Detaljerad översvämningskartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön

Transkript

1 Borås Stad Detaljerad översvämningskartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön Uppdragsnummer Göteborg DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Kyrkogatan 3 Box Göteborg Stockholm Växjö Lund Tel: Tel: Tel: Tel: Fax: Fax: Fax: Fax:

2 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Detaljerad översvämningskartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön Projekt nr: Projektledare: Ola Nordblom Beställare: Borås Stad Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Beställarens ombud: Lena Åström Handläggare: Ola Nordblom, Johan Lindeblom Granskad av / datum: Dick Karlsson / Rapport version: Slutrapport Godkänd av kvalitetsansvarig / datum: Dick Karlsson / Uppdragsnr: Utskriftsdatum: i

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och syfte 2 3 Metodöversikt 2 4 Hydrologiskt underlag Återkomsttid och sannolikhet Sammanställning av flöden enligt dagens klimat Klimatscenarier Inmätningar 4 6 Modellbeskrivning Område Referenssystem och höjdsystem Höjdmodell Tvärsektioner Broar, kulvertar och dammar Bottenråhet Flödesbelastning Kalibrering Viskan Viaredssjön Översvämningskartor Viskan och Lillån Viaredssjön Diskussion Referenser Bilaga1: Översvämningskartor för Viskan och Lillån Bilaga 2: Beräknade maxnivåer i Viskan och Lillån Bilaga 2: Översvämningskartor för Viaredssjön 23 Uppdragsnr: Utskriftsdatum: ii

4 Uppdragsnr: Utskriftsdatum: iii

5 1 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från en detaljerad översvämningskartering av Viskan från Öresjöns utlopp till Rydboholm, Lillån från Gånghester till sammanflödet med Viskan, samt Viaredssjön. Resultaten från karteringen utgör underlag till kommunens fysiska planering, samt till kommunens riskanalys. Utredningen bygger vidare på den översiktliga översvämningskartering som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tidigare Räddningsverket, lät utföra för hela Viskan under I jämförelse med den översiktliga karteringen bygger den detaljerade karteringen på mer noggranna höjddata. Ett mer omfattande arbete än tidigare har också lagts ner på att samla in data och beskriva vattendragets bottenprofil, broar och dammar. Beräkningarna har gjorts med det 1-dimensionella hydrauliska modellsystemet MIKE 11. Modellen har kalibrerats in mot kända flöden och nivåer under högflödet Översvämningskartor har tagits fram för (1) 100-årsflödet enligt dagens klimat, (2) ett scenario för det framtida 100-årsflödet, och (3) det s.k. beräknade högsta flödet enligt dagens klimat. Det framtidsscenario som kommunen har valt för karteringen svarar mot en ökning av dagens 100-årsflöde med 14 % för Öresjön, respektive 24 % för Viaredssjön. Resultaten från karteringen redovisas som översvämningskartor i denna rapport, samt som kartskikt i digital form för kommande GIS-analyser. I levererade resultat ingår även framtaget hydrologiskt underlag, data från inmätningen av bottenprofiler samt den hydrauliska modellen. 1

