Översvämningskartering längs Gådeån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översvämningskartering längs Gådeån"

Transkript

1 Översvämningskartering längs Gådeån Sträckan övre Gussjön till mynningen i Södra Sundet, Bottenhavet

2 Projekt: Översvämningskartering längs Gådeån Arbetet är utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland, Dnr: Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Länsstyrelsen i Västernorrland, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att Länsstyrelsen i Västernorrland anges som källa. Lantmäteriverket har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Allmänt om översvämningskarteringen Återkomsttid och översvämningskartor Framtagning av översiktliga översvämningskartor Användning av översvämningskartor Immateriella rättigheter Beräkningar - förutsättningar och genomförande Beräkning av flöden i dagens klimat Beräkning av flöden i ett framtida klimat (år 2100) Modellbeskrivning av vattendraget Hydrauliska beräkningar Antaganden Kalibrering Framtagning av översvämningskartor Resultat Modell- och vattenståndsberäkningar årsflöde i dagens klimat årsflöde i dagens klimat årsflöde i dagens klimat Beräknat högsta flöde i dagens klimat årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Beräknat högsta flöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Diskussion Referenser Bilagor... Bilaga 1. Beskrivning av kartskikt i digitalt format... Bilaga 2. Beräknade ytnivåer (RH2000) i samtliga scenarier längs hela sträckan... 3

4 Bilaga 3. Översvämningskartor för Gådeå... Bilaga 4. Inmätta punkter, SMHI, och Till denna rapport hör en CD-skiva där översvämningszonerna finns i ArcGISoch MapInfo-format för GIS-användning. På skivan återfinns även denna rapport i pdf-format. 4

5 Sammanfattning SMHI har av Länsstyrelsen i Västernorrland fått en beställning av en detaljerad översvämningskartering längs Gådeån, Härnösands kommun, för sträckan övre Gussjön till utloppet i Södra Sundet, Bottenhavet. Resultatet illustreras med kartor med översvämningszoner inklusive beskrivningar av tillvägagångssätt och indata enligt denna rapport. Ytnivåer på sträckan är beräknade för flöden med återkomsttid 20 år (HQ 20 ), 50 år (HQ 50 ) och 100 år (HQ 100 ) samt beräknat högsta flöde (Bhf) i dagens klimat och enligt framtida klimatscenarier (år 2100, FHQ 20, FHQ 50, FHQ 100, FBhf). Resultaten av översvämningskarteringen illustreras i kartor med översvämningszoner vid HQ100 och FBhf. Beräknat högsta flöde är beräknat enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i flödesdimensioneringsklass I, se Svensk Energi m.fl., 2007 [1]). I slutleveransen biläggs också uppsatt hydraulisk modell (modellverktyg MIKE11) av den karterade sträckan samt metadata. Översvämningszonerna levereras som kartor i denna rapport, samt som kartskikt i digital form för hantering i Geografiska InformationsSystem (GIS). Kartskikten levereras i format som stöds av programvarorna ArcGIS (ArcInfo, ArcView) och MapInfo. Ur sektionsfilen kan information om nivåer för vattenstånd för respektive flöde utläsas. Alla skikt levereras i koordinatsystemet SWEREF99 och i höjdsystemet RH2000. De digitala kartorna kan användas tillsammans med lokala digitala bakgrundskartor för analyser och presentationer. Vid användning av de detaljerade översvämningskartorna rekommenderas en högsta upplösning i skalområdet 1:10 000, då beräkningarna av översvämningszoner baseras på detaljerad beskrivning av vattendragets och det omkringliggande landskapets topografi och egenskaper. Som underlag till modellen finns Lantmäteriets Nya Nationella Höjddata (NNH). Den hydrauliska beräkningsmodell som tagits fram kan användas under en pågående översvämning för att beräkna aktuella vattenstånd för kritiska områden utmed vattendraget. 5

6 1. Inledning Karteringsarbetet består av flera delmoment som omfattar fältmätningar, flödesberäkningar, hydrauliska modellberäkningar och GIS-hantering. Flödesberäkningar av 20-, 50- och 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde har gjorts av SMHI, liksom de hydrauliska beräkningarna och GIS-arbetet. I arbetet har följande underlagsinformation använts: o Lantmäteriets fastighetskarta o Lantmäteriets översiktskarta o Ny Nationell Höjdmodell, 2 m grid (Lantmäteriet 2013) För den aktuella sträckan av Gådeån har rekognosering i fält utförts i juli 2013, av, och i september 2013, av SMHI, för att erhålla uppgifter om bottenförhållanden och dämmande strukturer (dammar, broar) [2]. På SMHI har Daniel Nordborg ansvarat för hydrologisk modellering med granskning av Katarina Losjö. Dan Eklund har utfört kartanalys och hydraulisk modellering, med stöd av Kristoffer Hallberg, och sammanställt rapporten. Fältmätning har utförts av Christer Gustafsson och Dan Eklund. Rapportgranskning är gjord av Sten Lindell. 1

7 2. Allmänt om översvämningskarteringen 2.1 Återkomsttid och översvämningskartor Som mått på översvämningsrisken används ofta begreppet återkomsttid, vilket betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet återkomsttid ger dock en falsk känsla av säkerhet, eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Tabell 1 visar den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid skall överskridas under en längre tidsperiod. Ett flöde med återkomsttiden 100 år har t.ex. 40 % sannolikhet att inträffa under en 50- årsperiod och ett flöde med återkomsttiden år har 1 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod. Tabell 1 Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i % under en period av år. Flöde Period av år 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år år 20-årsflöde årsflöde årsflöde årsflöde 0,1 0, ,5 Det är svårt att beräkna flöden med mycket långa återkomsttider (1000 år eller mer) och osäkerheten blir mycket stor. Normalt finns det mindre än 100 års observationer att utgå ifrån och i reglerade system är de observerade vattenföringsserierna betydligt kortare. Översvämningskartorna har producerats för fyra nivåer. Dessa nivåer motsvarar flöden med 20, 50 och 100 års återkomsttid samt beräknat högsta flöde. Framtagning av beräknat högsta flöde har skett i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i 2

8 Flödesdimensioneringsklass I, nedan benämnt FDK I), [1], som bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag). För dammdimensionering benämns detta flöde det dimensionerande flödet. Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde, men den är betydligt större än 100 år och ligger i storleksordningen år. 2.2 Framtagning av översiktliga översvämningskartor Framtagning av en översvämningskarta består av tre huvudmoment. Dessa är: Beräkning av flöden för vilka översvämningszoner skall karteras. Beräkning av 20-, 50 och 100-årsflöde görs normalt genom statistisk analys av observerade vattenföringsserier. När det gäller beräknat högsta flöde blir en sådan uppskattning alltför osäker. Beräkningen sker i stället enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i FDK I) [1]. Vid beräkningen används en hydrologisk datamodell, som matas med maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. På så sätt kan beräknat högsta flöde simuleras. Den hydrologiska modelleringen som indata i översvämningskarteringen har genomförts av SMHI 2013 [3]. Beräkning av vattenstånd motsvarande ovan nämnda flöden i vattendraget Beräkning av vattenstånd utifrån beräknade flöden genomförs med en hydraulisk datamodell. Vattendraget beskrivs i modellen med hjälp av sektioner, vilka är lagda tvärs vattendraget på ett sådant sätt att vattendragets och det översvämmade områdets geometriska variation tas i beaktande. Beskrivningen av vattendraget sker med hjälp av damm- och broritningar, uppgifter om och uppskattningar av vattendragets egenskaper (bl.a. lutning och bottenfriktion) samt det omkringliggande landskapets topografi och råhet. I förekommande fall utnyttjas inmätta sektioner för beskrivningen. Resultatet blir för varje sektion ett vattenstånd för respektive flöde, se vidare avsnitt Modellen kalibreras in mot tidigare mätningar av vattenstånd och vattenföring. Översvämningskarteringen omfattar enbart naturliga flöden, d.v.s. inte flöden uppkomna genom t.ex. dammbrott och isdämningar. 3

9 Kartläggning av översvämmat område för vattendragssträckan Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av GIS. I karteringen används Lantmäteriets nya nationella höjddata [4] för beskrivning av topografin. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i höjddata genereras det översvämmade området. 2.3 Användning av översvämningskartor Översvämningskarteringen är avsedd som underlag vid olika planeringsinsatser. Karteringen avser hela den aktuella vattendragssträckan och ger en indikation på eventuella översvämningsproblem längs med vattendraget. Den hydrauliska modellen kan användas under en pågående översvämning. Den kalibreras då efter de aktuella flödena. Vattenstånd för den pågående översvämningen kan beräknas för kritiska områden utmed vattendraget och de nya uppgifterna levereras till räddningstjänster och övriga berörda. 2.4 Immateriella rättigheter Länsstyrelsen i Västernorrland har upphovsrätt till de av Länsstyrelsen i Västernorrland framtagna översiktliga översvämningskarteringarna som skyddas av upphovsrättslagen (1960:729). Innehållet i rapporter och CD-skivor får mångfaldigas, helt eller delvis, förutsatt att Länsstyrelsen i Västernorrland anges som källa. Rättigheter till underlagskartor i rapport och GIS-skikt tillhör Lantmäteriverket och får inte nyttjas utan Lantmäteriverkets tillstånd. Allt ansvar vid nyttjande av rapporterna och CD-skivorna vilar på användaren. Länsstyrelsen i Västernorrland fråntar sig allt ansvar för produktens funktion eller användbarhet för något visst ändamål. Användningen av de detaljerade översvämningskartorna rekommenderas i skalområdet 1: :

10 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande 3.1 Beräkning av flöden i dagens klimat Tillrinning med 20, 50 och 100 års återkomsttid (HQ 20, HQ 50, HQ 100 ) samt beräknat högsta flöde (Bhf) enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammar i riskklass I har tagits fram för sjöar i Tabell 2. Beräknat högsta flöde har erhållits genom beräkning i HBV-modellen [3]. Flöden med en återkomsttid på 20, 50 och 100 år är framräknade med hjälp av frekvensanalys på beräknade vattenföringsserier med ovan nämnd HBVmodell vilken kalibrerats med SMHIs vattenföringsstation vid Risnäs (Stationsnummer 2398) i Gussjön. De med HBV-modellen beräknade flödena har använts som inflöde till den hydrauliska modellen. Tabell 2 För följande sjöar har 20-, 50- och 100-årstillrinning och -utflöde, samt beräknad högsta tillrinning och utflöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammar i FDK I, beräknats. Plats för beräknat flöde 20-årsflöde [m 3 /s] 50-årsflöde [m 3 /s] 100-årsflöde [m 3 /s] Beräknat högsta flöde [m 3 /s] Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Gussjön ,5 29, Brunnesjön Långsjön 42,5 39, , ,5 Nässjön , , Mynningen i Bottenhavet ,5 57,

11 3.2 Beräkning av flöden i ett framtida klimat (år 2100). Beräkning av framtida flöden genom jämförelse av olika klimatscenariers påverkan på avrinningsområdet avseende snö, medeltillrining, dimensionerande tillrinning, mm, se Flödesberäkning för Gådeån, SMHI 2013 [3]. Resultaten presenteras som medel-, max-, och min-värden samt percentiler av klimatscenarieensemblen, se tabell 3. Tabell 3 Max-, medel-. minvärde samt övre och nedre kvartil för förändring (%) av dimensionerande tillrinning (HQ100 samt flödesdimensioneringsklass 1) i ett framtida klimat och för samtliga använda scenarierna (d.v.s 16 st fram till 2049 och 12 st till 2096). Från SMHI 2013 [3]. HQ100 Flödesdimensioneringsklass Max percentil Medel , percentil Min För beräkning av ytnivåer i Gådeån i framtida klimat har den 75:e percentilen av klimatscenarieenseblen valts för korrigering uppåt av beräknade högflöden i dagens klimat. Detta utesluter det mest extrema klimatscenariot (Max-värdet) men väger in hela ensemblen. Följaktligen har ett påslag på 9 % gjorts till Beräknat högsta flöde i dagens klimat respektive 10 % till dagens övriga beräknade högflöden. Med dessa korrigerade högflöden har den hydrauliska modellen belastats för beräkning av resulterande nivåer enligt framtida klimatscenarier, se tabell 4. 6

