Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

Transkript

1 (8) Kommunförvaltningen Bilaga sammanfattning av remissinnehållet Dnr: Ks 2014/225 Rickard Persson Arkitekt Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne Beskrivning Denna handling är en sammanfattning av remisshandlingen, upprättad av förvaltningen. Sammanfattning av remissinnehållet Länsstyrelsen har definierat fyra prioriterade sakområden för Skånes räkning: Översvämning (Stigande hav) Erosion Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Till dessa har fogats avsnitt om: Finansiering, roller och ansvar Människors hälsa Areella näringar och naturvärden Uppföljning Insatser Länsstyrelsen konstaterar att Skånes kommuner har god kunskap om det förändrade klimatets konsekvenser. Länsstyrelsen anser samtidigt att riskbilden är olika för olika kommuner och att olika kommuner har olika förmågor och resurser att arbeta med frågorna varför länsstyrelsen avser ge mer riktat stöd till kommunerna efter deras specifika förutsättningar. Länsstyrelsen anser att kustkommunerna är extra sårbara. Länsstyrelsen anser också att kommunernas angreppssätt är alltför reaktivt och att svårigheter med finansiering och ansvarsfrågor stoppar eller försenar identifierade och utredda POST Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON FAX E-POST vellinge.kommun@vellinge.se WEBB Vellinge.se BANKGIRO ORG. NR

2 2 (8) klimatanpassningsåtgärder. Länsstyrelsen noterar att det handlar om stora kostsamma investeringar som en enskild kommun har svårt att hantera utifrån kommunens normala budget. Översvämning (Stigande hav) Länsstyrelsen använder sig av nivåerna + 1,5 m ö h (potentiellt översvämningsområde idag) samt + 3 m ö h (riskområde för bebyggelse) för att på kartor identifiera geografiskt berörda områden i kommunerna.

3 3 (8) Med utgångspunkt i analysen rekommenderar länsstyrelsen kommunerna att inte tillåta ny bebyggelse under 3 m ö h samt att se över och upphäva gällande detaljplaner med outnyttjade byggrätter vars genomförandetid löpt ut och som ligger under 3 m ö h. Erosion Länsstyrelsens redovisning utgår från förutsättningen att erosion är en naturlig process och att kustavsnitt utan någon påverkan från mänsklig aktivitet läker sig själv och hittar jämvikt. Problem uppkommer p.g.a. bebyggelse och infrastruktur. Det är mänskliga ingrepp som pirar, hamnar m.m. som i stor utsträckning orsakar problemen. Länsstyrelsen anser att kommunerna ska överväga att ta bort en del redan befintliga hårda strukturer som pirar. Länsstyrelsen anser att både fasta, hårda skydd och mjuka åtgärder som strandfodring är ohållbara i ett långsiktigt perspektiv för att begränsa problem med erosion. Hårda skydd är olämpliga av det skälet att de tenderar att flytta erosionsproblemet till en annan del av kusten och sandfodring är olämpligt p.g.a. att bristen på sandfyndigheter och negativ påverkan på marinvärden gör att åtgärden blir samhällsekonomiskt ohållbar. Istället för skydd föreslår länsstyrelsen att kommunerna överväger reträtt som en strategisk lösning. Reträtt, på platser som är oexploaterade innanför strandlinjen, innebär att stranden tillåts retirera inåt land och mark reserveras för detta så att den inte tas i anspråk för andra ändamål. Reträtt, på platser som är bebyggda, innebär, som kommunen tolkar länsstyrelsens skrivningar, att bebyggelsen ska avvecklas. På platser som är bebyggda och där erosionen redan idag hotar egendom är frågan om det är samhällsekonomiskt rimligt att på lång sikt säkra bebyggelsen med olika typer av skydd. Kommunen har inget krav på sig att skydda enstaka hus som inte är av allmänt intresse och för enskilda fastighetsägare kan det bli stora kostnader att själv stå för skydd.enskilda skydd kan dessutom skapa konsekvenser för intilliggande fastigheter och naturvärden Med bakgrund av det måste reträtt och andra alternativa lösningar övervägas även i sådana områden. I områden med strandskydd eller andra former av områdesskydd är det ofta svåra avväganden som måste till när det kommer till enskildas önskan att uppföra skydd för sin fastighet. Sådana åtgärder kan ha för stor påverkan på det allmänna intresset och borde enligt miljöbalken då inte tillåtas. (s 17-18)

4 4 (8) Länsstyrelsen påpekar att en av konsekvenserna av de stigande havsnivåerna riskerar att bli att strandlinjen i framtiden kommer att sammanfalla med gränsen för kvartersmark eller för infrastruktur, vilket motverkar idén med strandskyddslagstiftningen som bl.a. syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder. Avlopp och markavvattning Länsstyrelsen konstaterar att många av Skånes kommuner arbetar aktivt med VAplanering samt att dagvattenhanteringen vid stora nederbördsmängder kan var a problematisk för många kommuner. Länsstyrelsen anser att för få kommuner idag har vad länsstyrelsen anser vara en komplett VA-plan och anger i en rad punkter vad en sådan bör innehålla. Länsstyrelsen anser att det inom verksamhetsområde för dagvatten inte finns någon möjlighet att i planbestämmelser genom plan- och bygglagen reglera frågor som regleras i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), varför lokalt omhändertagande av dagvatten istället bör ske frivilligt och uppmuntras med stöd av differentierade dagvattentaxor. Länsstyrelsens uppfattning är att kommunen har ett ansvar att inrätta ett verksamhetsområde för dagvatten i de flesta fall när samlad bebyggelse planeras och att områden som inbegrips av LAV kan behöva utökas i framtiden med hänsyn till klimatförändringarna. Länsstyrelsen anser att för de mest extrema regnen behövs tillgänglighet till tillfälliga översvämningsytor som vatten kan ledas till, t.ex. golfbanor. Via avtal kan kommunen tillförsäkra sig sådana rättigheter. Länsstyrelsen konstaterar vidare att det finns ett stort informationsbehov gällande dikningsföretag och också en önskan från kommunerna att lagstiftningen ses över. Länsstyrelsen anser vidare att vattenråden kan vara ett verktyg för att hantera mellankommunala svårigheter med tillstånd och effekter i vattensystemen på långa avstånd. Länsstyrelsen konstaterar också att kostnaderna kan bli stora för kommunerna vad gäller reningsverken i relation till stigande havsnivåer. Att flytta eller skydda dessa anläggningar blir mycket dyrt.

5 5 (8) Dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen anser att Skånes dricksvattenförsörjning är alltför sårbar. Dels för att många skånska kommuner genom Sydvatten tar sitt vatten från samma källa, dels för att Skånes grundvattenresurser saknar skydd och i vissa fall ej är driftsklara. Länsstyrelsen anser att befintliga anläggningar för dricksvatten inte ska pekas ut som riksintressen, men att riksintressen för grundvattenanläggningar som inte används idag utan som kan komma att behövas för framtida anläggningar ska pekas ut som riksintressen. Länsstyrelsen anser det angeläget att ta upp frågan om lagändring i enlighet med denna slutsats. I länsstyrelsens regionala drickvattenförsörjningsplan har ett antal grundvattenförekomster av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen pekats ut. Av dessa ligger två i Vellinge kommun, och en av dessa är skyddad som vattenskyddsområde vilket länsstyrelsen anser vara den bästa skyddsformen. Finansiering, roller och ansvar (i klimatanpassningsfrågor) Länsstyrelsen anger att: staten ska ansvara för forskning, kunskapsförmedling och samordning. kommunerna har inte ansvar för att vidta skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse den enskilde fastighetsägaren har ansvaret för befintlig bebyggelse Vidare anger länsstyrelsen att kommunerna trots detta i många fall har valt att skydda sin kuststräcka och påpekar också att målkonflikter förekommer på många håll mellan skyddsåtgärder och befintliga värden som skyddas av Natura2000-lagstiftning eller andra områdesskydd. I framställningen anger länsstyrelsen dock även att det idag är kommunerna eller den enskilde som rent faktiskt står för kostnaderna och att det är kommunerna som måste ta ställning till vad som anses vara av allmänt värde och måste skyddas. Länsstyrelsen bemöter tidigare kommunala invändningar om att det i många fall är statliga intressen som måste skyddas, främst vägar, järnvägar och hamnar och att staten därför borde ta en mer aktiv roll i finansieringen. Länsstyrelsen anger här att det isåfall faller under respektive sektorsmyndighets ansvarsområde och att dessa inte aviserat att några sådana medel står till förfogande. Vad gäller den enskilde fastighetsägarens ansvar så påpekar länsstyrelsen här att vid översvämning är fastighetsägaren hänvisad till sitt försäkringsbolag som i sin tur kan bedriva regress mot kommunen, ifall skadan t.ex. kan hänföras till brister i kommunens VA-system.

6 6 (8) Länsstyrelsen redovisar som det tydligaste exemplet på målkonflikter Falsterbohalvön, där länsstyrelsen anser att skyddsåtgärder för bebyggelsen påverkar värdena som skyddas av områdesskydd negativt. Människors hälsa Länsstyrelsen konstaterar att kommunerna, med undantag av Malmö och Staffanstorp, hittills inte har visat något större intresse för anpassningsåtgärder gällande t.ex. värmeböljer eller höga halter av marknära ozon. Länsstyrelsen hänvisar till att kommunerna kan söka vägledning hos Klimatsamverkan Skåne, ett samarbetsorgan för Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Areella näringar och naturvärden Lantbruk Inte heller vad gäller lantbruket refererar länsstyrelsen några kommunala insatser, och även på regional nivå är arbetet i i en inledande kunskapsfas. Projekt som Greppa näringen eller gradvis.se kan vara ingångar till frågeställningarna. Naturvärden Länsstyrelsen konstaterar bl.a. att det har visat sig vara svårt att få statliga medel för att inkludera reträttmark för klimatanpassning vid bildandet av reservat. Uppföljning Länsstyrelsen anger att uppföljning av kommunernas arbete i relation till den regionala klimatanpassningsplanen kommer att följas upp inom ramen för de kontakter har med aktörerna inom ordinarie arbete. Insatser Länsstyrelsen listar ca 50 insatsområden och pekar ut huvudansvaret för varje. Länsstyrelsen själv har ansvar för ca hälften av åtgärderna och kommunerna för ca 40 %. Ytterligare ca 25 aktörer pekas ut som ansvariga för olika insatser. Ansvar för insatser överlappar i en del fall. Kommunerna är starkt berörda av de flesta insatser, även om inte kommunen av länsstyrelsen i dessa är utpekad som ansvarig. Insatsområdena följer samma disposition som den tidigare framställningen med undantag för ett inledande avsnitt om övergripande insatser, främst av informations och samordningskaraktär. Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen avser ansvara för att (ibalnd tillsammans med andra aktörer): Lyfta frågor unika för Skåne län uppåt för att få till stånd lösningar på problem med begränsad regional rådighet Besöka kommunerna, informera politiker efter valet Skapa träffar för kommunerna

7 7 (8) Arrangera studiebesök Uppdatera den regionala RSA:n med klimatanpassning Utbilda bygglovhandläggare Samordna erosionsfrågan Bedöma möjligheterna till sandtäkt Översvämningsdirektivet Ta fram underlag gällande förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i översvämningsområden Analysera kulturmiljöer i översvämnigsområden Bedöma länets förmåga vid skyfall, skyfallsövning Analysera lämpliga svämplan Samordna dricksvattenfrågan, stödja kommunera i att säkra reservvattenfrågan, öka beredskapen i bristsituationer och i leveransstörning Prioritera skydd av de största grundvattentillgångarna, förbättra miljöövervakning av viktiga grundvatten- och ytvattenresurser Tydliggöra skånska kommunernas beställarfunktion gentemot VA-bolag, visa på ansvar inom olika områden Informera den enskilde medborgaren Samverka med areella näringar Länsstyrelsen anser att kommunerna ska ansvara (ibland tillsammans med andra aktörer) för: Integrera klimatanpassning i relevanta kommunala styrdokument som dagvattenutredningar eller naturvårdsplaner, liksom vid framtagandet av nya detaljplaner Ta upp frågan om klimatanpassning i den kommunala RSA:n Samverka med andra kommuner inom avrinningsområden Ta hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Alternativa skyddsmetoder Ställningstagande gällande befintlig bebyggelse Upphäva outnyttjade byggrätter i områden med risk för översvämning Ta fram skyfallskartor Minska flödes- och transporttoppar i vattensystemen

8 8 (8) Ta fram VA-planer Samordna dricksvattenfrågan, öka beredskapen i bristsituationer och i leveransstörning Prioritera skydd av de största grundvattentillgångarna Ta bort vattenskyddsområden som saknar funktion Inrätta vattenskyddsområde för Bolmen och Ringsjön Skydda kommunala och större privata dricksvattentäkter Finansiera skyddsåtgärder Utse en samordningsansvarig för klimatanpassningsarbetet i den egna kommunen Samverka med areella näringar Rickard Persson Tillväxtavdelningen Telefon: