RAPPORT. Översvämningskartering Flen Uppdragsnummer FLENS KOMMUN. Sweco Environment AB. Robert Elfving, Anders Söderström

Transkript

1 FLENS KOMMUN Översvämningskartering Flen Uppdragsnummer årsflöde i Flensån, vattennivåer och utbredning Stockholm Sweco Environment AB Stockholm VA System Robert Elfving, Anders Söderström Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Robert Elfving Telefon direkt Mobil robert.elfving@sweco.se 1 (25)

2 Förord Denna rapport beskriver riskområden för översvämningar vid ett 100-årsflöde i Flensån. Utredningen har genomförts av Sweco med Flens kommun som uppdragsgivare. Från Flens kommun har huvudkontaktperson varit Hans-Erik Eriksson. Kaj Sundin och Per Sjöholm har bistått med underlagsdata. Från Sweco har uppdraget utförts av Robert Elfving och Anders Söderström. Vi tackar för ett gott samarbete. Sweco Environment AB VA System Robert Elfving Uppdragsledare 2 (25)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Syfte Metod årsflöde Avgränsningar 7 2 Underlag Topografiskt underlag för modelluppbyggnad Primärkarta Inmätning av Lillån Lantmäteriets nationella höjddata Broritningar Djupkarta Fältbesök Hydrologiska indata Historiska vattennivåer Orrhammaren Gårdsjön Valdemaren Taljasjön Bjuren 12 3 Höjdmodell 13 4 Hydraulisk modell Vattendragssträckor samt strömningspåverkande objekt (strukturer) Tvärsektioner Randvillkor 14 5 Kalibrering 17 6 Beräkning med 100-årsflöde 19 7 Översvämningskartering 21 8 Osäkerheter och begränsningar 24 9 Arkivering av projektdata 25 3 (25)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1. Översvämningskarta, 100-årsflöde, i A3-format 4 (25)

5 1 Bakgrund 1.1 Syfte Syftet med utredningen har varit att ta fram en karta över områden som beräknas översvämmas vid ett 100-årsflöde. Kartan önskas användas som planeringsunderlag. Länsstyrelserna i Mellansverige har publicerat följande rekommendation 1 : 1.2 Metod En vattendragsmodell har byggts upp med datorprogrammet MIKE 11. Denna modell har belastats med ett 100-årsflöde, vilket ger upphov till olika vattennivåer på olika sträckor längs vattendraget. Dessa vattennivåer har med GIS-verktyg lagts på en höjdmodell, och de områden som översvämmas kan därmed identifieras årsflöde Som ovan nämnts motsvarar det scenario som karterats ett beräknat 100-årsflöde i Flensån. Detta flöde är beräknat utifrån statistisk analys av historiska data, och tar inte hänsyn till eventuella förändringar av flöden på grund av klimatförändringar. SMHI har utifrån befintlig kunskap sammanställt klimatinformation för Sveriges huvudavrinningsområden. 2 För det huvudavrinningsområde som omfattar bl.a. Nyköpingsån sägs följande. Årsnederbörden beräknas ligga på en förhållandevis oförändrad nivå från ungefär samma som idag till en ökning på cirka 20 %. Se figur Översvämningsrisker i fysisk planering - Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, Länsstyrelserna (25)

6 Figur Beräknad årsnederbörd fram till 2100 enligt olika klimatscenarier, löpande 10-årsmedelvärden. Staplarna visar historiska data. Den beräknade vinternederbörden beräknas dock öka, upp till 60 % jämfört med dagens nivåer. Se figur Figur Beräknad vinternederbörd fram till 2100 enligt olika klimatscenarier, löpande 10-årsmedelvärden. Staplarna visar historiska data. Mot detta ska ställas att även temperaturen beräknas öka och att snömängderna isåfall minskar. Detta skulle betyda att risken för kraftiga vårfloder pga. snösmältning minskar. Som underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen gjorde SMHI 2007 en utredning om klimatförändringens påverkan på Sveriges vattentillgång. 3 För Nyköpingsåns avrinningsområde beräknas det som idag beskrivs som 100-årsflöde återkomma mer sällan i det lägsta utsläppscenariot 100-årsflödet blir ett årsflöde. I det högsta utsläppscenariot återkommer flödet oftare 100-årsflödet blir ett årsflöde. 3 SMHI Hydrologi Nr 106, (25)

7 Sammantaget kan vi med nuvarande kunskap säga att man bör räkna med att 100- årsflödet kan återkomma oftare i framtiden, dvs. risken varje enskilt år för en översvämning av denna storlek blir procentuellt större. Regionala-lokala klimatmodeller är dock under utveckling vilket kan komma att ge en mer lokal bild av förändringar i nederbörd, temperatur och flöden. 1.3 Avgränsningar Utredningen har avgränsats till översvämningar från naturliga flöden i Flensån på en sträcka från Orrhammaren till Gårdsjön inklusive biflöden från sjöarna Bjuren (Lillån) och Taljasjön. Se Figur Övriga biflöden, liksom VA-systemet i Flens tätort, ingår ej i studien. Utredningen baseras på befintliga höjddata förutom en enklare fältkontroll har inga nya inmätningar har genomförts inom ramen för detta uppdrag. Figur Vattenytor som ingår i utredningsområdet. 7 (25)

8 2 Underlag 2.1 Topografiskt underlag för modelluppbyggnad Som underlag till uppbyggnaden av MIKE 11-modellen har höjder i ett antal tvärsektioner längs vattendraget sammanställts med hjälp av befintliga höjddata samt broritningar Primärkarta Inom Flens tätort finns höjdkurvor med 1 m ekvidistans samt ett antal höjdpunkter tillgängliga i kommunens primärkarta. Höjdkurvorna saknade höjdvärden varför dessa har höjdsatts manuellt (utifrån textetiketter) för att kunna användas i vidare bearbetning. Höjdsystemet är kommunens lokala system, vilket förenklat kan sägas vara identiskt med det äldre nationella höjdsystemet RH00. Detta höjdsystem har använts i fortsättningen i projektet Inmätning av Lillån För Lillån finns ett antal tvärsektioner inmätta, daterade Dessa har inte funnits att tillgå i digitalt format, och nivåer samt lägen har därför digitaliserats från pdffiler som tillhandahållits. Höjdsystem har förutsatts vara RH Lantmäteriets nationella höjddata Från Lantmäteriet har digitala höjddata köpts in i punkt- och rasterformat. Noggrannheten är Grid 50+. Dessa data levereras i höjdsystem RH2000 och en konvertering till RH00 har därmed genomförts, genom ett avdrag med 52 cm Broritningar Ur Trafikverkets samt kommunens arkiv har inhämtats broritningar där de funnits tillgängliga. Från dessa går ofta att utläsa höjder, bottentopografi, samt ibland även uppgifter om olika vattenstånd. På vissa ritningar saknas uppgifter om höjdsystem, men detta har förutsatts vara RH00 om inte annat anges. För enstaka broar saknas ritning helt och hållet Djupkarta För Taljasjön har en djupkarta, daterad 9/4 1969, funnits tillgänglig. Höjderna har konverterats digitaliserats som tvärsektioner. Höjdsystem har antagits vara RH00. 4 Uppgift från Per-Ola-Eriksson, Lantmäteriet division Informationsförsörjning, Gävle. Skillnaden mellan RH 2000 och RH 00 i Flen är cm. Det finns dock viss osäkerhet i detta eftersom sambandet mellan nationellt RH 00 och kommunens RH 00 är svagt. 8 (25)