12 Tabell 4 För följande sjöar har 20-, 50- och 100-årstillrinning och -utflöde, samt beräknad högsta tillrinning och utflöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammar i FDK I, beräknats enligt framtida klimatscenarier för år Plats för beräknat flöde enligt framtida klimatscenarier Framtida 20- årsflöde [m 3 /s] Framtida 50- årsflöde [m 3 /s] Framtida 100- årsflöde [m 3 /s] Framtida Beräknat högsta flöde [m 3 /s] Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Tillrinn. Utflöde Gussjön 25,5 15, ,5 32, Brunnesjön 27,5 26, , Långsjön 47 43, , Nässjön 47, , Mynningen i Bottenhavet 49,5 49, Modellbeskrivning av vattendraget Beskrivningen av vattendragets sträckning och sektionering är gjord utifrån lantmäteriets kartdata och NNH för sträckan från vägbron över Gussjön till Gådeåns mynning i Södra Sundet i Bottenhavet. Sektionerna har digitaliserats i ArcGIS och höjder har erhållits från NNH. Uppskattning av bottenprofil och djup i tvärsektionerna har gjorts med hjälp av damm- och broritningar samt för projektet inmätta sektioner. Modellen av Gådeån omfattar 28 km om 278 sektioner. I modellen finns två dammar och åtta broar inlagda som särskilda dämmande strukturer (kulvert samt brobana), se Tabell 5 och 6. Övriga broars förträngande effekt beskrivs i sektionsgeometrin. För beskrivning av broar har sammanställningsritningar samt inmätningar använts och för beskrivning av dammar och deras avbördningsförmåga har inmätta uppgifter från fältbesöken använts. 7

13 Tabell 5 Dammar i hydraulisk modell. Avstånd från modellstart (m) Sektions-ID X Y Kommentar usdamm Reglerar Brunnesjön. Nedströms Nässjön, ej usdamm reglerande. Tabell 6 Broar i hydraulisk modell beskrivna som kulvert samt brobana. Avstånd från modellstart (m) Sektions-ID X Y Kommentar usbro Vägbro över Gussjön usbro Nedströms Gussjön. Strax nedströms usbro Damm usbro Vägbro över Långsjön usbro Vägbro uppströms Järnvägsbron usbro Liten bilbro uppströms Damm usbro E4 samt GC-bana. 3.4 Hydrauliska beräkningar För vattenståndsberäkningarna har det hydrodynamiska modellverktyget MIKE11 använts. Modellen är utvecklad av DHI Water & Environment och är en strömningsmodell som bygger på Saint-Venants ekvationer i en dimension. För en ingående beskrivning av modellen hänvisas till MIKE11 Reference Manual [5] och MIKE11 User Manual [6] Antaganden Följande antaganden har gjorts vid beräkningarna: o Alla dammar och broar står kvar vid höga flöden. 8

14 o Simuleringarna bygger på att vattnet är rent. I verkligheten följer träd, buskar och jord med vattnet vid högflöde. o Ett undantag från ovanstående punkt görs i beskrivningen av Bro12 bredvid vilken en gammal kraftverkstub finns. Denna är ej medtagen i brobeskrivningen i sektionen då det kan antas att den sätter igen och marginell vattenandel passerar genom den vid högflödessituation. o Kännedom om regleringsrutiner för de två dammarna har ej funnits. Utskoven i de två dammarna på sträckan har i simuleringarna antagits vara delvis stängda. Den luckställning som var vid mättillfället (lågflödestillfälle) har antagits gälla även vid höga vattenföringar. Detta ger något högre ytnivåresultat för Brunnesjön, samt direkt uppströms dammen vid samhället Gådeå, mot om luckorna antas öppnas helt vid flödestoppen. Simuleringen motsvarar ett scenario då man ej justerat de manuella luckorna vid flödessituationen. o Vid alla flöden har havsvattenståndet i Södra Sundet antagits vara lika med högsta observerade vattenstånd ( HHW ) observerat 1984 vid SMHI oceanografiska station vid Spikarna, 1.35 meter i höjdsystem RH2000. o Ingen hänsyn har tagits till vind- och vågpåverkan vid beräkning av vattenstånd Kalibrering Bottennivå längs sträckan har satts utifrån inmätningar gjorda i september 2013 av SMHI och från Länsstyrelsens inmätningar i juli samma år samt från NNH. Vid tillfället mättes bottensektioner på utvalda, dämningsmässigt viktiga, platser in samt aktuell ytnivå. Även samtliga dämmande strukturer (broar, dammar) mättes in. Vid dessa tillfällen var vattenföringen lägre än medelvattenföring vilket gett god kännedom om bottenförhållanden på sträckan. SMHIs vattenföringsstation i Gussjön vid Risnäs, stationsnummer 2398 [7], har använts för kalibrering av den hydrauliska modellen. Tillrinning till Gussjön beräknad med HBV-modellen för högflödet hösten 2001 har pålagts Gussjön i den hydrauliska modellen (MIKE11) och kalibrering av bottenråheten i form av Mannings tal har skett mot uppmätt sjönivå och vattenföring under flödesförloppet. En differens i uppmätt och beräknad ytnvå i Gussjön på 5 cm erhölls vid kalibreringen. Differensen i uppmätt och beräknad maximal vattenföring ut ur sjön (utflödet) under förloppet var 0.8 m 3 /s. Se figur 1. 9

15 Den hydrauliska modellen har validerats mot högflödet våren 2000 med avseende på sjönivå och vattenföring. Differensen mellan uppmätt och beräknad ytnivå var 5 cm. Differensen i uppmätt och beräknat toppvärde i utflöde var 0,1 m 3 /s. Se figur 2. Figur 1. Modellerad och uppmätt ytnivå i Gussjön vid kalibreringstillfället. Figur 2. Modellerad och uppmätt ytnivå i Gussjön vid valideringstillfället. 10

16 För Gussjön visar resultatet att den hydrauliska modellen har kunnat kalibrerats in väl utan korrigering av den modellgeometriska information som erhölls vid fältmätningar och ur NNH. Därför finns skäl att anta att även övriga sjöutlopp är relativt väl beskrivna i modellen. Den kalibrerade bottenråheten (Mannings M = 18) har använts för övrig modellsträcka. Flödestopparna dämpning, dvs förhållandet mellan tillrinning och utflöde, har jämförts mellan HBV och MIKE11 med transienta förlopp (belastning med tillrinningshydrograf) även för övriga sjöar, Brunnesjön, Långsjön och Nässjön. Dämpningen har funnits lika med avseende på maxflöde för alla sjöar med en differens mellan HBV och MIKE11 på som mest ca 1 m 3 /s. Dämpningen är relativt liten i sjöarna, undantaget Gussjön där en tydligare dämpning sker än i övriga sjöar. Efter att sjöarnas dämpning undersökts har resulterande toppflöden i tillrinning och utflöde använts i konstant flödesbelastning för varje flödesscenarie i respektive sjö. Den maximala flödesbelastningen med hela uppströms avrinningsområde inräknat fås till varje sjö för just dess dimensionerande tillfälle, utan att uppströms flödespuls (som inte inträffar vid samma tidpunkt) inverkar på beräkningen. På så sätt tas hänsyn till sjöarnas dämpning vid ytnivåberäkning och ytutbredningsberäkning, och dessa varken överskattas eller underskattas. 3.5 Framtagning av översvämningskartor Det geografiska informationssystemet ArcGIS har använts för interpolering av beräknade vattenstånd mellan sektionerna inför presentation av resultatet på karta. För beskrivning av topografin har samma höjddata använts som vid konstruktionen av tvärsektioner. Medelfelet i Lantmäteriets Nya Nationella höjddata uppges vara bättre än 0.5 m för ett grid med cellstorlek 2 m [4]. Inga invallningar eller vägbankar utmed vattendraget har lagts in i den hydrauliska modellen. De genererade översvämningsytorna motsvarar områden i terrängmodellen som är lägre än den beräknade vattennivån i den sektion som bestämmer nivån på platsen. På vissa platser kan isolerade översvämningsytor synas, det vill säga ytor som till synes saknar hydraulisk kontakt med den huvudsakliga översvämningsytan. Det kan vara områden som är invallade eller saknar möjligheter för direkt tillrinning från det översvämmade vattendraget eftersom 11

17 de är avskilda, exempelvis av en vägbank eller en naturlig formation i terrängen. I översvämningspresentationen har valts att behålla nämnda isolerade områden eftersom det inte kan uteslutas att områdena har hydraulisk kontakt med översvämningsytan närmast Gådeån, tex genom en kulvert eller ett litet dike som inte löses upp av terrängmodellen, trots att denna är förhållandevis detaljerad. Finns förutsättningar för vatten att nå dessa områden genom ledningar, diken, kulverts genom vägbanor etc, har de hydraulisk kontakt och är därmed inom riskområdet för översvämning. Översvämningskartorna grundar sig på beräkningar av vattenståndet i vattendragets huvudfåra. Vid framtagandet av översvämningszoner tillåts dock vattnet att översvämma sidofåror till huvudfårans vattennivå, även om vattenstånden enbart har beräknats för huvudfåran. Eventuella lokala översvämningar i biflödena orsakade av höga flöden och/eller dämningar i dessa finns inte redovisade på kartorna. 12

18 4. Resultat Översvämningszonerna visas på kartor i skala 1: (bilaga 3). 4.1 Modell- och vattenståndsberäkningar Vid de simuleringar som genomförts har antagits att alla dammar och broar står kvar vid de beräknade flödena. Mycket höga flöden kan dock orsaka att vägbankar och broar rasar. Genomförda simuleringar bygger även på att vattnet är rent. I verkligheten följer buskar, träd och jord med i vattnet vid de högsta flödena, vilket kan ge extra dämningar. Vattendragsfåran kan även påverkas av erosion vilket kan förändra förutsättningarna för vattnets flöde genom vattendraget. Endast de broar som kan ha betydande dämningseffekt på större flöden är beskrivna som kulvert i den hydrauliska modellen (jämför tabell 6), dvs inte mindre spänger (6 st) eller broar så stora att de inte har någon eller endast försumbar dämmande verkan. I de fall då högsta flödesscenariet (FBhf 2100) eller något av de lägre scenarierna ej ger ytnivåer som når upp till underkant bro / vägbana beskrivs brosektionen bara som en förträngning. I de fall vägbanan dämmer är denna inlagd i modellens brobeskrivning. Detta ger en stabil och snabb beräkningsmodell. Vid simuleringarna överströmmas tre av de beskrivna broarna vid Bhf i både dagens klimat och enligt framtida klimatscenarier år 2100: Bro18, vägbro över Gussjön Bro10, vägbro uppströms järnvägsbron Bro12, liten bilbro uppströms Damm16 Vid tre av broarna stiger vatten upp över underkant vägbana vid simulering av framtida Bhf, men vägbanan överströmmas ej: Bro2, nedströms Gussjön Bro3 strax nedströms Damm16 och Bro4, vägbro över Långsjön 13

19 Den sistnämnda bron dämmer även vid dagens Bhf. Vid övriga scenarier stiger vatten inte över underkant brobana. Vid dammen nedströms Brunnesjön ( Damm16 ) överströmmas dammkrönet i samtliga scenarier. Vid dammen nedströms Nässjön ( Damm13 ) överströmmas dammkrönet vid alla scenarier utom HQ 20 i dagens klimat. Överströmmade och dämmande strukturer sammanfattas i Tabell 7. Tabell 7 Sammanfattning av överströmmade och dämmande strukturer vid de olika scenarierna. Struktur Bhf HQ 100 HQ 50 HQ 20 FBhf FHQ 100 FHQ 50 FHQ 20 Bro18 Över Över strömm strömma as s Bro10 Över Över strömm strömma as s Bro12 Över Över strömm as strömma s Bro Dämmer Bro Dämmer Bro4 Dämme r Dämmer Damm13 Damm- Damm- Dam - Damm- Damm- Damm- Damm- krön krön m- krön krön krön krön över- över- krön över- över- över- över- strömm strömma över- strömma strömma ström- ström- as s ström -mas s s mas mas Damm16 Damm- Damm- Dam Dam Damm- Damm- Damm- Damm- krön krön m- m- krön krön krön krön över- över- krön krön över- över- över- över- strömm strömma över- över- strömma strömma ström- ström- as s ström ström s s mas mas -mas -mas 14

20 årsflöde i dagens klimat Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid dammen nedströms Brunnesjön ( Damm16 ) överströmmas dammkrön. Vid dammen nedströms Nässjön ( Damm13 ) överströmmas ej dammkrön årsflöde i dagens klimat Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön årsflöde i dagens klimat Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön Beräknat högsta flöde i dagens klimat Följande broar överströmmas under befintliga antaganden: Bro18 (Vägbro över Gussjön) Bro10 Vägbro uppströms järnvägsbron Bro12, liten bilbro uppströms Damm16 Vid Bro4, vägbro över Långsjön, når vatten över underkant brobana, men vägbanan överströmmas ej. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön. 15

21 årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön årsflöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Inga broar överströmmas under befintliga antaganden. Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön Beräknat högsta flöde år 2100 enligt framtida klimatscenarier Följande broar överströmmas under befintliga antaganden: Bro18 (Vägbro över Gussjön) Bro10 Vägbro uppströms järnvägsbron Bro12, liten bilbro uppströms Damm16 Vid följande broar når vatten över underkant brobana, men vägbanan överströmmas ej: Bro2, Nedströms Gussjön Bro3 Strax nedströms Damm16 och Bro4, vägbro över Långsjön Vid båda dammarna på sträckan når vatten över dammkrön. 4.2 Diskussion Modellen är kalibrerad med hydrologiskt beräknad tillrinning till Gussjön mot uppmätt vattenstånd och utflöde från Gussjön från SMHIs pegel vid Risnäs (nr 2398). Utifrån kalibrerings- och valideringsresultaten har råhetsegenskaper för hela modellsträckan satts. Uppmätt vattenföring och ytnivå vid högflödessituationer saknas för övriga sträckan. Förslag på modellförbättringar: Flödesmätning och vattenståndsmätning vid hög-, låg- och medelvattenföring längs hela den aktuella sträckan för kalibrering av modellparametrar. 16

22 Uppgifter om eventuell dammreglering har ej funnits tillgängliga. Därför har antagits att dammluckorna hållits delvis stängda, på samma sätt som observerades vid fältbesöket, vid de simulerade flödestopparna. Detta är en konservativ bedömning som ger högre resulterande ytnivåer i de områden uppströms som däms av respektive damm. Om dammarna i en verklig flödessituation aktivt kan regleras kan avbördningen under flödestoppen ökas och uppströms ytnivåer minskas. Befintlig modell kan justeras och förbättras om mer data beträffande vattenföring och vattenstånd och dammreglering kan inhämtas, samt med fördel användas vidare för andra scenarieberäkningar, åtgärdssimulering i vattendraget, högvattenprognoser vid flödesvarningar, med mera. 17

23 5. Referenser [1] Svensk Energi, Svenska Kraftnät och SveMin (2007) Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva ISBN [2] SMHI fältmätning , 28 [3] SMHI (2013) Flödesberäkning för Gådeån, Rapport Nr. 47, D-nr: 2012/2155/9.5 [4] Lantmäteriet, 2013a. Lantmäteriets hemsida den 31 oktober 2013, Ny nationell höjdmodell. [5] Danish Hydraulic Institute, Mike 11 Reference Manual. [6] Danish Hydraulic Institute, Mike 11 User Manual. [7] SMHI, hydrologisk mätstation Nr. 2398, Risnäs. Gussjön, Gådeån, Härnösands kommun. Koordintar SWEREF99 TM: X , Y

24 6. Bilagor 1. Beskrivning av kartskikt i digitalt format 2. Beräknade ytnivåer (möh RH2000) i samtliga scenarier längs hela sträckan i tabellform. 3. Översiktskarta Gådeån skala 1: , format A Översvämningskartering Gådeån delsträcka 1, skala 1: Översvämningskartering Gådeån delsträcka 2, skala 1: Översvämningskartering Gådeån delsträcka 3, skala 1: Översvämningskartering Gådeån delsträcka 4, skala 1: Översvämningskartering Gådeån delsträcka 5, skala 1: Översvämningskartering Gådeån delsträcka 6, skala 1: Resultat av SMHIs fältmätningar , 28

25 Bilaga 1. Beskrivning av kartskikt i digitalt format Skikt I ArcGIS (ArcView)-format: Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 50- årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 100- årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (FDK I), endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta vid 100- årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (FDK I), endast det översvämmade området, i ett framtida klimat (år 2100). Filnamn samt Kod/Innehåll tema-20.shp, tema-20.shx, tema-20.dbf, tema-20.prj tema-50.shp, tema-50.shx, tema-50.dbf, tema-50.prj tema-100.shp, tema-100.shx, tema- 100.dbf, tema-100.prj tema-dim.shp, tema-dim.shx, temadim.dbf, tema-dim.prj tema-fk20.shp, tema-fk20.shx, tema- FK20.dbf, tem-fk20.prj tema-fk50.shp, tema-fk50.shx, tema- FK50.dbf, tem-fk50.prj tema-fk100.shp, tema-fk100.shx, tema- FK100.dbf, tema-fk100.prj tema-fkdim.shp, tema-fkdim.shx, tema- FKdim.dbf, tema-fkdim.prj Översvämningsskikt för 20-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet Översvämningsskikt för 50-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet r20.shp r20.shx r20.dbf r20.prj r50.shp r50.shx r50.dbf r50.prj I attributdata finns kolumnen GRID- CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszone n

26 Översvämningsskikt för 100-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar) med bibehållen GIS-funktionalitet Översvämningsskikt för 20-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet (år 2100) Översvämningsskikt för 50-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet (år 2100) Översvämningsskikt för 100-årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet (år 2100) Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar) med bibehållen GIS-funktionalitet (år 2100) Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. r100.shp r100.shx r100.dbf r100.prj rdim.shp rdim.shx rdim.dbf rdim.prj rfk20.shp rfk20.shx rfk20.dbf rfk20.prj rfk50.shp rfk50.shx rfk50.dbf rfk50.prj rfk100.shp rfk100.shx rfk100.dbf rfk100.prj rfkdim.shp rfkdim.shx rfkdim.dbf rfkdim.prj GRID-CODE = 0: ej översvämmat område tsekt.shp, tsekt.shx, tsekt.dbf, tsekt.prj I attributdata i tvärsektionsfilen: chainage: WBhf: Q100: Q50: Q20: WFBhf: WFHQ100: WFHQ50: avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där startvärdet är satt till 0 ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid beräknat högsta flöde ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 100-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 50-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 20-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid beräknat högsta flöde enligt framtida klimatscenarier ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 100-årsflödet enligt framtida klimatscenarier ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 50-årsflödet enligt framtida klimatscenarier

27 WFHQ20: ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 20-årsflödet enligt framtida klimatscenarier Skikt I MapInfo-format: Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 50- årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 100-årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (FDK I), endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta vid 20- årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta vid 100-årsflöde, endast det översvämmade området i ett framtida klimat (år 2100). Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (FDK I), endast det översvämmade området, i ett framtida klimat (år 2100). Översvämningsskikt för 20-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för 50-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för 100-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet. Filnamn samt Kod/Innehåll tema-20.tab tema-50. tab tema-100. tab tema-dim. tab tema-fk20. tab tema-fk50. tab tema-fk100. tab tema-fkdim. tab r20.tab r50.tab r100.tab I attributdata finns kolumnen GRID-CODE, som anger vad som är översvämning

28 Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i Flödesdimensioneringsklass I), med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för 20-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet vid år 2100 Översvämningsskikt för 50-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet vid år 2100 Översvämningsskikt för 100-årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet vid år 2100 Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i Flödesdimensioneringsklass I), med bibehållen GIS-funktionalitet vid år Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. rdim.tab rfk20.tab rfk50.tab rfk100.tab rfkdim.tab tsekt.tab szon. GRID- CODE= 1: översvämning szonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område I attributdata i tvärsektionsfilen: chainage: WBhf: Q100: Q50: Q20: WFBhf: WFHQ100: WFHQ50: WFHQ20: avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där startvärdet är satt till 0 ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid beräknat högsta flöde ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 100-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 50-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 20-årsflödet ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid beräknat högsta flöde enligt framtida klimatscenarier ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 100-årsflödet enligt framtida klimatscenarier ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 50-årsflödet enligt framtida klimatscenarier ytnivån (m.ö.h., RH2000) i tvärsektionen vid 20-årsflödet enligt framtida klimatscenarier

29 Bilaga 2. Beräknade ytnivåer (RH2000) i samtliga scenarier längs hela sträckan Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar usbro

30 Avst.fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar utl Gussjon usbro usdammrest 17

31 usbro Avst.fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar usbro

32 Avst.fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar utl Brunnesjön usdamm usbro Avst.fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar

33 usbro Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar

34 usbro utl Långsjön usbro Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar usbro usbro

35 Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ myn i Nässjön Struktur / Kommentar utl Nässjön usbro

36 Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ 20 Struktur / Kommentar usbro11jvg usbro usdamm Avst. fr. modellstart Sektio ns-id WB hf Q10 0 Q50 Q20 WFBh f WF HQ1 00 WFHQ 50 WFHQ Struktur / Kommentar

37 usbro dsbro

38 Bilaga 3. Översvämningskartor för Gådeå

39

40

41

42

43

44

Översiktlig översvämningskartering längs Storån och Stångån

Översiktlig översvämningskartering längs Storån och Stångån Översiktlig översvämningskartering längs Storån och Stångån Sträckorna Nedre Fölingen till Åsunden och Storebro till Brokind Rapport nr: 69, 2010-11-12 2 Projekt: Översiktlig översvämningskartering Arbetet

Läs mer

Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven,

Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven, Mjönäs SRV D-nr KD-249-1192-2001 SMHI D-nr 2000/156/204 Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven, sträckan från Höljes till Karlstad Projekt: Översiktlig översvämningskartering Rapport nr 2,

Läs mer

Älvängen. Arbetet är utfört av SMHI på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping november 2000

Älvängen. Arbetet är utfört av SMHI på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping november 2000 Älvängen Arbetet är utfört av SMHI på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping november 2000 Projekt: Översiktlig översvämningskartering Rapport nr. 15 SRV KD-12420-2-0 SMHI D-nr 2000/156/204 gyhuvlnwolj

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Översvämningsutredning Lekarydsån

Översvämningsutredning Lekarydsån Alvesta kommun Översvämningsutredning Lekarydsån Sträckan Stråken till Huseby Uppdragsnummer Stockholm 2009-01-09 12700047 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen

Läs mer

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED RÅÅN

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED RÅÅN Bakgrundskarta Lantmäteriet ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED RÅÅN Sträckan från Sireköpinge till mynningen i Öresund Rapport nr: 28, 2014-10-31 2 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört

Läs mer

Detaljerad översvämningskartering för Viskan och Häggån genom Kinna

Detaljerad översvämningskartering för Viskan och Häggån genom Kinna Marks Kommun Detaljerad översvämningskartering för Viskan och Häggån genom Kinna Uppdragsnummer Göteborg 2011-04-12 12801243 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Översvämningskartering i Kristianstad med ny nationell höjdmodell

