Övergripande planer, strategier etc

Transkript

1 Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december

2 Övergripande planer, strategier etc ÖVERGRIPANDE PLANER, STRATEGIER SAMT ORGANISATION ÖVERGRIPANDE PLANER, STRATEGIER SAMT ORGANISATION Finns det, inom kommunen, ett övergripande samordningsansvar för arbetet med anpassning till ett förändrat klimat? Har kommunen analyserat lokala effekter av klimatförändringar utöver den vanliga Risk- och Sårbarhetsanalysen? Ja 5. Ja. Påbörjat 5

3 Kommunledningskontoret lyfts fram hos flera av kommunerna som sammanhållande. Analyserade effekter av klimatförändringar är i de flesta fall fördjupade översvämningsutredningar för känsliga områden inom kommunen. 75 procent av kommunerna har genomfört eller genomför just nu projekt som är kopplande till klimatanpassning.

4 Samverkan SAMVERKAN SAMVERKAN Utöver samarbeten på initiativ från Länsstyrelsen, samarbetar ni med grannkommuner eller andra aktörer rörande olyckor, ras, skred, erosion, översvämning, beredskap, planfrågor etc. kopplat till ett förändrat klimat? Jobbar kommunens olika förvaltningar aktivt tillsammans med ett klimatanpassningsarbete? Ja. Vet ej 4. Ja. Delvis 2 Gemensamma räddningstjänstförbund lyfts fram som en bra plattform för samverkan.

5 Planeringsunderlag och fysisk planering Ungefär en fjärdedel av kommunerna har tagit fram egna översvämningskarteringar eller ras- och skredkarteringar och två av de åtta svarande kommunerna har fattat beslut som reglerar arbetet med klimatanpassning med hänsyn till risker för ras, skred, erosion och översvämning. Översiktsplanen anges som övergripande dokument men i många fall är klimatfrågan med enbart i bakgrundsbeskrivning. I detaljplaneprocessen finns en medvetenhet om klimatanpassning i planläggning men frågorna prioriteras ofta inte så högt i förhållande till andra frågor. I befintlig bebyggelse jobbar ungefär hälften av kommunerna på ett eller annat sätt med att beakta översvämningsrisker kopplade till ett förändrat klimat oklart dock hur.

6 Risk och sårbarhet, krisberedskap RISK OCH SÅRBARHET, KRISHANTERING RISK OCH SÅRBARHET, KRISHANTERING Har kommunerna i sin Risk- och Sårbarhetsanalys analyserat hur klimatförändringar påverkar kommunens riskbild? (enligt Lag om extraordinära händelser SFS 2006:544) Har kommunen gjort en bedömning av samhällsviktig verksamhets förmåga att hantera effekter av ett förändrat klimat? (exempelvis översvämning, skred, värmebölja) Ja. Ja. Påbörjat 4. Påbörjat

7 RISK OCH SÅRBARHET, KRISHANTERING RISK OCH SÅRBARHET, KRISHANTERING Har kommunen analyserat konsekvenser för dricksvattenförsörjningen utifrån ett förändrat klimat? Har kommunen kartlagt hälsorisker kopplat till ett förändrat klimat? (exempelvis smittspridning, värmeböljor, spridning av förorening) Ja. Påbörjat 5. Ja. Påbörjat 2 Relevansen att titta på risker med dricksvattenförsörjning är liten i länet då dricksvatten i stor omfattning tas från grundvatten. Myggproblematiken i nedre Dalälven bedöms vara en viktig hälsofråga i ett förändrat klimat.

8 Vattenförvaltning och dricksvatten Tre av de tillfrågade kommunerna har en dagvattenstrategi och ytterligare fyra jobbar med att ta fram en. Fyra av dessa tar hänsyn till ett förändrat klimat Två av åtta kommuner har analyserat hur en ökad nederbörd kan påverka vattenkvalitén och fem har inte gjort det, en kommun har bedömt att det inte är relevant. Sex av åtta kommuner lyfter fram vattenförbunden som ett bra forum för att även diskutera klimatanpassning och översvämningsproblematik inom ett specifikt avrinningsområde.

9 Andra kommunala verksamhetsområden ANDRA KOMMUNALA VERKSAMHETSOMRÅDEN ANDRA KOMMUNALA VERKSAMHETSOMRÅDEN Arbetar kommunen med att identifiera och tillvarata möjligheterna med ett förändrat klimat? Ange i så fall inom vilka områden Arbetar kommunen med att identifiera och hantera utmaningar med ett förändrat klimat? Ange i så fall inom vilka områden Näringsliv (areella näringar) 7 Näringsliv (areella näringar) 5 Besöksnäring 7 Besöksnäring 5 Naturmiljö/biologisk mångfald 7 Ja Nej Naturmiljö/biologisk mångfald 5 Ja Nej Kulturmiljö 7 Kulturmiljö 2 6 Annat 7 Annat 5

10 Behov och önskemål Ett tydligt målfokus är viktigt, vart vill vi komma med arbetet i länet och i Sverige? Utbildning och temadagar efterfrågas också för att sprida frågan inom kommunen men också för att kunna vara en arena för samverkan med andra aktörer inom området. Planeringsunderlag och kunskapsunderlag som är mer lokalt anpassade efterfrågas också, så det blir möjligt att använda underlaget i praktiken.

11 Korta slutsatser att gå vidare med Större tyngd i detaljplaner; grönytefaktorer, hantering av dagvatten m.m. Arbeta mer med klimatanpassning i befintliga strukturer Vattenförvaltning i ett längre tidsperspektiv Skapa bättre mellankommunal samverkan Utbildning och kompetenshöjande åtgärder

12 SWOT Målbilden är att en nulägesanalys svarar på: Vilket regionalt klimatanpassningsarbete pågår just nu? Vilka områden är de viktigaste att jobba med i vårt län? Har vi specifika områden som är särskilt eftersatta? Vilka områden har vi redan kommit långt med? Jobbar vi med rätt saker? Vad är det vi missar eller prioriterar bort? Hur står sig våra styrkor i förhållande till andra läns styrkor? Är det skillnad i styrkor och svagheter mellan kommuner? Har kommunens organisation någon betydelse för hur klimatanpassningsarbetet ser ut?

13 Styrkor och svagheter (idag!) Geografiska förutsättningar Samverkan idag Engagemang och gehör i den egna organisationen Integrering i andra processer Organisatorstekniska bitar Lagstöd eller icke

14 Hot och Möjligheter (framtid!) Geografiska förutsättningar som vi kan ta tillvara bättre Förväntad klimatologisk utveckling i länet Samverkansplattformar vi inte utnyttjar Specifik kunskap för vårt län (universitet etc?) Motsättningar mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan? Utnyttjat vi lagrummen för klimatanpassning rätt?

15 Styrkor - Medvetenhet finns hos kommuner. - Klimatanpassning har kommit in i samhällsplaneringen, både ÖP och DP. - Ansvaret för frågan är för knuten till specifika personer ingen robusthet. - Frågan integreras till viss del i dagvattenarbetet. - Mycket liten risk för ras, skred eller erosion. - Idag bra dricksvattenförsörjning som till stor del bygger på grundvatten. - Finns riktlinjer i en del ÖP för hur man ska bygga i översvämningsområden. - ÖP är inte juridiskt bindande kan frångås. Svagheter - Flackt län- stor utbredning vid översvämning. - Jobbar inte med klimatanpassning i större utsträckning i befintlig bebyggelse. - Okunskap om klimatet hos beslutsfattare (?) - Liten mellankommunalsamverkan inom länet. - Gamla dagvattensystem som inte är dimensionerade för framtida regn (?) - Längre torrperioder vanliga redan idag under sommaren. - Delar av länet har ytvatten från Mälaren som dricksvatten vilket i ett förändrat klimat kan vara hotat. - Översvämningsproblematik redan idag i flera av våra större orter. - Lite eller inga riktade medel för att jobba med klimatanpassning i kommunen. Möjligheter - Bredare samverkansplattformar i länet. - Utnyttja befintlig kunskap bättre. - Finns bra Lagstöd att jobba med frågan i samhällsplanering och krisberedskapsarbetet, både PBL, LSO och översvämningsförordning. - Skapa win-win lösningar - Låg kostnad för befintlig bebyggelse om frågorna integreras tidigt i planeringsprocessen Hot - Ett förändrat klimat med mer skyfall och längre värmeperioder. - Motsättningar mellan arbetet med att begränsa klimatpåverkan och klimatanpassning måste identifieras, t.ex. förtäta för energi och transporteffektivisering eller bevara grönytor för att mildra effekt av skyfall och värme. - Motsättningar från politisk vilja - Låg prioritering