Grundvattnet i ett framtida klimat

Transkript

1 Grundvattnet i ett framtida klimat Mattias Gustafsson Enheten för Hållbar vattenförsörjning

2 Grundvattennivåer i framtiden Två regimtyper kommer att vara dominerande i slutet av seklet, utifrån det kraftigaste klimatscenariot RCP 8.5 För norra Sverige förflyttas tidpunkten för de lägsta grundvattennivåerna till hösten

3 Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren De senaste 20 åren visar en tydligare effekt av en varmare sommar där avsänkningen fortsätter längre in på sommaren som gör att lägstanivåerna generellt uppmätts en halv månad senare än tidigare. SGU-rapport 2015:20

4 Grundvattennivåer i framtiden Period med sjunkande nivå SGU-rapport 2015:19

5 Planera utifrån markens lämplighet Iaktta lämplighetsprövningen i PBL med hänsyn tagen till marken geologiska förutsättningar Förebygg behov av skyddsåtgärder genom att planera rätt från början för både större kostnadseffektivitet och större dricksvattensäkerhet Glöm ej den samlade påverkan Var är det lämpligt att bygga med tanke på vattenbehov, risk för skred

6 Klimatanalyser en viktig del Isälvsmaterial (år 2100) Hur påverkas situationen i det området som jag verkar? Studera klimatanalyser Ta tillräcklig höjd vid val av klimatscenarie Exempel i bilden från klimatscenarie SRES A1b (motsvarar ungefär RCP 4.5)

7 Klimateffekter på grundvattentäkter Grundvatten i berg eller grävda brunnar (ofta enskilda vattentäkter) Risk för vattenbrist vid långa perioder utan grundvattenbildning kopplad till begränsad magasineringsförmåga bland annat pga. tunna jordtäcken. Risk för problem med saltvatteninträngning vid överuttag i havsnära områden och i områden med reliktsaltvatten. Risk för förorening vid extremväder bl.a. pga. tunna jordtäcken Reagerar vanligtvis snabbare på nederbörd

8 Klimateffekter på grundvattentäkter fortsättning. Grundvatten från större isälvsavlagring Risk för vattenbrist i samband med längre perioder utan grundvattenbildning. Vattentäkterna är extra känsliga om det inte finns möjlighet för konstgjord grundvattenbildning. Risk för föroreningsspridning vid extremväder genom översvämmade avlopp eller andra potentiella föroreningskällor. Reagerar långsamt, d.v.s. det kan ta lång tid innan grundvattenmagasinen återhämtar sig Foto: M. Thorsbrink

9 Information tillgänglig via SGU Övervakning av grundvattennivåer Grundvattensituationen Augusti 2018 Små magasin till vänster Stora magasin till höger

10 Information tillgänglig via SGU Information om brunnar

11 Hur hittar man information? Nya sidor på SGU.se med kartunderlag för klimatanpassning Ingen ny information utan samlar befintligt material

12 Titta på data Bearbeta data sgu.se/grundvattennivaer Tryckta kartor Rapporter Kartgeneratorn Kartvisare (ex jordarter, grundvatten) Visningstjänster (ex WMS) SGUs öppna data Datamängder (shape-filer) Nedladdningstjänster

13 Exempel på pågående uppdrag som kommer ge ytterligare hjälp! Kartering inom bristområden Att användas i nationell skala Lokala förhållanden avviker från generell bedömning Ska endast användas som stöd för prioriteringar inom SGUs särskilda grundvattensatsning, ej för andra generella bedömningar Fokus på särskilt utsatta områden, men utesluter inte insatser i andra områden

14 Nuvarande grundvattennät Totalt 287 nivåstationer 100 med automatiska nivåloggers Utbyggnad Ska byggas ut med ca 300 nya stationer Förutsättning att ca hälften av stationerna installeras i befintliga grundvattenrör och bergborrhål (tips mottages tacksamt!) Resten borras nya

15 Nytt regeringsuppdrag till SGU kopplat till grundvatten Genom ett nytt regeringsuppdrag ska SGU göra det möjligt för kommuner och enskilda brunnsägare att själva rapportera in brunnsdata till SGU så kallad crowdsourcing för att på så sätt öka kunskapen om Sveriges grundvattenförhållanden. Uppdraget görs i samverkan med Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk och ska slutrapporteras till regeringskansliet den 28 februari 2019.

16 Tack! Frågor?