Översvämningskartering i Kristianstad med ny nationell höjdmodell Lantmäteriet Översvämningskartering i Kristianstad med ny nationell höjdmodell Uppdragsnummer Göteborg 2011-01-21 12801473 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Joel Dahné, Steve Berggreen-Clausen, Dan Eklund, Ulrika Harbman, Nina Köplin RAPPORT Nr. 2014-37 Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Bild

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Rationell produktion av detaljerad översvämningskartering

Rationell produktion av detaljerad översvämningskartering UPTEC W08 014 Examensarbete 20 p Maj 2008 Rationell produktion av detaljerad översvämningskartering Rational production of detailed flood mapping Dan Eklund Referat Rationell produktion av detaljerad översvämningskartering

Läs mer

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar 2015-05-18 2015/955 ANVISNING Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar och exempel Nedan följer anvisningar och kommentarer till respektive fält i blanketten Konsekvensutredning

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

PM BILAGA 2 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. CG Göransson

PM BILAGA 2 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. CG Göransson UPPDRAG Rådasjön Stensjön - Grevedämmet UPPDRAGSNUMMER 1321069 UPPDRAGSLEDARE Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV CG Göransson DATUM 2011-10-13, rev. 2013-01-25 HYDRAULISK UTREDNING FÖR STRÄCKAN RÅDASJÖN - STENSJÖN

Läs mer

365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version

365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version EKERÖ KOMMUN 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version Sundsvall 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg). Kort version Datum 2013-02-12 Uppdragsnummer 61811355960000 Utgåva/Status Bo Granlund Magnus Sundelin

Läs mer

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Analys av översvämningsrisker i Karlstad Rapport Nr. 46 Analys av översvämningsrisker i Karlstad Sten Bergström, Jonas German Pärmbild. Bilden föreställer inre hamnen i Karlstad den 25/4 2007. Foto: Sten Bergström, SMHI Rapport Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Osäkerhet vid översvämningskartering

Osäkerhet vid översvämningskartering W 14037 Examensarbete 30 hp November 2014 Osäkerhet vid översvämningskartering av vattendrag En kunskapsöversikt och tillämpning på MIKE 11 Elin Björkman REFERAT Osäkerhet vid översämningskartering av

Läs mer

Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan

Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan Deltagare från SwedPower: Claes-Olof Brandesten Kjell Wester Joakim Evertson Thomas Hedvall Marina Uljanova Romanas Ascila m

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Stockholm 2008-04-11 PM Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Bakgrund och syfte Bällstaån är ett kraftigt modifierat vattendrag som rinner genom kommunerna

Läs mer

Översvämningsrisker längs Funboån

Översvämningsrisker längs Funboån UU UPTEC 11 013 Examensarbete 30 hp April 2011 Översvämningsrisker längs Funboån Flooding risks along Funboån Sofia Thurin REFERAT Översvämningsrisker längs Funboån Sofia Thurin Översvämningar är inte

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN KÄMPERSVIKS HAMN AB DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1351452000 KOMPLETT AV HYDRAULISK MODELLERING AV VATTENDRAGET I KÄMPERSVIK I NULÄGET

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Översiktlig klimatanalys för Landskrona kommun

Översiktlig klimatanalys för Landskrona kommun Landskrona kommun Översiktlig klimatanalys för Landskrona kommun Avseende stigande hav, höga flöden, extrema regn och höga grundvattennivåer idag och i framtiden Bild: AT-foto Uppdragsnummer Lund 2013-02-06

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL 14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning

Läs mer

SYSTEMHANDLING Flackarp-Arlöv, fyra spår Förutsättningar för hantering av vattenanknuten infrastruktur PM, 2012-12-07

SYSTEMHANDLING Flackarp-Arlöv, fyra spår Förutsättningar för hantering av vattenanknuten infrastruktur PM, 2012-12-07 Förutsättningar för hantering av vattenanknuten [Delprodukt] Skapad av: Björn Carlqvist, Sebastian Irminger, Sweco Fackansvarig: VA. Interngranskad av Anders Densfelt och Olof Persson Dokumentdatum: 2012-12-07

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

Dammsäkerhet och klimatförändringar

Dammsäkerhet och klimatförändringar Dammsäkerhet och klimatförändringar Slutrapport från Kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv December 2011 Svenska Kraftnät Svensk Energi SveMin SMHI

Läs mer

PROJEKT BYÄLVEN SAMMANFATTANDE RAPPORT. Box 1031 651 15 KARLSTAD. Uppdragsnummer 01027 054 56 74 30

PROJEKT BYÄLVEN SAMMANFATTANDE RAPPORT. Box 1031 651 15 KARLSTAD. Uppdragsnummer 01027 054 56 74 30 PROJEKT BYÄLVEN SAMMANFATTANDE RAPPORT Karlstad den 30 april 2002 HydroTerra Ingenjörer AB Box 1031 651 15 KARLSTAD Uppdragsnummer 01027 054 56 74 30 X:\Uppdrag\Uppdrag 2001\01023 Byälven\Uppdragsredovisning\f-blad.doc

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se

Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj Mölndalsån ett helhetsgrepp Översvämningsproblematik Samarbete över kommungränser Moderna tekniska lösningar Ekonomiskt stöd från MSB Andres Kutti,Gatukontoret

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi Nr 14, 27 Hydrologi Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Barbro Johansson, Göran Lindström, Jonas Olsson, Tahsin Yacoub, Günther Haase, Karin Jacobsson,

Läs mer

RAPPORT. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY GBG VATTENSYSTEM

RAPPORT. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY GBG VATTENSYSTEM MÖLNDALS KVARNBY Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen UPPDRAGSNUMMER 1321069 KOMPLETTERING, REGLERINGSSTUDIE M.M. GBG VATTENSYSTEM JONATAN

