Riskbedömning för översvämning

Transkript

1 Riskbedömning för översvämning Kallfors ängar och Norra Myrstugan GRAP Alexander Hansen Geosigma AB Maj 2017

2 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Erik Palmfjord Christina Svartsjö Beställare Södertälje Kommun Rubrik Riskbedömning för översvämning Underrubrik Kallfors ängar och Myrstugan Författad av Datum Alexander Hansen Granskad av Datum Erik Palmfjord Godkänd av Datum Kristoffer Gokall Norman GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg St. Badhusg Göteborg Tel: Stockholm S:t Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (15)

3 Sammanfattning Ett antal fastigheter vid Kallfors utanför Järna, Södertälje kommun skall exploateras för att ge plats åt bostäder. Geosigma AB har därför utfört en riskbedömning för översvämningar inom området och gett förslag på hur eventuella framtida översvämningar kan undvikas. I utredningen identifierades två områden som riskområden vid en framtida exploatering. Det gäller de områden som i utredningen benämnts som område 1 och område 2 där särskild hänsyn måste tas till höjdsättning och lutning vid planering av områdena. Område 1 är ett flackt område omgivet av sluttningar, här är det viktigt att gator anläggs som lågpunkter med en lutning ner mot det låglänta obebyggda området vilket gör att dagvatten som överskrider dagvattennätets kapacitet kan rinna av. Område 2 är en lågpunkt inom utredningsområdet där det i nuläget finns en damm. Om det ska byggas fastigheter här i framtiden måste marken fyllas ut och marknivån höjas för att förhindra att detta förblir en lågpunkt där dagvatten ansamlas. Enligt Länsstyrelsens översvämningsanalys är även Kallforsån uppströms vägen benägen att översvämmas vid kraftiga regn. Detta gör ingen skada eftersom inga fastigheter planeras inom strandskyddet men om översvämningar vill undvikas rekommenderas det att bredden på trumman under vägen ökas. Sidan 3 (15)

4 Innehåll Sammanfattning 3 1 Uppdraget Bakgrund Syfte 5 2 Metoder 6 3 Resultat Område Område Område Område Område Slutsats 14 5 Referenser Sidan 4 (15)

5 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Fastigheterna Kallfors 1:4 1, 1:4 10 och 1:4 13 utanför Järna, Södertälje kommun ska exploateras. Utredningsområdet omfattar två detaljplaneområden som kallas Kallfors Ängar och Norra Myrsjöstugan. Kallfors Ängar omfattar marken öster om Kallforsån och Norra Myrsjöstugan omfattar marken väster om Kallforsån. Utredningsområdet som kan ses i Figur 1-1 består av varierande terräng, allt från sluttningsmark med skog och gräs till flackare gräsmark och ett område där sand och grus schaktats. Genom utredningsområdet skär också Kallforsån i ungefär nord-sydlig riktning och en befintlig väg vinkelrätt mot denna. Med tanke på att området ska exploateras har Geosigma AB blivit ombedda att utföra en riskbedömning för översvämning vid kraftiga regn inom utredningsområdet. Figur 1-1. Utredningsområde för denna rapport. 1.2 Syfte Denna rapport syftar till att beskriva de områden där det finns en potentiell risk för översvämning vid kraftiga skyfall. Till exempel i det fall ett 100-årsregn (ett regn som är så kraftigt att det återkommer i genomsnitt en gång vart hundrade år) inträffar. Detta med fokus på två saker, nämligen instängda områden och avrinning av dagvatten samt översvämning av Kallforsån. Sidan 5 (15)

6 2 Metoder Utredningen har genomförts dels genom analys av höjddata och länsstyrelsens översvämningsanalys samt ett fältbesök där utredningsområdet har studerats på plats. Områden som i översvämningsanalysen har pekats ut som potentiellt problematiska har studerats enskilt och en utvärdering har sedan gjorts utifrån de preliminära planer som finns för området och som visas i Figur 2-1 nedan. Figur 2-1. Plankarta för utredningsområdet. Sidan 6 (15)

7 3 Resultat De områden som enligt översvämningsanalysen är utpekade som potentiellt problematiska visas nedan i Figur 3-1 och varje område beskrivs sedan i avsnitt 0 till Figur 3-1. Områden där vatten enligt Länsstyrelsens översvämningsanalys kan ansamlas och orsaka översvämning. Dessa har numrerats (område 1-5) och beskrivs nedan i avsnitt 3.1 till 3.5. Ju mörkare den blå färgen är ju mer vatten beräknas bli stående. I Figur 3-2 nedan visas karta med platser för fotografering och fotoriktningar för de bilder som visas i kapitel 3. Sidan 7 (15)

8 Figur 3-2. Fotoriktningar för de fotografier som redovisas i rapporten. Sidan 8 (15)

9 3.1 Område 1 Detta är en flack dal omringad av sluttningar vilket gör att mycket vatten skulle rinna till vid kraftiga och ihärdiga regn. I Figur 3-3 nedan visas en bild (Bild A) tagen från mynningen på dalen. Figur 3-3. Foto mot område 1 (Bild A). Problematik: Området är flackt vilket gör att dagvatten kan ansamlas och ha svårt att rinna vidare ner mot Kallforsån. Området är omringat av högre mark på tre sidor från vilka vatten kan rinna till. Lösning: Detta är ett problem som kan lösas med höjdsättningen. Det gäller att höjdsätta området i dalen på så sätt att dagvattnet får sekundära avrinningsmöjligheter i de fall då dagvattennätet inte kan hantera vattenmängden. Detta görs bäst genom att placera genomfartsvägen i mitten av dalen och göra denna till lågpunkten i området. Vägen konstrueras med lutning från nordöst till sydväst så att dagvattnet kan ta sig ner mot ån. Om hårdgjorda ytor skapas mellan de planerade fastigheterna och sluttningarna ska det beaktas att detta ökar avrinningen och att dagvatten från de hårdgjorda ytorna måste tillåtas nå genomfartsvägen utan att det riskerar att skada byggnader. Sidan 9 (15)

10 Figur 3-4. Dagvattnets framtida flödesvägar vid regn som överskrider dagvattennätets kapacitet för område 1 Sidan 10 (15)

11 3.2 Område 2 Område två är en lågpunkt strax norr om vägen som skär tvärs genom utredningsområdet. Har finns en konstruerad damm som fungerat som vattenhinder för golfbanan. Lutningen på utredningsområdet är sådan att vatten från de östra delarna rinner mot område 2, alltså även vatten från område 1. Figur 3-5. Foto mot område 2 (Bild B). Problematik: Detta är en av två lågpunkter norr om den befintliga vägen som korsar utredningsområdet. Med befintlig topografi skulle vatten från stora delar av de nordöstra delarna av utredningsområdet att rinna åt detta håll. Lösning: En lösning kan vara att fylla ut dammen och skapa en jämn lutning som får dagvattnet att rinna under vägen söder ut mot våtmarken. Det är då viktigt att platsen dit dagvattnet leds ligger på en lägre nivå än den befintliga dammen. En annan lösning kan vara att använda området för den kommande dagvattenhanteringen. Platsen är bra för att konstruera en dagvattendamm som har magasinerande kapacitet samtidigt som den renar dagvattnet innan detta släpps till recipienten. Viktigt att tänka på är att fastigheter i närheten av dagvattendammen höjdsätts så att dessa ligger ovan högsta magasineringsnivå hos dammen. Det måste därför finnas ett bräddningssystem som tillåter dammen att bräddas till våtmarken innan vattennivån riskerar att skada fastigheter runt om. Sidan 11 (15)

12 3.3 Område 3 Område 3 omfattar Kallforsån och intilliggande mark norr om den befintliga vägen. Vid till exempel ett 100-årsregn kommer flödet i Kallforsån att kraftigt öka. Det kan göra att vattenflödet i ån blir så pass stort att vattnet inte kan passera genom trummorna under bron med resultatet att Kallforsån däms upp. Bilden i Figur 3-6 nedan är tagen norr ut från bron. Figur 3-6. Foto mot område 3 (Bild C). Problematik: Om det byggs fastigheter för nära ån skulle dessa riskera att skadas vid ett kraftigt ökat flöde och en uppdämning av Kallforsån vid bron. Lösning: Lösningen här är enkel och det är att inte bygga något som kan skadas av höga vattennivåer för nära ån. Ån omfattas även av strandskyddet vilket gör att det utan speciellt tillstånd inte är tillåtet att bygga närmare än 100 meter. I skrivandets stund finns inga planer hos kommunen eller exploatören att ansöka om dispens från strandskyddet. Håller man sig utanför strandskyddet finns i enlighet med Länsstyrelsens översvämningsanalys ingen risk för översvämning av fastigheter. En annan sak som kan vara bra att tänka på när vägen och bron byggs om är att konstruera ett bredare spann där vattnet kan passera. Detta skulle tillåta mer vatten att passera under bron och minska risken för att den blir skadad vid en eventuell uppdämning. Sidan 12 (15)

13 Anläggningar så som dagvattendammar och dylikt som inte skadas av tillfälligt höga vattennivåer kan placeras närmare ån. 3.4 Område 4 Område 4 består av en större grop i marken där sand har tagits för att bland annat skapa den vall som skiljer utredningsområdet från befintlig bebyggelse söder om utredningsområdet. Figur 3-7. Foto mot område 4 (Bild D). Problematik: Gropen skapar ett instängt område där vatten som inte kan infiltrera blir stående. Lösning: Gropen fylls igen och hela området jämnas av. Dagvatten leds mot ån och eventuella dagvattenlösningar som placeras där. Sidan 13 (15)

14 3.5 Område 5 En lite mindre distinkt grop än område 4 som även denna skapats genom bortschaktning av massor. Figur 3-8. Foto mot område 5 (Bild E). Problematik: Området skapar ett instängt område där dagvattnet i likhet med område 4 blir stående om det inte kan infiltrera Lösning: Samma lösning som för område 4, det vill säga att sänkan fylls ut och jämnas av. 4 Slutsats De områden som identifierats i Figur 3-1 och som vid till exempel ett 100-årsregn skulle kunna få problem med stora vattenmängder och stående vatten är område 1 och område 2. För dessa platser gäller det därför att ta särskild hänsyn till höjdsättning och lutning vid planeringen. För område 1 är det viktigt att gator anläggs som lågpunkter med en lutning ner mot det låglänta obebyggda området (Figur 4-1) vilket gör att dagvatten som överskrider dagvattennätets kapacitet kan rinna av. Om det ska byggas fastigheter inom område två måste marken fyllas ut och marknivån höjas för att förhindra att detta blir en lågpunkt där dagvatten ansamlas. Sidan 14 (15)

15 Figur 4-1. Det låglänta området längs med södra delen av Kallforsån. Detta område kan komma att fungera som översvämningsyta vid till exempel ett 100-årsregn (Bild F). 5 Referenser Länsstyrelsens översvämningskartering. Tillgänglig på: Sidan 15 (15)