Hydraulisk analys av Dunkehallaån

Transkript

1 Jönköpings kommun Hydraulisk analys av Dunkehallaån Uppdragsnummer Göteborg DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ MALMÖ Org. Nr Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Södra Tullgatan 4 Box Göteborg Stockholm Växjö Malmö Tel: Tel: Tel: Tel: Fax: Fax:

2 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET EN- LIGT ISO 9001:2008 Projektets namn: Hydraulisk analys Dunkehallaån Projekt nr: Projektledare: Maria Aneljung Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Maria Aneljung, Dick Karlsson, Jonas Althage Rapport version: Granskningsrapport Beställare: Jönköpings kommun Beställarens ombud: Mathias Johansson Tekniska kontoret, Förvaltning Gata Granskad av / datum: Dick Karlsson / Godkänd av kvalitetsansvarig / datum: Dick Karlsson / Uppdragsnr: Utskriftsdatum: i

3 Innehållsförteckning 1 Orientering Bakgrund Förutsättningar Metod Hydrologisk modellering av Dunkehallaåns tillrinning Modelluppbyggnad för naturmarksavrinning Delavrinningsområden Meteorologi Verifiering Modelluppbyggnad för avrinning från hårdgjorda ytor Beräkning av belastningsfall Hydraulisk modellering i MIKE Modelluppbyggnad Kalibrering av modellen Resultat av scenarioberäkningar Scenario Scenario Scenario Scenario Diskussion kring resultaten 45 6 Möjliga åtgärder 47 7 Fortsatt arbete 48 8 Referenser 49 Uppdragsnr: Utskriftsdatum: ii

4 1 Orientering 1.1 Bakgrund Dunkehallaån är ca 14 km lång och mynnar i Vättern i de västra delarna av Jönköpings stad. Avrinningsområdet är ca 26 km 2 och utgörs till största delen av naturmark. De övre delarna av avrinningsområdet ligger i Dumme Mosses naturreservat och karakteriseras av långsam naturmarksavrinning. De nedre delarna av avrinningsområdet ligger i stadsbebyggelse med snabb avrinning via hårdgjorda ytor. Ån har tidigare inventerats och kartlagts med utgångspunkt från naturvärden. Dunkehallaån är ca 6 km lång inne i centrala Jönköping. Sju anlagda dammar reglerar ån inom Jönköpings stad. Den sista biten i anslutning till mynningen i Vättern är mycket brant (Dunkehallaravinen) med en fallhöjd på ca 100 m. Här finns även äldre byggnader bevarade och området klassas som ett riksintresse. Det har tidigare exploaterats kring ån och det finns idag planer på ytterligare exploatering, såsom uppförandet av en ny Nettobutik samt en generell förtätning av stadsbebyggelsen. Kring Dunkehallaån uppstår översvämningar flera gånger per år, oftast i samband med snösmältning eller i samband med långvariga regn. Delar av ån har förutom översvämningsproblematiken stora skred- och rasrisker. Jönköpings kommun har anlitat DHI för att utföra dels en hydrologisk analys av hur avrinningen till Dunkehallaån ser ut för att definiera flöden av olika återkomsttider, samt en hydraulisk analys vattendraget i syfte att öka förståelden för systemet samt för att beskriva översvämningsutbredningen vid ett antal flödes- och nederbördssituationer. 1.2 Förutsättningar Dunkehallaån längs sträckan mellan kulverteringen av väg 26/40 vid Axamosjön och ner till utloppet i Vättern har beskrivits i en endimensionell hydraulisk modell, MIKE 11 (se vidare kapitel 1.3). Längs denna sträcka har en översvämningskartering utförts, där effekterna av olika flödesbelastningar har studerats. Karteringen har begränsats till att i detta första skede beskriva vattennivåer i Dunkehallaån och översvämningsytor som uppstår som en direkt följd av nivåerna i ån. Lokala översvämningar i anslutning till ån som orsakas av andra situationer är inte beskrivna i modellen (såsom översvämningar på grund av kapacitetsbrist i dagvattennät mm). I ett första steg i projektet har flödesbelastningar tagits fram och en bedömning gjorts kring vilka flödessituationer som är mest kritiska. Flödesscenarier har tagits fram kopplat till återkomsttider för nederbörd och olika kombinationer av långsam avrinning från uppströmsliggande naturmark och snabb ytavrinning från urbana ytor bedöms, t.ex. ett 100-års regn i samband med en längre period med blöta markförhållanden. Detta har gjorts genom avrinningsberäkningar där även uppströms liggande avrinningsområde inkluderas, se vidare i kapitel 2. Förutsättningarna och val av flödessituationer har beslutats i samråd med kommunen. 1

5 En hydraulisk beräkningsmodell med syfte att beskriva nuvarande förhållanden har därefter byggts upp från RV 40 och ned till mynningen i Vättern. Uppbyggnaden av modellen har baserats på den nya nationella höjdmodellen, de inmätningar som genomförts av Sweco Infrastructure AB längs sträckan [1], fotografier, belastningspunkter från dagvattennät och planerade exploateringsområden samt digitalt kartmaterial. Då inga kontinuerliga observationer av flöden och nivåer finns tillgängliga har beräkningsresultaten stämts av mot de observationer som gjorts i samband med tidigare översvämningar, samt övriga relevant information som funnits hos berörd personal på kommunen. I samråd med kommunen har det beslutats att modelluppbyggnaden i detta första skede skall vara konservativ, det vill säga att snarare överskatta än underskatta de parametrar som påverkar nivåförhållanden så att beräknade översvämningsytor ligger på den säkra sidan. 1.3 Metod Olika modellsystem från har använts för att på bästa sätt beskriva förutsättningarna för tillrinningen till ån samt för att beskriva vattenfåran och de faktorer som påverkar vattennivåerna i ån. För att beskriva tillrinningen från naturmark (uppströms liggande naturområden samt naturmark inom bebyggda områden längs ån) har MIKE 11 NAM använts [2]. För att beskriva den snabba tillrinningen som sker från hårdgjorda ytor inom exploaterade områden har MIKE URBAN [3] använts. För att beskriva vattendraget och de hydrauliska parametrar som påverkar flöden och vattennivåer har MIKE 11 HD [4] använts. Översvämningsytorna som är ett resultat av de nivåer som beräknas längs vattendraget har tagits fram med det GIS-baserade verktyget FloodToolBox [5]baserat på en den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH) [6]. MIKE 11 NAM är en hydrologisk modell som beräknar avrinningen från olika avrinningsområden baserat på områdets storlek, egenskaper i form av avrinningsparametrar som kan bestämmas i en kalibrering mot kända vattenföringsmätningar, områdets meteorologi såsom nederbörd, temperatur och potentiell avdunstning. Modellen tar hänsyn till strömning i de olika markvattenmagasin som finns tillgängliga, samt beräknar ett utbyte emellan dessa. Uppbyggnad och avsmältning av snömagasin beskrivs i modellen. Figur 1 visar en konceptuell bild av de olika komponenter som beskrivs och beräknas i MIKE 11 NAM. I MIKE URBAN beskrivs avrinningen från de hårdgjorda ytorna inom de exploaterade områdena baserat på tid-area metoden. I enlighet med beslutet att beskriva systemet konservativt har ingen hänsyn tagits till eventuell flödesbegränsning i ledningssystemen utan allt vatten som avrinner från de hårdgjorda ytorna har antagits nå vattendraget. 2

6 Figur 1- Konceptuell skiss över de olika vattenmagasinen i MIKE 11 NAM. Den hydrauliska modellen över Dunkehallaån har byggts upp i DHI:s modellsystem MIKE 11 HD. Det är samma modellsystem som används i de nationella översiktliga översvämningskarteringarna som utförs på uppdrag av MSB. MIKE 11 är en endimensionell hydraulisk modell, vilket innebär att vattendraget geometriskt beskrivs av ett antal tvärsektioner som beskriver vattendragets och den omgivande terrängens topografi, ingående dämmande strukturer såsom dammar, broar och vägtrummor samt bottenråhet. 3

7 2 Hydrologisk modellering av Dunkehallaåns tillrinning Då inga uppmätta flöden finns tillgängliga inom Dunkehallaåns avrinningsområde har modelldata med dygnsupplösning framtagen av SMHI använts för att initialt verifiera rimlighet i beräknad flödesdynamik långsammare än ett dygn. Avrinningsområdets storlek och karaktär, samt dagvattnets snabba avrinning, innebär dock att avrinning med kortare tidsupplösning än ett dygn är viktigt att beskriva så korrekt som möjligt. Avrinningsområdenas storlek och modelldata som nämnts ovan har hämtats från Vattenwebben [7], en onlineportal där SMHI publicerar bl.a. hydrologisk mät- och modelldata. Meteorologiska data med hög tidsupplösning har hämtats dels från kommunens egna nederbördsmätare samt från så kallad E-obs data (gridbaserad klimatdata med dygnsupplösning beräknad utifrån tillgängliga mätningar hämtad från European Climate Assessement-projektet [8]). Syftet med flödesberäkningarna är att skapa en modell som så korrekt som möjligt beräknar avrinningen från området utifrån nederbörd med olika återkomsttid baserat på platsspecifika data. Dessa framtagna flöden används sedan som belastning i den hydrauliska modellen för vattendraget. Resultatet från simuleringarna ger en bild av den hydrologiska flödesdynamik man kan förvänta sig i avrinningsområdet, där hänsyn är tagen till nederbörd, potentiell avdunstning, temperatur och hydrologiska förhållanden (indirekt genom MIKE11 NAM modellens uppbyggnad). 2.1 Modelluppbyggnad för naturmarksavrinning Delavrinningsområden Delavrinningsområdenas storlek och beräknade flöden från varje delavrinningsområde har hämtats från SMHI:s vattenweb, se Figur 2 samt Tabell 1. Dunkehallaån berörs av fyra delavrinningsområden varav alla utom nr 3163 belastar HD-modellens uppströms liggande rand. Storleken på dessa tre områden är 18,3 km 2. Område 3163 belastar HD-modellen längs hela sträckan. Detta område är ca 5,9 km 2. 4

8 Figur 2- Delavrinningsområden som belastar Dunkehallaån. Tabell 1 Delavrinningsområden som belastar Dunkehallaån. DARO nr Namn Yta (km2) 3099 Ovan None Mynnar i Dunkehallaån Utloppet av Axamosjön Mynnar i Vättern 5.9 SUMMA Meteorologi Nederbörd med detaljerad tidsupplösning har inhämtats för de två stationerna Bottnaryd och Väster för perioden Eftersom första delen innehöll mycket luckor valdes perioden till i det fortsatta arbetet, se Figur 3. 5

9 Figur 3 Uppmätt ackumulerad nederbördsvolym under vald kalibreringsperiod. E-obsdata med dygnsupplösning har inhämtats för Bottnaryd. Denna mätare har använts för att verifiera riktigheten i de mätare som har detaljerad tidsupplösning. Under perioder av särskilt intresse för utredningen har dessutom nederbörd från denna mätare använts för att i modellen beskriva nederbörd som i samband med snöfall inte fångats av kommunernas mätare. Enligt Figur 3 är det en relativt god överensstämmelse mellan mätarna trots att nederbördsmätarna med detaljerad tidsupplösning inte är uppvärmda (vilket innebär att snönederbörd saknas). Nederbördsmätarnas placering illustreras i Figur 4. För de tre uppströms delavrinningsområdena har nederbördsmätaren Bottnaryd använts. För delavrinningsområde 3163 har nederbördsmätaren Väster använts. Mätaren Väster saknade data till Denna period kompletterades med data från mätaren Bottnaryd. Ingen korrigering har skett av nederbördsvolymerna m.h.t. mätarnas placering. 6

10 Figur 4 Nederbördsmätarnas placering (V=Väster, B=Bottnaryd) Då det saknas nederbörd under delar av åren (framför allt vintern) och då uppmätta flöden saknas skall det dock inte betraktas som en exakt bild av vilka flöden som i praktiken belastat vattendraget. Temperatur med dygnsupplösning för Bottnaryd hämtat från E-obs har använts. Denna används för att beskriva snösmältningsdynamik. Potentiell avdunstning (månadsvärden) enligt Penman har hämtats från Ericsson B., 1981 [9] Verifiering Ingen kalibrering av tillrinningen till ån har i egentlig mening varit möjlig att göra då inga flödesmätningar finns tillgängliga. Modellen har därför verifierats mot modellerad data enligt SMHI:s vattenwebb samt erfarenhetsvärden vad gäller rimlighet i framtagna parametrar som påverkar tillrinningen. Nedanstående figurer visar jämförelse mellan flöde inhämtat från SMHIs vattenweb och flöde beräknat med MIKE 11NAM för de två stora delavrinningsområdena. Följsamheten i både flödesdynamik och i vattenbalans är generellt god. Beräknade flöden i MIKE 11 NAM har en högre tidsupplösning än den från Vattenwebben, vilket resulterar i att vissa flödestoppar är högre än de dygnsvärden som beräknats av SMHI, dvs. med hänsyn tagen till lokal högupplöst nederbördsdata kan lokala flödestoppar beskrivas på ett sätt som inte beskrivs i data från vattenwebben. Återigen skall man ha i åtanke att jämförelsen i flöden görs mellan modellerade data. 7

11 Figur 5- Beräkningsresultat för verifiering av avrinningen från naturmark in till Dunkehallaån från delavrinningsområde 3099, (främst från Dumme Mosse). Röd kurva är beräknat flöde enligt SMHIs vattenwebb, svart kurva beräknat flöde enligt lokal modell i MIKE 11 NAM. 8

12 Figur 6- Beräkningsresultat för verifiering av avrinningen från naturmark in till Dunkehallaån från delavrinningsområde 3099, 3144 och 3153 (främst från Dumme Mosse). Röd kurva är beräknat flöde enligt SMHIs vattenwebb, svart kurva beräknat flöde enligt lokal modell i MIKE 11 NAM. 9

13 Figur 7- Beräkningsresultat för verifiering av avrinningen från naturmark längs med Dunkehallaån (tillkommande längs sträckan ned till utloppet). Röd kurva är beräknat flöde enligt SMHIs vattenwebb, svart kurva beräknat flöde enligt lokal modell i MIKE 11 NAM. För att belysa nödvändigheten av att bygga upp en hydrologisk modell med lokala data och hög tidsupplösning jämförs i Figur 8 och Figur 9 beräknat flöde i Dunkehallaån enligt vattenwebben samt med MIKE 11 NAM-modellen vid två tidigare kända översvämningstillfällen, under snösmältningen 2010 samt vid det kraftiga sommarregnet Speciellt vid sommarregnet 2007 krävs en detaljerad modell med hög tidsupplösning för att kunna fånga och beskriva effekterna av den kraftiga nederbörden (ca 70 mm) som föll under ett dygn. 10

14 Figur 8- Detaljerad jämförelse för avrinningen från naturmark längs med Dunkehallaån under snösmältningen Röd kurva är beräknat flöde enligt SMHIs vattenwebb, svart kurva beräknat flöde enligt lokal modell i MIKE 11 NAM. Figur 9- Detaljerad jämförelse för avrinningen från naturmark längs med Dunkehallaån under somamrregnet Röd kurva är beräknat flöde enligt SMHIs vattenwebb, svart kurva beräknat flöde enligt lokal modell i MIKE 11 NAM. 11

15 2.2 Modelluppbyggnad för avrinning från hårdgjorda ytor De hårdgjorda ytor som belastar Dunkehallaån har bedömts baserat på kommunens dagvattenkarta, se Figur 10. Även planerade expolateringsområden vid Samset enligt Figur 11 har inkluderats i beräknade ytor. De olika delavrinningsområden som belastar ån har slagits samman till fyra större områden som belastar modellen enligt Tabell 2. Storleken på de hårdgjorda ytorna har tagits bort från de ytor som används vid beräkning av naturmarksavrinning enligt kapitel 2.1 för att undvika att dubbla ytor belastar vattendraget. Avrinningsområdenas yta har multiplicerats med 0,35 vilket ger uppskattad hårdgjord yta enligt svensk standard beskriven i P90 [10]. Valet av hårdgörandegrad får anses vara konservativt. Delavrinningsområde 3163 som täcker de mer bebyggda områdena längs Dunkehallaån har reducerats med den hårdgjorda ytans storlek (0,77 km 2 ) vilket innebär att delområdets totala storlek blir 5,13 km 2. Av detta är totalt 0,24 km 2, varav 0,08 km 2 hårdgjort, exploateringsområden som ännu inte är byggda. Koncentrationstiden, dvs. den tid det tar för hela delavrinningsområdets yta att medverka i avrinningen, har för de hårdgjorda ytorna uppskattats vara 15 minuter. Figur 10- Dagvattenkarta över belastande hårdgjorda ytor med ungefärlig placering av belastningspunkter för de fyra sammanslagna delområdena. Även de blåmarkerade områdena vid Hisingstorp och Rustavägen/Samset är inkluderade i modellen. 12

16 Figur 11- Planerade exploateringsutor vid Samset. Tabell 2- Namn på delavrinningsområde Sammaslagna hårdgjorda ytor som belastar Dunkehallaån Total yta [ha] Hårdgjord yta [ha] x-koordinat y-koordinat Jonkoping 1 54,5 19, Jonkoping 2 64,8 22, Jonkoping 3 47,5 16, Jonkoping 4 25,0 18, Summa 220,8 77,3 Figur 12 och Figur 13 visar avrinningen från de hårdgjorda ytorna som belastar Dunkehallaån. 13

17 Figur 12- Beräknad avrinning med en minuts tidsupplösning från dagvattenytor till Dunkehallaån för de fyra olika belastningspunkterna. Figur 13 - Beräknad avrinning med en minuts tidsupplösning från dagvattenytor till Dunkehallaån för de fyra belastningspunkterna under ett valt nederbördstillfälle. 2.3 Beräkning av belastningsfall Då modellerna över tillrinningen till ån etablerats och verifierats mot tillgänglig information definierades ett antal scenarier för flöden och nederbörd i samråd med kommunen. För samtliga studerade scenarier har typregn med 24 timmars varaktighet använts för att definiera nederbörden på hårdgjorda ytor [11]. Klimatfaktorn, som beskriver hur mycket större nederbördsintensiteten förväntas bli med hänsyn tagen till förväntade klimatförändringar, har antagits vara 30 %, [tabell 2, [11]]. 14

18 Nederbörd har i scenario 2-4 antagits falla över hela Dunkehallaåns avrinningsområde samtidigt, vilket är ett konservativt antagande som medför en högre belastning på vattendraget än en tidsförskjuten nederbörd över olika delar i systemet. Ett klimatanpassat 100-årsregn enligt ovanstående förutsättningar motsvarar en dygnsvolym på ca 145 mm, ett klimatanpassat 30-års regn motsvarar ca 106 mm nederbörd under ett dygn. Regntillfället den 27:e juni 2007 motsvarade en dygnsvolym på knappt 70 mm. Följande scenarier har studerats: 1. Klimatanpassat 100-årsflöde från naturmark med ett 100-årsregn på hårdgjorda ytor För att belysa effekterna av en annan typ av flödesdynamik togs utgångspunkt i de flödeshydrografer som tagits fram i samband med översvämningskarteringen av Tabergsån på uppdrag av MSB [12], där flödeshydrografer för klimatanpassade flöden med återkomsttiden 100 år etablerats. Denna flödeshydrograf har areaviktas mot Dunkehallaån med hänsyn även till avrinningsområdenas karaktär och belyser en situation med extrem naturmarksavrinning i kombination med ett extremt nederbördstillfälle. Placeringen av nederbörden i tiden har valts på ett så ogynnsamt sätt som möjligt så att flödestoppen i vattendraget nås samtidigt som ett klimatanpassat 100-års regn faller på de hårdgjorda ytorna. Man skall ha i åtanke att detta är en kombination av två i sig osannolika händelser och den sammantagna återkomsttiden är därmed betydligt större än 100 år. 2. Klimatanpassat 100-års regn på hårdgjorda ytor under snösmältning (stor avrinning från naturmark och blöta markförhållanden) Ovanstående illustrerar ytterligare ett ogynnsamt scenario där en period har identifierats i den beräknade avrinningen från uppströms liggande områden där ett betydande snömagasin byggts upp. En sådan period identifierades under mitten av mars 2010 (då det även i realtid uppstod problem med höga nivåer i ån). När temperaturen stiger och snösmältningen påbörjas har ett klimatanpassat 100-årsregn lagts till i befintlig nederbördsserie, detta för att behålla den naturliga flödesdynamiken perioden före 100-årsregnet års regn på sommaren (torra markförhållanden och mindre flöde från naturmark) Enligt samma principer som i scenario 2 ovan har en period identifierats i beräknad avrinning då avrinningen varit liten under en period och markförhållandena är relativt torra (låg vattenmättnad i grundvattenmagasin mm). Valt tillfälle var den 27:e juni 2007, vilket även motsvarar det tillfälle då ett kraftigt regn orsakade översvämningar längs ån. Befintlig nederbördsserie modifierades så att dygnsvolymen den 27:e juni motsvarar ett klimatanpassat 100-årsregn. 15

19 4. Klimatanpassat 30-årsregn på hårdgjorda ytor under snösmältning (stor avrinning från naturmark och blöta markförhållanden) Detta scenario är skapat med samma förutsättningar som scenario 2, med skillnaden att ett klimatanpassat 30-års regn faller i samband med den identifierade snösmältningsperioden. Dessutom har flöden beräknats för några kända historiska översvämningstillfällen som den hydrauliska modellen belastats med i syfte att stämma av modellen mot de områden som dokumenterats som översvämmade vid dessa tillfällen. Detta gäller främst snösmältningen i mars 2010 samt sommarregnet den 27:e juni Vätterns vattennivå har i samtliga beräkningar antagits motsvara HHW (högsta högvattenyta) på m i RH2000 [12]. En känslighetsanalys har gjorts på effekten av Vätterns nivå på beräknade översvämningsytor. I Tabell 3 redovisas beräknade maxflöden för de studerade scenarierna samt beräknade flöden för nederbördstillfället i juni För scenario 1, med ett klimatanpassat 100- årsflöde från naturmark i kombination med ett klimatanpassat 100-års regn sammanfalller dessa maximala flöden och skapar det klart mest ogynnsamma fallet. Övriga scenarier har en förskjutning mellan den snabba avrinningen från de hårdgjorda ytorna och den långsammare avrinningen från naturmark och de maximala flödena enligt Tabell 3 inträffar inte vid samma tidpunkt. Scenario Verklig händelse sommaren 2007 (modellerade flöden) Tabell 3- Dagvatten Maxflöden vid studerade scenarier [m 3 /s]. Observera att flöden för nederbördstillfället 2007 är beräknade, inga mätningar på flöden från detta tillfälle finns tillgängliga. Naturmark Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Uppströms Nedströms Scenario Scenario Scenario Scenario

20 3 Hydraulisk modellering i MIKE11 Den hydrauliska beräkningsmodellen går mellan kulverteringen av väg 26/40 vid Axamosjön och ner till utloppet i Vättern. Modellen har byggts upp baserat på information kring hur vattendragets tvärsektioner ser ut, samt övrig information som t.ex. utseende på vägkulvertar och broar. Beräkningsmodellen innefattar de strukturer, trummor och broar som ligger i direkt anslutning till själva åfåran. 3.1 Modelluppbyggnad Stommen i modellen är uppbyggd av tvärsektioner längs med och i Dunkehallaån. Denna information är främst inhämtad från två källor; den nya nationella höjdmodellen samt inmätningar som Sweco Infrastructure AB utfört på uppdrag av Jönköpings kommun under våren 2013 [1]. Denna information ger en beskrivning av vattendragets lutning och storlek. Från Sweco:s inmätningar har även information om fasta strukturer såsom broar, kulvertar och dämmen hämtats och inkluderats i modellen. I Figur 14 illustreras de områden där inmätningar av sektioner eller strukturer gjorts. Vid samtliga markerade platser finns kompletterande foton som bidragit med information. Figur 14- Områden där inmätningar av bottensektioner, kulvertar, broar eller dämmen gjorts under våren De strukturer som bedömts kunna skapa en dämningseffekt har valts ut och inkluderats i modellen. Totalt har 8 st. dämmen och 9 st. väg- och järnvägskulvertar inkluderats i modellen. Då endast ett fåtal bottensektioner är inmätta har antaganden fått göras för åns bottengeometri för de mellanliggande sträckorna. En medelsektion, som tagits fram utifrån tillgängliga inmätta sektioner, har använts för de sträckor där annan information saknas. Foton tagna längs vattendraget har använts för att i vissa fall justera medelsektionen i åfåran. 17

21 Utanför själva åfåran har sektionernas höjder extraherats från den nya nationella höjdmodellen som har en upplösning på 2*2 m i horisontalled och en noggrannhet på någon decimeter i höjdled på plana ytor. Modellens sektioner är dragna så att hela översvämningsytan täcks in. I Figur 15 visas placering och längd på de tvärsektioner som inkluderats i modellen, samt den nya nationella höjdmodellen som är underlag för höjdsättningen utanför den inmätta å-fåran. Figur 15- Översikt av tvärsektioner i modellen samt NNH. Modellens bottenråhet påverkar beräknade nivåer och har ansatts utifrån information i de foton som tagits av Sweco i samband med inmätningarna av vattendraget, se exempel i Figur 16. Figur 16- Foto taget av Sweco i nedströmsdelen av Dunkehallaån (område 3 enligt numrering i [1], exempel på underlag vid bedömning av modellens bottenråhet i form av Mannings tal. 18

22 3.2 Kalibrering av modellen Under sommaren 2007 samt under snösmältningen 2010 och 2011 inträffade översvämningar på olika ställen längs ån till följd av höga flöden och nivåer. Förutom generellt höga nivåer längs stora delar av ån har områdena kring Klämmestorpsdammen, norr om Sveahäll (vid Nettos önskade exploateringsyta), Stallkvarn vid Dunkehallaravinen samt vid Statoil nära utloppet i Vättern identifierats som problemområden där det vid dessa tillfällen uppstod översvämningar eller där större ytor var nära att översvämmas. Uppgifterna är mycket översiktliga och säger inget om vilka flöden som gett upphov till översvämningarna, och inte heller precisa nivåer i vattendraget för dessa. Figur 17 och Figur 18 visar foton tagna vid några av problemområden under ett av översvämningstillfällena. Det är inte dokumenterat vid vilken tidpunkt respektive foto är taget. Figur 17- Foto taget norr om Sveahäll (vid tänkt exploatering av Netto) under en av de tidigare översvämningshändelserna. 19

23 Figur 18- Foto taget vid Statoil nära Dunkehallaåns mynning i Vättern vid en av de tidigare översvämningshändelserna. För att kalibrera modellen har den information som finns tillgänglig för dessa översvämningstillfällen använts. Syftet har varit att återskapa de översvämmade eller blöta områden som konstaterats för att öka beräkningsmodellens tillförlitlighet. Översvämningsutbredning för kalibreringstillfället 2007 som en översikt av hela den modellerade sträckan redovisas i Figur 19. Figur 19- Beräknad övesrvämingsutbredning vid nederbördstillfället den 27:e juni 2007, översvämmade ytor visas med en bå polygon. 20

24 I Figur 20 visas en jämförelse mellan beräknad översvämningsyta norr om Sveahäll (vid tänkt etablering av Netto) och foton tagna under ett tidigare översvämningstillfälle. Modellen beskriver väl de ytor som kommunen dokumenterat som blöta vid höga nivåer i Dunkehallaån. Sett längs hela åns sträckning återskapar beräkningsmodellen de översvämningsytor som har dokumenterats vid tidigare tillfällen (berörda fastigheter vid Stallkvarn, vid Klämmestorpsdammen mm). Figur 20- Beräknad översvämningsutbredning vid tänkt expolateringsyta för Netto under sommarregnet den 27:e juni 2007, i jämförelse med foton tagna vid en tidigare översvämning i området. 21

25 4 Resultat av scenarioberäkningar För scenarioberäkningarna visas översvämningsutbredningar förutom som en översikt av hela den modellerade sträckan för de detaljområden som redovisas i Figur 21. Kartorna visar endast översvämningar som skapas direkt av förhållandena i Dunkehallaån, dock kommer det vid så stora regntillfällen som antas i scenarierna att vara blött och uppstå översvämningar även från andra håll. Längs Kortebovägen och Hulukvarnsgatan vid mynningen i Vättern har översvämningens utbredning begränsats till vägen vilket förutsätter att skyddsåtgärder sätts in längs dessa vägar för att hindra den översvämning som enligt beräkningarna annars kommer att uppstå och sannolikt nå järnvägen längre mot centrum. Om inga skyddsåtgärder sätts in sker en tvådimensionell strömning när vattnet når över nivån (vägbanans nivå) vilket öppnar upp för ytterligare flödesvägar och en viss avlastning av flödet i vattendraget, dels i form av en gångtunnel under järnvägen, dels över järnvägen längre söderut. Denna avlastning skulle ge lägre maxnivåer än de nivåer som illustreras i denna utredning, men detta är inte möjligt att beskriva korrekt i en endimensionell beräkningsmodell. Redovisade översvämningsutbredningar förutsätter därmed att åtgärder sätts in längs Kortebovägen och Hulukvarnsgatan för att styra vattnet och hindra att samhällsviktiga funktioner (såsom järnvägen) påverkas, se vidare i kapitel 5. Figur 21- Översikt av detaljområden för redovisning av översvämningsutbreningar. 22

26 4.1 Scenario 1 Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde från naturmark i kombination med ett klimatanpassat 100-årsregn på hårdgjorda ytor motsvarar en extremt ogynnsam situation med mycket lång återkomsttid. Figur 22 till Figur 29 visar beräknad översvämningsutbredning längs ån och det kan konstateras att betydligt större ytor än vid befintliga händelser översvämmas, främst uppströms kulverteringen under RV26/41 samt vid mynningen i Vättern. Även nedströms Sveahäll uppstår större översvämmande områden. Trummorna vid RV26 utgör en betydande strypning av flödet och skapar en stor översvämmad yta uppströms vägen ut mot gokartbanan. Samtidigt har den en avlastande effekt på systemet nedströms vägen, vilket kan ses i Figur 30 där en profil med beräknat flöde längs ån visar en sänkning av flödet från 14 m 3 /s till ca 11.5 m 3 /s över dessa kulvertar (två trummor med diameter 1000 mm). Utan denna strypning skulle nedströms liggande områden få större översvämningar. På samma sätt utgör trummorna under Kortebovägen/järnvägen nära mynningen en tydlig strypning med översvämmade ytor kring Statoil som följd (två kulvertar med diameter 1400 mm). I Figur 22 redovisas beräknad översvämningsutbredning längs hela den modellerade sträckan. Figur 22- Beräknad översvämningsutbredning enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100-års regn. Det förutsätts att skyddsåtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan. 23

27 I Figur 23 till Figur 29 visas beräknad översvämningsutbredning för de olika kartbladen längs Dunkehallaån, se Figur 21 för kartbladens placering. Figur 23- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 1 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. Översvämningsytans utbredning förutsätter att skydds åtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan (skyddsvallar är markerade med svarta linjer i kartan). 24

28 Figur 24- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 2 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. Figur 25 - Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 3 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. 25

29 Figur 26- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 4 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. Figur 27- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 5 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. 26

30 Figur 28- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 6 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. Figur 29- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 7 enligt Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100- års regn. 27

31 I Figur 30 visas en profil längs vattendraget där beräknad vattennivå enligt scenario 1 visas som en svart linje, i jämförelse med beräknad vattennivå enligt sommarregnet 2007 som en röd linje. Beräknat flöde redovisas som en blå respektive orange linje i samma figur. I höjd med trummorna under RV 26/47 (vid längdmätning 3250 m) syns tydligt den dämmande effekten som uppstår samtidigt som flödet minskar markant över samma sträcka för Scenario 1. Figur 30- Beräknade vattennivåer längs ån (vänstra vertikalaxeln) samt beräknat flöde (högre vertikalaxeln) för Scenario 1, med ett klimatanpassat 100-årsflöde i Dunkehallaån i kombination med ett klimatanpassat 100-års regn. I Figur 31 visas beräknade flödeshydrografer nära mynningen i Vättern för sommarregnet 2007 samt för scenario 1 vilket illustrerar den extremt ogynnsamma flödesdynamik som scenario 1 medför, där flödestoppen för det klimatanpassade 100-årsflödet från naturmark sammanfaller med flödestoppen från dagvattenytorna som belastats med ett klimatanpassat 100-års reg. För händelsen 2007 (samt för övriga studerade scenarier) har det antagits att nederbörden faller över hela avrinningsområdets yta samtidigt vilket gör att det uppstår en förskjutning i flödestoppen från de hårdgjorda ytorna och flödestoppen från naturmark. Tidsförskjutningen mellan flödestopparna från naturmark respektive hårdgjorda ytor har beräknats vara ca 6 timmar, vilket är i den storleksordning som kan förväntas i ett område med motsvarande bidragande ytor och topografiska förhållanden. Det maximala flödet vid utloppet är nära sju gånger större i scenario 1 än det beräknade maxflödet enligt händelsen

32 Figur 31- Flödeshydrografer nära utloppet för sommarregnet 2007 (vänstra bilden) och för scenario 1 (högra bilden). 4.2 Scenario 2 Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn på hårdgjorda ytor under snösmältning motsvarar även det ett scenario med stor återkomsttid. Figur 32 till Figur 39 visar beräknad översvämningsutbredning längs ån och även här översvämmas stora ytor, främst uppströms kulverteringen under RV26/41 samt vid mynningen i Vättern där kulverteringen under Kortebovägen stryper flödet. Även nedströms Sveahäll uppstår översvämmande områden. Kulverten vid RV26 utgör en betydande strypning av flödet och skapar en stor översvämmad yta uppströms vägen ut mot gokartbanan. I Figur 32 redovisas beräknad översvämningsutbredning längs hela den modellerade sträckan. 29

33 Figur 32- Beräknad översvämningsutbredning enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. Det förutsätts att skyddsåtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan. I Figur 33 till Figur 39 visas beräknad översvämningsutbredning för de olika kartbladen längs Dunkehallaån, se Figur 21 för kartbladens placering. 30

34 Figur 33- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 1 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. Översvämningsytans utbredning förutsätter att skydds åtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan (skyddsvallar är markerade med svarta linjer i kartan). 31

35 Figur 34- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 2 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. Figur 35- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 3 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. 32

36 Figur 36- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 4 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. Figur 37- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 5 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. 33

37 Figur 38- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 6 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. Figur 39- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 7 enligt Scenario 2, med ett klimatanpassat 100-årsregn i samband med snösmältning. 34

38 4.3 Scenario 3 Beräknade översvämningsytor för Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn på hårdgjorda ytor under en sommarperiod visas i Figur 40 till Figur 47. Även för detta scenario översvämmas stora ytor, främst uppströms kulverteringen under RV26/41 samt vid mynningen i Vättern. I Figur 40 redovisas beräknad översvämningsutbredning längs hela den modellerade sträckan. Figur 40- Beräknad översvämningsutbredning enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. Det förutsätts att skyddsåtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan. I Figur 41 till Figur 47 visas beräknad översvämningsutbredning för de olika kartbladen längs Dunkehallaån, se Figur 21 för kartbladens placering. 35

39 Figur 41- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 1 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. Översvämningsytans utbredning förutsätter att skydds åtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan (skyddsvallar är markerade med svarta linjer i kartan). 36

40 Figur 42- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 2 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. Figur 43- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 3 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. 37

41 Figur 44- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 4 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. Figur 45- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 5 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. 38

42 Figur 46- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 6 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. Figur 47- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 7 enligt Scenario 3, med ett klimatanpassat 100-årsregn under sommaren. 39

43 4.4 Scenario 4 Beräknade översvämningsytor för Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn på hårdgjorda ytor under snösmältningen visas i Figur 48 till Figur 55. Vid Statoil nära mynningen i Vättern fås en större översvämmad yta även i detta fall och om inga åtgärder sätts in längs Kortebovägen och Hulukvarnsgatan kommer vattnet att nå upp till vägbanan och fortsätta att rinna in mot centrum och sannolikt nå järnvägen. I Figur 48 redovisas beräknad översvämningsutbredning längs hela den modellerade sträckan. Figur 48- Beräknad översvämningsutbredning enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. Det förutsätts att skyddsåtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan. I Figur 49 till Figur 55 visas beräknad översvämningsutbredning för de olika kartbladen längs Dunkehallaån, se Figur 21 för kartbladens placering. 40

44 Figur 49- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 1 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. Översvämningsytans utbredning förutsätter att skydds åtgärder sätts in längs Kortebovägen samt Hulukvarnsgatan (skyddsvallar är markerade med svarta linjer i kartan). Figur 50- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 2 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. 41

45 Figur 51- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 3 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. Figur 52- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 4 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. 42

46 Figur 53- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 5 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. Figur 54- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 6 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. 43

47 Figur 55- Beräknad översvämningsutbredning för kartområde 7 enligt Scenario 4, med ett klimatanpassat 30-årsregn under snösmältningen. 44

48 5 Diskussion kring resultaten För samtliga scenarioer bör man ha i åtanke att kartorna redovisar översvämningsutbredningar som en direkt effekt av vattennivåerna i Dunkehallaån, utan hänsyn till exempelvis översvämningar orsakade av kapacitetsbrist i ledningsnätet. Vid såpass stora nederbördstillfällen som de modellerade kommer översvämningar att uppstå på fler områden orsakade av annat än åns nivåer. Vid Kortebovägen uppstår, vid de höga nivåer och flöden som studerats i scenarioberäkningarna, en översvämning som når vägbanan och som kan fortsätta vidare längs vägen och sannolikt nå järnvägen längre in mot centrum. Ca 100 m söder om ån ligger en gångtunnel under järnvägen som får en viss avlastande effekt då vattnet når över vägbanan. Kapaciteten och effekten av denna gångtunnel har beräknats på ett översiktligt sätt men är inte möjlig att fullt ut beskrivas i en endimensionell modell, då vatten når den först när mer tvådimensionella vattenvägar aktiverats (när vattnet rinner vidare och skapar nya vattenvägar längs markytan). Bedömningen av gångtunnelns effekt på nivåerna visar att den avlastande effekten vid de höga flöden och nivåer som beskrivs i scenarierna inte är tillräcklig, vattnet kommer trots den öppnade möjligheten att rinna ner mot Vättern, fortsätta längs vägen. För att fullt ut beskriva översvämningarna i detta känsliga område bör en detaljerad studie göras över nedströmsdelen av Dunkehallaån där de tvådimensionella effekterna kan beskrivas på ett korrekt sätt. I de översvämningsutbredningar som redovisas i kapitel 4 har ytorna begränsats längs Kortebovägen och Hulukvarnsgatan vilket förutsätter att åtgärder sätts in här för att styra vattnet. Några tydligt styrande punkter i systemet kan konstateras, dels kulvertarna under RV 26/47 samt kulvertarna under Kortebovägen nära mynningen. Strypningen vid RV26/47 orsakar stora översvämmade områden i den uppströms liggande skogen samt för vissa fall vid gokartbanan. Under förutsättning att dessa områden kan tillåtas att vara översvämmade avlastar denna strypning nedströms liggande exploaterade områden som annars skulle fått betydligt större översvämmade områden. De topografiska förutsättningarna skapar bitvis mycket god kapacitet i systemet, men branta släntlutningar och en fallprofil på ca 130 m, varav ca 100 m fallhöjd under den sista kilometern. Även tvärsektionerna, med branta slänter, möjliggör längs stora sträckor högre nivåer i ån utan att översvämningsen utbredning ökar markant. Detta illustreras i Figur 56 där man kan utlösa att en ökning av vattennivån från t.ex möh till möh inte medför att översvämningens utbredning ökar mer än ca 20 m. Detta innebär att skillnaden i översvämningsutbredning mellan olika nederbördsscenarier bitvis är liten. 45

49 Figur 56- Tvärsektion strax nedströms tänkt exploatering av netto. Effekten av vattennivå i Vättern är liten, beräkningar har gjorts med en vattenyta i Vättern på 88.4, dvs. en meter lägre än vid studerade scenarier. Effekten på översvämningsytorna är försumbar vilket är en följd av det branta utloppet mot sjön. Inga dämmande effekter från sjön uppstår vid HHW vilket motsvarar den högsta uppmätta historiska vattennivån. En jämförelse mellan beräknad översvämningsutbredningar för scenario 2 och 4, dvs. ett klimatanpassat 100-årsregn under snösmältning i jämförelse med ett klimatanpassat 30-årsregn under motsvarande period visar på betydelsen av nederbördsvolymen. I de mer bebyggda områdena längre nedströms i systemet är skillnaden i översvämmad yta relativt liten, däremot är skillnaden större uppströms strypningen vid RV 26 samt uppströms strypningen vid kulvertarna vid Kortebovägen/järnvägsbanken vid mynningen i Vättern. Vid en jämförelse mellan ett klimatanpassat 100-årsregn som faller i samband med snösmältning och ett som faller under sommartid kan betydelsen av när under året ett regn faller utvärderas. Effekten av de hydrologiska förhållandena är tydligast uppströms strypningen vid RV26, där översvämningsutbredningen är betydligt större under snösmältningsperioden. För att illustrera effekten av dagvattnets betydelse för översvämningsytornas utbredning gjordes en beräkning för scenario 1 utan de belastande hårdgjorda ytorna. Dessa utgör ca 3 % av de totala ytorna som belastar Dunkehallaån och ger ingen avgörande effekt vad gäller översvämningens utbredning. Lokala skillnader i samband med anslutningspunkterna för dagvattnet kan dock noteras. 46

50 6 Möjliga åtgärder För att begränsa de översvämningar som uppstår vid höga flöden och nivåer finns ett antal åtgärder som är lämpliga att utvärdera vidare. Förslag på åtgärder för att minska översvämningar längs de exploaterade områdena längs Dunkehallaån listas nedan: - Utnyttja naturlig utjämning i uppströms del av systemet i högre grad - Öka kapacitet vid trånga sektioner/strukturer (t.ex. vid mynningen) - Förändrade sektioner (breddning/urgrävning) - Utvärdera kapaciteten i ledningsnätet och möjlighet till fördröjning - Se över reglering av dämmen Den beräkningsmodell som nu har etablerats är ett användbart verktyg för att på ett överskådligt och enkelt sätt utvärdera effekterna av olika åtgärder och jämföra effekterna på resultaten. 47

51 7 Fortsatt arbete För att förbättra modellens tillförlitlighet och utöka användningsområdena för den kan ett antal punkter listas. För att kunna verifiera modellen och för att öka förståelsen för hur systemet fungerar rekommenderas att mätningar på flöden och nivåer utförs uppströms de styrande kulvertarna samt på ett antal ytterligare ställen längs ån. Förutom underlag till modellen ökar detta kunskapen och förståelsen för systemet generellt. En utökning av modellen till att även inkludera dagvattennätet samt befintliga fördröjningsmagasin ökar noggrannheten i de framtagna belastningarna och möjliggör en beskrivning av översvämningar till följd av kapacitetsbrist på nätet som inte enbart är en direkt följd av nivåerna i Dunkehallaån. För att på ett korrekt sätt beräkna nivåer och alternativa strömningsvägar i anslutning till Kortebovägen rekommenderas att en tvådimensionell delmodell etableras i anslutning till mynningen. Detta område är känsligt då små nivåskillnader har stor betydelse för översvämningens utbredning och då samhällsviktiga funktioner ligger i nära anslutning. Den etablerade modellen är ett effektivt verktyg för att utvärdera effekten av olika nivåoch flödesreglerande åtgärder i systemet, för att studera andra scenarier eller för att utvärdera dynamiken (tidsförloppen) i de översvämningar som uppstår. 48

52 8 Referenser [1] Sweco InfrastructureAB, Dunkehallaån i Jönköping, Inmätningar av passager och sektioner. Uppdragsnummer [2] DHI (2012). MIKE 11 Rainfall-Runoff, A modelling system for rivers and channels: Reference Manual. Hørsholm, Danmark: DHI. [3] DHI (2012). MIKE URBAN, A modelling system for water in the city: Reference Manual. Hørsholm, Danmark: DHI. [4] DHI (2012). MIKE 11, A modelling system for rivers and channels: Reference Manual. Hørsholm, Danmark: DHI. [5] DHI-WASY (2011). Flood Toolbox, Manual Mike 2011 Tools, Manual Flood Estimation Tools: DHI-WASY GmbH. [6] Lantmäteriet. [7] [8] [9] Ericsson B., Den potentiella avdunstningen i Sverige, RMK 28, RH027, SMHI, Norrköping. [10] Svenskt vatten, P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. [11] Svenskt vatten, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem. [12] MSB (2013). Översiktlig översvämningskartering utmed Tabergsån. Med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Jönköpingsområdet. Sträckan från Vederydssjön till Vättern. Rapport 5,