Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Transkript

1 Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare

2 Presentation Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar och anpassning i Västerbotten Exempel på praktiskt arbete KSA PBL Klimatanpassning i fysisk planering Vattenförsörjningsplanen Statsbidrag Fokusområden klimat- och energistrategin Beviljade kommunprojekt Energieffektiviseringsstödet

3 Regionala klimat- och energistrategier mm Länsstyrelserna ska redovisa: Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan 2050.

4 Det regionala klimatanpassningsarbetet Uppgift att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av anpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 oktober 2013 samt slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2014.

5 Västerbotten i ett förändrat Temperatur klimat Den längsta värmeböljan beräknas bli längre Uppvärmningsbehovet beräknas minska med ca %. Extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 5 9 dagar i Norrlands kustland 5 8 dagar i Norrlands inland, dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke dagar kortare i Norrlands kustland och inland, och omkring dagar kortare i Norrlands fjälltrakter Nederbörd

6 Klimatanpassning Klimatanpassning kan definieras som förändringar i respons på faktiska eller förväntade klimateffekter (ipcc)

7 Anpassning brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat Myndigheter Specifika uppdrag till berörda myndigheter, bl.a. SGI, MSB och SMHI, Lantmäteriet, Boverket Kommuner Flertal viktiga verksamheter där klimatanpassning kan och bör ske

8 Berörda verksamhetsområden Naturvård och miljöskydd Kommunikationer Livsmedelskontroll Djurskydd och allmänna veterinära frågor Lantbruk Rennäring Fiske Jämställdhet mellan kvinnor och män Kulturmiljö Regional utveckling Hållbar samhällsplanering och boende Civilt försvar och krishantering i fredstid och räddningstjänst

9 Regional klimat- och sårbarhetsanalys (SGI, SMHI & LST) Identifiera områden eller platser i länet där det finns förutsättningar för skred, ras, slamströmmar, erosion och översvämning, som kan medföra skador på befintlig bebyggelse, infrastruktur eller samhällsviktig verksamhet. Översiktlig bedömning av ras-, skred- och erosionsrisker inom bebyggda områden idag och i ett framtida klimat Klimatanalys på länsnivå (kust, inland, fjäll) Bedömning av förändrade höga flöden och förändrad säsongsvariation till följd av klimatförändringar Förväntade klimatförändringar - temperatur, nederbörd, snö, tjäle, vind, vegetation Strategier och rekommendationer för anpassning till förändrat klimat för befintlig bebyggd miljö och vid fysisk planering

10 Nya PBL och klimataspekten

11 PBL 2 kap 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja: en långsiktig god hushållning med mark, vatten och energi

12 2 kap 5 p 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: risken för olyckor, översvämningar och erosion.

13 3 kap 10 p 5, 5 kap 14 p 5 Öpl (3 kap) dpl (5 kap) Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 1 5 verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion.

14 4 kap 12 p 1 I en detaljplan för kommunen bestämma 1 skyddsåtgärder för att motverka mark-föroreningar, olyckor, översvämningar och erosion. 2

15 4 kap 14 p 4 I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 1 4 markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälps eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten.

16 11 kap 10 p 5 När länsstyrelsen / / har fått meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdes-bestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte. Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om beslutet kan antas innebära att 1 5 en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion.

17 Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsegemensam produkt Ska ses som en vägledning och uppslagsbok i hur man kan jobba med klimatanpassning i fysisk planering.

18 Bakgrund Ny PBL 2 maj Klimataspekter är nytt allmänt intresse. - Tillägg (2008) om att särskilt beakta risken för olyckor, översvämning och erosion. Planeringsunderlag har efterfrågats: frågan är svår att ta i. Målbild: Vägledning med mycket tips och råd, goda exempel.

19 Innehåll 8 kapitel - Värden som kan påverkas av klimatförändringar - Roller och ansvar - Hur gör man i praktiken: Före, under, efter - Utmaningar - Goda exempel

20 Före planarbetet (kap 4): Innehåll forts. - Metodutveckling för klimatanpassning som en löpande process i kommunen fyrastegsmodell. - Tematiska fördjupningar som löper genom hela rapporten: högre temperaturer, Ökad nederbörd och översvämningar, Stigande havsnivåer samt Risker för ras, skred och erosion.

21 Under planarbetet (kap 5): Innehåll forts. - PBL och MB som redskap för klimatanpassning, både i skapandet av planer och i granskandet. - Planverktyg med tips och råd: Regional planering, översiktsplanering, områdesbestämmelser och detaljplanering.

22 Innehåll forts. Efter planarbetet (kap 6): - Fastighetsbildning - Kontroll och Tillsyn - Byggande - Förvaltning, drift och underhåll Framtida utmaningar och klimatkunskap i utveckling (kap 7-8): - Lästips, metoder, kommunala exempel m.m.

23 Vattenförsörjningsplanen - För hållbar vattenresursförsörjning

24 Ur Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelsen, utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk och god kemisk status.

25 Data sjöar, vattendrag och grundvatten Befolkning, Regionala planer Översikt av länets alla dricksvattenresurser Vattenbehov idag och i framtiden KOMMUNAL översiktspla n Identifiera vattenresurser särskilt viktiga för vattenförsörjningen och bristområden REGIONAL vattenförsörjningsplan Granskning av planer Tillståndsprövning

26 Vad innehåller en RVFP? Nulägesbeskrivning Länets viktigaste dricksvattentillgångar, både grundvatten och ytvatten Identifiera påverkan och risker Identifiera ev. områden med vattenbrist Mellankommunala frågor Rekommendationer

27 Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse

28 Statsbidrag För befintlig bebyggelse som hotas av ras, skred eller översvämningar Åtgärder för att öka markens stabilitet eller skydd mot översvämningar Fördjupad utredning Kostnader för att pröva åtgärder i miljödomstol Utförda eller planerade åtgärder

29 Statsbidrag Totalt drygt 43 miljoner kr/år Max 60 procent av de hotade objektens värde Upp till 60 procent av de bidragsberättigade kostnaderna Ansökan ställs till MSB senast den 1 augusti varje år Mer info och ansökningsblanketter finns på

30 Klimat- och energistrategin

31 Minskade utsläpp av klimatgaser Ökad andel energieffekti visering Ökad andel förnybar energi Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbar natur- och kulturmiljö Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Anpassning till ett förändrat klimat Hållbaraste länet 2020

32 Beviljade kommunprojekt (totalt kr) I Lycksele reser vi kollektivt (Lycksele) kr Driftutbildning (Vilhelmina) kr Laddstruktur elbilar (Umeå kommun) kr Energikartläggning flygplatser (Lycksele, Storuman, Vilhelmina) kr Miljöanpassa Skellefteå Airport (Skellefteå) kr Klimatanpassning i Lycksele kommun (Lycksele) kr Klimatsmart i Vännäs (Vännäs) kr Förstudie samåkningssystem kommun och landsting (Storuman) kr

33 Energieffektiviseringsstödet Samtliga kommuner i länet samt landstinget har sökt och beviljats ett statligt energieffektiviseringsstöd via Energimyndigheten. Stödet motsvarar en halvårstjänst under åren Sökanden åtar sig att för den egna verksamheten göra en energieffektiviseringsstrategi med nulägesanalys samt handlingsplaner och mål för energieffektivisering inom fastigheter och transporter till åren 2014 och 2020 (basår 2009). Till år 2014 är det genomsnittliga målet att energieffektivisera med 11 % i fastigheter och 12 % i transporter motsvarande siffror för år 2020 är 23 % för fastigheter och 27% för transporter. Många strategier är betydligt mer omfattande än att bara omfatta ovannämnda mål som är ett krav för att erhålla stödet.

34 Energieffektiviseringsstödet Åtgärder: Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav (3) Köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning (4) Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även viloläge (7) Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 (6) Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa (8) Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. (3)