Läs mer

Vattenföring i Viskan. Sträckan Öresjö-Rydboholm

Vattenföring i Viskan. Sträckan Öresjö-Rydboholm Vattenföring i Viskan Sträckan Öresjö-Rydboholm Rapport nr VISKAN 2002:2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2004-05-14 Författad av Bengt Nilsson AB Hydroconsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KORT BESKRIVNING

Läs mer

Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl

Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl UPPDRAG Kämperöd 1:2 mfl UPPDRAGSNUMMER 1351452000 UPPDRAGSLEDARE Göran Wallgren UPPRÄTTAD AV Göran Wallgren DATUM 2011-12-08 Dagvattenutredning för Kämperöd 1:3 mfl På uppdrag av Kämpersviks Hamn AB har

Läs mer

Översvämningsrisker för Lidköping betydelsen av upplösningen hos höjddata

Översvämningsrisker för Lidköping betydelsen av upplösningen hos höjddata UPTEC W09 00 Examensarbete 0 p Juli 009 Översvämningsrisker för Lidköping betydelsen av upplösningen hos höjddata Flood risk assessment for Lidköping importance of spatial resolution in height data Daniel

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2

Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2 Beställare Stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad Översvämningsutredning Norra Borstahusen etapp 2 Hantering av dagvatten och effekter av framtida klimat Säbybäcken, juni 2012 Uppdragsnummer Göteborg

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Utgåva 2015 Svensk Energi, Svenska kraftnät och SveMin (2015) Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar

Läs mer

Projekt Byälven efter översvämningen hösten 2000

Projekt Byälven efter översvämningen hösten 2000 VATTEN 63:29 40. Lund 2007 Projekt Byälven efter översvämningen hösten 2000 The Byälven project after the flood of year 2000 av TORBJÖRN SVENSSON och FINN MIDBÖE Karlstads Universitet e-post: torbjorn.svensson@kau.se,

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Översvämningsrisker i Sverige - en kunskapsöversikt

Översvämningsrisker i Sverige - en kunskapsöversikt UPTEC W10 010 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Översvämningsrisker i Sverige - en kunskapsöversikt Jessica Lind REFERAT Översvämningsrisker i Sverige - en kunskapsöversikt Jessica Lind Översvämningar

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED MOTALA STRÖM

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED MOTALA STRÖM Bakgrundskarta Lantmäteriet ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED MOTALA STRÖM Sträckan från Vättern till Bråviken Rapport nr: 26, 2014-10-31 2 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström RAPPORT NR 2011-64 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren Pärmbild. Vy över Riddarfjärden i Mälaren fotograferat från Västerbron, oktober

Läs mer

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26 Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp Teknisk beskrivning TerraLimno Gruppen AB Lars Pettersson 2013-09-26 Bakgrund Föreningen Vansjön-Nordsjöns Väl har under nära femton års tid arbetat aktivt med att få

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering

AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering SMHI - ISO - CEN - WMO Nils Sjödin, Bo Översiktlig process hur flödesdata produceras vid SMHI Mätning/Observation Vattenståndsobservation + Avbördningskurva

Läs mer

P-03-04. Rekognoscering av mätplatser för ythydrologiska mätningar i Simpevarpsområdet. Agne Lärke, Robert Hillgren SMHI.

P-03-04. Rekognoscering av mätplatser för ythydrologiska mätningar i Simpevarpsområdet. Agne Lärke, Robert Hillgren SMHI. P-03-04 Rekognoscering av mätplatser för ythydrologiska mätningar i Simpevarpsområdet Agne Lärke, Robert Hillgren SMHI Mars 2003 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Läs mer

Vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen

Vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen Vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen 1 Programområde: Sötvatten : Vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

ÖVERSVÄMNING. Räddningsverket

ÖVERSVÄMNING. Räddningsverket ÖVERSVÄMNING Räddningsverket Förord Denna sammanställning riktar sig i första hand till kommunala räddningstjänster och länsstyrelser. Syftet är att ge grundläggande kunskaper om översvämningar och samhällets

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Vattnets kretslopp. Arvika

Vattnets kretslopp. Arvika Arvika Lokala klimatscenarier är a och o när man skall anpassa ett samhälle till ett klimat i förändring. Nya klimatscenarier på framtidens regn och vattennivåer har tagits fram speciellt för Arvika kommun.

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden - för dimensionering av transportsystem (kortare regnvaraktighet) och fördröjningsvolymen i utjämningsanläggningar

Läs mer

Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk

Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk samhällsskydd och beredskap Slutrapport 1 (109) Enheten för skydd av samhällsig verksamhet Clas Herbring/Barbro Näslund-Landenmark 010-2405073/010-2405050 clas.herbring@msb.se barbro.naslund-landenmark@msb.se

Läs mer

Handledning för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen

Handledning för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen 1 för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen Mål och syfte Målsättningen med denna handledning är att ge en vägledande information i frågor

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen Stockholm 2006 SOU 2006:94 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Skid-VM borde gå i Norge varje gång! Skid-VM borde gå i Norge varje gång! SUMMERING; En osannolik händelse? (ikke sannsynlig) SKID-VM ÄR SLUT OCH DET VAR VÄL EGENTLIGEN INGA KONSTIGHETER. Norge vann nästan allt. Sverige vann två guld. MARIT

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i

Läs mer

Ny Nationell Höjdmodell

Ny Nationell Höjdmodell Ny Nationell Höjdmodell Janos Böhm Anpassning till ett förändrat klimat 2010-04-21/22 Malmö Ny nationell höjdmodell Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2007:60) att Lantmäteriet

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen

Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Mål nr. M 4278-13, Valdemarsviks kommuns ansökan om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder inom f.d. bruksområdet i Gusum på fastigheten Gusum 13:1, Valdemarsviks

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun Philip Thörn, Marcus Liljeberg, Susanna Roth, Anja Karlsson B2116 Augusti 2013 Rapporten godkänd: 2013-09-12 John Munthe Forskningsdirektör

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län. RAPPORT 1(5) Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad Leif Gustavsson 010-2247297 MSB 651 81 KARLSTAD Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer