Följder av 1933 års vattendom

Transkript

1 Följder av 1933 års vattendom Lite bilder och kommentarer om hur 1933 års vattendom slår i Strålsnäs när vattenflödet överstiger 28 m 3 /s. Bilderna är från trädgården i Villa Solvik belägen i södra änden av Strålsnäs och kommenterat av fastighetsägaren vecka 19: totalt 17 m 3 /s, dvs. normalflöde i Lillån. En vårbild med stranden full av kabbeleka och svärdsliljor som börjar sticka upp. Vattendjupet är normalt omkring 25 cm så det är lätt att ta sig över med vanliga stövlar.

2 vecka 25: totalt 6 m 3 /s, dvs. normalflöde i Lillån. En idyllisk sensommarbild från platsen vi brukar ta vårt morgonfika. Vattnet flyter en knapp meter nedanför platån.

3 När jag skulle kontrollera hur mycket som tappades när bilden togs tittade jag på Tekniska Verkens hemsida. Man kan undra över orsaken till att man skapade en översvämning i Lillån under vecka 26, veckan efter föregående bild. Sommens nivå var ju redan på väg ner. Jag tror inte man är medveten om konsekvenserna för oss som bor i Strålsnäs. Det verkar ju inte vara resultatet av ett skyfall. I så fall skulle tillflödet fortsätta en tid efter vecka 26. Min tolkning är att man uppströms har meddelat att man tappar 37 m 3 /s och därför tappar man lika mycket från Sommen. Men Sommen skulle ju kunna användas som en buffert så att en störning i flödet inte fortplantas nedströms. 30 m 3 /s i en vecka skulle ge en nivåhöjning med 13,7 cm, från 200,82 till 200,96, dvs. långt från övre gränsen. Om man istället för 30 m 3 /s i en vecka använt 10 m 3 /s i 3 veckor skulle nivån öka till 200,91 i slutet av första veckan för att sedan successivt sjunka. Under veckorna producerade man nästan ingen kraft alls (6 m 3 /s resp. 4 m 3 /s). Företagsekonomiskt borde det ju varit bättre att hålla en produktion på omkring 10 m 3 /s istället för att vräka ut vattnet i Lillån under vecka 26 och sedan köra på tomgång resten av veckorna. Vid 37 m 3 /s säger vattendomen att man måste skicka 7 m 3 /s till Lillån som då svämmar över. När vi tittade på kraftstationen redovisade man dess verkningsgrad. Men det som är intressant är ju hela systemets verkningsgrad. När man kastar bort 7 m 3 /s sjunker ju systemets verkningsgrad till 80 % redan innan vattnet når turbinen.

4 Vattendomen från 1933 lägger inga hinder i vägen för ett sådant beteende. Den ger väldigt stor frihet, men den förutsätter nog att man ser det som en frihet under ansvar. Detta trodde man nog skulle hända eftersom det är slöseri med energi och därmed en förlust för företaget. Det är också märkligt att man har varit så stark motståndare till att skicka större normalflöde till Lillån. 30 m 3 /s i en vecka motsvarar ju 0,6 m 3 /s under ett helt år. Om man hade skickat 0,7 m 3 /s under året skulle man inte behövt skapa översvämning vecka 26: totalt 21 m 3 /s enligt Tekniska Verkens hemsida. Det verkar tyvärr inte stämma. Vid 21 m 3 /s borde resultatet vara 0,1 m 3 /s i Lillån, dvs. normalflöde. Men denna bild visar hur det ser ut vid normal översvämning med omkring 6 m 3 /s i Lillån. I början av millenniet var sådana vanliga en vecka på våren. Men på senare år sker det ofta även sommar, höst och vinter.

5 is från översvämningen 2010 med totalt 36 m 3 /s (7 m 3 /s Lillån). Jag hade ingen vår/sommarbild som visar gräsmattan vid en normal översvämning. Men denna nytagna bild visar hur mycket som brukar vara översvämmat. När vi flyttade till Strålsnäs fick vi disponera trädgården från maj 1999 för att kunna flytta växter från vår tidigare fastighet. Jag var då förvånad över att det stod svarta vinbärsbuskar mer än 10 m ut i vattnet men efter några veckor kom förklaringen när vattnet hade försvunnit. Några veckor senare såg jag spåren när ägaren av fastigheten hade kört fast men efter någon månad var gräsmattan så torr att det gick att köra åkgräsklippare på gräsmattan. Detta upprepades sedan varje år i några år. Men eftersom det bara var en vecka innan växtligheten hade satt igång så blev det inte så mycket skador.

6 tidpunkten för översvämningen vecka var olycklig. Det var då mycket snö på träden och när marken blev vattensjuk välte ett plommonträd. Det kommer att ta minst 30 år att få upp ett likadant vilket känns ganska meningslöst. På våren 2010 satte jag ner kvistar av silverpil för att dels göra en koja och dels en labyrint. Det skulle bli spännande för barn som kom på besök. Det sattes i nedre delen av gräsmattan för där är alltid fuktigt och de skulle tåla en vanlig översvämning på våren. De växte bra under sommaren. Men när det blev översvämning på vintern bildades 10 cm is ovanför plantorna och när vattnet sedan sjönk undan trycktes de ihop och knäcktes.

7 vecka 28: totalt 66 m 3 /s (20 m 3 /s Lillån). Detta var den stora översvämningen som dränkte omkring en tredjedel av trädgården.

8 ursprungligen stod våra vita stolar bakom buskarna i vattnet. Dessutom hade vi just planterat en Ornäsbjörk bakom dessa buskar. Ornäsbjörk är ju ett riksträd som skall finnas i varje kommun. Ornäsbjörken grävde vi upp från en dryg halvmeter under vattnet (tur att man har långa armar) liksom även en massa liljor och andra perenner. Men en mängd buskar, träd och sällsynta perenner dog. Översvämningen varade ju i 7 veckor under den mest intensiva växtperioden.

9 var första året vi anmälde oss till tidningen Lands Öppen Trädgård. För att göra något trevligt trots översvämningen ordnade vi en playa. En fördel med översvämningen var att många kom tillbaka året därpå för att se hur det såg ut i normala fall. Många av de växter vi ser i bakgrunden dog, t.ex. den 4 m höga björken och den 3 m höga alen, liksom den gula, den röda och den vita busken.

10 föregående vecka 7 var totalflödet 41 m 3 /s (8 m 3 /s i Lillån) På denna bild borde det varit totalt 38 m 3 /s (7 m 3 /s i Lillån) enligt Tekniska Verkens hemsida, men det stämmer nog inte. Översvämningen slutade nog i början på veckan. Detta liknar mer ett normalt sommarflöde. Men bilden visar höjden på vattnet vid föregående veckas översvämning. Det syns åtminstone 3 nivåer där det har hunnit bildas is. Den översta nivån är drygt en meter ovanför den normala vattennivån.

11 Jämförelse mellan 2010 och Trots olika utgångslägen beter sig Tekniska Verken nästan likadant var man nästan nere på lägsta vattennivån. Därför var man tvungen att minska elproduktionen och minskade därför tappningen vecka 12. Man klarade sig från att släppa vatten till Lillån. Men 2011 har man en väldigt hög nivå vecka 12 och snösmältningen är i full gång. Trots detta minskar man produktionen på samma sätt som Risken är stor att man snart tvingas låta Lillån svämma över igen. Snösmältningen kommer väl att gå till som den brukar för det var ju mycket snö även denna vinter så det kommer nog stora mängder vatten. Företagsekonomiskt borde det ju finnas en del pengar att tjäna för elpriset är ju fortfarande ganska högt.

12 Fredagen den 1 april kontaktades Tekniska Verken och man hade ökat produktionen till 18 m 3 /s och tänkte öka ytterligare. Men risken är stor att man tvingas överstiga 28 m 3 /s och då blir det översvämning igen. Senare fick jag höra på omvägar att man hade släppt vatten till Lillån hela veckan. Det jag trodde var snösmältning i Lillån var istället utsläpp från Sommen. Vattendomen tillåter detta men det blir ju ingen elproduktion Lillån min Lillån max Svartån min Svartån max Här är kurvorna som visar vad 1933 års vattendom säger om tappning till Lillån resp. Svartån vid olika totalflöden. Det som visas är ökningen när totaltappningen överstiger 28 m 3 /s. Som synes medger vattendomen 5 m 3 /s ökning redan när totalflödet ökar med 2 m 3 /s. Svartåns flöde behöver då minskas med 3 m 3 /s. Men i praktiken låter man Svartåns flöde var oförändrat upp till 34 m 3 /s totalflöde och skickar all ökning till Lillån. Men redan dessa 6 m 3 /s ger stora översvämningar i Strålsnäs. Men hela tiden får Lillån ta emot en större andel av det extra flödet trots att ån är mycket mindre.

13 35000% 30000% 25000% 20000% 15000% 10000% Lillån min Lillån max Svartån min Svartån max 5000% 0% -5000% Detta är ett annat sätt att åskådliggöra hur invånarna i Strålsnäs drabbas. Det visar den procentuella ökningen när totalflödet överstiger 28 m 3 /s. Vid totalflödet 28 m 3 /s går det 0,1 m 3 /s i Lillån och 27,9 m 3 /s i Svartån. Den relativa ökningen i Lillån är då enorm medan den knappast märks i Svartån. Det är ju den relativa ökningen mot normalflödet som ger upphov till problem. Om Dalälven med ett normalt vattenflöde om 350 m 3 /s ökar med 30 m 3 /s är det ju ingen stor sak. Men när Svartån ökade lika mycket till det dubbla 2007 blev det betecknat som katastrof i lokaltidningarna. Men i samhället Strålsnäs är det idag normalt att Lillåns flöde ökar med 50 gånger, ofta flera gånger om året.

14 Önskemål (krav) på nya vattendomen Svartån och Lillån skall ha en relativ ökning i samma storleksordning. Lillån skall inte betraktas som en slasktratt dit man alltid kan skicka allt överskott. Det skall inte vara tillåtet att plötsligt öka vattenflödet. Ägaren till dammen skall tvingas ta till åtgärder i tid. Exempelvis skulle man fritt kunna öka 20 % per dag, men för större ökning skulle det krävas godkännande från tillsynsmyndigheten med en tydlig förklaring varför man inte hade kunnat förutse situationen. När 1933 års vattendom spikades var det ägaren till dammen som skulle mäta flödet vid olika vattennivåer och inställningar på luckorna. Det kan ju ha skett förändringar i bottenförhållandena under 80 år så att de uppmätta värdena på luckinställningar inte längre stämmer. Nya mätningar skall göras av ett oberoende certifierat mätinstitut. Dessutom skall man i samband med mätningarna göra en utvärdering av hur samhället Strålsnäs påverkas av olika flödesnivåer.

15 Förslag på proaktiva åtgärder för att undvika översvämningar Bygg upp en datoriserad modell av Sommen med tillhörande tillrinningsområde. SMHI har redan en modell kallas S-HYPE. Addera kontinuerligt hur mycket nederbörd som faller inom området, uppdelat i vattenyta och tillrinningsområde. 1 mm nederbörd på 1 km 2 ger ju upphov till 1000 m 3 vatten. Subtrahera den vattenmängd som försvinner genom tappning, avdunstning från växtlighet och vattenyta samt vad som binds i marken. Hur mycket som avdunstar och binds i marken är naturligtvis inte enkelt till en början men genom att göra mätningar och jämföra med modellen kan man successivt förfina modellen så den tar hänsyn till temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Modellen innehåller då information om hur mycket vatten man har tillgång till för att producera kraft och man kan optimera uttaget genom att tidigt minska eller öka produktionen, långt innan det blir synligt genom att vattenytans nivå ändras. 1. Normalt brukar SMHI lämna prognos 10 dagar i förväg över hur mycket regn som kommer att falla i ett visst område. Redan då kan man testa detta i modellen och börja producera enligt dessa värden. Om prognosen inte stämmer kan man tidigt vidta eventuella korrektioner. 2. Under vintern håller modellen reda på hur mycket vatten man har tillgång till. Det går att optimera produktionen så att när snösmältningen är klar kommer vattennivån att vara den önskvärda. Tiden för produktion blir längre så man minskar behovet av att skapa översvämningar. Man behöver inte vänta tills snösmältningen börjar. När modellen är förfinad har den koll på hur mättad marken är och hur mycket vatten som kommer under snösmältningen. Förslag till redovisning av flödet i Lillån Jag har föreslagit att man skulle redovisa flödet i Lillån separat men fått till svar att det skulle bli för komplicerat. Men vi lever ju på 2000-talet. När man ändrat inställningarna så tar man fram sin mobiltelefon med en Applikation som är kopplad till systemet. Man knappar in vilka inställningar som gäller. Systemet känner ju redan till den aktuella vattennivån och kan lätt räkna ut flödet med de nya inställningarna. Någon sekund senare kan det nya flödet presenteras på Webben och uppdateringar kan skickas med SMS, e-post eller news feed. När systemet känner till inställningarna kan det också göra nya beräkningar när nivån ändras. Det går att få larm när inställningarna riskerar att bryta mot vattendomen.