Översiktlig översvämningskartering längs Silverån

Transkript

1 Översiktlig översvämningskartering längs Silverån Sträckan Bruzaholm till Silverdalen i Emån, ansluter till rapport nr 37 Rapport nr: 64,

2

3 Projekt: Översiktlig översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad, Tel , av DHI Sverige AB, Adress: Svartmangatan 18, Postadress: Stockholm, Tel: , Fax: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har copyrighten för denna rapport. Att mångfaldiga innehållet i denna rapport, helt eller delvis, utan medgivande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är förbjudet enligt lagen (1960:792 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje mångfaldigande genom tryckning, kopiering, digital publicering, inspelning etc. Bakgrundskartorna i rapporten har Copyright Lantmäteriet. Ur Lantmäteriets GSD, Dnr MSB diarienr Konsult ärendenr

4 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Allmänt om översiktlig översvämningskartering Översvämningskarta och återkomsttid Framtagning av översiktliga översvämningskartor Användning av översiktliga översvämningskartor Immateriella rättigheter Beräkningar - förutsättningar och genomförande Beräkning av flöden Modellbeskrivning av vattendraget Hydrauliska beräkningar Antaganden Kalibrering Framtagning av översvämningskartor Resultat Modell- och vattenståndsberäkningar årsflöde Beräknat högsta flöde Översiktliga översvämningskartor Förtydliganden till vissa områden på kartan Diskussion Litteraturförteckning Bilaga 1: Beskrivning av de kartskikt som levereras i digitalt format I ArcInfo-format: I ArcView-format: I MapInfo-format: Bilaga 2: Kartor med översvämningszoner Till denna rapport hör en CD-skiva där översvämningszonerna finns i ArcInfo-, ArcView- och MapInfo-format för GIS-använding. På skivan återfinns även denna rapport i pdf-format.

5 3 Sammanfattning DHI Sverige AB har av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB fått en beställning av en översiktlig översvämningskartering längs Silverån för sträckan från Bruzaholm till Silverdalen (se bilaga 2. Ån heter Brusaån från Bruzaholm ner till Åsjön och därefter heter den Silverån. Karteringen ansluter till karteringen för Emån, rapport nr 37. Kartläggningen är översiktlig och därmed begränsad till att gälla för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete och som översiktligt underlag vid kommunens riskhantering och samhällsplanering. Slutprodukten är kartor med översvämningszoner vid 100-års flöde och beräknat högsta flöde. Det senare är beräknat enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I [1]. Översvämningszonerna levereras som kartor i denna rapport, samt som kartskikt i digital form för hantering i Geografiska InformationsSystem (GIS. Kartskikten levereras i format som stöds av programvarorna ArcInfo, ArcGIS, ArcView och MapInfo. Ur tvärsektionsfilen kan information om nivåer för vattenstånd för respektive flöde utläsas. Alla skikt levereras i koordinatsystemet RT90 och i höjdsystemet RH70. De digitala kartorna ska användarna kunna använda tillsammans med egna digitala bakgrundskartor för översiktliga analyser och presentationer. Vid användning av översiktliga översvämningskartor rekommenderas en högsta upplösning i skalområdet 1: : , då beräkningarna av översvämningszoner baseras på en översiktlig beskrivning av vattendragets och det omkringliggande landskapets topografi och egenskaper. Speciellt har den använda höjddatabasen (GSD-Höjddata [2] från Lantmäteriet begränsad noggrannhet. Den hydrauliska datamodell som tas fram under karteringsarbetet kan användas under en pågående översvämning för att beräkna aktuella vattenståndsnivåer för kritiska områden utmed vattendraget. MSB har copyrighten till de översiktliga översvämningskarteringarna och resultatet får ej spridas utan MSB:s medgivande.

6 4 1. Inledning Översvämningskarteringen omfattar enbart naturliga flöden, d.v.s. inte flöden uppkomna genom t.ex. dammbrott och isdämningar. I arbetet med den översiktliga översvämningskarteringen ingår normalt inga inmätningar i fält, utan som underlag till arbetet används tillgängliga högflödesuppgifter, tillgängliga höjddatabaser samt insamlade beskrivningar och ritningar över framför allt broar och dammar. För denna sträcka har emellertid vissa kompletterande inmätningar av broar och dammar gjorts. Detta arbete utfördes under 2009 av Emåförbundet. I några områden längs karterad sträcka har GSD-Höjddata ersatts med inmätta höjddata från kommunernas primärkarta. Karteringsarbetet består av flera delmoment som omfattar flödesberäkningar, hydrauliska modellberäkningar och GIS-hantering. Flödesberäkningar av 100- årsflödet och beräknat högsta flöde har gjorts av SMHI. De hydrauliska beräkningarna, GIS-arbetet och rapporteringen har utförts av Markus Petzén.

