KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Transkript

1 KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk planering - Länsstyrelsen rekommendationer Planeringsnivåer Goda exempel i ÖP, DP Klimatanpassning i planeringen hot eller möjlighet? Klimatanpassningsplan 2 1

2 ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Berör alla Innebär utmaningar och möjligheter Direkt eller indirekta konsekvenser Konsekvenser beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras. Men också på hur väl förberedda vi är. VARMARE BLÖTARE MER EXTREMA VÄDER MINDRE SNÖ Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd dagar med mer än 10 mm Snötillgång 3 VEM HAR ANSVAR? Nationellt Regionalt Klimatanpassning är en mellankommunal fråga! Kommunalt 4 2

3 VEM HAR ANSVAR? Skadeståndsansvaret regleras inte i PBL regleras i Skadeståndslagen. MEN, kommunen har enligt lag ett ansvar för att planläggningen ska ske med hänsyn till klimataspekter (PBL 2 kap 3 ). För att ett ansvar ska uppkomma enligt skadeståndslagen, krävs att kommunen vid beslute gjort sig skyldig till fel eller försummelse. Konsekvenser av klimatförändringarna är svårbedömda. MEN, ju mer säkert kunskapsunderlag som finns om nuvarande och framtida vattennivåer, markförhållanden med mera, desto större risk tar kommunen för framtida skadeståndsanspråk om de antar detaljplaner, beslutar om lov eller förhandsbesked i strid mot detta underlag. 5 ANSVAR OCH JURIDISK RÅDGIVNING Inte bara skadeståndsrisken att förhålla sig till Räddningstjänstens kostnader Andra direkta insatser vid naturolyckor Skador på kommunal egendom Återställningskostnader Länsstyrelsens överprövningsgrunder av detaljplan Juridisk rådgivning av SKL 1 timma gratis 6 3

4 MER INFORMATION OCH UNDERLAG SMHI - klimatanpassningsportalen Boverket 7 KLIMATANPASSNING I FYSISK PLANERING Förändrat klimat Konsekvensbedömning för samhället i stort Hållbar stadsutveckling Ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser Berörda aktörer, roller och ansvar Nationell, regional, kommunal nivå, samt fastighetsägare/förvaltare Underlag Stöd och information hos nationella och regionala aktörer Klimatanpassningsplan - en löpnande process Planarbete enl. PBL Bestämmelser i PBL för ÖP/DP/LOV Idékatalog för åtgärder i ÖP/DP/LOV Framtida utmaningar Förslag till finansiering, bidrag och ersättning Lästips, exempel, verktyg mm. 8 4

5 EN TYDLIG & VÄL FÖRANKRAD ÖVERSIKTSPLAN En väl förankrad översiktsplan Behöver få status som viktigt verktyg - samhällsbyggnadsprocessens ryggrad Bred politisk enighet Skippa detaljerna fokus på övergripande planfrågor Tillväxtambitioner som går hand i hand med hållbarhet Arbetet med ÖP måste grunda sig i stort engagemang Processen lika viktig som resultatet 9 ÖVERSIKTSPLAN UT KLIMATSYNPUNKT Förståelse för klimatanpassningsfrågor kan ske genom en tydligt översiktsplan Händer mycket inom klimatområdet viktigt att upprätthålla kunskapsnivån Se helheten, dialog med alla berörda kommun- och sektorsöverskridande Samla in underlag Tänk på bebyggelsens långa livslängd, 50 år, 100 år, längre? Intentioner och riktlinjer följer från översiktsplan ner till detaljplan uppföljning! 10 5

6 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER I ÖP Ökad nederbörd Riskgrupper? Högre temperaturer Riskområden översvämningar Peka ut riskområden där vegetation behöver bevaras. Lågpunkter i landskapet Markreserat för skyddsvallar Bestäm en grönytefaktor Högre temperatur Peka ut viktiga blå- och gröna strukturer Beskriv påverkan på ekostystemtjänster Ras, skred och erosion Riskområden erosion, ras och skred Rekommendationer för hur geologi och markmiljö bör beaktas vid detaljplanering och lovgivning Riskområden? Ras och skred Bevarande av stabiliserande vegetation? Skydd av dricksvatten? Påverkan ekosystemtjänster? Dagvatten? Ökad nederbörd Markreservat för ras-, skred- & erosionsområden? Översvämning? 11 EXEMPEL ARVIDSJAUR Landsbygdsutveckling i strandnära läge 12 6

7 EXEMPEL SUNDSVALL 13 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER I DP Ökad nederbörd Höjdsättning av mark och byggnader ned med gatan och upp med husen. Reservera markområde för översvämning Placering av byggnader Bestäm markbeläggning infiltration Förbud mot källare Ej känslig användning i markplan öppet parkeringshus? Högre temperatur Bestäm byggnaders fasadmaterial avvisa värme Säkerställ behovet av gröna och blå strukturer och skugga! Ras, skred och erosion Undantag riskområden Reglera placering Villkora att skydds- och säkerhetsåtgärder ska vara genomförda innan lovgivning Placering på tomt? Ras och skred Säkerställa blåstrukturer LOD? Högre temperaturer Ökad nederbörd Säkerställa grönstrukturer Hårdgjorda ytor? Riskområden? Höjdsättning? 14 7

8 EXEMPEL MUNKEBERGS STRAND Ställningstagande gällande dagvatten. Infiltration så långt det är möjligt planera för ytavrinning och därmed undvika ledningar. Programområdets läge vid havet ska prioriteras med utsikt och siktlinjer mot Centrumhalvön över Stadsfjärden. rönstrukturens kopplingar utanför programområdet är av betydelse för hela Luleås tätort genom tillgängliga sammanhängande strandstråk. För att möjliggöra en exploatering av programområdet så kommer marknivåerna att behöva justeras och fyllas upp till en höjdnivå på mellan +2, m ö h och även till viss del fyllas ut för att möjliggöra föreslagen exploatering. Markplaneringen studeras i detalj vid planläggning av programområdet. Tillståndsprocess för utfyllnad av programområdet ska ske parallellt med kommande detaljplanering. 15 EXEMPEL SVARTÖVÄGEN 16 8

9 KLIMATANPASSNING HOT ELLER MÖJLIGHET Mer extrema väder Marknadsföra sin kommun som ett robust samhälle med säker infrastruktur locka företag eller industrier som vill investera Argument för att gräva ner ledningar Ökan nederbörd Ett argument för att behålla blå och gröna ytor i tätorter exploatera tätt, MED OMSORG Mångfunktionella ytor dagvattenhantering kombinerat med rekreation/park/natur mm. Högre temperaturer Energianvändning och energiproduktion Skogs- och jordbruksproduktionen Användningen av våra offentliga rum och mötesplatser Mindre snö Turistnäringens påverkan Omfördelning i budget för drift och underhåll av gator mm. 17 KLIMATANPASSNINGSPLAN Ett sätt att strukturera och stödja arbetet med anpassning till klimatets förändringar, idag och på längre sikt. Syftet med en klimatanpassningsplan är att mildra negativa effekter och/eller kostnader för kommunens verksamheter, men också att ta tillvara nya möjligheter, till följd av klimatförändringarna. Bör förankras politiskt Ska verka styrande för all planering som sker i kommunen 18 9

10 KLIMATANPASSNINGSPLAN Åtgärder 19 KLIMATANPASSNINGSPLAN - SYSTEM Vägar Järnvägar Sjöfart Flyg Telekommunikation Radio- och TV-distribution Elsystem (nät/produktion) Dammar Fjärrvärme Avlopps- och dagvattensystem Dricksvattenförsörjning Byggnadskonstruktioner Värme- och kylbehov i byggnader Bebyggelse/bebyggd mark (översvämning, ras, skred, erosion, kusterosion) Jordbruk Skogsbruk Fiske Rennäring Naturmiljö Vattenmiljö Turism- och friluftsliv 20 10

11 KLIMATANPASSNINGSPLAN - KLIMATFAKTORER Klimatfaktor Intensitet Frekvens Varaktighet Tidsperspektiv Säsong Höjd temperatur Medel Årligen Minuter Ökad nederbörd Min 10-år Timme Höga flöden Max 100-års Dag Extrem vind Vecka Mindre snödjup 21 KLIMATANPASSNINGSPLAN ANALYS EX VÄG Systemtyp Väg (beläggning, överbyggnad, undergrund) Känsliga klimatfaktorer för vägar Höga flöden Minskad tjäle Kraftig nederbörd Direkta konsekvens Bortspolad väg Minskade tjälskador Extrem vind Isbeläggning Nollgenomgångar Ökad temperatur, medel och hög 22 11

12 KLIMATANPASSNINGSPLAN - BEDÖMNING Konsekvensens allvarlighet Geografisk utbredning Omfattning Intensitet Varaktighet Bortfall Förklaring Hur stort område som drabbas. Vilket område som drabbas. Karaktären hos området (tätort/glesbygd) Hur många/hur mycket som drabbas. På vilket sätt det drabbas. Döda/Svårt skadade/lätt skadade/obehag Konsekvensens långvarighet Vilken betydelse får ett bortfall? 23 KLIMATANPASSNINGSPLAN - ÅTGÄRDER Åtgärd Nytta av åtgärd Ansvar Tidplan för genomförande Kostnad Finansiering Åtgärder 24 12

13 KLIMATANPASSNINGSPLAN REDAN KLART? 25 13