Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Transkript

1 Hantering av skyfall och kustöversvämningar Undersökning av kommunernas arbete 2016

2 2 MSB:s kontaktpersoner: Cecilia Alfredsson, Erik Bern, MSB diarienummer:

3 3 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanställning och analys av enkätsvar Skyfall Extrema havsnivåer... 10

4 4 1. Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick 2016 uppdraget i regleringsbrevet att ta fram en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse. Som underlag till detta arbete behövde MSB få en bild av hur kommunerna arbetar med skyfallskarteringar och konsekvensanalyser idag. MSB är också ansvarig myndighet för förordning (2009:956) om översvämningsrisker och har uppgiften att analysera översvämningsrisker utmed Sveriges kuster. Även för detta arbete behövdes få en bild av hur kommunerna bedriver arbetet. En enkätundersökning genomfördes därför med frågor om arbetet med skyfall och kustöversvämningar till landets kommuner. Frågorna om kustöversvämningar gick endast till kustkommunerna. Enkätundersökningen genomfördes mellan den 24 augusti och 15 september Det var 174 kommuner av 290 som besvarade enkäten. I följande rapport redovisas svar och kommentarer till enkätundersökningen. Enkätresultaten har sammanställts av DHI.

5 5 2. Sammanställning och analys av enkätsvar 2.1 Skyfall Fråga 1: Inom vilket område på kommunen arbetar du? Kommentar: Bland de som uppgett Annan har majoriteteten angett att de jobbar som säkerhets- eller beredskapssamordnare eller med samhällsbyggnad. Ett 50-tal har angivit mer än ett svar. Svaren visar att det hos kommunerna finns en stor variation vilken förvaltning/avdelning som ansvarar för skyfallsfrågan. Fråga 2: Har kommunen genomfört någon skyfallskartering under de senaste 10 åren?

6 6 Fråga 3: Vilken metod har använts/planeras att användas för skyfallskarteringen? Kommentar: Nästan 50 % (83 kommuner) av de som besvarat enkäten (174 kommuner) uppger att någon form av kartering gjorts. Man kan misstänka att andelen som genomfört kartering är väsentligt lägre hos kommuner som inte besvarat enkäten. Flera kommuner har uppgivit att mer än en typ av karteringsmetod har använts. Detta gäller kommuner där Länsstyrelsen gjort en GIS-analys och kommunen själv gjort en 2D-analys. Det finns även exempel där både 2Danalys med och utan ledningssystem gjorts. I 25 av de 39 kommunerna som uppgett att GIS-analys gjorts har även gjort någon form av 2D-analys (med eller utan ledningssystem). I tillägg till enkätsvaren har DHI kännedom om följande: I sjutton kommuner har en 2D-analys (med eller utan ledningssystem) gjorts men kommunen har inte besvarat enkäten: Kungsbacka, Kalix, Höganäs, Jokkmokk, Eslöv, Göteborg, Söderhamn, Södertälje, Trollhättan, Nacka, Mölndal, Oskarshamn, Boden, Borgholm, Arvidsjaur, Alvesta och Örebro. I tre kommuner som inte besvarat enkäten planeras en kartering (2Danalys): Karlstad, Årjäng och Hammarö. Bland de kommuner som svarat Nej på frågan så har följande tre kommuner: Älvsbyn, Götene och Haparanda de facto gjort en kartering (2D-analys). Sammantaget innebär detta att dryga hundratalet orter gjort någon form av skyfallskartering varav ca hälften gjort en 2D-analys med eller utan koppling till ledningssystemet (hänsyn tagen till att en del kryssat i både 2D-analys utan och med ledningssystem). Dryga 10-talet orter planerar att genomföra en kartering. Sannolikt finns det ett större antal kommuner för vilka Länsstyrelsen gjort en GIS-analys men som inte besvarat enkäten eller inte har kännedom om analysen. Av de som svarat Annan och gett ett fritext svar är det ingen som kan klassas som en skyfallskartering.

7 7 Fråga 4: Vilka delar av kommunen har karterats/planeras att karteras? Kommentar: I de flesta fall (75 %) har huvudtätort eller flera tätorter i kommunen karterats. I de fall där hela kommunen karterats har GIS-analys använts. För de som uppgett Annat och gett ett fritext svar så rör det sig huvudsakligen om att mindre delar av en tätort karterats. Fråga 5: Vilka återkomsttider för extrema regn har använts/planeras att användas i skyfallskarteringen? Kommentar: 100-årsregn med och utan klimatfaktor är vanligast att studera. Av de som uppgett Annan är det huvudsakligen regn med lägre återkomsttid (5-50 år) som studerats samt Köpenhamnsregnet. Noterbart är att 13 av 25 kommuner som uppgett att enbart GIS-analys gjorts har även uppgett att 100- årsregn (dagens eller framtida klimat) har studerats vid karteringen. Detta trots att en GIS-analys inte kan kopplas till ett specifikt regn. Slutsatsen är att detta ger en indikation på att kunskapsnivån om skillnader mellan olika karteringsmetoder i många fall är låg.

8 8 Fråga 6: Har en konsekvensanalys gjorts utifrån resultaten från skyfallskarteringen? Om ja/planeras, beskriv kortfattat hur konsekvensanalysen har gjorts Kommentar: Ca 60 % uppger att en konsekvensanalys är genomförd eller planeras. Fritextsvar visar att konsekvensanalyserna har gjorts kvantitativt genom att koppla översvämningsutbredning och vattendjup till påverkan på bl.a. samhällsviktig verksamhet, bebyggelse, vägar, antal drabbade personer, natur- och kulturmiljö. Två kommuner nämner även att en mer kvalitativ, verksamhetsspecifik analys gjorts där t.ex. tröskelnivåer på samhällsviktiga fastigheter mätts in. Resultaten från konsekvensanalysen har inkluderats i kommunernas klimatanpassningsplaner och/eller risk- och sårbarhetsanalyser. Fråga 7: Har kommunen beslutat om en handlingsplan eller strategi för hantering av skyfall? Kommentar: Något överraskande har ingen av de nio kommuner som uppgett att det finns en handlingsplan gjort eller planerar att göra en skyfallskartering.

9 9 Fråga 8: Har kommunen genomfört några förebyggande åtgärder mot översvämningar på grund av skyfall? Här avses fysiska åtgärder vars syfte är att hantera regn med högre återkomsttid (>10-årsregn). Med hantera menas även "lindra konsekvenser". Kommentar: Totalt 103 kommuner (ca 60 % av de som besvarat enkäten) uppger att de genomfört eller planerar åtgärder i befintlig eller ny bebyggelse. Detta får betecknas som en förvånansvärt hög andel. En del av förklaringen går att finna i att en del kommuner tagit upp åtgärder vilka knappast kan betecknas som skyfallsåtgärder. Det gäller t.ex. åtgärder på spillvattennät, dikesrensning, rengöring av dagvattenbrunnar, uppdimensionering av dagvattensystem, lägsta golvnivå och skyddsvallar. De två senare kopplat till höga nivåer i hav och sjöar. Generellt nämns öppen dagvattenhantering/lod som en skyfallsåtgärd vilket det kan vara men inte nödvändigtvis. Allt beroende på hur dessa dimensionerats. Trots vissa misstolkningar är det glädjande att många kommuner beskriver konkreta skyfallsåtgärder vilka genomförts eller planeras att genomföras. Nedan listas de vanligast förekommande: Magasin och dammar dimensionerade för 100-årsregn. Anpassad höjdsättning och markanvändning vid detaljplaner. Invallningar, avskärande diken. Sekundära avrinningsvägar Fråga 9: Har kommunen drabbats av något/några skyfall under åren ? Kommentar: 88 kommuner uppger att de drabbats av skyfall under Av dessa har 41 (47 %) genomfört någon form av kartering och ytterligare 8 (9 %) planerar att genomföra en. Av de (75 kommuner) som uppger att de inte drabbats av ett skyfall har 37 kommuner (49 %) genomfört någon form av

10 10 kartering. Slutsatsen av detta är att det inte finns något stöd för att drabbade kommuner i större utsträckning skulle ha gjort en skyfallskartering. Motsvarande koppling till kommuner som vidtagit åtgärder i befintlig bebyggelse visar att 45 av 59 kommuner (76 %) som vidtagit åtgärder också drabbats av ett skyfall. Här finns med andra ord en stark koppling vilket också är rimligt. Av fritextsvaren över tidpunkt och område för händelserna framgår det att skyfall tolkats som ett regn som orsakat någon form av skada. Ett flertal kommuner nämner enstaka källaröversvämningar som konsekvens vilket kan orsakas av även mindre extrema regn (5-10 års återkomsttid). Många kommuner går även längre tillbaka än 2010 när de listar inträffade händelser. 2.2 Extrema havsnivåer Fråga 9: Har er kommun havskust? Kommentar: Totalt 48 kommuner av de som besvarat enkäten har havskust. Fråga 10: Har kommunen genomfört någon översvämningskartering av höga havsnivåer utmed kuststräckan? Fråga 11: Vilken karteringsmetod har använts eller planeras att användas? Kommentar: 30 av 48 kommuner har genomfört en kartering av höga havsnivåer. Den vanligaste metoden är GIS-analys som 50 % (15 kommuner) uppger ha använts. Hela 30 % har svarat Vet ej. De som svarat Annan borde

11 11 utifrån fritextsvaren svarat Vet ej. Högst sannolikt är att kartering skett med GIS för de kommuner som svarat Annan alternativt Vet ej. Fråga 12: Vilka delar av kuststräckan har karterats eller planeras att karteras? Kommentar: Majoriteten har karterat hela kuststräckan. Övriga huvudtätort eller tätort. Något förvånande att inte fler karterat hela kuststräckan då GIS är den vanligaste metoden. Ingen skillnad i tidsinsats att kartera en kortare eller längre sträcka i GIS. De som uppgett Annat har i fritextsvar angett att även öar/halvöar karterats. Fråga 13: Vilken återkomsttid har använts i karteringen? Kommentar: 7 kommuner har karterat både dagens och framtida 100- årsnivå. De som karterat ett annat scenario har i fritextsvar angett högsta högvatten alternativt en plushöjd, t.ex. +3,5 m. Fråga 14: Har framtida klimateffekter inkluderats i karteringen?

12 12 Fråga 15: Vilken nivåhöjning har använts för att ta hänsyn till klimateffekterna? Kommentar: 2/3 av kommunerna som gjort en kartering har tagit hänsyn till en klimateffekt. En högre andel hade förväntats. Tyvärr har fråga 15 missuppfattats av majoriteten. Den har tolkats som den nivå som använts i karteringen och inte den framtida höjning av medelvattenytan kopplat till en klimatförändring som avsågs. Kan konstateras att frågan var dåligt formulerad. Fråga 16: Har en konsekvensanalys gjorts utifrån resultaten från havsnivåkarteringen? Om ja, beskriv kortfattat hur konsekvensanalysen har gjorts. Kommentar: Över 2/3 uppger att de har gjort eller planerar att genomföra en konsekvensanalys utifrån karteringen. Av fritextsvaren kopplat till hur analysen gjorts framkommer att de flesta kommuner kopplat översvämningsutbredning till lägena för befintlig (och planerad) bebyggelse, infrastruktur, natur- och kulturvärden.

13 13 Fråga 17: Har kommunen beslutat om en handlingsplan eller strategi för hantering av stigande havsnivåer? Kommentar: Endast 16 av totalt 48 kustkommuner har besvarat frågan. Inga fritextsvar har getts. Fråga 18: Har kommunen genomfört några förebyggande åtgärder mot stigande havsnivåer? Exempel på åtgärder kan vara skyddsvallar, barriärer, bortledning och pumpning av vatten. Kommentar: 19 av 48 kommuner har eller planerar åtgärder. Den vanligaste åtgärden är att en lägsta golvnivå för ny bebyggelse bestämts vilket inte är en fysisk åtgärd vilket frågan i huvudsak avsåg. Fysiska åtgärder vilka genomförts är skyddsvallar, erosionsskydd och portabla vallar. Av de som genomfört åtgärder har samtliga genomfört en kartering. Även bland de som planerar åtgärder har majoriteten (5 av 8) gjort en kartering. Fråga 19: Har kommunen drabbats av någon/några kustöversvämningar under åren ? Kommentar: 13 av 48 kommuner (27 %) har drabbats av en kustöversvämning senaste sex åren. Av dessa har 4 genomfört åtgärder och ytterligare 6 planerar att genomföra åtgärder. 12 av 13 kommuner har gjort eller planerar (1) att göra en kartering.

14 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel