Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Transkript

1 Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena också varierat stort. Den här bilden är från 1977 vid strandstugan i Nora. Här finns markeringar för vattenståndet olika översvämnings år. Örebro län har drabbats hårt vid flera tillfällen de senaste 100 åren och senast år

2 Klimatet i Örebro län Källa: SMHI Klimatet i länet varierar mycket på grund av höjdförhållanden. Kartorna visar medeltemperaturen mellan Det skiljer 3 grader inom länet och ca 200 mm nederbörd. Skillnaderna i klimatet gör att vi till exempel i svartån ofta får två vårfloder. 2

3 Det syns tydligt när vi tittar på flödena i svartån under översvämningarna våren En flödestopp i mars när med snösmältning från slätten och en i maj från kilsbergen. 3

4 Framtidens vintrar Källa: SMHI Enligt forskarna på smhi kommer det bli varmare i framtiden och mindre snö. Den vänstra kartan visar hur det har varit och utifrån trenden i den tidigare tidsserien kommer vintrarna bli varmare vilket den högra kartan visar. 4

5 Vintern 2010 Förra vintern var den kallaste i sverige på länge men en karta över temperaturer i världen under vintern visar att det var varmt på andra ställen. Bland annat under vinter OS i kanada. Tydligen var förra året den nionde varmaste vintern som någonsin uppmätts på Norra halvklotet. 5

6 Flöden år 2000 och 2001 Prognosen från klimatforskarna är ett annat nederbörds och flödesmönster. Förmodligen mer likt flödena år 2000 och Med mer extremväder på sommarn med kraftiga regn och regn under tidig vinter istället för snö. Alltså istället för en kraftig vårflod får vi förhöjda flöden sommar och vinter. 6

7 År 2000 var det kraftiga översvämningar i hela örebro län. När det gäller översvämningar är det viktigt att tänka avrinningsområden. Till exempel i Svartån finns stora områden som översvämmas uppströms örebro. Om dessa förändras genom invallningar eller vägbyggen riskerar då örebro att översvämmas? Vattnet måste hamna nånstans man måste bestämma var man vill ha vattnet. Här kan det bli större konflikter i framtiden. Vilka ska drabbas av översvämningen? Översvämningar uppströms kan även vara ett hot för vattenförsörjningen i örebro. 7

8 Senast det var en översvämning i örebro var år hela väster dränktes sent på kvällen i slutet på april. Isflak och bröte från ett dammbrott i svartån dämde upp vid storbron. 8

9 Ny PBL Träder i kraft kap 5 Vid bygglov ska hänsyn tas till risken för översvämning 4 kap 12 Kommun kan i detaljplanen bestämma skyddsåtgärder för att motverka översvämningar Bredsjö Nästa år får vi en ny plan och bygglag. Och kommunen kommer få nya verktyg att arbeta med översvämningar. Vid bygglov utanför detaljplanelagt område ska hänsyn tas till markens lämplighet utifrån översvämningssynpunkt. Inom Detaljplanelagt område kan kommunen bestämma skyddsåtgärder som motverkar översvämningar. 9

10 Foto: Stig Nyström NA Det kan vara problematiskt att planera för översvämningar. Vallbrott i Ervalla Ett litet sorkhål kan bli ett flera meter stort hål! Vallarna måste underhållas ofta. Vallarna kan snarare vara ett problem när man väl fått översvämningar. 10

11 Det kan vara problematiskt att planera för översvämningar. Vallbrott i Ervalla Ett litet sorkhål kan bli ett flera meter stort hål! Vallarna måste underhållas ofta. Vallarna kan snarare vara ett problem när man väl fått översvämningar. 11

12 Det kan vara problematiskt att planera för översvämningar. Vallbrott i Ervalla Ett litet sorkhål kan bli ett flera meter stort hål! Vallarna måste underhållas ofta. Vallarna kan snarare vara ett problem när man väl fått översvämningar. 12

13 Vattnet kan ta nya vägar som till exempel vid i borsån nedströms Lindesberg där vattnet tog en helt ny väg. Sån mark kommer oftast inte med i översvämningskarteringar. Det kräver alltså en viss eftertanke och försiktighet när man planerar för översvämningar. Verkligheten överträffar ofta teorin! 13

14 Råsvalen, Kallernäs (Göte Larsson) En person som på eget initiativ gjort åtgärder för översvämningar är Göte larssoon i Kallernäs vid råsvalen. Han drabbades hårt 1977 och hade meterhögt vatten i sitt hus vid stranden. Han bestämde sig för att höja huset med 3 meter för att komma undan översvämningar. Längst ner till vänster ser ni hur huset ser ut efter höjningen. Källarplanet är byggt för att kunna översvämmas enligt honom själv. 14

15 Vi ska se ett avsnitt från rapport 1977 från översvämningarna i Lindesberg. Det är documentary group uppe i hällefors som gjort filmen och det finns ca 30 min film om översvämningen Dom har två till filmer som berör översvämnigar i hällefors och kumla 15