9 2.1.6 Fältbesök Kompletterande provisoriska inmätningar av trummor, broöppningar samt nedmätningar från kända nivåer (brodäck) till vattenyta och botten, genomfördes vid ett fältbesök Hydrologiska indata I syfte att erhålla hydrologiska data till en hydraulisk beräkningsmodell för översvämningskartering i Flen har vattenföringen vid närbelägna vattenföringsstationer studerats. Stationerna är Varbro (SMHI nr. 2252), belägen en bit nedströms i Flensån, samt Åkers Krutbruk (SMHI nr.2249), belägen 36 km nordost om Flen. Se vidare kap Historiska vattennivåer Kommunen har en tidsserie med vattenståndsmätningar sedan 1994 för bl a Orrhammaren, Gårdsjön och Valdemaren. Höjderna redovisas i systemet RH00. I denna utredning har vi haft tillgång till mätdata fr o m t o m Figur visar mätpunkternas läge. Figur Platser för vattenståndsmätningar. Källa: Flens kommun. Bakgrundskarta: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (25)

10 2.3.1 Orrhammaren För Orrhammaren har kommunen mätserie sedan 1994, och nivån varierar mellan +24,82 och +26,36 m. Den senare, dvs. den högsta nivån i mätserien, uppmättes Mätseriens median ligger på nivån +25,32 m. Lantmäteriets kartor anger nivån till +25 och +25,4 m beroende på vilken karta som avses. Det förstnämna värdet antas vara i RH00 och det andra i RH70. Enligt GSDhöjddata (Grid 50+) ligger vattennivån på cirka 25,6 m (RH2000), vilket innebär ca +25,1 m i RH00. Svenskt Vattendragsregister anger sjöhöjd till 25,1 resp. 25,5 m (höjdsystem ej angivet) vid två olika tillfällen. För utredningens syfte antas +25,5 m utgöra medelvattenstånd Gårdsjön För Gårdsjön har kommunen mätserie sedan 1994, och nivån varierar mellan +24,49 och +25,82. Även för denna sjö uppmättes den högsta nivån Mätseriens median ligger på nivån +25,02 m. Figur visar mätplats för Gårdsjön, belägen vid Norra Kungsvägen, i sjöns inlopp. Figur Mätplats, Gårdsjön, Foto: Sweco 10 (25)

11 Lantmäteriets kartor anger nivån till 25 m och 25,3 m beroende på vilken karta som avses. Det förstnämna värdet antas vara i RH00 och det andra i RH70. Enligt GSDhöjddata (Grid 50+) ligger vattennivån på cirka 25,5 m (RH2000), vilket innebär ca 25,0 m i RH00. Svenskt Vattendragsregister anger sjöhöjd till 25,3 m. För utredningens syfte räknar vi med +25,3 m som medelvattenstånd. Gårdsjön har två utlopp. Vid normalvattenföring går i princip allt flöde via huvudfåran (norra ån) till Valdemaren. Vid högvattenföring kan en del av flödet ta vägen via södra ån, närmast Stenhammars slott, till Valdemaren. Figur visar södra ån vid normalvattenföring vattnet är nära stillastående. Figur Södra ån, vy från Stenhammar nedströms mot Valdemaren, Foto: Sweco Valdemaren För Valdemaren har kommunen mätserie sedan 1994, och nivån varierar mellan +24,47 och +25,71 m (ett enstaka värde på +27,71 antas vara felaktigt). För denna sjö uppmättes den högsta nivån Mätseriens median ligger på nivån +25,00 m. Lantmäteriets kartor anger nivån till 25 m och 25,3 m beroende på vilken karta som avses. Det förstnämna värdet antas vara i RH00 och det andra i RH70. Enligt GSDhöjddata (Grid 50+) ligger vattennivån på cirka 25,5 m (RH2000), vilket innebär ca 25,0 m i RH00. Svenskt Vattendragsregister anger sjöhöjd till 25.3 resp. 25,1 m (höjdsystem ej angivet) vid två olika tillfällen. För utredningens syfte antas +25,1 m utgöra medelvattenstånd. 11 (25)

12 2.3.4 Taljasjön För Taljasjön finns enstaka vattenståndsmätningar mellan åren 1967 och För Taljasjön liksom för flera andra sjöar uppmättes höga vattenstånd i slutet av april början av maj Nivån +26,30 uppmättes Djupkartan anger ett vattenstånd +25,21, daterat Svenskt Vattendragsregister har förutom djupkartans sjöhöjd från 1969 ett nyare värde, +26,1 m, daterat Då djupkartans värde antas vara i RH00 får vi anta att även +26,1 m gäller för RH00. Enligt GSD-höjddata (Grid 50+) ligger vattennivån på cirka 25,8 m (RH2000), vilket innebär ca 25,3 m i RH00. Figur visar Taljasjön sedd från utloppet. Figur Taljasjön, Foto: Sweco För utredningens syfte har det högre värdet, +26,1 m, antagits motsvara medelvattenstånd. Detta kan dock vara något högt räknat Bjuren Även för Bjuren finns endast enstaka vattenståndsmätningar, ett exempel är då +26,32 m (RH00) uppmättes. Svenskt Vattendragsregister anger sjöhöjd till 28,4 m (höjdsystem ej angivet), vilket får anses vara orimligt högt (oavsett om höjdvärdet är angivet i RH00, RH70 eller RH2000) för medelvattenstånd. Denna uppgift är daterad vilket är motsägelsefullt om man betraktar kommunens mätningar under perioden augusti-september 1996 där vattennivån i övriga sjöar inte uppvisar någon nivåförändring av den storleken. Lantmäteriets kartor anger nivån till 27 m i RH00. Enligt GSD-höjddata (Grid 50+) ligger vattennivån på cirka 28,2 m (RH2000), vilket innebär ca 27,7 m i RH00. För utredningens syfte räknar vi med värdet från GSD-höjddata, +27,7 m som medelvattenstånd. 12 (25)

13 3 Höjdmodell Utifrån befintliga höjddata beskrivna i kap. 2 har en höjdmodell i rasterformat tagits fram med hjälp av GIS-verktyg (ArcGIS samt Spatial Analyst). Upplösning i plan är 3 x 3 m. Ingående data har räknats om till höjdsystem RH00 innan konvertering, vilket medför att den färdiga höjdmodellen har höjdsystem RH00. Figur 3.1 visar en översiktsbild. Figur 3.1. Höjdmodell. Mörkt representerar låglänta områden, ljust representerar höglänta områden. 13 (25)

14 4 Hydraulisk modell En hydraulisk modell har byggts upp över de aktuella vattendragssträckorna med hjälp av programverktyget MIKE 11. Detta kapitel beskriver de viktigaste parametrarna som behöver matas in i modellen och hur de tagits fram. 4.1 Vattendragssträckor samt strömningspåverkande objekt (strukturer) Flensåns samt biflödenas sträckning har digitaliserats med primärkartan resp. terrängkartan som bakgrund. Objekt såsom överfall, broar och kulvertar har lagts in baserat på befintliga ritningar samt kompletterande inmätningar vid fältbesök Tvärsektioner Åfårans topografi, både över och under vattenytan, beskrivs med tvärsektioner. För Lillån har inmätta tvärsektioner använts. För övriga sträckor har broritningar, djupkartor m.m. använts och kompletterats med höjder från höjdmodellen som extraherats till tvärsektioner med verktyg i ArcGIS 3D Analyst. 4.3 Randvillkor Utifrån de hydrologiska indata som beskrivs i kap. 2.2 har årshögsta vattenföring för åren resp analyserats med statistiska fördelningsfunktioner. För Varbro (228 km 2 ) uppgår 50- och 100-årsflödet till 10,2 resp. 11,5 m 3 /s. För Åkers styckebruk (214 km 2 ) uppgår 50- och 100-årsflödet till 10,2 resp. 11,5 m 3 /s. Den specifika avrinningen uppgår till 46,2 resp. 53,7 l/s*km 2 om en sammanvägd analys görs av de båda stationernas karaktäristika. För följande punkter i Flenområdet, se Figur 4.3.1, framräknas 50- och 100-årsflödet mot bakgrund av ovanstående avrinningstal. Medelvattenföring baseras på uppgifter ur SMHI:s Vattenföring i Sverige del 3, Följande karaktäristiska flöden (Tabell 1) har framräknats för punkter enligt Figur (25)

15 Tabell 1. Beräknade karaktäristiska flöden vid olika vattenföringssituationer. Punkt Area (km 2 ) Medelvattenföring 50-årsflöde 100-årsflöde 1, Utlopp Mellösasjön 2, Lokal tillrinning till sjön Orrhammaren 3, Tillrinning Taljasjön 4, Tillrinning sjön Bjuren 5, Lokal tillrinning inom Flens tätort Totalt inlopp Gårdsjön 96 0,62 4,5 5,0 71 0,46 3,3 3,7 1,5 0,01 0,07 0,08 3,9 0,03 0,18 0,20 2,4 0,02 0,11 0,12 174,8 Figur Avrinningsområden för beräkning av inflöden till beräkningsmodell. Bakgrundskarta: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (25)

16 Ovan nämnda flöden utgör inflöden till modellen. Utöver detta utgör vattennivån i sjön Valdemaren ett randvillkor i modellen. För medelvattenföring har vattennivån satts till 25,0 m. Vattenytan vid 100-årsflöde har satts till 25,71 m, vattennivån i december 2000, vilket är den högsta nivå som uppmätts i den mätserie som finns för Valdemaren. 16 (25)

17 5 Kalibrering För att kalibrera modellen har den belastats med medelvattenföring enligt tabell 1. Modellens beräknade vattennivåer har därefter jämförts med uppmätta vattennivåer, resp. normalvattenstånd enligt tillgängliga kartor, och Mannings tal har därefter justerats ned (= råheten har ökats) vid behov på enskilda sträckor, för att ge en bättre överensstämmelse med verkliga förhållanden. För Orrhammarens del har målet med kalibreringen varit att återskapa nivån 25,5 m vid medelvattenföring (se 2.3.1). För Gårdsjöns del har målet med kalibreringen varit att återskapa nivån 25,3 m vid medelvattenföring (se 2.3.2). Figur 5.1 visar en vattennivåprofil för sträckan från Orrhammaren till Valdemaren efter kalibrering. Vattenyta Orrhammaren Gårdsjön Valdemaren Botten Figur 5.1. Medelvattenföring, sträckan Orrhammaren-Valdemaren. För Taljasjöns del har målet med kalibreringen varit att återskapa nivån 26,1 m vid medelvattenföring (se 2.3.4). Figur 5.2 visar en vattennivåprofil från Taljasjön till utloppet i Flensån efter kalibrering. Taljasjön Figur 5.2. Medelvattenföring och nivå i Taljasjön samt dess utlopp. 17 (25)

18 För Bjurens del har målet med kalibreringen varit att återskapa nivån 27,7 m vid medelvattenföring (se 2.3.5). Figur 5.3 visar en vattennivåprofil över Lillån från Bjuren till utlloppet i Flensån efter kalibrering. Bjuren Figur 5.3. Medelvattenföring i Lillån. 18 (25)

19 6 Beräkning med 100-årsflöde Den kalibrerade modellen har belastats med 100-årsflöde enligt Tabell 1 (kap. 4.3) vilket resulterar i att vattennivåer kan tas fram på olika punkter längs vattendraget. Figur 6.1 visar en vattennivåprofil för sträckan från Orrhammaren till Valdemaren. Nivån i Orrhammaren beräknas till 27,0 m och i Gårdsjön till 26,3 m. Orrhammaren Gårdsjön Valdemaren Figur årsflöde i Flensån, sträckan Orrhammaren-Valdemaren. Figur 6.2 visar en vattennivåprofil för Taljasjön fram till dess utlopp i Flensån. Nivån i Taljasjön beräknas till 27,7 m. Redan innan denna nivå uppnås finns det dock möjlighet att järnvägen samt Norra Kungsvägen (Figur 6.3) agerar som ett överfall och Taljasjön får direkt förbindelse med Orrhammaren. Detta innebär att den verkliga 100-årsnivån kan hamna något lägre, i höjd med den lägsta nivån längs denna sträcka av väg- och järnvägsbanken. Verklig lägstanivå är okänd, men höjddata finns för några punkter längs banken, till exempel har en punkt på järnvägsrälsen uppmätts till +27,3 vilket bör ligga nära det lägsta värdet. Taljasjön Figur årsflöde i Taljasjön med utlopp. 19 (25)

20 Figur 6.3. Väg- och järnvägsbank mellan Taljasjön och Orrhammaren. Historiska data i form av en jämförelse av sjöarnas vattenstånd (Taljasjön +26,30 resp. Orrhammaren +26,34) har dock visat att Taljasjön kan ha en lägre nivå än Orrhammaren i vissa högflödessituationer. Detta kan tyda på att 100-årsnivån +27,7 m är överskattad en möjlig orsak är att utloppet inte utgör den begränsning som antagits i modellen. En 100-årsnivå på lägre än +27,3 m skulle förmodligen innebära att situationen med ett överfall över väg- och järnvägsbanken inte inträffar i detta scenario. Figur 6.4 visar en vattennivåprofil för Lillån, från och med Bjuren fram till åns utlopp i Gårdsjön. Nivån i Bjuren beräknas till 29,2 m. Bjuren Figur årsflöde i Lillån. 20 (25)

21 7 Översvämningskartering Vattennivåer enligt kap. 6 har interpolerats ut så att områden utanför åfåran får samma vattennivå. Figur 7.1 visar metodiken för detta. Figur 7.1 Nivåer i vattendraget kan beskrivas som punkter (med tillhörande nivåer) som interpoleras ut till en översvämningsyta. Befintliga vattenytor från Terrängkartan (figur 1.3.1) har bränts ned i höjdmodellen för att säkerställa att de klassas som översvämningsområden. En överlagringsanalys har därefter utförs med GIS-verktyg, och de områden där vattenytan ligger högre än underliggande höjdmodell klassificeras som översvämningsområden. Resultatet visas med upplösningen 25 x 25 m. En högre upplösning är möjlig, men skulle vara missvisande eftersom högupplöst höjddata saknas för större delen av området. Figur 7.2 visar vilka områden som översvämmas vid beräknat 100-årsflöde. Som väntat uppträder översvämningar på de områden som är låglänta. Som exempel kan nämnas Bjurendalen i sydvästlig riktning från sjön, våtmarker nära Bo Hammarskiölds väg samt denna vägs fortsättning västerut i en dalgång där den byter namn till Orrövägen och sedan Bolmängsgatan. Betydande trafikstråk som översvämmas är bl a vägen mellan Skiringe och Orrhammar som senast översvämmades våren Norr och söder om bron är denna väg för närvarande lagd med en obetydlig förhöjning över den omgivande marknivån som är ett naturligt översvämningsområde, vilket gör att också vägen översvämmas. Orresta ö beräknas också bli isolerad, dock är det oklart vid vilken nivå detta sker pga. att lägsta punkt längs vägbanan ej är inmätt. Detsamma gäller för Norra Kungsgatan och järnvägsbron parallellt med denna. 21 (25)

22 m Översvämning från Flensån vid 100-årsflöde Översvämmat område Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. Figur 7.2. Översvämningskarta, 100-årsflöde. Figur 7.2 visas i A3-format i bilaga 1. Observera att Figur 7.2 endast visar områden som har direktkontakt med ån. Utöver dessa finns ytterligare markområden som ligger under den beräknade vattenytan. Figur 7.3 visar t.ex. områden vid Flens järnvägsstation där markhöjden är lägre än Gårdsjöns beräknade vattenyta vid 100-årsflöde. Dessa områden står alltså ej i direkt förbindelse med ån (sjön), men om det härifrån finns t.ex. dagvattenutlopp utan bakvattenluckor kan dessa områden översvämmas genom bakåtströmning. Då dessa områden är låglänta och kan klassas som instängda 5 områden, är de också troliga riskområden för dagvattenöversvämning. 5 Ett område varifrån dagvatten ytledes inte kan avledas med självfall (Svenskt Vatten P90, 2004). 22 (25)

23 Översvämning från Flensån vid 100-årsflöde Direkt översvämning Instängt område m Bakgrundskarta: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. Figur 7.3. Översvämningskarta, 100-årsflöde, samt exempel på instängda områden. Detta är inte en heltäckande bild över vilka områden som är instängda det kan t.ex tillkomma områden som är högre belägna än ovan nämna vattenyta men som ändå saknar möjlighet till ytledes avledning av dagvatten. Dagvattenledningar och andra ev. förbindelser har ej behandlats inom ramen för denna utredning. Ej heller riskområden för lokala översvämningar pga. skyfall. 23 (25)

24 8 Osäkerheter och begränsningar Pga. att kvaliteten i indata varierar, varierar även kvaliteten hos resultatet, beroende på vilket område som studeras. Det mest noggranna resultatet torde vara för sträckan från Orrhammaren till Gårdsjön, då här finns ett antal broar med nivåuppgifter, samt 1mhöjdkurvor, och enstaka inmätta höjdpunkter, från primärkartan. Dock saknas vattenståndsmätningar längs sträckan mellan sjöarna. Vattendraget är ej heller ekolodat, vilket betyder att bottentopografin i huvudsak baseras på broritningar. För Taljasjön och Bjuren saknas sammanhängande mätserier avseende vattenstånd, varför en stor osäkerhet finns med avseende på de beräknade nivåerna. Motsägelsefulla uppgifter finns vad gäller normalvattenstånd enligt Lantmäteriet och SMHI. Här saknas också högupplöst höjddata, varför översvämningskartan inte blir så noggrann som man skulle vilja. Ytterligare osäkerheter finns vad gäller Taljasjöns utlopp här finns ett kulvertsystem som saknas i VA-ledningskartan, och nivåer samt dimensioner är därför till viss del okända. Övre sträckan av Lillån (nedströms Bjurens utlopp) har en kraftig lutning varför det vore önskvärt att mäta in mer noggranna tvärsektioner och ev. strömningspåverkande objekt längs denna sträcka. Med förbättrade inmätningar enl. ovanstående finns goda möjligheter att förbättra beräkningsresultaten. På sikt kommer högupplöst höjddata från Lantmäteriet, Grid 2+, vara tillgängligt för hela området, och även detta kommer att innebära möjlighet att ta fram en mer noggrann översvämningskarta utifrån beräknade vattenstånd. 24 (25)

25 9 Arkivering av projektdata MIKE 11-modellfiler och parametrar förvaltas av Sweco och kan vid behov utnyttjas för ytterligare beräkningar, t.ex. detaljstudier, ytterligare åsträckor eller beräkningar av andra flödesscenarier än 100-årsscenariot. Till denna rapport bifogas översvämningskarta i ArcGIS-format som kan användas i kommunens GIS-system. Det rekommenderas att metadata hänvisar till denna rapport, för att användaren ska kunna veta hur kartskikten tagits fram, vad de representerar, och vilka begränsningar som finns. 25 (25)