7 5 2. Allmänt om översiktlig översvämningskartering 2.1 Översvämningskarta och återkomsttid Som mått på översvämningsrisken används ofta begreppet återkomsttid, vilket betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet återkomsttid ger dock en falsk känsla av säkerhet, eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Tabell 1 visar den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid skall överskridas under en längre tidsperiod. Ett flöde med återkomsttiden 100 år har t.ex. 40 % sannolikhet att inträffa under en 50- årsperiod och ett flöde med återkomsttiden år har 1 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod. Tabell 1 Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i % under en period av år. Flöde Period av år 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år år 20-årsflöde årsflöde årsflöde årsflöde 0,1 0, ,5 Det är svårt att beräkna flöden med mycket långa återkomsttider (1 000 år eller mer och osäkerheten blir mycket stor. Normalt finns det mindre än 100 års observationer att utgå ifrån och i reglerade system är de observerade vattenföringsserierna betydligt kortare. Översvämningskartorna har producerats för två nivåer. Dessa nivåer motsvarar ett flöde med 100 års återkomsttid (100-årsflödet respektive beräknat högsta flöde. Framtagning av beräknat högsta flöde har skett i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I, [1], som bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag. För dammdimensionering benämns detta flöde det dimensionerande flödet. Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde, men den är betydligt större än 100 år och ligger i storleksordningen år.

8 6 2.2 Framtagning av översiktliga översvämningskartor Framtagning av en översvämningskarta består av tre huvudmoment. Dessa är: Beräkning av flöden, i detta fall 100-årsflöde och beräknat högsta flöde, för vilka översvämningszoner ska karteras Beräkning av 100-årsflöde görs normalt genom statistisk analys av observerade vattenföringsserier. När det gäller beräknat högsta flöde blir en sådan uppskattning alltför osäker. Beräkningen sker i stället enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I [1]. / Det beräknade högsta flödet har beräknats enligt en bedömningsmodell baserad på jämförelser med vattendrag där det utförts beräkningar av riskklass 1-flöden enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Vid beräkningen används en hydrologisk datamodell, som matas med maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. På så sätt kan beräknat högsta flöde simuleras. Beräkning av vattenstånd motsvarande ovan nämnda flöden i vattendraget Beräkning av vattenstånd utifrån beräknade flöden genomförs med en hydraulisk datamodell. Vattendraget beskrivs i modellen med hjälp av tvärsektioner, vilka är lagda på ett sådant sätt att vattendragets och det översvämmade områdets geometriska variation tas i beaktande. Beskrivningen av vattendraget sker med hjälp av damm- och broritningar, uppgifter om och uppskattningar av vattendragets egenskaper (bl.a. lutning och bottenfriktion samt det omkringliggande landskapets topografi och råhet. I förekommande fall utnyttjas inmätta sektioner för beskrivningen. Resultatet blir för varje tvärsektion ett vattenstånd för respektive flöde. Modellen kalibreras in mot tidigare mätningar av vattenstånd och vattenföring. Kartläggning av översvämmat område för vattendragssträckan Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av GIS. I karteringen används Lantmäteriets rikstäckande digitala GSD-Höjddata [2] för beskrivning av topografin. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i GSD-Höjddata får man fram det översvämmade området. 2.3 Användning av översiktliga översvämningskartor Den översiktliga översvämningskarteringen är avsedd för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete samt som översiktligt underlag vid kommunernas planering. Karteringen avser hela den aktuella vattendragssträckan och ger en indikation på eventuella översvämningsproblem i samhällen samt känsliga lägen för t.ex. vägar och järnvägar.

9 7 Om kommunen, myndighet eller enskild avser att planera för förändring av ett område som ligger inom översvämningszonerna, eller behöver underlag för byggnation i eller nära vattendraget, krävs bättre och mer detaljerade beräkningar av vattenstånd och en mer noggrann beskrivning av topografin i området, t.ex. noggrannare höjddata samt nivåer på vägbanor och vallar. Den hydrauliska datamodellen kan användas under en pågående översvämning. Den kalibreras efter de aktuella flödena. Vattenstånd för den pågående översvämningen kan beräknas för kritiska områden utmed vattendraget och de nya uppgifterna levereras till räddningstjänster och övriga berörda. 2.4 Immateriella rättigheter MSB har upphovsrätt till de av MSB framtagna översiktliga översvämningskarteringarna som skyddas av upphovsrättslagen (1960:729. Att mångfaldiga innehållet i rapporter och CD-skivor helt eller delvis, utan medgivande av MSB, är inte tillåtet. MSB kan i vissa fall upplåta rätt att för internt bruk nyttja tillhandahållna CDskivor med översvämningskarteringar. Genom upplåtelsen äger företaget rätt att bearbeta och nyttja informationen i CD-skivorna under förutsättning att resultatet av bearbetningen används för angivet ändamål. Informationen i CD-skivorna får inte användas i kommersiellt syfte. Med kommersiellt syfte avses att tillhandahålla information, som innefattar uppgifter från CD-skivorna, mot ersättning. Allt ansvar vid användandet av CD-skivorna vilar på företaget. MSB fråntar sig allt ansvar för produktens funktion eller användbarhet för något visst ändamål. MSB upplyser om att översvämningskarteringarna har en begränsad upplösning och därmed begränsningar i användningen av informationen. Användningen rekommenderas i skalområdet 1: :

10 8 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande 3.1 Beräkning av flöden Flödet med 100 års återkomsttid samt beräknat högsta tillrinning enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammar i riskklass I har tagits fram för nedanstående plat i Tabell 2. Flöden med en återkomsttid på 100 år är framräknade med hjälp av frekvensanalys av observerade vattenföringsserier. Beräknat högsta flöde har erhållits genom beräkning i HBV-modellen. Flödena samt deras hydrografer har använts som inflöde till den hydrauliska modellen och har arealviktats för att utnyttjas vid skattning av tillrinnande biflöden. Formen på hydrografen för beräknat högsta flöde har erhållits från SMHI. Form på hydrografen för flödet med 100 års återkomsttid kom från högflödestillfället Flödet 2007 var i samma storleksordning som 100 årsflödet. Tabell 2 På följande plats har 100-årsflöden och beräknade högsta tillrinning enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammar i riskklass I beräknats. Plats för beräknat flöde 100-årsflöde [m 3 /s] Beräknad högsta tillrinning [m 3 /s] till sjö Brusafors Modellbeskrivning av vattendraget Beskrivningen av vattendragets sträckning och sektionering är gjord utifrån den topografiska kartan (skala 1: Tvärsektionerna har digitaliserats i ArcGIS och därefter har höjder erhållits från Lantmäteriets digitala GSD- Höjddata. I bilaga 2 illustreras i vilka områden GSD-Höjddata har ersatts med inmätta höjddata från kommunernas primärkarta. Uppskattning av bottenprofil och djup i tvärsektionerna har gjorts med hjälp av broritningar. Inga invallningar har tagits med vid uppsättningen av modellen. Modellen över Silverån omfattar 52,5 km. Totalt redovisas 134 tvärsektioner. I modellen finns 7 dammar och 14 broar inlagda. För beskrivning av broar har sammanställningsritningar använts och för beskrivning av dammar och deras avbördningsförmåga har dammprotokoll m m använts.

11 9 För denna sträcka har även vissa kompletterande inmätningar av broar och dammar gjorts. Detta arbete utfördes under 2009 av Emåförbundet. 3.3 Hydrauliska beräkningar För vattenståndsberäkningarna har DHI Sverige AB använt det hydrodynamiska modellverktyget MIKE11. Modellen är utvecklad av DHI Water & Environment och är en endimensionell modell som bygger på Saint- Venants ekvationer. För en ingående beskrivning av modellen hänvisas till MIKE11 Reference Manual [4] och MIKE11 User Manual [5] Antaganden Följande antaganden har gjorts vid beräkningarna: Alla dammar och större broar står kvar vid höga flöden. Simuleringarna bygger på att vattnet är rent. I verkligheten följer träd, buskar och jord med. Vid dammar har antagits att tappning motsvarande produktionstappning sker upp till dämningsgräns, däröver antas att alla utskov är helt öppna. Ingen tappning sker genom kraftverkens turbiner vid 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Nedströms randvillkor hämtades från tidigare kartering, Emån Övre. Nivån var 105,5 meter för 100-årsflödet och 107,3 meter för BHF. Ingen hänsyn har tagits till vind- och vågpåverkan vid beräkning av vattenstånd Kalibrering Vattenföringen under år 2007 har använts vid kalibreringen. Modellen har då kalibrerats mot uppmätta vattenstånd. Högsta högvatten (HHV på broritningar har också använts för kalibrering. Vid modellens kalibreringspunkter, som kan vara vattenstånd vid dammar eller broar, kalibreras vattenståndet in till minst ± 0,5 meters noggrannhet. 3.4 Framtagning av översvämningskartor MIKE11GIS har använts för interpolering av beräknade vattenstånd mellan tvärsektionerna inför presentation av resultatet på karta. För beskrivning av topografin har samma höjddata använts som vid konstruktionen av tvärsektioner. Noggrannheten i Lantmäteriets GSD- Höjddata [2] (medelfel av ± 2,5 m innebär att ett höjdvärde eller samtliga höjdvärden kan ligga för högt eller lågt på någon sträcka. Eftersom tvärsektionernas höjdprofil tas fram med GSD-Höjddata och

12 10 översvämningsskikten senare beräknas med hjälp av samma höjddata kommer en del av dessa höjdfel att försvinna i kartpresentationen. Längs vattendraget är inga invallningar och vägbankar inlagda i modellen. Sådana återfinns inte i den digitala GSD-Höjddata och därmed inte heller på översvämningskartan. Det innebär att översvämningszonerna på kartan kommer att sträcka sig över eventuella vägbankar, som i verkligheten kan hindra överströmning. De översiktliga översvämningskartorna grundar sig på beräkningar av vattenståndet i vattendragets huvudfåra. Vid framtagandet av översvämningszoner tillåts dock vattnet att översvämma sidofåror till huvudfårans vattennivå, även om vattenstånden enbart har beräknats för huvudfåran. Eventuella översvämningar i biflödena orsakade av höga flöden finns inte redovisade på kartorna.

13 11 4. Resultat Översvämningszonerna visas i rapporten på kartor i skala 1: (bilaga 2. Bakgrundskartan är den digitala GSD - Översiktskartan (1: [6] medan hydrografin är hämtad från den digitala GSD - Gröna kartan (1: [7]. 4.1 Modell- och vattenståndsberäkningar Vid de simuleringar som genomförts har antagits att alla dammar och alla större broar står kvar vid de beräknade flödena. Mycket höga flöden kan dock orsaka att vägbankar och broar rasar. De simuleringar som är gjorda bygger även på att vattnet är rent. I verkligheten följer buskar, träd och jord med i vattnet vid de högsta flödena, vilket kan ge extra dämningar. Vattendragsfåran kan påverkas även av erosion och det kan förändra förutsättningarna för vattnets flöde genom vattendraget årsflöde Med befintliga antaganden och ingångsdata överströmmas inga broar vid 100- årsflöde. Däremot överströmmas dammen vid Stuveryd och den övre dammen vid Bruzaholm Beräknat högsta flöde Vid beräknat högsta flöde överströmmas med befintliga ingångsdata följande inlagda broar. Broarna det gäller är Valvbron i Hjältevad, bro i Hjältevad, bro i Ingatorp, bro i Ingatorp, bro i Ingatorp, Järnvägsbron sydost om Ingatorp, järnvägsbron norr om Mariannelund, valvbron i Mariannelund, bro i Mariannelund, bro i Emmarpekvarn, Dalavägsbron i Lönneberga, Sågstugevägsbron i Silverdalen och bro i Silverdalen. Med befintliga antaganden och ingångsdata överströmmas dammen vid Stuveryd, Bruzaholm Övre, Bruzaholm Nedre, Högebro, Mariannelund Övre och Mariannelund Nedre vid beräknat högsta flöde. 4.2 Översiktliga översvämningskartor Det geografiska informationssystemet ArcGIS utnyttjas för interpolering mellan tvärsektionerna inför presentation av resultatet på karta. Lantmäteriets rikstäckande digitala GSD-Höjddata [2] baseras på ett höjdvärde var 50:e meter i ett regelbundet rutnät. En geometrisk noggrannhet i höjd motsvarande ett medelfel av ± 2,5 m eftersträvas enligt Lantmäteriet. Detta

14 12 innebär att ett höjdvärde eller samtliga höjdvärden kan ligga för högt eller lågt på någon sträcka. Eftersom tvärsektionernas höjdprofil hämtas ur GSD- Höjddata och översvämningsskikten senare beräknas med hjälp av samma höjddata kommer en del av dessa höjdfel att försvinna i kartpresentationen. Översvämningszonerna visas i rapporten på kartor i skala 1: (bilaga 2. Bakgrundskartan är den digitala GSD - Översiktskartan (1: [6] medan hydrografin är hämtad från den digitala GSD Gröna kartan (1: [7]. Resultatet finns också som kartskikt för respektive flöde med en översvämningszon per kartskikt samt ett temaskikt för respektive översvämningsskikt. Översvämningsskikten finns på en CD-skiva i ArcInfo-, ArcView- och MapInfoformat för vidare bearbetning. Uppgifter om vattennivåer i tvärsektionerna finns redovisade i GIS-skikt. CD-skivans innehåll finns beskrivet i bilaga Förtydliganden till vissa områden på kartan Denna kartering är en förlängning av tidigare utförd kartering, Emån Övre. På karta 5 i bilaga 2 ses konnekteringspunkten mellan dessa båda karteringar. 4.4 Diskussion Information kring dammarna längs Silverån har varit bristfällig vilket ger en osäkerhet i modellen. Antaganden har gjorts utifrån översvämningstillfället 2007 och de inmätningar Emåförbundet genomfördet under 2009.

15 13 5. Litteraturförteckning [1] Statens Vattenfallsverk, Svenska Kraftverksförening, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Riktlinjer för bestämning av dimensionerade flöden för dammanläggningar. Slutrapport från Flödeskommittén. [2] Lantmäteriet, Sveriges Geologiska Undersökning, SMHI och Sjöfartsverket. Kartplan [3] Bergström, S The HBV Model its structure and applications. SMHI RH, No. 4. [4] DHI, Mike 11 Reference Manual. [5] DHI, Mike 11 User Manual. [6] Lantmäteriet. GSD - Översiktskartan, skala 1: [7] Lantmäteriet. GSD - Gröna kartan, version 2.21, skala 1:

16 14 Bilaga 1: Beskrivning av de kartskikt som levereras i digitalt format Översvämningszonerna levereras som kartskikt i ArcInfo-, ArcView- och MapInfo-format. Kartskikten finns på CD-skiva i koordinatsystem RT90. För att kunna använda GIS-filerna behöver man ha tillgång ArcInfo, ArcGIS, ArcView eller MapInfo. MapInfo-filerna skapas i Mapinfo och levereras i import- /exportfiler i s.k. mid- och mif-format som kan importeras till valfri version av MapInfo. På CD-skivan finns ingen bakgrundsinformation. Avsikten är att användaren själv ska lägga in lämplig digital karta (t.ex. topografisk karta i skala 1: Till ArcInfo levereras 3 skikt och till programvarorna ArcView och MapInfo levereras 5 skikt. ArcGis läser både ArcInfo och ArcView-filer. Filerna Temaskikt redovisar endast översvämningszonerna för respektive flöde. Filerna Översvämningsskikt redovisar översvämningszonerna för respektive flöde med bibehållen GIS-funktionalitet och måste kodsättas. Filen Tvärsektioner redovisar tvärsektionerna utmed vattendraget. När man klickar på en sektion i filen med tvärsektioner i t.ex. ArcView erhålls en tabell och i den återfinns w100_moh och wdim_moh, som visar beräknat vattenstånd vid 100-årsflödet respektive beräknat högsta flöde i m ö h i RH70 vid den aktuella sektionen. Beräknat vattenstånd har en noggrannhet på två decimaler t.ex. en nivå som i tabellen redovisas som 170 meter är 170,00 meter. I ArcInfo-format: ArcInfo-exportfiler (compression none består av följande filer: Skikt Filnamn Kod/Innehåll Översvämningsskikt för 100-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar med bibehållen GIS-funktionalitet Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. r100.e00 rdim.e00 tsekt.e00 PAT-tabellen innehåller kolumn (item GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område AAT-tabellen i tsektion.aat innehåller kolumnerna: chainage, w100_moh och wdim_moh, där chainage: w100_moh: wdim_moh: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där start-värdet är satt till 0 vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för 100-års flödet vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för dammar i

