skede kunnat hålla nere nivå i Salen och därvid lindrat översvämningen. Onsdagen den 7 juli gick SMHI ut med en varning för höga nederbördsmängder i Växjöområdet. Fredagen den 9 juli började det regna. Den 12 juli öppnades utskov II helt och utskov IV öppnades ytterligare. Den 14 juli sågades kvarnhjulen vid utskov V och VI. Ponera att man i Alvestakommun hade Flood Watch installerat vid denna tidpunkt. Man hade då kunna undersöka om en tömning av Salen hade varit en god ide. En tömningsstrategi har analyserats för denna period. Onsdagen den 7 juli öppnas samtliga luckor vid Huseby, kvarnhjulen antas sågas den 14 juli så som skedde. Jämfört med den reglering som skedde kunde endast en minimal sänkning av vattenytan, 2 cm, i Salen åstadkommas med denna strategi, se bilaga 3.1 och bilaga 3.2. Detta beror på att utloppet och kanalen från Salen till Huseby samt valvbron vid Huseby är systemets begränsande strukturer. Man kan därvid säga att Huseby inte har någon regleringsförmåga över Salen vid extrema flöden. 3.2 Kapacitetsförbättring av Stambanebron I bilaga 3.3 ses möjlig kapacitetsförbättring vid stambanan vid sänkning av åbotten. Detta är den maximala sänkningen av åbotten under stambanan enligt banverkets beräkningar. Bilaga 3.4 visar att denna kapacitetsökning leder till en sänkning av vattennivån med 0,1 meter strax uppströms stambanan och att sänkningen har effekt upp till vattenverket men en sänkning där på cirka 0,05 meter. Detta för juli. Det är något svårt att bedöma kapacitetsökningen vid järnvägsbron mot Växjö om krysstaget skulle tas bort. Men en sänkning av nivån på 0,05meter är trolig, detta utifrån att observera fotografier som tog under juli. Detta för juli. 3.3 Alternativt styrvillkor för Furen: Magasineringsstrategi Då Furen regleras, finns det möjlighet att liksom för Huseby undersöka alternativa styrvillkor. I detta fall undersöktes möjligheten att magasinera flödet för ett 100års regn i Furen för att minska nedströms översvämningar. Den begränsande faktorn för magasineringen i Furen är nivån på körbanan vid regleringsstrukturerna vid Ljungsäng. Detta har beaktats i utredningen. I bilaga 3.5 ses nivåvariationen på luckorna och korresponderande utflöde samt flödet vid normal drift. Man ser att skillnaden i maximalt utflöde är runt 0.8 m³/s. Den ökade nivån i Furen blir runt 0.02m, detta ses i bilaga 3.6. Den DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

10 Alvesta, Lekarydsån ökade magasineringen, med ringa 0.02m, ger en nivå minskning i Dansjön på 0.075m, detta ses i bilaga 3.7. Magasineringsstrategins effekt från Dansjön och ner till stambanan ses i profilen i bilaga 3.8. Det rör sig om en sänkning av Dansjön med cirka 0.075m, cirka 0.05m från Dansjön till RV25 och cirka 0.03m från RV25 till stambanan. Bilaga 3.9 visar den minskning av översvämningsytor som skulle ske med en magasineringsstrategi i Furen för 100-årsflödet. 3.4 Ytterligare utskov vid Huseby Modellen har också använts för att undersöka vad ytterligare ett utskov, med en kapacitet i storleksordningen 30 m³/s, skulle ha för effekt på vattennivån i Salen och Huseby. Utskovets intag skulle vara beläget uppströms valvbron i Huseby, vid Gamla handelsboden, och utsläppet beläget nedströms Kvarnen, enligt den röda sträckningen i bilaga Det exakta läget för detta utskov påverkar inte resultaten nedan. I bilaga 3.11 ses maximala vattennivåer för juli samt maximala vattennivåer för ett tillfälle identiskt med juli men med ett nytt utskov enligt ovan. Befintliga utskov styrs även i under detta fiktiva tillfälle så som de verkligen gjordes i juli. Det nya utskovet öppnas maximalt den 12 juli, så som utskov II. Inga restriktioner på utflödet finns i detta scenario utan maximalt utflöde har undersökts. Utflödet från Salen var juli ungefär 83 m³/s, med ytterligare ett utskov hade utflödet (på grund av avsänkningen vid Huseby) varit ungefär 88 m³/s, alltså ett ökat utflöde ur Salen på 5 m³/s. Detta korresponderar endast till en sänkning av vattennivån i Salen på 0,08m. Sänkningen av nivån i Salen har ingen effekt på den maximala vattennivån i Lekarydsån då maximala nivån i Lekarydsån infinner sig cirka fyra dagar före maximala nivån i Salen. Man ser i bilaga 3.11 att en avsevärd avsänkning sker i Huseby men att utloppet ut ur Salen är en flaskhals som gör att flödet ut ur Salen inte ökar lika kraftigt. 3.5 Medelvattenstånd i Stråken Dagarna innan det extrema högflödet i juli var nivån i Stråken lägre än medelvattenståndet. Nivån var runt 184,7 meter medan medelvattenståndet ligger kring 185 meter. Vid stängda luckor vid Stråkens utlopp och normal flöde ligger vattennivån i Stråken på dryga 185 meter, detta då skiborden vid dess utlopp har en plushöjd på dryga 185 meter. I detta scenario undersöktes vilken betydelse vattenståndet i Stråken har vid högflöde. I detta fall ansattes ett medelvattenstånd i Stråken på 185 meter, jämfört med 184,7 meter som det var dagarna innan juli. I övrigt var det samma förhållanden i vattendraget och i avrinningsområdet som vid tillfället i juli. Bilaga 3.12 visar utflödet ur Stråken och Dansjön för de respektive fallen, initialnivån i Stråken på 184,7 meter och 185 meter respektive. I bilaga 3.13 och bilaga 3.14 ses en klar skillnad i vattenstånd längst Lekarydsån mellan de två fallen. Nivåskillnaden på 0,3 meter i Stråken motsvarar en magasineringsvolym på 2 Mm³. I Moheda skulle vattenståndet öka med upp till 0,3 meter, 0,2 meter i Grännaforsa, 0,2 meter i Dansjön, drygt 0,1 meter nedströms Dansjön och ner till stambanan i Alvesta och 0,1 meter nedströms stambanan men en obetydlig nivåskillnad i Salen. Detta om initialnivån i Stråken hade varit 185 meter istället för 184,7 meter. DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

11 Alvesta, Lekarydsån 4 Diskussion När man studerar översvämningarnas utbredning i detalj skall man beakta att terrängmodellen på sina håll är baserad på bristfällig information. Man bör därvid undersöka rådata och möjligen göra ytterligare inmätningar om rådata är bristfällig i studerat område. Som nämnts i kapitel 3.2 är något svårt att bedöma kapacitetsökningen vid järnvägsbron mot Växjö om krysstaget skulle tas bort. Den uppskattade sänkning av nivån med 0,05meter bör därvid tas med viss försiktighet. Detta beaktat kan man tänka sig en sänkning av vattennivån, för ett tillfälle så som juli, på 0,05 m från järnvägsbron mot Växjö till stambanan. Den sammanlagda effekten av åtgärder vid järnvägsbron mot Växjö och vid stambanan sänker troligen nivån med dryga 0,10 m uppströms stambanan och att sänkningen har effekt upp till vattenverket men en sänkning där på dryga 0,05 meter. Magasineringsstrategin kan tyckas ge en ringa minskning i översvämningsyta men man skall här, precis som tidigare nämnts, beakta att terrängmodellen på sina håll är baserad på bristfällig information. En minskning på knappt 0.1 m till 0.05 m är inte obetydlig. Ytterligare utskov vid Huseby ger nära nog endast en lokal förbättring. För att förbättra möjligheterna att sänka nivåerna i Salen, innan maxflödet sker i Lekarydsån, krävs förutom ett nytt utskov i Huseby likaså en kapacitetsförbättring av utflödet ur Salen. Då skulle möjligen en tömningsstrategi av Salen, innan maxflödet sker i Lekarydsån, kunna sänka maxnivån i Lekarydsån något. Nivån i Stråken påverkar vattenståndet nedströms vid höga flöden. Det tar dock tid att tömma Stråken mellan medelvattenstånd och lågvattenstånd, detta pga luckornas ringa kapacitet, vilket innebär att man vid en högflödesvarning inte har stora möjligheter att tömma Stråken för att sedan kunna magasinera högflödet. Det kan dock vara lämpligt att ha en låg nivå i Stråken under de perioder under året då högflöden är mest troliga, alltså under snösmältningen och sommaren. Detta så länge det inte inverkar på andra användningsområden av Stråken. DHI Sverige AB/ Översvämningsutredning - Lekarydsån - 13.doc, Uppdragsnr:

12 (möh) Bilaga 2.1 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Moheda

13 (möh) Bilaga 2.2 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Grännaforsa

14 (möh) Bilaga 2.3 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Dansjön och delar av Furen

15 (möh) Bilaga 2.4 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Norra Alvesta

16 (möh) Bilaga 2.5 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Södra Alvesta

17 (möh) Bilaga 2.6 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Mellersta Salen

18 (möh) Bilaga 2.7 Översvämningsytor juli, 100år och BHF Södra Salen och Huseby

19 Bilaga 3.1 Nivå i Salen juli (svart) jämfört med tömningsstrategi (blå) [meter] Time Series Water Level ( - 10.RES11) Water Level SALEN Ca 2 cm SALEN

20 Bilaga 3.2 Profil med maximal vattennivå för juli (svart) och för tömningsstrategi (blå) [meter] :20: RV23 Valvbron Salen Hålldam SALEN SALEN [m]

21 Bilaga 3.3 Möjlig kapacitetsförbättring av Stambanan vid sänkning av åbotten

22 Bilaga 3.4 Profil med maximal vattennivå före (blå) och efter (röd) kapacitetsökning vid Stambanan [meter] :21: Water Level Water Level Vattenverket Norra Industriområdet Järnväg Valvbro Bro RV 25 Stambanan Bro Invert Invert LEKARYDSAN SALEN [m]

23 Bilaga 3.5 Utflöde Furen för normalfallet (röd) och vid magasinerigsstrategi i Furen (blå) [m^3/s] 6.0 Luckor Helt Öppna Time Series Discharge (100ÅR SKIBORD ENLIGT MF 2.RES11) [] Discharge FUREN FUREN External TS 2 Furen Luckor Helt Stängda Ej magasinering i Furen Magasinering i Furen Lucköppning vid Magasinering

24 Bilaga 3.6 Vattennivåer i Furen för normalfallet (röd) och vid magasinerigsstrategi i Furen (blå) [meter] Time Series Water Level (100ÅR SKIBORD ENLIGT MF 2.RES11) Water Level FUREN FUREN Ej magasinering i Furen Magasinering i Furen

25 Bilaga 3.7 Vattennivåer i Dansjön för normalfallet (röd) och vid magasinerigsstrategi i Furen (blå) [meter] Time Series Water Level (100ÅR SKIBORD ENLIGT MF 2.RES11) Water Level LEKARYDSAN ca 7,5 cm LEKARYDSAN Ej magasinering i Furen Magasinering i Furen

26 Bilaga 3.8 Profil med maximal vattennivå för normalfallet (röd) och vid magasinerigsstrategi i Furen (blå) [meter] Maximum Järnväg Dansjön Vattenverket Norra Industriområdet RV 25 Sänkning med 7,5 cm Valvbro Sänkning med 5 cm Sänkning med 3 cm Bro Stambanan Bro Ej magasinering i Furen Magasinering i Furen LEKARYDSAN LEKARYDSAN SALEN Invert [m]

27 (möh) Bilaga 3.9 Skillnad i översvämningsytor för 100årsflödet - normal drift och vid magasinering i Furen

28 Bilaga 3.10 Ytterligare ett utskov med en kapacitet i storleksordningen 30 m³/s, utskovet skulle vara beläget uppströms valvbron i Huseby, vid Gamla handelsboden, och släppa nedströms Kvarnen, enligt den röda sträckningen i bilden nedan.

29 SMHI - BHF Bilaga 3.11 Maximala vattennivåer för juli samt ett tillfälle som juli med nytt utskov enligt figur 3.10 [meter] :51: Salen Valvbron Hålldam Maximal vattenyta juli Maximal vattenyta juli med nytt utskov enligt figur SALEN [m] SALEN SALEN

30 Bilaga 3.12 Utflöde juli ur Stråken och Dansjön för två olika initialnivåer i Stråken [m^3/s] Time Series Discharge ( SLUTLIG.RES11) Discharge STRAKEN STRAKEN Utflöde Stråken: initialnivå Stråken 184,7 meter initialnivå Stråken 185 meter [m^3/s] Time Series Discharge ( SLUTLIG.RES11) 22.0 Discharge LEKARYDSAN LEKARYDSAN Utflöde Dansjön: initialnivå Stråken 184,7 meter initialnivå Stråken 185 meter

31 Bilaga 3.13 Maximala vattennivåer för juli för de två olika initialnivåerna i Stråken Moheda till Grännaforsa [meter] Maximum bro ök skibord bro ök bro ök skibord bro ök skibord STRAKEN bro ök bro uk [m]

32 Bilaga 3.14 Maximala vattennivåer för juli för de två olika initialnivåerna i Stråken Dansjön till Alvesta Järnväg Vattenverket Norra Industriområdet [meter] Maximum Valvbro RV 25 Stambanan Bro Bro Invert LEKARYDSAN LEKARYDSAN Invert [m]