6 2 Bakgrund och syfte Borås Stad har under senare år sett behov av mer detaljerade översvämningskartor för vissa områden inom kommunen som underlag till den fysiska planeringen, samt till kommunens riskanalys. De aktuella områdena gäller Viskan från Öresjöns utlopp till Rydboholm, Lillån från Gånghester till sammanflödet med Viskan, samt Viaredssjön. För att ta fram underlaget har DHI fått i uppdrag av Borås Stad att genomföra en detaljerad översvämningskartering i aktuella delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön. Utredningen bygger vidare på den översiktliga kartering som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tidigare Räddningsverket, lät utföra längs hela Viskan under 2002 (Räddningsverket, 2002). I jämförelse med den översiktliga karteringen bygger den detaljerade karteringen på mer noggranna höjddata. Ett mer omfattande arbete än tidigare har också lagts ner på att samla in data och beskriva vattendragets bottenprofil, broar och dammar. Syftet med utredningen är att ta fram översvämningskartor för tre olika flöden: årsflödet för dagens klimat, årsflödet enligt ett klimatscenario för mitten eller slutet av 2000-talet, samt 3. det s.k. beräknade högsta flödet (bhf) enligt dagens klimat. Resultaten från karteringen redovisas som översvämningskartor i Bilaga 1 och Bilaga 3 i denna rapport, samt som GIS-skikt i Shape-format. I levererade resultat ingår även framtaget hydrologiskt underlag, data från inmätningen av bottenprofiler samt den hydrauliska modell som byggts upp för karteringen. 3 Metodöversikt Den hydrauliska modellen över Viskan, Lillån och Viaredssjön har byggts upp i DHI:s modellsystem MIKE 11 (DHI, 2009). Det är samma modellsystem som används i de nationella översiktliga översvämningskarteringarna. Eftersom den detaljerade modellen bygger på en ny och mer detaljerad höjddatabas har inte den gamla modellen över Viskan använts, utan en ny modell har byggts upp från grunden. MIKE 11 är en endimensionell hydraulisk modell, vilket innebär att vattendraget byggs upp i modellen av ett antal tvärsektioner som beskriver vattendragets och den omgivande terrängens topografi, samt bottenråhet. Med modellen har den högsta vattennivån längs vattendraget beräknats för en given flödesbelastning (tillrinning). Den beräknade maxnivån har därefter kombinerats med en digital höjdmodell för att få fram översvämningens utbredning, d.v.s. en översvämningskarta. Eftersom översvämningskartan tas fram för ett flöde med en känd återkomsttid går det att ange en sannolikhet för att en översvämning av den beräknade omfattningen skall inträffa. 2

7 4 Hydrologiskt underlag 4.1 Återkomsttid och sannolikhet Återkomsttiden för ett visst flöde betecknar den genomsnittliga tiden mellan två flöden av samma omfattning. Återkomsttiden anger sannolikheten för ett enskilt år. Det betyder att risken att t.ex. ett 100-årsflöde ska inträffa är 1 på 100 eller 1 % för varje enskilt år. För att få en uppfattning om hur stor sannolikheten är att ett flöde med en viss återkomsttid ska inträffa under en längre tidsperiod måste man ta hänsyn till den sammanlagda sannolikheten för att flödet skall inträffa eller överträffas under perioden. Tabell 1 visar den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid skall överträffas under en längre period. Ett 100-årsflöde inträffar t.ex. med 63 % sannolikhet under en 100-årsperiod, medan ett årsflöde har 1 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod. Tabell 1. Sannolikhet uttryckt i % för att ett visst flöde ska inträffa under en period av år (Räddningsverket, 2002). Flöde Period av år 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år år 100-årsflöde årsflöde årsflöde I denna utredning har översvämningsutbredningen beräknats för 100-årsflöden i Viskan, Lillån och Viaredssjön, samt för det s.k. beräknade högsta flödet (bhf). Det beräknade högsta flödet används vid dimensionering av dammar i den högsta säkerhetsklassen (Riskklass 1-dammar) och kallas ibland för högsta dimensionerande flöde. Framtagning av det beräknade högsta flödet bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning) som bidrar till ett flöde. Någon statistisk återkomsttid kan inte ges för detta extrema flöde men man brukar säga att återkomsttiden är över år (Svenska Kraftnät, Svensk Energi och SveMin, 2007). Generella rekommendationer för tillämpning av resultat från översvämningskarteringar baserade på 100-årsflödet och beräknat högsta flöde ges i en rapport från länsstyrelserna i Mellansverige (Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006). 4.2 Sammanställning av flöden enligt dagens klimat 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet för den aktuella delen av Viskan och Lilllån har hämtats från den översiktliga karteringen (Räddningsverket, 2002). Dessa flöden är beräknade enligt dagens klimat. För Viaredssjön har motsvarande uppgifter beställts från SMHI (SMHI, 2010). Uppgifter om dagens 100-årsflöde och beräknade högsta 3

8 flöde visas i Tabell 2. Tabellen visar också 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet i Viskafors, nedströms Rydboholm. Tabell 2 Sammanställning av flöden beräknade för dagens klimat. Plats Dagens 100- årsflöde [m 3 /s] Beräknat högsta flöde enligt dagens klimat [m 3 /s] Avrinningsområdets storlek [km 2 ] Tillrinning till Öresjö Lillåns utlopp i Viskan Viskafors Tillrinning till Viaredssjön Klimatscenarier Enligt överenskommelse med kommunen har uppgifter om framtida klimatpåverkad vattenföring med 100 års återkomsttid beställts från SMHI (SMHI, 2010). Resultaten har tagits fram för 6 olika klimatscenarier och redovisas av SMHI som en procentuell förändring av 100-årsflödet i förhållande till referensperioden Med ett undantag pekar samtliga 6 scenarier på en ökning av 100-årsflödet i Viskan och Viaredssjön. För Viskan (tillrinningen till Öresjön) beräknas förändringen av dagens 100-årsflöde ligga i intervallet -9 till +57 % under perioden , respektive 2 till 25 % under perioden 2068 till För tillrinningen till Viaredssjön beräknas förändringen ligga i intervallet 1 till 53 % under perioden , respektive 7 till 32 % under perioden 2068 till Det scenario som kommunen har valt för framtida 100-årsflöden benämns SMHI- RCA3-ECHAM5:3-A1B, vilket svarar mot en ökning av dagens 100-årsflöde (tillrinning) med 14 % för Öresjön, respektive 24 % för Viaredssjön. 5 Inmätningar Inmätning av bottenprofiler har gjorts från båt längs Viskan från Öresjöns utlopp till Rydboholm, samt i Viaredssjöns utlopp fram till dammluckorna vid utloppet i sjöns västra del. I Lillån var det bara möjligt att ta sig med båt ca 400 m upp i ån. Både en längsgående profil (längs vattendragens mittlinje) och ett antal tvärprofiler har mätts in. Mätningarna utfördes i slutet av november Kompletterande inmätningar av bottennivåer och broar i Viskan och Lillån har därefter gjorts av kommunen. 4

9 6 Modellbeskrivning 6.1 Område Modellen över Viskan omfattar Öresjön och sträckan ned till Rydboholm, samt Lillån från Gånghester till utloppet i Viskan. Modellen över Viaredssjön omfattar sjön, samt utloppskanalen från sjön ner till den raserade kvarndammen, ca 350 m nedströms regleringsdammen. 6.2 Referenssystem och höjdsystem Samtliga indata och resultat redovisas i referenssystemet SWEREF Höjder redovisas, om inget annat anges, i höjdsystemet Borås 73. Borås 73 skiljer sig enligt uppgift från kommunen endast några millimeter från det nationella höjdsystemet RH70. Broritningar från kommunen har i vissa fall levererats i ett lokalt system vars nollnivå ligger på m i RH Höjdmodell Höjddata har erhållits i form av rasterdata från kommunens laserscanning av terrängen (utfördes i mitten av april 2008). DHI har sedan skapat en digital höjdmodell med 1 m upplösning för extrahering av tvärsektioner till modellen (se nedan). Vid framtagning av översvämningskartor har dock upplösningen minskats till 3 m för att få en hanterbar storlek på datafilerna. 6.4 Tvärsektioner Tvärsektioner har extraherats från höjdmodellen och därefter kombinerats med de inmätta bottenprofilerna. I några fall har broritningar använts som underlag för att beskriva bottenprofilen. Modellen över Viskan omfattar ett 60-tal tvärsektioner, medan modellen över Lillån omfattar ca 20 tvärsektioner. Modellen över Viaredssjön och dess utlopp omfattar ca 70 tvärsektioner. 6.5 Broar, kulvertar och dammar Ritningar över broar och kulvertar har erhållits från kommunen. Samtliga broritningar har gåtts igenom och en bedömning har gjorts av varje enskild bro om den ger en betydelsefull dämningseffekt eller inte. Endast broar med betydelsefull dämningseffekt har lagts in i modellen. Flera broar kan antas ha en helt försumbar dämningseffekt eftersom minskningen i tvärsektionsarea under bron blir liten och vattnet inte ens i det extremaste fallet når upp till brons underkant. Detta gäller Stadsbron, Söderbron, Druveforsbron, Windrufsbron och Jössabron. Därutöver har ett antal broar, bl. a. gångbroar mellan Öresjön och Ålgården, samt gångbroar inne i centrum utelämnats eftersom den relativa minskningen i tvärsektionsarea bedöms bli liten även då vattnet når över brons underkant. 5

10 De broar som har tagits med i modellen är Ålgårdsbron, Nybron, Västerbron, Hallbergsbron, Kärrbron och Garvarebron i Viskan, samt gångbron över Söderleden- Gånghestersvägen i Lillån. I Viskan har kulverten vid Simonsland lagts in i modellen och i Lillån har kulvertar vid Strömslundsgatan och Broskogsvägen lagts in. Dammar har lagts in vid Ålgården, Druvefors och Rydboholm. I Viaredssjöns utloppskanal har två dammar (Regleringsdammen och Gamla Kvarndammen) och en bro (Stenbron) lagts in i modellen. Dammarnas avbördningskapacitet baseras på erhållna uppgifter om dimensioner och tröskelnivåer för skibord, utskov och dammluckor. Ett generellt antagande som görs i scenarioberäkningarna är att alla dammar och broar står kvar vid höga flöden. 6.6 Bottenråhet Bottenråheten i modellen har kalibrerats in mot observerade nivåer i Viskan, samt i Viaredssjöns utlopp. I övrigt har typiska värden på bottenråheten hämtats från standardtabeller (Chow, 1973). 6.7 Flödesbelastning I beräkningarna har inflödets variation med tiden under ett högflöde hämtats från den översiktliga karteringen, samt skalats upp proportionerligt i fallet med framtida 100-årsflöden. De hydrografer som har använts i modellen i de olika fallen visas i Figur 1 och Figur 2 nedan. Figur 1. Hydrografer för dagens 100-årsflöde (Q100), framtida hundraårsflöde och beräknat högsta flöde (Bhf) i Viskan och Lillån. 6

11 Figur 2. Hydrografer för dagens 100-årsflöde (Q100), framtida hundraårsflöde och beräknat högsta flöde (Bhf) i Viaredssjön. 7 Kalibrering 7.1 Viskan Som kalibreringstillfälle har högflödet i mitten av december 2006 valts. Vid detta tillfälle var maxflödet vid Ålgården omkring 37 m 3 /s under flera dygn enligt data från kommunen. Enligt uppgift från Vattenfall var flödet vid Rydboholm vid detta tillfälle omkring 50 m 3 /s. Figur 3 nedan visar en fallprofil för den inkalibrerade modellen över Viskan från Öresjön till Rydboholm. Figuren visar också observerade nivåer vid Öresjön, Ålgården, Nybron, Druvefors, Kärrbron, Jössabron, Osdalsbron, Bråt och Guttasjön. I den kalibrerade modellen skiljer sig beräknade nivåer mindre än 0.1 m från observerade nivåer. I kalibreringskörningen utgör dock den observerade nivån vid Druvefors damm randvärde till modellen eftersom luckställningen vid Druvefors regleringskulvertar inte var känd. Inga kalibreringsdata har varit tillgängliga för Lillån. Här har istället referensvärden för bottenråheten antagits i modellen. 7

12 [meter] :50: Ålgården Öresjö Druvefors Nybron Kärrbron Guttasjön Bråt Osdalsbron Jössabron [m] Figur 3. Beräknad fallprofil (blå linje) från Öresjön (höger i figuren) till Rydboholm (vänster i figuren), bottenprofil (svart linje), samt observerade nivåer vid Öresjön, Ålgården, Nybron, Druvefors, Kärrbron, Jössabron, Osdalsbron, Bråt och Guttasjön. De observerade nivåerna ligger i vänsterkanten av varje markerad linje. 7.2 Viaredssjön I Viaredssjön styrs avbördningen från sjön vid fullt öppna luckor i regleringsdammen av förhållandena längs den ca 350 m långa kanalen nedströms regleringsdammen fram till den gamla kvarndammen. Modellen har kalibrerats mot kända nivåer i sjön och i några punkter fram till Kvarndammen vid högflödet Uppgifterna för Viaredssjön har erhållits från VEGAB Vattenenergi AB (VEGAB, 2010). Maxflödet ut från sjön var vid detta tillfälle 8 m 3 /s. Alla dammluckor i regleringsdammen var helt öppna och nivån i sjön var m. Figur 4 nedan visar en fallprofil för den inkalibrerade modellen över Viaredssjöns utloppskanal. Figuren visar också observerade vattennivåer i några olika punkter. Den kalibrerade modellen visar bra överensstämmelse med nivåmätningarna vid detta tillfälle. 8

13 [meter] Maximum Stenbron Kv damm Vägbro v v Dämmet Sjön [m] Figur 4. Beräknad fallprofil (blå linje) från Viaredssjön (höger i figuren) till Kvarndammen nedströms (vänster i figuren), bottenprofil (svart linje), samt observerade nivåer. De observerade nivåerna ligger i vänsterkanten av varje markerad linje. 8 Översvämningskartor 8.1 Viskan och Lillån Översvämningskartor för Viskan och Lillån redovisas i Bilaga 1. Beräknade maxnivåer (Borås 73) i numrerade punkter redovisas i Bilaga 2. Observera att översvämningsutbredningen för beräknat högsta flöde representerar ett extremt scenario med mycket lång återkomsttid (i storleksordningen år). Initialnivån i Öresjön har i de simulerade högflödena satts till m, m och m, för dagens 100-årsflöde, framtida 100-årsflödet, respektive beräknade högsta flödet. Initialnivån är vald så att tillrinningen och avrinningen från sjön blir ungefär lika stora vid simuleringens början. Ingen hänsyn har tagits till vind- och vågpåverkan vid beräkning av maxnivåerna i Öresjön. 8.2 Viaredssjön De beräknade maxnivåerna i Viaredssjön i de olika fallen visas i Tabell 3 nedan. Värdena kan jämföras med maxnivån under högflödet 2006 som var m och under högflödet 1951 som var m. Initialnivån i Viaredssjön har i alla simuleringarna satts till , vilket är den nivå då dammluckorna öppnas helt (VEGAB, 2010). Översvämningskartor svarande mot dessa nivåer redovisas i Bilaga 3. Notera att åarna som rinner ut i sjöns norra och östra del inte beskrivs hydrauliskt i modellen. Det betyder att nivån längre uppströms i åarna kommer att vara högre än nivån i sjön. Vidare bör man notera att ingen hänsyn har tagits till vind- och vågpåverkan vid beräkning av maxnivåerna i Viaredssjön. 9

14 Tabell 3. Beräknade maxnivåer i Viaredssjön. Maxnivå för dagens 100-årsflöde [m] Maxnivå för framtida 100-årsflöde i valt scenario [m] Maxnivå för beräknat högsta flöde [m] 9 Diskussion Även om kalibreringen visar att modellen kan matcha observerade nivåer väl så innebär inte det att man får samma noggrannhet i svaret från modellen vid mycket lägre eller mycket högre flöden, jämfört med flödet under kalibreringstillfället. Detta bör man ha i åtanke vid tillämpning av resultaten. Speciellt gäller detta nivåerna för det beräknade högsta flödet eftersom detta flöde avviker mycket från det flöde som modellen är kalibrerad för. Den aktuella modellen representerar dock vattendragets geometri och de viktigaste strukturerna (broar och dammar) och kan därför antas ge rimliga resultat även i scenariot med beräknat högsta flöde. En faktor som har stor betydelse för de beräknade nivåerna för det nuvarande och framtida 100-årsflödet är regleringen vid Druvefors damm. Regleringen av flödet genom kulvertarna vid dammen sker manuellt och det har inte gått att få fram information om vilka regleringsprinciper som tillämpas i samband med höga flöden. I beräkningarna har vi därför antagit att man använder hela avbördningskapaciteten vid Druvefors damm (d.v.s. helt öppna reglerluckor), inte bara för det beräknade högsta flödet utan även för dagens och framtidens 100-årsflöde. Antagandet innebär att beräknade nivåer uppströms Druvefors damm blir förhållandevis låga (lägre än vid högflödet 2006) för både dagens och det framtida 100-årsflödet, vilket medför att man håller nere nivåerna och minskar översvämningen på hela sträckan upp till Ålgårdsdammen. Förutom regleringen vid Druvefors finns det en osäkerhet om avbördningskapaciteten hos kulvertarna vid helt öppna reglerluckor. I modellen har kulvertgeometrin enligt ritningsunderlag lagts in, samt standardkoefficienter för in- och utströmningsförluster använts. Kalibreringsdata i form av nivåer, flöden och luckställning har dock inte funnits tillgängligt för kontroll av den beräknade avbördningskapaciteten hos kulvertarna. Om man vill minska osäkerheten kring beräknade nivåer och översvämningsutbredning på sträckan mellan Druvefors och Ålgården enligt ovan rekommenderas att man utreder och dokumenterar principerna för regleringen av tappningen genom Druvefors damm i samband med höga flöden. Därefter får man ta ställning till om vattennivåerna uppströms Druvefors bör utredas vidare. 10 Referenser Chow, V.T. (1973). Open-channel Hydraulics. McGraw-Hill, Singapore. DHI (2009). MIKE 11 A modeling system for rivers and channels, User Guide. Länsstyrelserna i Mellansverige (2006). Översvämningsrisker i fysisk planering. Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Augusti

15 Räddningsverket (2002). Översiktlig översvämningskartering längs Viskan, sträckan från sjön Mogden till mynningen. Rapport nr 27, SMHI (2010). Hydrologiskt dimensioneringsunderlag, Ref. nr. 2009/2017/204, Norrköping Svensk Energi, Svenska Kraftnät och SveMin (2007). Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva VEGAB (2010). Vattenståndsmätningar för Viaredssjöns utlopp, Thomas Karlsson, VEGAB Vattenenergi AB. 11

16 11 Bilaga1: Översvämningskartor för Viskan och Lillån Observera att översvämningsutbredningen för beräknat högsta flöde representerar ett extremt scenario med mycket lång återkomsttid (i storleksordningen år). 12

17 Observera att översvämningsutbredningen för beräknat högsta flöde representerar ett extremt scenario med mycket lång återkomsttid (i storleksordningen år). 13

25 12 Bilaga 2: Beräknade maxnivåer i Viskan och Lillån I tabellen nedan redovisas beräknade maxnivåer i de numrerade punkterna i Bilaga 1. Maxnivån för dagens 100-årsflöde, framtida 100-årsflöde och beräknat högsta flöde betecknas i tabellen med W100_Dagens, W100_Framtida respektive W_BHF. Vattendrag Nummer W100_Dagens W100_Framtida W_BHF VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN

26 Vattendrag Nummer W100_Dagens W100_Framtida W_BHF VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN VISKAN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN LILLÅN

27 13 Bilaga 2: Översvämningskartor för Viaredssjön Observera att översvämningsutbredningen för beräknat högsta flöde representerar ett extremt scenario med mycket lång återkomsttid (i storleksordningen år). 23