17 15 riskklass I. Det beräknade högsta flödet har beräknats enligt en bedömningsmodell baserad på jämförelser med vattendrag där det utförts beräkningar av riskklass 1-flöden enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Övriga värden i tabellen är interna modellvariabler. I ArcView-format: Skikt Temaskikt med översvämmad yta vid 100-årsflöde, endast det översvämmade området Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar, endast det översvämmade området Filnamn samt Kod/Innehåll tema-100.shp, tema-100.shx, tema- 100.dbf tema-dim.shp, tema-dim.shx, temadim.dbf Översvämningsskikt för 100-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i klass 1 med bibehållen GIS-funktionalitet. r100.shp r100.shx r100.dbf rdim.shp rdim.shx rdim.dbf I attributdata finns kolumnen GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. tsekt.shp, tsekt.shx, tsekt.dbf I attributdata till tvärsektionsfilen finns kolumnerna: chainage, w100_moh och wdim_moh, där chainage: w100_moh: wdim_moh: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där start-värdet är satt till 0 vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för 100-årsflödet vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för riskklass I- dammar. Det beräknade högsta flödet har beräknats enligt en bedömningsmodell baserad på jämförelser med vattendrag där det utförts beräkningar av riskklass 1-flöden enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Övriga värden i tabellen är interna modellvariabler. I MapInfo-format: Skikt Temaskikt med översvämmad yta vid 100-årsflöde, endast det översvämmade området. Filnamn samt Kod/Innehåll tema-100.mid, tema-100.mif

18 16 Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i klass 1, endast det översvämmade området tema-dim.mid, tema-dim.mif Översvämningsskikt för 100-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar, med bibehållen GIS-funktionalitet. Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. r-100.mid r-100.mif r-dim.mid r-dim.mif tsekt.mid, tsekt.mif I attributdata finns kolumnen GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område I attributdata till tvärsektionsfilen finns kolumnerna: chainage, w100_moh och wdim_moh, där chainage: w100_moh: wdim_moh: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där start-värdet är satt till 0 vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för 100-årsflödet vattenståndet (m.ö.h., RH70 i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för riskklass I- dammar. Det beräknade högsta flödet har beräknats enligt en bedömningsmodell baserad på jämförelser med vattendrag där det utförts beräkningar av riskklass 1-flöden enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Övriga värden i tabellen är interna modellvariabler.

19 Bilaga 2: Kartor med översvämningszoner 17

20 Bilaga 2 Karta 1 Karta 2 Karta 3 Karta 4 Karta 5 Ü Förteckning över översiktlig översvämningskartering längs Silverån Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr

21 BRUZAHOLM START Stora dammen Bruksdammen Bilaga 2, Karta 1 Ü Översiktlig översvämningskartering längs Silverån: Karta 1 av 5 Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens riktlinjer för dammdimensionering (riskklass 1 dammar Översvämning för 100-årsflöde Område med kommunala digitala höjddata Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr

22 INGATORP HJÄLTEVAD BRUZAHOLM Hjälten Brusaån Bilaga 2, Karta 2 Ü Översiktlig översvämningskartering längs Silverån: Karta 2 av 5 Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens riktlinjer för dammdimensionering (riskklass 1 dammar Översvämning för 100-årsflöde Område med kommunala digitala höjddata Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr

23 MARIANNELUND INGATORP Brusaån Bilaga 2, Karta 3 Ü Översiktlig översvämningskartering längs Silverån: Karta 3 av 5 Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens riktlinjer för dammdimensionering (riskklass 1 dammar Översvämning för 100-årsflöde Område med kommunala digitala höjddata Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr

24 MARIANNELUND Åsjön Silverån Bilaga 2, Karta 4 Ü Översiktlig översvämningskartering längs Silverån: Karta 4 av 5 Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens riktlinjer för dammdimensionering (riskklass 1 dammar Översvämning för 100-årsflöde Område med kommunala digitala höjddata Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr

25 SILVERDALEN SLUT Silverån Bilaga 2, Karta 5 Ü Översiktlig översvämningskartering längs Silverån: Karta 5 av 5 Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens riktlinjer för dammdimensionering (riskklass 1 dammar Översvämning för 100-årsflöde Område med kommunala digitala höjddata Skala 1: Underlagskarta: Copyright Lantmäteriverket GSD, Dnr Texten SLUT markerar var denna översvämningsutredning slutar. Nedströms denna markering visas översvämningsbilden från tidigare kartering: Emån - Rapport 37

26

27

28 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB Karlstad Tel